Läkarutbildningen vid
Lunds Universitet – en
översyn med förslag till
förändring av programmet.
Innehållsförteckning
Bakgrund Uppdraget
Sammanfattning av uppdraget Slutsatser av uppdraget Rapport grundnivå Rapport avancerad nivå
- Ramdokument
- Ämnesövergripande kompetenser och progression - Portfolio nya läkarutbildningen LU
- Bedömning återkoppling examination - Kollaborativt och flexibelt lärande - Examinationsformer
- Klinisk medicin med schemaförslag - Farmakologi (förslag)
- Akutsjukvård Professionell utveckling Vetenskaplig utveckling Global hälsa
Anatomi
Läkarutbildningen vid Lunds Universitet – en översyn med förslag till förändring av programmet.
Bakgrund
Läkarutbildningen vid Lunds universitet står inför ett antal förändringar och processer i omvärlden som kommer att ha stort inflytande på den. En utgörs av den ökade
specialiseringen och profileringen av sjukhusvården i Skåne. Särskilda behandlingar eller hela discipliner kan komma att ytterligare koncentreras till ett eller mycket få sjukhus. Vidare får slutenvården inom universitetssjukvården ett allt större inslag av högspecialiserade och ovanliga fall. En annan omvärldsfaktor är utredningen om en ny läkarutbildning som lagts fram på uppdrag av regeringen. I denna föreslås att läkarutbildningen ska vara sexårig och legitimationsgrundande. Detta innebär betydligt skarpare mål i examensordningen jämfört med tidigare. Man föreslår att större betoning läggs på aspekter som globalt perspektiv, hälsofrämjande arbete, professionellt bemötande, forskningsanknytning, etik, mm. Slutligen genomför UKÄ under 2013 en utvärdering av landets läkarprogram. Slutsatser som dras i denna kan lyfta fram behov av förändringar.
Det har gått fem-sex år sedan den senaste större förändringen gjordes av läkarprogrammet i form av Bolognaanpassning. Denna har nu implementerats genom hela programmet. I ljuset av förändringar som beskrivs ovan gör NBMFU bedömningen att det är nödvändigt med en översyn av vissa aspekter av programmet. NBMFU beslutar därför att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag som specifikt anges nedan.
Arbetsgrupp och möten
Arbetsgruppen består av Peter Svensson (ordförande) Lena Sandberg (sekreterare); Cecilia Holm, David Gisselsson Nord, Hannes Carlsson (student), Jenny Lindberg, Jenny Rystedt;
Johanna Gudjonsdottir (student), Jonas Enander (student), Kristina Källén, Magnus Ekelund, Martin Garwicz, Patrik Midlöv, Peter Åsman, Åsa Westrin. Arbetsgruppen har sedan första mötet utökats med en studentrepresentant (Jonas Enander) samt med en lärare(Magnus Ekelund)
Möten; Tolv (12) möten; 11 okt 2013, 14 nov 2013, 12 dec 2013, 9 jan 2014, 12 feb 2014, 20-21 mars (Örenäs internat) 2014, 3 april 2014, 24 april 2014. 9/9, 3/10, 11/11, 28/11 Fyra möten med referensgruppen har genomförts 22 januari 2014, 6 maj 2014, 29/9, 25/11 Ett möte med terminsansvariga 9 april 2014
Ett möte med AT läkare 22 oktober 2013
Uppdrag för rapporten
Verksamhetsintegrerat lärande (ViL)
Arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur detta (fr a i form av kliniska placeringar) kan förbättras. Följande aspekter ska särskilt beaktas:
-principiell struktur på de kliniska placeringarna (längd, innehåll, antal) -säkerställande av måluppfyllelse av kliniska färdigheter
-en struktur med fler formativa moment
-möjligheten att även utnyttja andra sjukvårdsinrättningar än SUS och Helsingborgs lasarett, samt möjligheten att skapa särskilda utbildningsinriktade avdelningar/mottagningar för ViL
Professionell utveckling
Arbetsgruppen ska tydliggöra hur progression av professionella kompetenser och det medicinska beslutsfattandet säkerställs. Följande aspekter ska särskilt beaktas:
-framtagande av kursmål som säkerställer progression genom hela utbildningen
-förslag på lärandeaktiviteter som stödjer progressionen av den professionella utvecklingen -förslag på hur målen examineras
Examination
Arbetsgruppen ska ta fram förslag på examinationsformer som ska användas inom
programmet, med särskilt beaktande av bedömning av målen under ”färdighet och förmåga”
samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.
