utländsk bakgrund inom nästan alla ut-
bildningsområden och göra det möjligt för
invandrade akademiker att använda sin exa-
men även här i Sverige.
TEMA
prata om särskilda internationaliseringsåtgärder skulle koncentrera sig på kvaliteten i och målet med högre utbildning skulle det frigöra tid att faktiskt också arbeta med dessa frågor. Arbetet skulle nå alla studenter och inte bara de som har möjlighet till utlandsstudier.
Istället för att defi niera reguljärt kvalitetsarbete som internationalise- ring bör arbetet med att ”internationalisera hemma” fokuseras mer på att ta till vara de människor med internationella perspektiv som vi har i Sverige. För att lyckas med detta måste lärosätena ta bättre hand om hemkommande utlandsstudenter. Riksdag och regering måste införa kraftfulla åtgärder för att öka andelen studenter med utländsk bakgrund inom nästan alla utbildningsområden och göra det möjligt för invandra- de akademiker att använda sin examen även här i Sverige.
Vi har under det gångna året sett ett antal modiga lärosäten som på olika sätt försökt öka andelen studenter med utländsk bakgrund på sina utbildningar. Regeringen bör uppmuntra lärosätena att fortsätta prova dessa olika åtgärder.
Att öka antalet studenter med utländsk bakgrund och minska slöseriet med invandrade akademiker är viktiga delar i arbetet med att öka inte- grationen i hela samhället. Jag menar att det också vore ett effektivt sätt att föra in fl er perspektiv i den högre utbildningen. För att åtgärder av detta slag ska få någon verklig effekt behöver dock lärarna få mer tid, resurser och motivation till pedagogisk utveckling.
Ett annat sätt att arbeta med att ”internationalisera hemma” är att ge- nomföra de reformer som Bolognaprocessen innebär. Jag menar dock att Bolognaprocessen inte självklart innebär att svensk högre utbildning blir mer internationaliserad. Bolognaprocessen kommer inte av sig själv att leda till att studenter utvecklar en förståelse för andra kulturer. Däremot är det möjligt att svenska studenter kan bli mer konkurrenskraftiga på en europeisk utbildnings- och arbetsmarknad. Målet med Bolognaprocessen är att det ska bli lättare att jämföra utbildningar inom Europa och att stu- denter därmed lättare ska kunna plugga och arbeta i resten av Europa.
Harmoniseringen av utbildningssystemen kan dessutom medföra att det blir lättare att jämföra kvaliteten på utbildningarna och därmed ska- pas det ytterligare en sporre att hålla hög kvalitet på utbildningen i Sverige.
Rätt genomförd kan Bolognaprocessen leda till högre kvalitet och mer rörlighet för studenter. Processen innebär också att studenters sociala och ekonomiska situation diskuteras på europeisk nivå. Allt detta är bra för studenter och jag tror att vi efter en övergångsperiod kommer att se näs- tan enbart positiva effekter av Bolognaprocessen. Men vi måste samtidigt komma ihåg att Europa inte är hela världen och de måste bli lättare att plugga även i resten av världen för att uppnå fullständig internationalise- ring.
50
TEMA
I spåren av ökat studentutbyte och ökad harmoni- sering av den europeiska högre utbildningen följer dock en intensifi erad diskussion om utbildning som handelsvara. Synen på utbildningen som en han- delsvara som den enskilda studenten ska betala för är ett hot mot akademin och studenterna.
En harmoniserad europeisk högre utbildning som ökar rörligheten inom Europa men också gör det lättare för icke-européer att få en förståelse för europeisk utbildning; generösa stipendier och utby- tesprogram från EU riktade till studenter från ut- vecklingsländer och en allt större och rikare medel- klass i utvecklingsländerna gör den redan attraktiva utbildningsmarknaden ytterligare attraktiv och globaliserad.
För att kunna tjäna pengar på utbildning måste utbildningen vara avgiftsbelagd. Avgiftsfrihet har varit en viktig hörnpelare i svensk högre utbild- ning, men det är en hörnpelare som är på väg att luckras upp. Det går inte att skylla detta på interna- tionalisering av högre utbildning eller en globalise- ring av utbildningsmarknaden, men de båda feno- menen gör det lättare att slå in på vägen mot en avgiftsbelagd högre utbildning. I kombination med en allmän känsla av dålig ekonomi på lärosätena blir det frestande att föreslå avgifter för högre ut- bildning.
