Kunna kommunicera med andra läkare Kunna dokumentera läkemedelsförskrivning Kunna praktiskt förskriva läkemedel
Kunna anpassa läkemedelsbehandling utifrån patientens njurfunktion
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på graviditet Visa förståelse för utveckling av resistens mot antibiotika
Kunna kommunicera med annan vårdpersonal Kunna hitta information om kontraindikationer
Ha insikt om den egna kunskapens gränser och veta när man behöver konsultera kollega Ha insikt om den egna kunskapens gränser och kunna hitta relevant information
Kunna tolka text i FASS
Visa förståelse för läkarens ansvar för läkemedelsbehandling Visa förståelse för läkemedelsrelaterade problem
Visa förståelse för problem vid överdosering eller intoxikation Känna till innebörden av begreppet abstinens
Kunna skapa allians med patienten
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid vanliga akutsituationer Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid diabetes
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid hypertoni Kunna använda E-recept
Vara medveten om risker för beroendeutveckling
Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv
Visa förståelse för kontraindikationer Kunna ta läkemedelsanamnes
Känna till innebörden av halveringstid
Identifiera läkemedelskombinationer som är särskilt olämpliga
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens ålder Veta vilka principer som gäller för val av antibiotika vid vanliga infektioner
Kunna tillämpa receptregler
Kunna informera patienten om val av behandling Visa förståelse för dos-effektrelation
Kunna motivera patienten till god följsamhet (compliance) Kunna informera patienten om eventuella biverkningar
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid andra vanliga folksjukdomar Visa förståelse för läkemedelslistor
Visa förståelse för betydelsen av compliance för utvärdering av läkemedelseffekt Visa förståelse för läkemedels verkningsmekanismer
Veta vilka principer som gäller för smärtbehandling (smärttrappan) Visa förståelse för innebörden av terapeutiskt fönster
Känna till nyttan av att utföra koncentrationsbestämning av vissa läkemedel Visa förståelse för toleransutveckling
Visa förståelse för farmakodynamik i olika åldrar Känna till innebörden av steady-state
Kunna välja lämplig administrationsform vid läkemedelsbehandling Kunna informera patienten om hur läkemedlet fungerar
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid psykisk sjukdom Visa förståelse för hur läkemedel elimineras
Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv
Känna till vanliga biverkningar av vanliga läkemedel
Vara särskilt uppmärksam på risker med läkemedel som används i primärpreventivt syfte Kunna anpassa läkemedelsbehandling utifrån patientens leverfunktion
Känna till innebörden av fettlösliget Känna till innebörden av vattenlöslighet
Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande sätta in läkemedel (startdos) Visa förståelse för hur läkemedel metaboliseras
Kunna informera patienten om särskilda instruktioner för att ta läkemedel
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens ålder Bedöma sannolikhet för läkemedelsinteraktioner
Kunna välja lämplig beredningsform vid läkemedelsbehandling
Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande dosjustera (måldos) Kunna kritiskt granska läkemedelsinformation från producenter
Tillämpa det formellt gällande regelverket för läkemedelsbehandling
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på graviditet Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens vikt Visa förståelse för att läkemedels selektivitet kan vara dosberoende
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kön Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande sätta ut (utfasning)
Visa förståelse för vad biverkningar beror på
Visa förståelse för den fördröjning som kan finnas mellan ordination och att patienten får sitt läkemedel Kunna anpassa läkemedelsbehandling efter annan organdysfunktion än lever och njure
Veta vilka preparat som gäller för smärtbehandling inklusive dosering Kunna använda Pascal
Visa förståelse för hur läkemedel absorberas
Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv
Visa förståelse för hur läkemedel distribueras
Känna till förstahandspreparat ur de huvudsakliga läkemedelsgrupperna Visa förståelse för utbytessystem avseende läkemedel