För samtliga examinationsformer ska möjlighet till examination oberoende av kursansvarig, gärna i ett nationellt samarbete, undersökas.
Studentaktiverande lärandemoment
Undervisningen har med tiden haft en tendens att bli mer föreläsningsbaserad på en del terminer. Arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur utbildningen på samtliga terminer kan bli mer studentaktiverande. I detta ingår att ta fram konkreta förslag på lärandemoment. Gruppen ska särskilt beakta möjligheterna att ytterligare använda skills center.
Nya och utökade teman
Arbetsgruppen ska ta fram förslag på kursmål samt examination för följande ämnesområden:
-global hälsa -medicinsk etik
-hälsofrämjande arbete -patientsäkerhet
-interprofessionellt arbetssätt
-evidensbaserad medicin och ett vetenskapligt förhållningssätt
Integration klinik/basvetenskap
Det finns ett behov av starkare koppling mellan kliniska färdigheter/vetenskaper och basvetenskaper i lärandemomenten. Arbetsgruppen ska ta fram principiella förslag på lärandeinslag som möjliggör mer klinisk koppling under de tidigare terminerna samt en fortsatt basvetenskaplig koppling under de kliniska terminerna.
Sammanfattning av utredningen
Utredningen har arbetat i fyra grupper grundnivå T1-5, avancerad nivå T6-11, professionell utveckling (PU) och vetenskaplig utveckling (VU) . I arbetet har sedan global hälsa, anatomi och farmakologi strimmor inkorporerats. Sammarbete och process har skett vid möten mellan grupperna samt vid möten med terminsansvariga inhämtande av synpunkter från
referensgrupp. Vid betraktelse av uppdraget har utredningen kunnat lämna förslag på alla i uppdragets punkter; verksamhetsintegrerat lärande (ViL), professionell utveckling,
studentaktiverande lärandemoment, examination, nya utökade teman och integration klinik/basvetenskap. Arbetsgruppen har försökt att få en tydlig progression över hela programmet och där kommer PU och VU in som tydliga bryggor över hela programmet och det föreslås att finas en ansvarig över hela programmet för dessa båda områden.
Grundnivån får en kortare introduktionskurs och föreslås avslutas termin 4 med en
övergripande examination. Nya moment blir global hälsa som introduceras under termin 5 och sedan skall löpa som en strimma genom de kommande terminerna. Arbetsgruppen har valt att fokusera på ytterligare områden anatomi och farmakologi som kommer att integreras på både grundnivå och avancerad nivå. Vi anser att dessa strimmor i likhet med PU o VU bör ha en övergripande sammordnare över hela programmet.
Hälsobefrämjande arbete, evidensbaserad medicin samt patientsäkerhet och träning i interprofessionellt arbetsätt har varit ledord under arbetets gång.
The Tuning Project (http://www.tuning-medicine.com/) är ett exempel som har varit
där progression mellan terminer beaktas, samt att de olika målen säkerställs som en del av en programöverskridande progression. Förslaget från gruppen är att, i möjligaste mån, separera kursmål i ämnesövergripande professionella kompetenser och ämnesspecifika kompetenser.
Två nya moment tillkommer en förberedande kurs termin 5 för de kommande kliniska
terminerna T6-T11 samt att gruppen föreslår att under termin 11 införa en kurs i akutsjukvård.
Förslaget innefattar dokument för följande områden Grundnivå termin 1-5. Ett dokument
Avancerad nivå termin 6-11. Tio dokument. Där klinisk medicin 1 och farmakologi mer skall uppfattas som förslag och arbetsdokument inför framtida kursutveckling och planering.
