Koncern som tillväxtinkubator för småföretag
– En fallstudie i ett shared service centers möjligheter att stödja entreprenöriella småföretag
ALBIN EURENIUS HALLGREN
Examensarbete Stockholm, Sverige 2011
Koncern som tillväxtinkubator för småföretag
– En fallstudie i ett shared service centers möjligheter att stödja entreprenöriella småföretag
av
Albin Eurenius Hallgren
Examensarbete INDEK 2011:15 KTH Industriell teknik och management
Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM
Business Group as Growth Incubator for SMEs
– A Case Study Concerning a Shared Service Center’s Possibilities of Supporting Small and Medium- sized Entrepreneurial Enterprises
by
Albin Eurenius Hallgren
Master of Science Thesis INDEK 2011:15 KTH Industrial Engineering and Management
Industrial Management SE-100 44 STOCKHOLM
Examensarbete INDEK 2011:15
Koncern som tillväxtinkubator för småföretag
– En fallstudie i ett shared service centers möjligheter att stödja entreprenöriella småföretag
Albin Eurenius Hallgren
Godkänt
2011-02-15
Examinator
Marianne Ekman
Handledare
Marianne Ekman
Uppdragsgivare Kontaktperson
Erik Norberg
Master of Science Thesis INDEK 2011:15
Business Group as Growth Incubator for SMEs
– A Case Study Concerning a Shared Service Center’s Possibilities of Supporting Small and Medium-sized
Entrepreneurial Enterprises
Albin Eurenius Hallgren
Approved
2011-02-15
Examiner
Marianne Ekman
Supervisor
Marianne Ekman
Commissioner Contact person
Erik Norberg
Sammanfattning
Tillväxt i företag kan antingen uppnås genom företagsförvärv eller genom organisk tillväxt. Den förra är vanligare bland större företag medan den senare är mer frekvent bland mindre företag. För att uppnå och bibehålla tillväxt krävs ofta att många förutsättningar finns vilka ännu inte är helt utredda, varför forskning inom området är intressant och behövlig. Professor Johan Wiklund visar i sin doktorsavhandling (1998) en vinkling till området, nämligen att tillväxt-‐ och entreprenörskapsbegreppen hänger samman. Han menar att företag som är entreprenöriella har större chans att lyckas skapa tillväxt.
Av denna anledning kommer studien att intressera sig för företag som till stor del är entreprenöriella och har en stark organisk tillväxt men som även ingår i en koncern där tillväxt ofta sker genom företagsförvärv, och där företagskulturen sällan är entreprenöriell. Ett potentiellt problem är hur ett snabbväxande entreprenöriellt företag kan lyckas bibehålla sina entreprenöriella egenskaper som hjälper företaget att växa, medan koncernens struktur och kultur markant skiljer sig åt från de entreprenöriella företagens.
Studien riktar in sig på en skandinavisk mediekoncern som är i färd med att bygga upp ett Shared Service Center (SSC) för samtliga sina bolag, vars uttalade syfte är att effektivisera driften av koncernens stora mängd stödärenden inom ekonomi, löneadministration, fastighetsservice och IT, och därmed reducera kostnader. Ett sådant SSC riskerar dock att bli en byråkratisk produkt som kan hämma snabbhet och förändring inom koncernen, vilket speciellt antas drabba de mindre bolagen inom koncernen.
Denna studie handlar om införandet av detta SSC och fokuserar på vad det medför för den del av koncernen som innehåller just mindre företag. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bör uppmärksammas då ett SSC skapas, som framgångsrikt kan stödja värdeskapande aktiviteter inom dessa mindre företag. Företagen har gemensamt att de är små och har sin huvudsakliga verksamhet på internet, de har alla hög tillväxt, och de flesta bolag är uppköpta start-‐ups. Studien utgår således från att det finns en småföretagarkultur och en entreprenörskultur i dessa företag som är en viktig del i företagens värdeskapande process.
Studien visar att om SSC kan anpassas till de olikheter som finns hos de enskilda bolagen, både vad gäller dess storlek, och dess övriga specifika skillnader, kommer bolagen att kunna införlivas i samarbetet med SSC. Dock visar studien på risker med hur SSC bör hantera de allra minsta bolagen, då SSC anses få det svårt att anpassas till deras mer småskaliga verksamhet med tillhörande individuella behov. I relation till dessa problem uppmanas SSC till försiktighet, och till en öppen dialog. Ett byråkratiskt system som inte är lyhört kommer sannolikt inte att kunna stödja de minsta företagens tillväxt.