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kost Visa förståelse för mekanismer bakom läkemedelsinteraktioner
Visa förståelse för receptormekanismer Kunna använda Dosdispensering
Visa förståelse för hälsoekonomiska aspekter på läkemedel
Visa förståelse för grupper av receptorer för att förstå korsreaktioner Visa förståelse för förmånssystem avseende läkemedel
Vara kostnadsmedveten
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens vikt Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kön Kunna kritiskt granska läkemedelsinformation från expertorgan
Kunna kritiskt granska vetenskapliga publikationer om läkemedel
Känna till att olika landsting har olika läkemedelsrekommendationslistor
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kost Visa förståelse för läkemedelsprövningars förtjänster och brister
Känna till vårdprogram
Kunna identifiera ett läkemedels verkningsmekanism genom det generiska namnet Kunna identifiera ett läkemedels biverkningar genom det generiska namnet
Kunna använda SFINX
Visa förståelse för hur kliniska läkemedelsprövningar genomförs Känna till alla läkemedel som finns på rekommendationslistor
Akutsjukvård
Förslag till nya lärandemål har formulerats i utredningen av en förnyad läkarutbildning som inlämnades till regeringen mars 2013 (www.regeringen.se/remiss). I Stefan Lindgrens betänkade föreslogs under domänen “färdighet och förmåga” ett nytt mål med lydelsen ”För läkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda
behandling av akuta livshotande tillstånd”. Det har även från studenthåll inom ramen för den nuvarande läkarutbildningen efterfrågats en kurs i akutmedicin i utbildningens slut för att bättre förbereda studenterna för sin yrkesutövning efter läkarexamen.
I svar på detta har arbetsgruppen lagt fram ett förslag på lärandemål samt exemplifierat med akuta tillstånd som bör ingå i kursplanen för de klinikska terminerna 69 samt 11. Förslaget innefattar förutom målbeskrivning även exemplifiering av hur träningen bör ske med en terminsövergripande progression av färdigheter i det medicinska beslutsfattandet och förmågan till interprofessionell samverkan. Förslag på tillämpliga examinationsformer finns inlagda i appendix examninationsformer.
Eftersom de akuta tillstånd som bör tränas inte kan garanteras för varje enskild student under den verksamhetsförlagda utbildningen måste träningen ske i en alternativ miljö, så realistisk som möjligt. Detta måste ske inom verksamheten på Region Skånes kliniska träningscenter där resurser finns och tillgänglighet för utbildningens behov måste säkerställas genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga.
En obligatorisk kurs i akutsjukvård föreslås läggas till under termin 11. Denna bör utformas med nuvarande Bredd och Fördjupningskurs (BoFkurs) i akutsjukvård i Lund som förlaga, då det är denna kurs som uppskattas främst av studenterna. Den nuvarande BoFkursen i akutsjukvård har som mål att fördjupa studenternas kunskaper inom akutsjukvårdstillstånd, inklusive trauma, och omfattar det prehospitala omhändertagandet samt arbetet på
akutmottagningar. Den innefattar praktik på akutmottagning, medicinsk akutvårdsavdelning och ambulans, översiktsföreläsningar, scenarieövningar på kliniskt träningscentrum och en fördjupningsuppgift i form av en “procondebatt”.
Det finns även en BoFkurs inom akutsjukvård i Helsingborg som har en egen kursplan. De ansvariga kursgivarna på respektive kursort bör samarbeta för att gemensamt ta fram bästa möjliga kursplan.
Enligt de nuvarande kursplanerna är det maximala antalet studenter som kan gå akutkurserna i dagsläget 16 (Lund) + 20 (Hbg) = 36 studenter. När nu samtliga läkarstudenter under termin 11 ska läsa kursen i akutsjukvård kommer detta medföra en betydande “produktionsökning”.
Detta kommer kräva en ökad lärarinsats, speciellt vid storskalesimuleringar på Region Skånes (RS) träningscenter.
Interprofessionelt teamarbete med storskalesimulering på RS kliniska träningscenter och primärt fokus på akuta livshotande sjukvårdssituationer bör införas. Läkar och
sjuksköterskestudenter på respektive programs sista termin bör tillsammans i team handlägga i storskalesimulering akuta livshotande sjukdomstillstånd, tillstånd/situationer som studenter vanligen inte får möjlighet att handlägga under praktikperioder. Detta ger träning i teamarbete, att ta till vara varandras olika kompetenser för att lösa komplicerade situationer inom praktiskt sjukvårdsarbete.
Arbetsdokument
1