Professionell utveckling. Två dokument (Ett text dokument och ett dokument som beskriver progression)
Vetenskaplig utveckling. Tre dokument (Ett text dokument och två dokument som beskriver progression)
Global hälsa. Ett dokument Anatomi. Ett dokument
Farmakologi. Se avancerad nivå Akutsjukvård. Se avancerad nivå
Klinisk medicin 1 (förberedande kurs T5) Se dokument grund respektive avancerad nivå.
Alla dokument är i sitt orginalutförande varför viss överlappning mellan dokumenten kan förekomma.
Utredningen föreslår:
att en tydlig progression finns över hela programmet
att förändra grundnivån på läkarprogrammet enligt bifogat förslag att introducera en anatomistrimma över hela programmet
att introducera global hälsa från och med termin 5 till termin 11 att vidareutveckla PU enligt bifogat förslag
att vidareutveckla VU enligt bifogat förslag
att introducera Tuning Projectets ideer över de kliniska terminerna enligt bifogat förslag
att introducera en farmakologistrimma över hela programmet att introducera akutsjukvård under termin 11
att ge en förberedande kurs inför de kliniska terminerna på termin 5 att hälsobefrämjande arbete, evidensbaserad vård och patientsäkerhet genomsyrar hela programmet
Sammanvägt ger alla förslag i utredningen till förändring av läkarprogrammet vid Lunds Universitet en bra grund för det fortsatta arbetet med att ta fram kursplaner och implementera förslaget.
För arbetsgruppen
Peter Svensson
2014-12-31
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
Grundvetenskapliga terminer
• Bakgrund och problemställningar 1.1 Ämnesområden och arbetsbelastning
Flera olika källor anger att arbetsbelastningen på de nuvarande grundvetenskapliga terminerna, särskilt de tre första, är påtagligt mycket lägre än på de senare terminerna; något som förmedlats av både studenter och lärare på kliniska terminer, enkäter, samt AT-läkare vid SUS som intervjuats om sina erfarenheter från läkarprogrammet i Lund/Malmö. Samtidigt framkom det vid genomgångar av kursplaner och scheman att ett litet antal väsentliga ämnen knappt täcktes alls under terminerna 1-5, exempelvis klinisk farmakologi, global hälsa, samt sjukdomar vid graviditet och hos barn. Vissa ämnen befanns därtill vara så fragmenterade mellan olika kurser att det inte gick att påvisa någon tydlig progression från grundvetenskap till klinisk kontext. Genetik, immunologi och embryologi är exempel på sådana ämnen. Ytterligare en otydlighet gällde hur vetenskapligt kritiskt tänkande tränades under flera av terminerna.
1.2 Progression
Det förelåg generellt en uppenbar otydlighet i hur progressionen från basvetenskap till klinisk applikation förlöpte. Med detta i åtanke kom vi fram till att det fanns behov av att ägna en halv termin åt tydlig translation från basvetenskap till klinisk kontext, med fokus på praktisk farmakologi, klinisk laboratoriediagnostik, andra kliniska undersökningsmetoder samt praktisk differentialdiagnostik. Detta medför att övriga ämnen under den grundvetenskapliga utbildningen tillägnas en halv termin kortare tid. Vi har utrett hur det skulle vara möjligt att genomföra förändringar på bästa möjliga sätt med förhoppning om bibehållen kvalitet. Vi har också utrett olika möjligheter till att integrera den kliniska och grundvetenskapliga (prekliniska) utbildningen samt till att öka kommunikationen mellan utbildningens båda delar.