Vidare visar studien att SSC bör skapas till att bli en professionell organisation med en uttalad kundfokus som innefattar kunskap om varje kund, för att skapa goda förutsättningar för att kunna stödja företagens fortsatta tillväxt. Stor vikt bör läggas vid att skapa en organisation som är effektiv och som därmed kan erbjuda kostnadseffektiva tjänster. Det är i hög grad tjänsternas kostnadseffektivitet som kan leda till företagens tillväxt, då tillväxt inom små bolag ofta baseras på dess ackumulerade vinstmedel, snarare än externt kapital . Dessutom bör organisationen anamma en öppen kultur gentemot alla sina kunder där återkoppling byggs in i tjänsteleveransen.
Nyckelord: tillväxt, småföretag, entreprenörskap, Shared Service Center, SSC, småföretag som del av en koncern
Abstract
Business growth may either be achieved through business acquisitions or through organic growth.
The former is more prevalent among large enterprises, while the latter is more frequent among small and medium-‐sized enterprises (SMEs). To achieve and maintain a high level of growth often requires that many conditions are met, conditions which as of yet are not fully explored in modern business research. This is why further research in this particular area is both interesting and necessary.
Professor Johan Wiklund (1998) shows an interesting linkage between this area and the entrepreneurship research area. He concludes that an entrepreneurial enterprise has a better chance of creating growth than an enterprise which is not entrepreneurial.
Hence, this study will be exploring SMEs which for the most part can be described as entrepreneurial and have a high level of organic growth, yet are part of a large business group where growth often is achieved through acquisitions, and whose culture is all but entrepreneurial. A potential problem is how a fast growing entrepreneurial enterprise may hold on to their entrepreneurial abilities which helps the enterprise achieve growth, while the business groups structure and culture differ from that of the enterprise, in quite an evident manner.
This study focuses on a Scandinavian media group which is on its way in building a Shared Service Center (SSC) for all of its companies, with the intention of reducing costs through more effective managment of supportive functions. These functions include accounting, janitorial, information systems and administration of human resources. Although an SSC will benefit the business group as a whole, there is a potential risk in building a large bureaucratic system which may inhibit swiftness and the ability to change, which are qualities largely associated with small companies.
The purpose of this study is to explore which factors one should be paying attention to in the process of building an SSC that successfully supports growth in the business group’s SMEs. The SMEs all have in common that they are small, their business focus is on the Internet, they have grown considerably and that they for the most part are acquired start-‐ups.
The study shows that if the SSC is able to adapt to the differences associated with the somewhat diverse set of SMEs, in respect to their size and other aspects, the SMEs will be able to achieve growth through cooperation with the SSC. However, there are risks associated with the smallest and the least developed enterprises, since the SSC may find it difficult adjusting to their small scale operations and ever shifting needs. In relation to these potential problems the SSC is cautioned not to apply an overly bureaucratic approach, and to encourage an open dialogue to minimize problems.
Furthermore the study shows that the SSC should be a customer-‐focused professional organisation with built-‐in customer knowledge to be able to create good conditions for the SMEs growth. Focus should be on creating an effective organisation which is able to offer cost efficient services. To ensure a continiously improving and productive organization the SSC culture should be an open one, where customer feedback is looked upon as a safeguard from incompetence and non-‐lucrative progress.
Key words: growth, SMEs, entrepreneurship, Shared Service Center, SSC, SMEs as part of a business group
Förord
Denna studie är ett examensarbete inom industriell ekonomi, vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och skrivs till största delen under hösten 2010, för att sedan avslutas under tidig vår 2011. Idén till examensarbetet kom till sedan författaren kontaktat koncernen i fråga, och i all enkelhet undrat om denne kunde hjälpa till med något. Tillsammans med den som kom att bli författarens handledare inom koncernen, kunde ett syfte tas fram vilket sedan blev starten för ett gott samarbete.
* * *
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Erik Norberg, som sin hektiska arbetsdag till trots, alltid funnits tillgänglig som stöd. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare vid KTH, Marianne Ekman, som verkat för att lyfta upp mig och ge mig kraft att fortsätta framåt, då hinder har hopats.
Ett speciellt tack riktas till min familj som utstått denna period i mitt studieliv, tack Emma & tack Holger!
Tack riktas även till min studiekamrat, Jörgen Andréasson. Jörgen har under 4,5 års tid givit mig stöd och motivation genom att uppvisa beslutsamhet inför studierna, samt verka för ett kontinuerligt lärande. Tack Jörgen!
