5 Fallstudiens fallföretag
5.9 Sammanfattning av företagskultur och arbetsmiljö
Sammanfattningen inleds med att beskriva fallföretagen utifrån hur intervjupersonerna beskriver sina egna företag. I nästa del beskrivs fallföretagen utifrån hur intervjupersonerna beskriver internetföretagen (grupp av företag vari fallföretagen ingår) generellt, och i den avslutande delen samlas den beskrivning som ges av hur det är att tillhöra en koncern.
INTERVJUPERSONERNA BESKRIVER SINA EGNA FÖRETAG
För att ge en samlad beskrivning av fallföretagen måste man först inse att det finns många saker som gör att de skiljer sig åt. Exempelvis är de olika stora, de befinner sig i olika faser (Uppstart, Växa upp till sin potential och Förvaltande) i företagsutvecklingen, de gör affärer på olika sätt och de har olika företagskulturer. Detta till trots går det ändå att ge en god övergripande bild som omfattar de allra flesta fallföretagen.
De flesta av fallföretagen är små företag, med en delad företagskultur. Å ena sidan har man oftast en stor andel säljare med tillhörande säljkultur. Denna säljkultur kan ha olika utformning men är oftast högljudd, och en kultur där man slår sig för bröstet, och applåderar vid goda resultat. Å andra sidan finns i dessa företag en mer tystlåten kultur, för webbutvecklare och tekniker. Denna kultur samsas ofta i samma lokaler som säljarna, men har ofta en mer lugn och avskärmad miljö. En tredje kultur som återfinns i en del av företagen är den redaktionella journalistkulturen. Här är det fokus på att skriva artiklar vilket innebär en tyst miljö, då var och en författar sina egna texter.
Något som är gemensamt för samtliga fallföretag är att de har en informell kultur. Mycket som beslutas sker utan formella möten, ”man hugger tag i varandra”, då man vill förmedla någonting.
Ytterligare någonting som är gemensamt är den snabba takten. Saker sker helt enkelt snabbt, och det är mer fokus på snabbhet än på eftertanke.
Fallföretagen växer eller har växt i stor utsträckning, men utan att egentligen förändra sina inre processer. Detta innebär att det är många fallföretag som uppvisar ”växtvärk”. Företagen behöver nya rutiner, och mer formella processer. De flesta av de som intervjuats är medvetna om detta och säger själva att ”det är en svårighet för mig är att hinna vara mindre operativ, och tänka mer strategi”. Denna kommentar ger uttryck för en vilja att göra organisationen mer professionell genom att låta det dagliga operativa ansvaret skjutas över på VD:ns närmsta medarbetare, för att frigöra tid för mer strategiskt arbete. Som det ser ut i dag är VD:n ofta det centrala navet för alla typer av beslut.
En intervjuperson ger uttryck för att ”en vanlig brist när man är internetföretag, är att man är halvbra på allt, men inte sylvass på något”. En annan fyller i med att ”man får vara beredd att göra allt när man jobbar i ett sånt här företag”, och menar att man visserligen har en huvuduppgift, men att man ofta måste lösa andra typer av uppgifter.
De företag som är minst är också de som i störst utsträckning beskrivs som entreprenöriella. Medan det omvända också gäller, de stora är sällan entreprenöriella. Oftast har företaget kommit ur den sanna entreprenöriella fasen, som man oftast hade i företagets uppstartsfas. Men de flesta anser att företaget fortfarande har kvar entreprenöriella kvaliteter. Dessa kvaliteter har oftast att göra med att företaget är snabbrörligt och att man har en trail-‐and-‐error-‐metodik. De företag som mest beskriver sig som entreprenöriella är också de företag som mest betonar snabbhet som företagets främsta attribut. Det är även dessa som talar mest om problem med hierarki, och byråkrati inom koncernen och inom SSC. De mest entreprenöriella vill inte bli inmallade i det stora bolaget eller koncernen, de vill inte ha byråkrati. I stort sett samtliga företag beskriver sig som tillväxtföretag, och oftast är detta det stora fokuset för företaget.
De företag som under en längre tid ingått i det man kan kalla det gamla SSC, och det som föregick det, har i högre grad en förlåtande inställning till SSC. Man är benägen att ha en positiv bild av SSC trots att man beskriver att det inte fungerar som det ska.
De större bolagen är mer benägna att vilja ha SSC:s tjänster medan de mindre ofta uttrycker att man kan göra det billigare själva, eller att man alls inte behöver tjänsten.
Medarbetarna på fallföretagen är till stor del unga människor i tjugo-‐ och trettioårsåldern.
Medarbetarna går gärna ut tillsammans, och har sällan bildat familj. Ett litet antal företag har dock kommit in i den fasen att medarbetarna har blivit äldre och numera har egna familjer.