1.3. Examination
Ett uppenbart problem med hänsyn till utbildningens kvalitet är dagens frånvaro av jämförelse av läranderesultat mot andra lärosäten. Vi har därför utrett möjligheter till externa examinationer/examinationer tillsammans med andra lärosäten. Vår slutsats är att den bästa möjligheten är att inrätta en nationell nivåexamination efter termin 4. Det möjliggörs ifall den grundvetenskapliga utbildningen utgör fyra terminer där de första tre terminernas innehåll då blir gemensamt med flera av de andra lärosätena i landet. Detta motiveras under nationell nivåexamination. Inför denna stora summativa examination av fyra terminers arbete, anser vi det av största vikt att införa ett systematiskt system av formativa examinationer. Detta kräver i sin tur uppbyggandet av en virtuell frågebank som ständigt förnyas och aktualiseras.
• Förslag till ny grundvetenskaplig utbildning
Nedan följer en mycket summarisk beskrivning av de förbättringar som gruppen föreslår. För mer detaljerar översikt av ny kursordning, se figur 1.
2.1 Bred och intensiv introduktion
Vi har kommit till slutsatsen att den nuvarande grundkursen är lågintensiv och genom sitt innehåll leder till att flera ämnesområden berörs på ett onödigt repetitivt sätt under nuvarande
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
terminerna 1-5. Sammanfattningsvis föreslår vi nu en intensifierad första termin. Denna inleds med en Introduktion om tre veckor. Målen med denna kurs är i första hand att (1) ge basala kunskaper i anatomi, histologi och fysiologi som i alla fall delvis kan jämna ut de stora skillnader i förkunskaper som dagens studenter besitter; (2) ge en orientering av hela läkarutbildningens innehåll, pedagogiska strategier och målsättningar; (3) ge en god grund i evidensbaserad medicin genom en gedigen introduktion till vetenskapsteori och basal statistik. Förutom föreläsningar bör praktiska moment ingå, såsom HLR-utbildning. PBL, TBL, Case och andra former av studentaktiv metodik kan med fördel introduceras genom fall baserade på klassiska biomedicinska genombrott som anknyter till vetenskaplig litteratur i nobelprisklass.
Efter introduktionen följer ett stort block med gastrointestinalkanal, lever och pankreas (GLP) som fokus, där biokemi, cellbiologi, fysiologi, anatomi och histologi integreras med nutritionsvetenskap. GLP har valts som fokusområde då vi anser att det väl belyser hur de nämnda basvetenskaperna måste greppas gemensamt för en fullständig förståelse av ämnet.
Momentet löper över 12 veckor och vi förväntar oss att det görs till en stimulerande utmaning som gör att studenternas entusiasm över att ha kommit in på en av landets mest prestigefyllda utbildningar vidmakthålls.
2.2 Embryologi, genetik och immunologi
Embryologi och genetik föreslås ingå i det andra blocket på termin 1, tillsammans med reproduktionsvetenskap. Dessa tre ämnen passar väl ihop då de gemensamt tangerar mycket likartade kliniska frågeställningar såsom infertilitet, ärftliga sjukdomar och missbildningssyndrom. Grundläggande cellbiologi avseende cellkärna och arvsmassa skall täckas under föregående block, och kursens genetiska fokus skall ligga på nedärvningsmönster och kliniska laboratoriemetoder, vilket kan integreras väl med embryologi/reproduktion.
Immunologin undervisas för närvarande på termin ett tillsammans med cellbiologin och i grundkursen samtidigt som hematopoesen, mjältens funktion och lymfatiska systemet introduceras på termin 3. Ansvarig lärare har påtalat brister i studenternas kunskaper och att för lite tid tilldelats ämnet. Vi föreslår att immunologin istället helt och hållet i framtiden undervisas på termin tre, frånsett basala cellbiologiska mekanismer som oundvikligen måste tas upp under termin 1. Immunologin integreras med hematopoes till ett gemensamt block på 5 veckor.