Stockholm 2011-‐02-‐15
________________________________________
Albin Eurenius Hallgren
Innehåll
1 Inledning ...12
1.1 Syfte...12
1.2 Frågeställning ...12
1.3 Avgränsning...13
1.4 Rapportens upplägg...13
2 Teori ...16
2.1 Tillväxt i småföretag...16
2.1.1 Omgivningen...16
2.1.2 Företaget...16
2.1.3 Individen...17
2.1.4 Vilket perspektiv är viktigast?...18
2.2 Entreprenörskap ...18
2.2.1 Entreprenörskap som nationalekonomiskt begrepp...18
2.2.2 Entreprenörens kännetecken...18
2.2.3 Entreprenörskapets moderna definition ...19
2.3 Shared Service Center ...20
2.3.1 Fördelar och nackdelar med SSC...20
3 Metod...22
3.1 Förstudie ...22
3.2 Fallstudiemetodik ...22
3.3 Empirisk triangulering ...23
3.4 Semistrukturerade intervjuer...23
3.5 Genomförande av intervjuer ...23
3.6 Kritik mot metod ...24
4 Fallstudiens kontext...26
4.1 Mediebranschens utmaningar...26
4.2 Koncernen och dess kultur ...26
4.3 Koncernens affärsstrategi...27
4.4 Shared Service Center som en del av lösningen ...27
4.5 Shared Service Centers nuvarande form...27
4.6 Projektorganisationen för bildande av nya Shared Service Center ...28
5 Fallstudiens fallföretag ...30
5.1 Företag A ...31
5.1.1 Företag A:s företagskultur och arbetsmiljö...31
5.1.2 Företag A:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center...32
5.2 Företag B ...32
5.2.1 Företag B:s företagskultur och arbetsmiljö...32
5.2.2 Företag B:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center...33
5.3 Företag C...33
5.3.1 Företag C:s företagskultur och arbetsmiljö...33
5.3.2 Företag C:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center...34
5.4 Företag D ...34
5.4.1 Företag D:s företagskultur och arbetsmiljö...35
5.4.2 Företag D:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center...35
5.5 Företag E...35
5.5.1 Företag E:s företagskultur och arbetsmiljö...35
5.5.2 Företag E:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center...36
5.6 Företag F...36
5.6.1 Företag F:s företagskultur och arbetsmiljö ...36
5.6.2 Företag F:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center ...37
5.7 Företag G ...37
5.7.1 Företag G:s företagskultur och arbetsmiljö...37
5.7.2 Företag G:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center...38
5.8 Företag H...39
5.8.1 Företag H:s företagskultur och arbetsmiljö ...39
5.8.2 Företag H:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center ...39
5.9 Sammanfattning av företagskultur och arbetsmiljö...40
5.10 Sammanfattning av tidigare erfarenheter och förhoppningar om SSC...43
5.11 Sammanfattning i korthet...44
6 Analys...46
6.1 Vilka är fallföretagen, med fokus på småföretagskultur, tillväxt och entreprenörskap? ...46
6.2 Vad är viktigt för fallföretagen, med avseende på nya SSC?...48
6.3 Hur kan nya SSC stödja fallföretagen och skapa förutsättningar för tillväxt?...51
7 Slutsatser & diskussion...54
7.1 Utifrån fallföretagens behov, är SSC rätt organisation för fallföretagen? ...54
7.2 Hur kan SSC stödja fallföretagens tillväxt? ...55
7.3 Sammanfattning av slutsatser ...56
7.4 Diskussion...56
7.5 Vidare forskning ...57
8 Referenser ...58
8.1 Tryckta källor ...58
8.2 Muntliga källor...59
Bilaga A: Intervjufrågor till fallföretagen...60
Bilaga B: Praktiska råd till SSC...61
1 Inledning
Tillväxt i företag kan antingen uppnås genom företagsförvärv eller genom organisk tillväxt. Den förra är vanligare bland större företag medan den senare är mer frekvent bland mindre företag. Ur ett forskningsperspektiv kan man se att båda sätten att växa vardera innebär sina specifika problem och möjligheter, vari forskning är nödvändig och intressant. Tillväxt-‐ och entreprenörskapsforskaren Johan Wiklund, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har i sin doktorsavhandling (1998) kommit fram till en slutsats som knyter tillväxt-‐ och entreprenörskapsbegreppen samman. Han menar nämligen att företag som är entreprenöriella har större chans att lyckas skapa tillväxt (Wiklund, 1998).
Av den anledningen kommer denna studie att fokusera på företag som till stor del är entreprenöriella och har en stark organisk tillväxt men som även ingår i en koncern där tillväxt ofta sker genom företagsförvärv, och där företagskulturen sällan är entreprenöriell. Intressant blir därmed hur ett snabbväxande entreprenöriellt företag kan lyckas bibehålla sina entreprenöriella egenskaper som hjälper företaget att växa, i en koncernstruktur och koncernkultur som markant skiljer sig åt från de entreprenöriella företagens. Då ett litet företag med tillväxtpotential ingår i en stor koncern finns det en risk för att byråkratiska system kväver företaget genom att låta enkla rutiner växa sig stora och komplicerade. Små företag har som konkurrensfördel gentemot större företag att de just lätt kan anpassa sig till nya situationer och därmed lätt kan förändra processer då det är påkallat. Denna snabbrörlighet riskerar att försvinna då de påtvingas byråkratiska system.
