Sammanfattning  av  företagskultur  och  arbetsmiljö

Sammanfattningen   inleds   med   att   beskriva   fallföretagen   utifrån   hur   intervjupersonerna   beskriver   sina   egna   företag.   I   nästa   del   beskrivs   fallföretagen   utifrån   hur   intervjupersonerna   beskriver   internetföretagen   (grupp   av   företag   vari   fallföretagen   ingår)   generellt,   och   i   den   avslutande   delen   samlas  den  beskrivning  som  ges  av  hur  det  är  att  tillhöra  en  koncern.  

INTERVJUPERSONERNA  BESKRIVER  SINA  EGNA  FÖRETAG  

För  att  ge  en  samlad  beskrivning  av  fallföretagen  måste  man  först  inse  att  det  finns  många  saker  som   gör  att  de  skiljer  sig  åt.  Exempelvis  är  de  olika  stora,  de  befinner  sig  i  olika  faser  (Uppstart,  Växa  upp   till  sin  potential  och  Förvaltande)  i  företagsutvecklingen,  de  gör  affärer  på  olika  sätt  och  de  har  olika   företagskulturer.  Detta  till  trots  går  det  ändå  att  ge  en  god  övergripande  bild  som  omfattar  de  allra   flesta  fallföretagen.    

De  flesta  av  fallföretagen  är  små  företag,  med  en  delad  företagskultur.  Å  ena  sidan  har  man  oftast  en   stor  andel  säljare  med  tillhörande  säljkultur.  Denna  säljkultur  kan  ha  olika  utformning  men  är  oftast   högljudd,  och  en  kultur  där  man  slår  sig  för  bröstet,  och  applåderar  vid  goda  resultat.  Å  andra  sidan   finns  i  dessa  företag  en  mer  tystlåten  kultur,  för  webbutvecklare  och  tekniker.  Denna  kultur  samsas   ofta  i  samma  lokaler  som  säljarna,  men  har  ofta  en  mer  lugn  och  avskärmad  miljö.  En  tredje  kultur   som  återfinns  i  en  del  av  företagen  är  den  redaktionella  journalistkulturen.  Här  är  det  fokus  på  att   skriva  artiklar  vilket  innebär  en  tyst  miljö,  då  var  och  en  författar  sina  egna  texter.  

Något   som   är   gemensamt   för   samtliga   fallföretag   är   att   de   har   en   informell   kultur.   Mycket   som   beslutas   sker   utan   formella   möten,   ”man   hugger   tag   i   varandra”,   då   man   vill   förmedla   någonting.  

Ytterligare  någonting  som  är  gemensamt  är  den  snabba  takten.  Saker  sker  helt  enkelt  snabbt,  och  det   är  mer  fokus  på  snabbhet  än  på  eftertanke.  

Fallföretagen   växer   eller   har   växt   i   stor   utsträckning,   men   utan   att   egentligen   förändra   sina   inre   processer.   Detta   innebär   att   det   är   många   fallföretag   som   uppvisar   ”växtvärk”.   Företagen   behöver   nya  rutiner,  och  mer  formella  processer.  De  flesta  av  de  som  intervjuats  är  medvetna  om  detta  och   säger   själva   att   ”det   är   en   svårighet   för   mig   är   att   hinna   vara   mindre   operativ,   och   tänka   mer   strategi”.  Denna  kommentar  ger  uttryck  för  en  vilja  att  göra  organisationen  mer  professionell  genom   att  låta  det  dagliga  operativa  ansvaret  skjutas  över  på  VD:ns  närmsta  medarbetare,  för  att  frigöra  tid   för  mer  strategiskt  arbete.  Som  det  ser  ut  i  dag  är  VD:n  ofta  det  centrala  navet  för  alla  typer  av  beslut.  

En   intervjuperson   ger   uttryck   för   att   ”en   vanlig   brist   när   man   är   internetföretag,   är   att   man   är   halvbra  på  allt,  men  inte  sylvass  på  något”.  En  annan  fyller  i  med  att  ”man  får  vara  beredd  att  göra  allt   när  man  jobbar  i  ett  sånt  här  företag”,  och  menar  att  man  visserligen  har  en  huvuduppgift,  men  att   man  ofta  måste  lösa  andra  typer  av  uppgifter.  