Utbildningsminister Leif Pagrotsky vill kunna ta ut avgifter av studenter som kommer till Sverige från icke-EES länder. Detta är enligt min mening fullkomligt förkastligt och dessutom ett steg mot en avgiftsbelagd högre utbildning för alla. Om vi läm- nar principen om avgiftsfrihet frångår vi tanken om att högre utbildning är något allmänt gott som gyn- nar hela samhället och inte enbart individen. Ge- nom att frångå denna tanke lämnar vi också princi- pen om att alla ska ha lika god tillgång till högre utbildning oavsett bakgrund.
En avgiftsbeläggning hotar inte bara tillgänglig- heten till högre utbildning utan även kvaliteten i den utbildning som ges. Det kommer att skapa en syn på utbildning som en handelsvara och studen-
ten som en konsument, något som riskerar att för- ändra synen på lärandet och på studenten som medaktör. Studenter riskerar dessutom, tvärt emot vad många tror, bli mindre kritiska mot sin utbild- ning eftersom de har investerat stora summor pengar och därmed inte vill underkänna den inves- teringen. Studenter kommer att värna ännu mer om det varumärke som utbildningen utgör och det görs inte genom kritiska kursvärderingar.
Jag funderar dessutom mycket på varför avgifts- förespråkarna tror att kinesiska studenter, om de tvingas betala lika mycket för utbildningen i Sverige som för samma utbildning i USA eller Storbritan- nien, kommer att välja att studera i Sverige. Jag tror inte att den svenska utbildningen är sämre, men vi har inte det rykte som amerikansk och brit- tisk utbildning har. Vi riskerar att få färre, framfö- rallt utomeuropeiska, studenter i Sverige och där- med minskar möjligheten att möta andra perspektiv på hemmaplan. Något som i förlängningen skulle skada målen om fördjupad förståelse och respekt för andra kulturer.
Internationalisering av högre utbildning är posi- tivt. Djup och personlig förståelse för andra kultu- rer och sätt att se på saker kan dock bara uppnås genom att vistas i andra länder. Denna möjlighet måste ges till alla studenter oavsett utbildningsom- råde, bakgrund eller familjesituation. Det är viktigt att inte skapa ett A- och B-lag av studenter bero- ende på om de har möjligheter till utlandsstudier eller inte. Alla studenter måste ha en reell möjlighet att studera utomlands om de vill, men också få en konkurrenskraftig utbildning av god kvalitet även om de inte vill åka utomlands.
Reformer för att harmonisera svensk utbildning med resten av Europa måste genomföras genom- tänkt och med god kunskap om de föreslagna för- ändringarna. Dessutom är det viktigt att lärosätena förstår att reformerna inte är tekniska och byråkra- tiska och därmed kan skötas av administratörer. Reformerna i samband med Bolognaprocessen måste i allra högsta grad genomföras av alla på lä-
TEMA
rosätet, då det är både pedagogiska och adminis- trativa förändringar som måste ske.
Riksdag, regering och Sveriges rektorer har chansen att försvara avgiftsfriheten i högre utbild- ning, ge alla människor som bor i Sverige möjlighet att genomgå högre utbildning oavsett socioekono- misk tillhörighet och bättre använda sig av den enorma resurs som invandrade akademiker inne- bär. Dessutom bör utbildningsdepartementet få i uppdrag att kämpa för förändringar av utform- ningen av de stora EU-fi nansierade utbytespro- grammen.
Om regeringen och rektorerna vågar vara så mo- diga kommer vi i Sverige att kunna uppnå de visio- ner som fi nns om en internationaliserad högre ut- bildning som ökar studenternas förståelse och respekt för andra kulturer, höjer kvaliteten på svensk högre utbildning, skapar konkurrenskrafti- gare utbildning och ökar studenternas rörlighet.
52
Gilbert, Minna 1999. Malmö Högskola Ymer odontologiska fackul-
tetn