Studien handlar om en koncern som vill bygga upp ett Shared Service Center (SSC) för samtliga sina bolag, vilket å ena sidan sannolikt effektiviserar driften av koncernens stora mängd stödärenden inom ekonomi, löneadministration, fastighetsservice och IT, men som å andra sidan troligtvis ökar byråkratin. Här finns en potentiell konflikt, då småbolag tillhör en stor koncern, för hur mycket bör offras av småbolagens snabbfotade och frihetliga egenskaper för att nå en mer kostnadseffektiv lösning för koncernen?
Det SSC som koncernen vill skapa kan ses som ett uttryck för koncernens kultur. Detta uttryck ger denna studie en fokus vilken kan operationalisera det övergripande syftet; att utröna huruvida en stor koncern verkligen kan skapa tillväxt i entreprenöriella småföretag. Genom att operationalisera det övergripande syftet på detta sätt ställs två kulturer mot varandra på ett påtagligt sätt.
Småföretagens kultur, möter genom ofta dagligt samarbete med SSC, koncernens kultur. Detta gör att det går att studera hur de mindre och mer entreprenörskapsanammande företagen klarar sig inom en koncern. Studien illustrerar med andra ord hur en företeelse (SSC) vilken emanerar ur en kultur som handlar om tillväxt genom förvärv (koncernkulturen), kan bli ett redskap för en kultur vilken skapar tillväxt organiskt (småföretagens kultur).
1.1 Syfte
Undersökningen, vilken görs i form av en fallstudie, handlar om införandet av ett Shared Service Center inom en skandinavisk mediekoncern och fokuserar på vad detta innebär för den del av koncernen som utgörs av fallföretagen. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bör uppmärksammas då ett Shared Service Center skapas, som framgångsrikt ska stödja värdeskapande aktiviteter inom fallföretagen. Företagen har gemensamt att de är små till skillnad från de övriga bolagen inom koncernen, de har sin huvudsakliga verksamhet på internet, de har alla hög tillväxt och de flesta bolag är uppköpta start-‐ups. Studien utgår således från att det finns en småföretagskultur och en entreprenörskultur i dessa företag som är en viktig del i företagens värdeskapande process.
Det är denna process som bör stödjas och på intet sätt störas, i arbetet med att skapa ett Shared Service Center.
1.2 Frågeställning
Studiens frågeställning är en precisering av studiens syfte och kan formuleras på följande sätt: Vilka speciella behov har fallföretagen och vad bör följaktligen övervägas då ett Shared Service Center skapas som ska värna om fallföretagens fortsatta tillväxt?
För att ytterligare operationalisera frågeställningen, bryts den ned i tre forskningsfrågor, vilka beskrivs nedan.
i. Vilka är fallföretagen, med fokus på småföretagskultur, tillväxt och entreprenörskap?
Svaret till forskningsfråga i. skapar förutsättningar för att förstå hur fallföretagen bör behandlas av koncernen. Fokuseringen på småföretagskultur kommer ur företagens ringa storlek, och fokuseringen på tillväxt kommer naturligt ur studiens syfte som handlar om hur fallföretagens tillväxt kan stödjas. Den sistnämnda fokuseringen på entreprenörskap motiveras genom att fallföretagen ofta beskrivs som entreprenöriella inom koncernen. Dessutom är denna fokusering ett resultat av att dess verksamhet är relativt nystartad, många gånger av människor utanför koncernen (i så kallade start-‐ups).
ii. Vad är viktigt för fallföretagen, med avseende på nya SSC?
Denna forskningsfråga handlar om fallföretagens behov och hur dessa kan relateras till skapandet av nya SSC. Denna fråga knyter därmed an till nästa forskningsfråga iii..
iii. Hur kan nya SSC stödja fallföretagen och skapa förutsättningar för tillväxt?
Forskningsfråga iii. är viktigast i sammanhanget, och återkopplar till forskningsfrågor i. och ii. genom att relatera till en förförståelse av fallföretagen. Tillsammans tydliggör forskningsfrågorna i. till iii. de ingående delarna i frågeställningen, och gör att fallstudiens analys blir mer överskådlig.
1.3 Avgränsning
Projektet med att skapa ett Shared Service Center sträcker sig tidsmässigt över en längre tid än vad denna studie har för avsikt att omfatta. Följaktligen kommer endast en del av arbetet med Shared Service Center att undersökas. Empirisk inhämtning kommer följaktligen att ske under den del av projektet som kan karaktäriseras som förstadiet, vilket innebär att empiriinhämtning sker under hösten 2010, innan det nya SSC har startats. Detta innebär att ingen information som rör implementering av nya SSC kommer att avhandlas.
Inom den företagsgrupp som studeras finns två bolag som ligger utanför Stockholm, och vilka inte kommer att ingå i Shared Service Center. Dessa bolag kommer inte att ingå i studien. Studien kommer heller inte innefatta empiri från andra koncerner som har implementerat Shared Service Center och som har erfarenheter av hur man kan stödja småföretag genom en sådan struktur, det vill säga, ingen benchmarking eller best practice. Information som rör SSC i allmänhet kommer att hämtas ur teorin. Ingen informationsinhämtning från personal som kommer att tillhöra det nya Shared Service Center kommer att göras, med anledning av att det nya SSC ännu inte är upprättat.