De  företag  som  är  minst  är  också  de  som  i  störst  utsträckning  beskrivs  som  entreprenöriella.  Medan   det   omvända   också   gäller,   de   stora   är   sällan   entreprenöriella.   Oftast   har   företaget   kommit   ur   den   sanna  entreprenöriella  fasen,  som  man  oftast  hade  i  företagets  uppstartsfas.  Men  de  flesta  anser  att   företaget  fortfarande  har  kvar  entreprenöriella  kvaliteter.  Dessa  kvaliteter  har  oftast  att  göra  med  att   företaget  är  snabbrörligt  och  att  man  har  en  trail-­‐and-­‐error-­‐metodik.  De  företag  som  mest  beskriver   sig   som   entreprenöriella   är   också   de   företag   som   mest   betonar   snabbhet   som   företagets   främsta   attribut.  Det  är  även  dessa  som  talar  mest  om  problem  med  hierarki,  och  byråkrati  inom  koncernen   och  inom  SSC.  De  mest  entreprenöriella  vill  inte  bli  inmallade  i  det  stora  bolaget  eller  koncernen,  de   vill  inte  ha  byråkrati.  I  stort  sett  samtliga  företag  beskriver  sig  som  tillväxtföretag,  och  oftast  är  detta   det  stora  fokuset  för  företaget.  

De  företag  som  under  en  längre  tid  ingått  i  det  man  kan  kalla  det  gamla  SSC,  och  det  som  föregick  det,   har  i  högre  grad  en  förlåtande  inställning  till  SSC.  Man  är  benägen  att  ha  en  positiv  bild  av  SSC  trots   att  man  beskriver  att  det  inte  fungerar  som  det  ska.  

De  större  bolagen  är  mer  benägna  att  vilja  ha  SSC:s  tjänster  medan  de  mindre  ofta  uttrycker  att  man   kan  göra  det  billigare  själva,  eller  att  man  alls  inte  behöver  tjänsten.    

Medarbetarna   på   fallföretagen   är   till   stor   del   unga   människor   i   tjugo-­‐   och   trettioårsåldern.  

Medarbetarna  går  gärna  ut  tillsammans,  och  har  sällan  bildat  familj.  Ett  litet  antal  företag  har  dock   kommit  in  i  den  fasen  att  medarbetarna  har  blivit  äldre  och  numera  har  egna  familjer.  

INTERVJUPERSONERNAS  GENERELLA  BESKRIVNING  AV  INTERNETFÖRETAGEN  

En  intervjuperson  uttrycker  att  gemensamt  för  alla  internetföretag  är  att  besluten  är  snabba,  och  att   man  jobbar  som  enskilda  bolag.  Vidare  uttrycks  att  ”gemensamt  för  internetföretagen  är  att  det  är   säljdrivna  kulturer,  men  ingen  gemensam  kultur,  företagen  är  som  små  öar”.  Det  anses  inte  finnas   någon   gemensam   kultur   hos   internetföretagen.   ”Man   pratar   inte   med   varandra”,   men   det   finns   en   kultur  på  VD-­‐nivå,  där  de  har  återkommande  VD-­‐konferenser.  Det  berättas  att  tidigare  satt  ledningen   för  internetföretagen  i  mitten  av  kontorsutrymmet,  men  nu  sitter  de  i  ett  hörn.  ”Det  finns  ett  värde  i   att   höra   vad   som   händer   i   de   andra   bolagen”.   Det   anses   vara   synd   att   man   inte   längre   har   den   kontakten   med   ledningen.   ”Som   det   är   nu   saknas   det   kultur   jättemycket”.   Å   andra   sidan   beskrivs   internetföretagen  fokusera  på  att  bolagen  ska  kunna  behålla  sin  egen  kultur.  Detta  anses  vara  bra  av   en  av  intervjupersonerna  som  tycker  att  det  räcker  med  två  kulturer  att  ta  ställning  till,  företagets   egna  och  koncernens.  En  tredje  kultur  gör  saker  mer  komplicerade.  

De   ”människor   som   söker   sig   till   dessa   företag   (internetföretagen)   är   av   en   speciell   sort”.   En   intervjuperson  berättar  att  människorna  som  söker  sig  till  internetföretagen  tycker  om  mer  osäkra   miljöer,   med   mer   kaosartad   miljö,   och   där   företagen   växer   snabbt   och   där   strukturen   är   mindre   fixerad  än  i  mer  etablerade  företag.  Exempel  på  detta  kan  vara  att  man  kommer  på  något  som  man   vill  genomföra  på  morgonen.  Redan  efter  lunch  samma  dag  har  man  utfört  det,  och  framåt  kvällen  går   det   att   utvärdera   om   det   var   lyckat.   Processerna   är   små   och   mindre   formaliserade.   ”Människor   i   dessa  företag  gillar  denna  mer  dynamiska  miljö”.  