INTERVJUPERSONERNAS GENERELLA BESKRIVNING AV INTERNETFÖRETAGEN
En intervjuperson uttrycker att gemensamt för alla internetföretag är att besluten är snabba, och att man jobbar som enskilda bolag. Vidare uttrycks att ”gemensamt för internetföretagen är att det är säljdrivna kulturer, men ingen gemensam kultur, företagen är som små öar”. Det anses inte finnas någon gemensam kultur hos internetföretagen. ”Man pratar inte med varandra”, men det finns en kultur på VD-‐nivå, där de har återkommande VD-‐konferenser. Det berättas att tidigare satt ledningen för internetföretagen i mitten av kontorsutrymmet, men nu sitter de i ett hörn. ”Det finns ett värde i att höra vad som händer i de andra bolagen”. Det anses vara synd att man inte längre har den kontakten med ledningen. ”Som det är nu saknas det kultur jättemycket”. Å andra sidan beskrivs internetföretagen fokusera på att bolagen ska kunna behålla sin egen kultur. Detta anses vara bra av en av intervjupersonerna som tycker att det räcker med två kulturer att ta ställning till, företagets egna och koncernens. En tredje kultur gör saker mer komplicerade.
De ”människor som söker sig till dessa företag (internetföretagen) är av en speciell sort”. En intervjuperson berättar att människorna som söker sig till internetföretagen tycker om mer osäkra miljöer, med mer kaosartad miljö, och där företagen växer snabbt och där strukturen är mindre fixerad än i mer etablerade företag. Exempel på detta kan vara att man kommer på något som man vill genomföra på morgonen. Redan efter lunch samma dag har man utfört det, och framåt kvällen går det att utvärdera om det var lyckat. Processerna är små och mindre formaliserade. ”Människor i dessa företag gillar denna mer dynamiska miljö”.
Om internetföretagen i allmänhet sägs att det är växtvärk i många av bolagen och att man har problem med att kvalitetssäkra processer.
Av de bolag som inte flyttar in i nya huset och som inte finns lokaliserade i Stockholmsområdet, har alla grundare kvar i företagen, som enligt en intervjuperson bidrar med en stor drivkraft. I och med att de inte flyttar in i nya huset kan de ”känna att de fortfarande kan styra över bolaget”, vilket antas vara viktigt.
Om entreprenörer som äger sägs i allmänhet att, ”om man får för mycket ramar tappar man hungern, man behöver frihet”. Det anses vara svårt att motivera entreprenörer inom internetföretagen, och
”entreprenörerna behövs”. ”De flesta projekt som startas inhouse misslyckas, det krävs sena nätter, man vill själv skapa och förändra, denna drivkraft finns inte i ett lönekuvert”. ”Man märker skillnad mellan en VD som är tillsatt av koncernen och en entreprenörs-‐VD, det är viktigt att behålla entreprenörernas drivkraft”.
En intervjuperson uttrycker att det är nödvändigt att ha en speciell hänsyn till internetföretagen då
”vi måste kunna vara flexibla”. Vad som är svårt är att man som VD för ett litet bolag måste hålla reda på många trådar samtidigt, vilket kan leda till att man ibland tappar bort något.
Koncernen gör att fler kontakter knyts vilket anses vara positivt. Bland de företag som innan flytten inte sitter tillsammans med de övriga internetföretagen, anses just kontaktskapandet vara viktigt, och är något man ser fram emot då man i fortsättningen kommer att dela lokaler. Att flytta samman gör också att det upplevs bli lättare att göra karriär inom koncernen. Speciellt eftersom att koncernen beskrivs ha en otydlig och informell rekrytering. Det gäller helt enkelt att skapa ett kontaktnät, vilket blir lättare om man delar lokaler. Överlag anses koncernen behöva förbättra och tydliggöra karriärvägar internt. En otydlig hierarki bidrar också med förvirring.
Bland de företag som har svaga varumärken ger koncernen ett starkt varumärke som används vid rekrytering av personal. Även de andra internetföretagen gör att det blir lättare att rekrytera personal. Till exempel frågar en av fallföretagens VD:ar ”vilket internetföretag vill du jobba på om fyra år?” vid nyrekrytering.
Koncernen anses även ge bolagen föredelar då man kan räkna hem vissa skalfördelar. Koncernen ger även de mindre bolagen en arbetsro, och en trygghet som de kan falla tillbaka på.
Om det nya kontorshuset uttrycks att, det kommer vara en utmaning att bibehålla en egen företagskultur. Det blir trångt, och man kommer inte kunna inreda hur som helst. ”Utmaningen blir att inte drunkna i koncernkulturen”. Om samarbetet inom koncernen sägs det att det finns tydlig information om säljutbildningar och sådant, men att det är svårt att veta hur någon har avhjälpt något tekniskt problem. Som det är nu sägs att ”man har hört att nån arbetar på något visst sätt”. Det är genom informella kanaler man kan få kännedom om sådant.
Något som sticker ut bland fallföretagen är den låga kvoten kvinnor i ledande positioner. Endast en kvinnlig VD går att finna bland bolagen.