Personal som kommer att ingå i det nya SSC kommer därmed inte med säkerhet veta hur rutiner och processer kommer inverka på deras arbete.
Ingen ekonomisk analys kommer att göras och fallföretagens affärsstrategi och dylikt kommer inte att analyseras. För att ge en översiktlig förståelse för koncernens nuläge redovisas emellertid en beskrivning av dess affärsstrategi. De ingående företagen i studien kommer inte att namnges eller beskrivas på ett sätt som uppenbart avslöjar dess identitet.
1.4 Rapportens upplägg
Inledningen har beskrivit syftet med studien och redogjort för studiens frågeställning och forskningsfrågor. Härefter följer kapitlet Teori, vilket tar upp den teori som är väsentlig för studiens analys. Här ingår avsnitt om tillväxt i småföretag, entreprenörskap samt Shared Service Centers.
Kapitlet Metod beskriver hur studien har genomförts, och vilka problem som har förekommit under studiens gång.
Sedan följer två kapitel som beskriver fallstudiens resultat. I Fallstudiens kontext beskrivs fallföretagens kontext, vilket inkluderar en genomgång av koncernen, och en beskrivning av de utmaningar branschen står inför. Kapitlet innehåller även en genomgång av hur SSC passar in i koncernstrategin, samt hur projektet med att implementera ett SSC ser ut.
I kapitlet Fallstudiens fallföretag redovisas intervjuerna som har utförts på de ingående fallföretagen.
Varje fallföretag redovisas var för sig, och är vidare uppdelade i två huvudsakliga delar, dels en beskrivning av företaget utifrån dess företagskultur och arbetsmiljö, och dels en redogörelse för fallföretagets syn på SSC. Kapitlet avslutas med en sammanfattning som väger samman de ingående fallföretagens företagsbeskrivningar och SSC-‐redogörelser.
I kapitlet Analys analyseras de resultat som redovisades i de två föregående kapitlen, och i Slutsatser
& diskussion presenteras studiens fynd och vad de innebär, samt vilken vidare forskning i ämnet som anses vara intressant.
I bilagan Intervjufrågor till fallföretagen redovisas intervjumallen som användes till studiens intervjuer. Bilagan Praktiska råd till SSC presenterar dels de slutsatser som studien visar på, men i en mer praktisk tappning, och dels idéer till nya tjänster som framkommit under studiens gång.
2 Teori
Följande kapitel redogör för den teoribas som ligger till grund för studiens analys. Teorin utgörs av tre delar; teori om Tillväxt i småföretag, Entreprenörskap och Shared Service Centers. Tillsammans fångar dessa tre teman upp det mest centrala utifrån studiens syfte och frågeställning.
2.1 Tillväxt i småföretag
Tillväxt definieras i denna rapport som omsättningsökning, men eftersom att ett företag som uppvisar omsättningsökning utan positiva resultat, inte kan tänkas överleva på lång sikt bör ytterligare ett begrepp bildas, nämligen hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt inbegriper således omsättningsökning och goda resultat.
Forskning inom området tillväxt är stort och mångfasetterat, någonting som Davidsson, Delmar och Wiklund (2001:1) vittnar om i den sammanställande artikeln ”Tillväxt i små företag: vad säger forskningen?”. Dessa författare gör en ansats till att försöka förklara hur forskningsläget ser ut inom området. För att ge en överblick över fältet, menar de att man kan utgå från följande tre övergripande frågor (2001:1, s. 2):
”1. Vad är det som gör att företag växer, och vad är det som hindrar dem från att växa? Vilka egenskaper, handlingar, strategier och händelser inom och utom företaget är det som avgör hur dess storlek förändras från en tidpunkt till en annan?
2. Hur växer företagen? Hur ser processen ut? Med vilka medel och på vilka vägar ökas verksamhetsvolymen?
3. Vilka är effekterna av tillväxten? Vad händer med företagets identitet och karaktär, med de anställda, och med företagets lönsamhet och överlevnadsförmåga? Vilka är konsekvenserna för sysselsättning och ekonomisk utveckling på samhällsnivån?”
Det är framförallt den första frågan som vi ska behandla nedan, i vilken svar finns att finna på många olika nivåer. Huruvida ett företag växer eller ej, kan många gånger tillskrivas företagsledarens ambitionsnivå, intressen och kompetens. Förklaringar kan också återfinnas inom företaget, där till exempel själva organisationen kan utgöra ett problem, eller företagets resurser och lönsamhet. Även faktorer utanför företaget kan påverka tillväxten; branschspecifika problem, kundernas lönsamhet, lagar och regleringar. Grovt räknat ser man tre olika nivåer växa fram, nämligen omgivningen, företaget och individen. Dessa ska följaktligen behandlas var för sig.