Om   internetföretagen   i   allmänhet   sägs   att   det   är   växtvärk   i   många   av   bolagen   och   att   man   har   problem  med  att  kvalitetssäkra  processer.    

Av  de  bolag  som  inte  flyttar  in  i  nya  huset  och  som  inte  finns  lokaliserade  i  Stockholmsområdet,  har   alla  grundare  kvar  i  företagen,  som  enligt  en  intervjuperson  bidrar  med  en  stor  drivkraft.  I  och  med   att  de  inte  flyttar  in  i  nya  huset  kan  de  ”känna  att  de  fortfarande  kan  styra  över  bolaget”,  vilket  antas   vara  viktigt.  

Om  entreprenörer  som  äger  sägs  i  allmänhet  att,  ”om  man  får  för  mycket  ramar  tappar  man  hungern,   man   behöver   frihet”.   Det   anses   vara   svårt   att   motivera   entreprenörer   inom   internetföretagen,   och  

”entreprenörerna  behövs”.  ”De  flesta  projekt  som  startas  inhouse  misslyckas,  det  krävs  sena  nätter,   man  vill  själv  skapa  och  förändra,  denna  drivkraft  finns  inte  i  ett  lönekuvert”.  ”Man  märker  skillnad   mellan   en   VD   som   är   tillsatt   av   koncernen   och   en   entreprenörs-­‐VD,   det   är   viktigt   att   behålla   entreprenörernas  drivkraft”.  

En  intervjuperson  uttrycker  att  det  är  nödvändigt  att  ha  en  speciell  hänsyn  till  internetföretagen  då  

”vi  måste  kunna  vara  flexibla”.  Vad  som  är  svårt  är  att  man  som  VD  för  ett  litet  bolag  måste  hålla  reda   på  många  trådar  samtidigt,  vilket  kan  leda  till  att  man  ibland  tappar  bort  något.  

Koncernen  gör  att  fler  kontakter  knyts  vilket  anses  vara  positivt.  Bland  de  företag  som  innan  flytten   inte   sitter   tillsammans   med   de   övriga   internetföretagen,   anses   just   kontaktskapandet   vara   viktigt,   och  är  något  man  ser  fram  emot  då  man  i  fortsättningen  kommer  att  dela  lokaler.  Att  flytta  samman   gör   också   att   det   upplevs   bli   lättare   att   göra   karriär   inom   koncernen.   Speciellt   eftersom   att   koncernen   beskrivs   ha   en   otydlig   och   informell   rekrytering.   Det   gäller   helt   enkelt   att   skapa   ett   kontaktnät,  vilket  blir  lättare  om  man  delar  lokaler.  Överlag  anses  koncernen  behöva  förbättra  och   tydliggöra  karriärvägar  internt.  En  otydlig  hierarki  bidrar  också  med  förvirring.  

Bland  de  företag  som  har  svaga  varumärken  ger  koncernen  ett  starkt  varumärke  som  används  vid   rekrytering   av   personal.   Även   de   andra   internetföretagen   gör   att   det   blir   lättare   att   rekrytera   personal.   Till   exempel   frågar   en   av   fallföretagens   VD:ar   ”vilket  internetföretag   vill   du   jobba   på   om   fyra  år?”  vid  nyrekrytering.  

Koncernen  anses  även  ge  bolagen  föredelar  då  man  kan  räkna  hem  vissa  skalfördelar.  Koncernen  ger   även  de  mindre  bolagen  en  arbetsro,  och  en  trygghet  som  de  kan  falla  tillbaka  på.  

Om   det   nya   kontorshuset   uttrycks   att,   det   kommer   vara   en   utmaning   att   bibehålla   en   egen   företagskultur.  Det  blir  trångt,  och  man  kommer  inte  kunna  inreda  hur  som  helst.  ”Utmaningen  blir   att   inte   drunkna   i   koncernkulturen”.   Om   samarbetet   inom   koncernen   sägs   det   att   det   finns   tydlig   information   om   säljutbildningar   och   sådant,   men   att   det   är   svårt   att   veta   hur   någon   har   avhjälpt   något  tekniskt  problem.  Som  det  är  nu  sägs  att  ”man  har  hört  att  nån  arbetar  på  något  visst  sätt”.  Det   är  genom  informella  kanaler  man  kan  få  kännedom  om  sådant.  

Något  som  sticker  ut  bland  fallföretagen  är  den  låga  kvoten  kvinnor  i  ledande  positioner.  Endast  en   kvinnlig  VD  går  att  finna  bland  bolagen.  

5.10  Sammanfattning  av  tidigare  erfarenheter  och  förhoppningar  om