2.3. Farmakologi
Farmakologiundervisningen har tidigare påbörjats tillsammans med fysiologin. Vi anser att det är bättre att börja farmakologiundervisningen tillsammans med patobiologin då vi tror att det underlättar förståelsen för farmakologin om den kopplas till aktuella sjukdomstillstånd. En lämplig plats för en introduktion om ca 2 veckor till farmakologiska principer inkl.
farmakodynamik och -kinetik är samtidigt som antibiotika introduceras som ämne under termin 3
“Mikrobiologi och infektioner”. Farmakologiska behandlingsprinciper undervisas sedan integrerat med allmän och specifik patobiologi, med fokus på behandlingsmekanismer för de vanligaste och viktigaste sjukdomarna. Mer praktisk farmakologi såsom receptskrivning, kunskap om interaktioner, viktiga kontraindikationer mm. rekommenderar vi som en del av kursen
“Klinisk diagnostik och metodik” under termin 5 (se nedan).
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
Global hälsa finns idag på läkarprogrammets i form av en valbar kurs på termin 11 (7.5 hp).
Ytterligare en valbar kurs - internationell pediatrik - har centrala inslag av global hälsa. Båda kurserna kombinerar föreläsningar med fältarbete. Inom ordinarie curriculum saknas dock global hälsa trots att Sverige utmärker sig internationellt genom omfattande biståndsarbete till fattigare länder och har sjukvård i världsklass och forskningsinstitutioner för global hälsa av hög klass.
Ämnen som folkhälsa, socialmedicin, epidemiologi, hälsoekonomi, preventiv medicin och sjukvårdsadministration har fått stå tillbaka för andra mer ämnen, och svenska läkarstudenter riskerar därmed att vara dåligt rustade för arbete med globala hälsoproblem och internationellt sjukvårdsarbete. Intresse för ämnet global hälsa framkom mycket tydligt vid Svenska Läkarsällskapets konferens Global Health - Beyond 2015, som hölls i Stockholm 2013. Denna konferens samlade läkarstudenter från landets olika medicinska fakulteter, och en önskan om att global hälsa införs som obligatoriskt moment på landets utbildningar framfördes, vilket sedan följts upp med mera konkreta diskussioner på vad en sådan kurs skulle innehålla. Vid Lunds universitet har ett examensarbete med titeln “ Global hälsa på svensk läkarutbildning” nyligen utförts under handledning av Anette Agardh och Lars Hagander. Anette Agardh och Lars Hagander har på uppdrag av arbetsgruppen gjort ett förslag på innehåll i den 4 veckors kurs som finns på termin 5 i förslaget, samt på en planerad efterföljande strimma under de kliniska terminerna.
2.5. Klinisk diagnostik och metodik
Övergången mellan grundvetenskapliga och kliniska discipliner är idag skarp och det saknas i nuläget arenor för en konstruktiv övergång från det ena till det andra. Detta, parat med bristen på strukturerad farmakologisk undervisning anser vi vara så allvarlig att en specifik kurs bör ägnas åt allmän klinisk propedeutik inkluderade en ansenlig andel praktisk farmakologi, men även bilddiagnostik, praktisk laboratoriemedicin, undersökningsmetodik och differentialdiagnostiska övningar.
2.6. Nationell nivåexamen och formativa examinationer
Inom några områden, bl.a. anatomi, har kliniska lärare anmärkt att kunskaperna varit otillräckliga trots att studenterna i genomsnitt presterat bra på examinationerna under de tidiga terminerna.
Till viss del tror vi att det beror på att för lite tid läggs på repetition och integrering av tidigare tillägnade kunskaper. För att åtgärda detta anser vi att det är nödvändigt att införa en summerande och integrerande examination efter termin fyra. Vidare, då en sådan redan idag finns vid läkarprogrammet vid Karolinska institutet skulle det kunna vara möjligt att genomföra den gemensamt med detta lärosäte. En sådan examination skulle också vara bra då det skulle både kunna underlätta utbyten mellan lärosätena samt ge möjlighet för oss att kvalitetssäkra utbildningen. I bästa fall skulle det långsiktigt kunna leda till att även andra universitet som också avhandlar samma ämnesområden de första två åren (läkarprogrammen i Uppsala och Umeå) ansluter sig till en sådan examination.