2.1.1 Omgivningen
Detta perspektiv är i sig ett stort område att ta till sig, där vissa tvetydigheter kan återfinnas. Enligt en undersökning som gjordes under lågkonjunkturen i Sverige 1991-‐1993, framkom det att trots den allmänna nedgången bland svenska företag, kunde de undersökta tillväxtföretagen fortsätta växa som om inget hade hänt (Davidsson et al., 2001:2). Detta leder en till att tro att tillväxtföretag inte påverkas mer än nämnvärt av recessioner. Enligt en annan studie utförd av Magnus Henreksson vid Handelshögskolan i Stockholm, är slutsatserna att svenska institutionella förhållanden hämmar företagstillväxt (Davidsson et al., 2001:2). Studien går igenom svensk beskattning, sparande, kapitalförsörjning, lönebildning, arbetsmarknadsregleringar och den offentliga sektorns roll. Alla dessa visar sig missgynna företag med potential för tillväxt. Denna studie går på inga sätt emot den slutsats om tillväxtföretagens ståndaktighet mot recession, men vittnar om att företagen ändå är beroende av sin omgivning (Henrekson, 2001).
2.1.2 Företaget
Av de saker som direkt går att koppla till tillväxtmöjligheter är ett företags kapitalförsörjning den viktigaste. Björn Berggren, Göran Lindström och Christer Olofsson har genomfört två studier där företag med starkare respektive svagare tillväxt jämförs. Studierna visar att det ofta är tillgången till ackumulerade vinstmedel snarare än externt kapital, som ligger bakom tillväxt i företag. Det
förutsetts därför att ett företag uppvisar goda resultat för att kunna växa sig större. Det visar sig även att tillväxtföretagare är tveksamt inställda till börsintroduktion, vilket antas ha att göra med kontrollaversion, vilket innebär ovilja att underkasta sig någon annans vilja (Berggren et al., 2001).
Wiklund (1998) hävdar i sin doktorsavhandling en tes som innebär att ett strategiskt entreprenöriellt förhållningssätt, vilket inkluderar innovation, proaktivitet och risktagande, leder till högre tillväxt. Vidare menar Wiklund att företagarens attityder, företagets resurser och omgivningens karaktär kan påverka sannolikheten för att ett företag antar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Efter utförd studie (Wiklund, 1998) kunde det konstateras att dessa omständigheter utöver dess påverkan på företagets strategi, hade en direkt inverkan på företagets tillväxt. Tesen om strategiskt entreprenöriellt förhållningssätt, stöddes därmed även om ytterligare effekter kunde påvisas.
Wiklund resonerar kring det möjlighetsorienterade perspektivet kontra det resursbaserade perspektivet, i en vidare tolkning av sina resultat. Enligt det förstnämnda perspektivet som brukar förknippas med Howard Stevenson (Stevenson, 1984), kan entreprenöriella företag kännetecknas av en ”outtröttlig jakt på nya möjligheter, utan hänsyn till de resurser man för tillfället förfogar över” (ur Davidsson et al., 2001:2, s. 11-‐12). Det sistnämnda perspektivet innefattar att företaget utvecklar och utnyttjar sina unika resurser, för att nå framgång. Dessa två perspektiv brukar ställas mot varandra, men Wiklund menar att det inte alls är en nödvändighet. Istället bör man betrakta de två perspektiven som att de tillsammans säger något mycket intressant, och något som faktiskt beskriver dessa företag på ett bättre sätt. Det är nämligen ”en outtröttlig jakt på nya möjligheter med hänsyn till de resurser man för tillfället förfogar över” (ur Davidsson et al., 2001:2, s. 12) som kännetecknar entreprenöriella företag som växer och är lönsamma.
2.1.3 Individen
Nationalekonomer tar för givet att företagsledare alltid utnyttjar sina chanser till lönsam tillväxt.
Men detta visar sig många gånger inte vara fallet, då företagsledare ofta har andra prioriteringar än att se sin verksamhet växa. Många gånger kan de anställdas situation vara mer viktig än företagets, och emellanåt prioriteras företagets familjära kultur framför en större organisations mer anonyma kultur. Företagsledarens okunskap i att leda större organisationer är också någonting som kan hämma ett företags tillväxt. Har man inte kunskapen finns inte möjligheten för tillväxt på samma sätt.
I en enkätundersökning utförd av Davidsson, Wiklund och Delmar (Davidsson et al., 2001:2), vilken bestod av tre delar, som utfördes åren 1986, 1994 och 1996, tillfrågades företagare om vilka potentiellt positiva och negativa konsekvenser en tillväxt av företaget skulle medföra. Konsekvenser inom åtta olika områden undersöktes, bland annat arbetsbelastning, anställdas trivsel, kontroll och överblick. Resultatet av undersökningen visade att om företagaren inom något område ställde sig positiv till konsekvensen så ökade även den övergripande tillväxtviljan (Davidsson et al., 2001:2).
