Så har sista
fl yttkartongen packats upp och studenter och per- sonal har hittat sin plats i Malmö högskolas nya hus Orkanen. Den glän- sande veckade turkosgröna lådan är lärarutbildningens och bibliotekets nya hus som knappast någon malmöbo kunnat undvika. Imposant, ja- visst och ett av Malmös främsta landmärken där den speglar sig i vattnet i en glittrande hamnbassäng. Löftesrik, javisst med Hjalmar Gullberg och Timbuktus citat som klättrar uppför väggarna. Förpliktande än mer, det är nu Malmö högskola på allvar syns i stan, med 7000 fl er studenter vid Hjälmarekajen. Och husets innehåll borde färga av sig på omgiv- ningen.Men ett lärosäte har även med identitet att göra d.v.s. hur ser man på sig själv i förhållande till andra? Vad vill Malmös lärarutbildning göra för avtryck eller intryck både inåt högskolans andra områden och utåt samhället? Vad är - eller hoppas lärarutbildningen vara när man lämnat den undanskymda och ingrodda tillvaron på Heleneholm och nu på ett annat sätt är till allmänt skärskådande. Vilka löften och nya krav fi nns förborgade i det nya bygget?
Förpackningen är en sak som i bästa fall borde spegla innehållet. På sikt räcker det dock inte med ögats fascination kring en spännande arki- tektur – där formen självfallet spelar roll för innehållet.
Men ett lärosäte, liksom en individ, har inte en identitet utan många och samtidiga. Den ska förhålla sig till riksdag och regering, till andra lärar- utbildningar, till skolorna i närheten, till företagen i den nya stadsdelen, till kommunen, till studenterna, till andra områden på den egna högsko- lan och inte minst till malmöborna.
Vet malmöborna vad lärarutbildningen i Malmö är och att den gått igenom en stor förändring under de senaste fyra åren? Hur utbildningen moderniserats för att bli mer ändamålsenlig för den skola och det sam- hälle vi lever i? Det rör sig bl.a. om skapandet av nya yrkesämnen eller
30
huvudämnen där ämneskunskaper integrerats med läreri, om studenternas möjligheter att fritt få välja sidoämnen som exempelvis etnologi, datakunskap, teknik m.m. Detta är förändringar som även vill bryta gamla strukturer i skolan. Skolan behöver lärarlag som arbetar mer ämnesövergripande, lä- rarlag som kompletterar varandra för att kommu- nicera en mer mångfacetterad bild av verkligheten till eleverna. Studenterna i Malmö arbetar även re- dan från första termin på en partnerskola för att knyta samman teoretiska resonemang med skolans verklighet. Men även
för att tidigt och på allvar handskas med och få insikt i de so- ciala och kulturella miljöer olika elever lever i. Något som kräver ständiga dis- kussioner hur man ska handskas med undervisningen i det
samhälle som skolan är en del av.
Allt detta har skolorna runtomkring, övriga lä- rarutbildningar och delar av högskoleverk och de- partement en hyfsad uppfattning om. Men malmö- borna och övriga utbildningssverige? Idag omsätter privata företag mer än 90 procent av all utbildning i Sverige och därför undrar man varför lärarutbild- ningarna fortfarande är så oerhört skolinriktade? Här kommer sannolikt att etableras nya samarbets- partners och hända något nytt när man fl yttat mitt i stan!
Hälsa och samhälle, HS, ett annat av Malmö högskolas områden, fl yttade för ett par år sedan in ett nytt vackert hus i sjukhusområdet. Det blev bör- jan till en integration och ett samarbete som tidi- gare inte existerat mellan de olika utbildningarna, varav en var inhyst i baracker på sjukhusområdet och de andra bodde tillsammans med bl.a. särvux- elever i en skola.
- Hälsa och samhälle blev något på allvar när vi fl yttade till ett nytt hus, berättar Fred Kahn, studie-
rektor och t.f. kanslichef vid HS. Det nya huset har starkt bidragit till en gemensamhetstanke. Det blev ett möte mellan olika kulturer där vi började be- gripa varandras språk och kunskapsområden, allti- från biomedicin och bioteknik till socionom, sjuk- sköterska och folkhälsopedagog. Vi började kommunicera och lära av varandra. Kurser som exempelvis Hälsa och samhälle, som ger perspektiv på hälsa och etik, ges nu i alla programutbildning- ar. Olika tematiska forskningsprojekt har etable- rats och man har inrättat ett forskarutbildnings-
ämne kallat Hälsa och samhälle.
– Det märkliga är att huset även gav en ringarpåvattnet ef- fekt utåt. Vi knöt kontakter med övriga högskolan på ett an- nat sätt än tidigare. Exempelvis har vi den biomedicinska analytikerutbildningen tillsammans med Teknik och samhälle, TS, och socionomerna läser en 20p kurs vid Internationell migration och etniska rela- tioner, Imer; vi arbetar med idrottsvetarna vid lä- rarutbildningen m.m. Vi har även etablerat forsk- ningssamarbete med Odontologiska fakulteten, med universitetssjukhuset MAS i Malmö och med Wallenberglaboratoriet, fortsätter han entusias- tiskt.
HS identitet och status har alltså förändrats i och med det nya huset. Självkänslan höjdes och HS eta- blerade sig även på Malmö högskola på ett djupare och mer integrerat sätt. Den förhoppningen hyser säkert högskoleledningen centralt även vad gäller lärarutbildningen, som är högskolans största om- råde.
Lärarutbildningen behöver helt enkelt på ett mer påtagligt sätt bli en del av Malmö högskola – inte ett universitet i sig med (för) stark egen identitet där man är sig själv nog, har det länge hörts grymtas i korridorer. Den behöver än mer gå in och ut i olika