Frånsett nivåexaminationen anser vi att övriga summerande examinationer, på samma sätt som idag, bör ske av flera block på en gång, med tentamen terminsvis eller cirka halvterminsvis.
Emellertid ser vi stora fördelar med att utöver detta införa regelbundna formativa examinationer, med ett intervall på 2-4 veckor. För att vara fullt effektiv skall varje sådan formativ examination, förutom frågor rörande den aktuella kursen, även stickprovsmässigt (ca 20 % av frågorna) testa kunskap från tidigare genomgångna kurser. Vi bedömer att ett sådant system skulle ge mycket
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
stora vinster i form av: (1) kumulativ aktiv kunskap från termin 1-5 på ett sätt som helt saknas idag, vilket i sin tur bäddar för att varje enskild student lättare knyter samman grundvetenskap och klinik; (2) smidigare övergång från normalbiologi till patobiologi då varje student besitter aktiv kunskap med större bredd än idag; (3) minskade stressnivåer inför ovan nämnda nivåexamination. Ett sådant system förutsätter dock investeringar i form av skapandet av en frågbank som spänner över alla relevanta discipliner samt en internetbaserad infrastruktur för förmedling och rättning av de formativa proven. Av naturen skulle nationell samverkan vara en fördel i denna process, gärna inom samma ramar och med samma partner(s) som för nivåexaminationen.
2.7. Intensifiering och kompression av nuvarande kursinnehåll
Ovan beskrivna förbättringar sker till bekostnad av undervisningstid för de redan befintliga momenten i den grundvetenskapliga utbildningen. Vi anser att detta inte behöver betyda att kvaliteten av kunskap inom de berörda fälten sjunker. Vi har getts intrycket att arbetsbelastningen på terminerna 4 och framåt i Lund/Malmö upplevs som markant högre än på de tidigare terminerna av både lärare och studenter. Redan idag ägnar man vid läkarprogrammen vid Umeå och Uppsala universitet samt vid Karolinska institutet endast fyra terminer åt den grundvetenskapliga delen av utbildningen. Inget av dessa lärosäten har idag ett kandidatarbete och för att tillräcklig tid ska ägnas åt kliniska studier vid vårt läkarprogram anser vi att vi bör kunna komprimera det som nu är fyra och en halv termins grundvetenskapliga studier till fyra terminer. För att bibehålla kvalitet har vi i förslaget till ny utbildningsstruktur i möjligaste mån försökt identifiera idag lågintensiva kurser och sådana vars innehåll överlappar med andra, för att på så vis vikta schemareformera. Som exempel är det nya förslagets Introduktion avsevärt kortare än den aktuella Grundkursen (3 jämfört med 7 veckor).
• Progression
Det nya programmets kursplaner bör innehålla målbeskrivningar som är tydligare än idag och som i högre utsträckning kräver att progression bevisas för godkänd kurs. Exempelvis kan de direkt ange hur kunskap från tidigare terminer skall byggas på för att en optimal syntes skall uppnås.
Vidare anser vi att kursmålen med fördel kan skärpas upp genom att ställa krav på att studenterna tillgodogör sig den biomedicinska terminologi som idag är en förutsättning för att efter avslutad grundutbildning kunna fortsätta agera i vetenskapliga sammanhang, exempelvis genom att följa molekylärbiologiska och statistiska vidareutbildningar, genom att själv kunna undervisa evidensbaserat, eller genomföra forskning med hög kvalitet. Exempel på hur sådana kursmål kan se ut ges nedan (Tabell 1), med kunskapsområdet <njurar och elektrolytbalans> som exempel.
Formativa examina med frågor som berör kumulativa mål, parat med nivåtentamen syftar också till att på ett tydligare sätt än idag stimulera till respektive säkerställa en utveckling mot allt större förmåga till kritiskt tänkande, intellektuella synteser, och tillämpningar utifrån dragna slutsatser.