Studien visade även att den viktigaste variabeln var anställdas trivsel, vilken framstod som den konsekvens som hade störst betydelse till hur företagaren ställde sig till tillväxt (Davidsson et al., 2001:2). En vidare tolkning av detta resultat pekar på att företagaren själv ofta inkluderade sig inom denna kategori, nämligen anställdas trivsel (Davidsson et al., 2001:2), och att även företagarens trivsel därmed avsågs.
I en annan studie av Mats Westerberg vid Luleå Tekniska Universitet (2001), studerades sambandet mellan självtillit och osäkerhetstolerans, hos företagare som genomgått en svår recession. Resultaten pekar på att företagare med högre självtillit och stor osäkerhetstolerans, med större sannolikhet klarar sig genom svåra ekonomiska situationer, även om det finns en viss risk för övertro vilken kan resultera i svårigheter för företaget.
Robin Teigland vid Handelshögskolan i Stockholm (2001) beskriver en tidigare studie som fokuserade på tillväxtraketen Icon media lab, vilken fokuserat på hur medarbetarna arbetar för att bidra med initiativkraft. Utgångspunkten var communities of practice, vilket kan beskrivas som ”de interna och externa kolleger som företrädare för en yrkesgrupp kommunicerar med, för att upprätthålla och förnya sin professionella kunskap” (ur Davidsson et al, 2001:1, s. 8). Väsentligt för
den individuella kreativiteten visade sig vara att kollegor umgås på fritiden, samt användning av externa kunskapskällor. Dessa två förhållanden visade sig dock inverka negativt på leveranspunktligheten, vilket snarare förknippades med användning av interna källor, ofta i form av nedskrivna rutiner på intranätet. Den individuella kreativiteten är därmed starkt kopplad till leveranspunktligheten, vilket visar på den balansgång ett ungt företag måste gå, för att å ena sidan nyttja personalens externa kontakter och säkra nybildning av kunskap utan att återuppfinna hjulet, men å andra sidan utveckla lojalitet för företaget och interna sätt för organisatoriskt lärande, samt säkra kundleveranser.
2.1.4 Vilket perspektiv är viktigast?
Det går inte att utesluta något av de tre perspektiven. Individen, företaget och de yttre omständigheterna är kommunicerande kärl, och påverkar varandra på ett sätt som oftast är så sinnrikt att det sällan går att reda ut vad som gav vilket. Dessutom har genomgången ovan visat att alla tre delar påverkar tillväxt på ett sätt som inte går att utesluta. I allmänhet bör det därmed betraktas vara av stor vikt att ha en bred ingång till ämnet i försök att skapa reda i en relaterad forskningsfråga.
2.2 Entreprenörskap
Entreprenörskap är ett forskningsbegrepp och ett forskningsområde som ständigt växer sig större och mer komplext. Inom den tidiga entreprenörskapsforskningen var begreppet ofta associaterat till individen, nämligen entreprenören, och fokus var på vilka egenskaper en entreprenör kunde uppvisa (Landström, 2005). Senare kom forskare att bredda begreppet för att även inkludera den entreprenöriella processen. Forskning vilken tar fokus på entreprenöriella organisationer är mer vanlig idag, och man kan till och med tala om entreprenörskap där resultatet inte är något som kan mätas med monetära termer, utan i en kreativitet etc. Dessa tre vinklingar visar på att det finns en vidd inom den forskning som har bedrivits inom området entreprenörskap. Det bör här tilläggas att Hébert & Link, efter en omfattande genomgång i ämnet, redan år 1989 kunde påvisa inte mindre än tretton olika teman för hur man definierar entreprenörskap, vilket visar på vilket omdebatterat ämne detta är, samt vilken bredd som finns inom ämnet. Sedan dess har utvecklingen fortsatt, och idag skulle en liknande genomgång i ämnet sannolikt uppvisa en ännu större bredd.
2.2.1 Entreprenörskap som nationalekonomiskt begrepp
Ett sätt att se på entreprenörskap är som en viktig nationalekonomisk aktör. Schumpeter introducerade nämligen entreprenörskap som viktigt nationalekonomiskt begrepp, där entreprenören är någon som använder sig av innovationer för att skapa ny tillväxt. Schumpeter ser på det ekonomiska systemet som ett kretslopp, där allt är i jämvikt. Även om det förutsetts jämvikt kan det förekomma förändringar inom systemet, förändringar vilka absorberas i systemet så snart det blir känt för alla. När det emellertid sker radikala förändringar har en entreprenör förändrat systemet genom att införa nya produkter, nya produktionsmetoder, nya marknader, nya insatsvaror eller nya sätt att organisera industrienheter och branscher (Landström, 2005). Schumpeter menar att entreprenören är speciell på så sätt att den bryter mot tidigare mönster genom att introducera innovationer och därmed differentiera sig mot andra företag (Landström, 2005).
2.2.2 Entreprenörens kännetecken
I den tidiga forskningen kring entreprenörskap var fokus ofta inställt på individen, själva entreprenören. Följande är enligt Landström (2005, s. 60) kännetecken som har förknippats med entreprenören, genom årens gång:
Innovatör Ledare Måttlig risktagare
Oberoende Kreatör Energisk
Ihärdig Originalitet Optimistisk
Resultatorienterad Flexibel Rådig, fyndig
Prestationsmotiv Självmedvetenhet Självförtroende
Långsiktigt engagemang Accepterar tvetydigheter Initiativrik
Lärande Resursanvändare Sensitivitet gentemot andra
Aggressiv Litar på människor Pengar som mått på framgång
Trots att dessa egenskaper ger en god indikation om vad man menar då man säger entreprenör i vardagligt tal, ger dessa knappast någon vidare precis vetenskaplig bild av fenomenet. De egenskaper som man normalt sett verkligen tillskriver entreprenören är, prestationsinriktad, intern ”locus of control”, risktagande och förmåga att acceptera tvetydigheter. ”Locus of control” har att göra med hur stor kontroll en person uppfattar att den har över situationen. Entreprenörer har ofta en intern
”locus of control” vilket innebär att de tycker sig själva kunna råda över situationer, medan andra med extern dito, känner sig maktlösa inför situationen (Landström, 2005).
2.2.3 Entreprenörskapets moderna definition
Bland de många definitioner som har skapats genom åren av begreppet entreprenörskap, kan man nämna en av de senare vilken nämns av Wennekers & Thurik (1999). Denna definition är avskalad och anknyter till den klassiska definitionen av Schumpeter. Definitionen (som är hämtad ur Henreksson, 2001, s. 3) av entreprenörskap är förmågan och villigheten hos individer, både på egen hand och inom organisationer, att
• varsebli och skapa nya ekonomiska möjligheter
• introducera sina idéer på marknaden under osäkerhet genom att ta beslut om lokalisering, produktutformning, resursanvändning, institutioner och belöningssystem
• konkurrera med andra för att öka sin marknadsandel
Ytterligare ett synsätt presenteras av Lindgren & Packendorff (2007). De beskriver entreprenörskapsforskningen som ett forskningsfält utan grundläggande antaganden, och menar därtill att det finns ett behov av att tillföra ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De menar att trots en bred flora av publicerade artiklar som uppvisar en pluralism hos entreprenörskapsforskningen, går det inte att finna någon egentlig underliggande debatt kring grundläggande antaganden såsom verklighet, kunskap och ideologi. Författarna menar vidare att det saknas en koppling mellan valda metoder och vad som kan utsägas av dessa.
Lindgren & Packendorff (2007) menar att ett införande av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv inom entreprenörskapsforskningen ytterligare skulle kunna påvisa dessa grundläggande antaganden, och hjälpa till att frammana nya intressanta vinklingar på entreprenörskap. Dessutom kan ett sådant perspektiv skapa reda i många av de till synes disparata vinklingarna genom att föra dem närmre varandra (Lindgren & Packendorff, 2007).
En definition utifrån ett sådant perspektiv kan uttryckas som att det är de som är entreprenöriella som skapar sig sina egna begrepp. Utifrån vilka som är och vilka inte är, entreprenörer, vare sig de är individer, organisationer eller nätverk, kommer omgivande förväntningar och faktiska egenskaper att skapa en definition. Definitionen har alltså mycket att göra med identifiering. Lindgren &
Packendorff (2007) nämner även att definitionen inkluderar utmaning, brytande av institutionella mönster, och att temporärt avvika från normer och värderingar i samhället.
Dessa mer moderna definitioner ligger långt ifrån varandra, vilket ytterligare påvisar forskningsfältets pluralism. Denna studie har använt sig av en öppen tolkning av begreppet, vilken mer överensstämmer med det socialkonstruktionistiska perspektivets definition. Studien kommer låta intervjupersonerna själva definiera ett eget begrepp. Begreppet kommer därmed inte i fokus, utan kommer bli ännu en av företagskulturens alla andra mer eller mindre svårtydda delbeskrivningar och beskrivande adjektiv. Detta kan göras då begreppet är så pass utbrett bland befolkningen att de flesta antas ha en egen tolkning av det (Lindgren & Packendorff, 2007). Detta antas vara en passande begreppstolkning för studien som bygger på kvalitativa intervjuer av utvalda människor från företag. Dessa människor kommer kunna utreda huruvida företaget eller intervjupersonen är entreprenöriell, vilket gör att studien friskriver sig från att behöva söka efter godtyckliga entreprenörsattribut, såsom ihärdig, flexibel och rådig.