Summerande examina anser vi genomgående bör vara skriftliga då forskning visar att muntliga förhör är behäftade med låg inter-bedömare reliabilitet och låg validitet. Därutöver finns det uppenbara logistiska problem med muntliga förhör i stora studentgrupper. Den exakta formen för de skriftliga proven kan behöva utredas ytterligare, men en tilltalande tanke är att i högre grad än
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
utformade kan dessa testa även de högre kunskapsnivåerna och kan med fördel utformas i samarbete med andra lärosäten. Muntliga framställningar är dock en viktig del av en läkares yrkeskunnande och muntliga examina kan med fördel användas för att testa viss kunskap, t ex förmågan att beskriva medicinska tillstånd för lekmän.
Slutligen har gruppen ingående diskuterat pedagogisk metodik under den grundvetenskapliga delen av utbildningen. För att främja progression från inhämtande av basal faktakunskap till syntes- och tillämpningsförmåga anser vi det av största vikt att: (1) varje kurs innehåller studentaktiva och problemlösande moment, som så långt det är möjligt kräver beaktande även av kunskaper som inhämtats under kurser som ligger tidigare än den aktuella kursen; (2) kursledaren noggrant väljer den metodik som passar kursens målbeskrivning bäst, vilket i praktiken öppnar upp för att PBL när så är lämpligt kan ersättas med andra problemlösande undervisningsformer såsom team-based learning, Case och e-learning. Det måste dock anses olämpligt att byta metodik på varje kurs, varför viss samordning mellan terminer/kurser måste ske.
Förslaget har diskuterats med en referensgrupp som specifikt inriktat sig på den grundvetenskapliga delen och som bestått av Lo Persson, Eva Ekblad, Fredrik Bengtsson, Elisabeth Holst och Johan Malm. Synpunkter från denna grupp har beaktats i det slutgiltiga förslaget.
Figur 1. Översikt över förslag till nytt upplägg i veckor (v). För varje organ nämnt i blocket under de tre första terminerna avses studier om organets del i fysiologin, dess anatomi samt dess histologi. Även Professionell utveckling (PU) är inkluderat.
Figur 1. Summering av förslag till ny grundvetenskaplig utbildning
Introduktion 3 v
Termin 1
PU 1v Summerande examination (portföljexamination)
Cellbiologi och biokemi med GI-kanalen, lever, pankreas och introduktion till ANS 12v Genetik, embryologi, reproduktionsorganen (inkl. relevant endokrinologi) 4v
Skriftlig summerande examination
Cirkulation och respiration 5.5v
Termin 2
Njurar, urinvägar och elektrolybalans, syra-bas 3v Endokrina organ (tyroidea, paratyroidea, hypofys, binjurar) 1v
Homeostas (summering av fysiologi) 1v Skriftlig summerande examination
PU 1v
Rörelseorganens anatomi, perifera nervsystemet, ben, brosk, skelettmuskulatur och hud (inkl.
sensoriska receptorer, topografisk anatomi) 8.5v Skriftlig summerande examination
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
Centrala Nervsystemet 7v Skriftlig summerande examination Immunologi och hematopoes 5v Mikrobiologi och infektioner 5.6v
Introduktion till farmakologi
Termin 3
Inflammatoriska - autoimmuna sjukdomar 1.8v
PU 0,6v Skriftlig summerande examination
Termin 4
Reproduktionsorganens sjukdomar och barnsjukdomar 1.5v Gastrointestinala sjukdomar 2 v CNS-sjukdomar 2 v (inkl psykiatriska sjukdomars patobiologi)
Kärl-, hjärt – lungsjukdomar 3.5 v
Njurars och urinvägars sjukdomar 2 v Endokrinologiska sjukdomar 1 v (inkl diabetes)
Sjukdomar i hud, muskler, skelett 1 v.
Integrerad tentamen (inter/nationell) 3v inläsning.
Hematologiska sjukdomar 2v
Summerande examination Organspecifik patobiologi (24hp)
Inkl patofysiologi, morfologi, klinisk kemi farmakologi och preventiv medicin
PU1v Introduktion till neoplasi 1v
Termin 4
Global hälsa, administration, hälsoekonomi, epidemiologi, preventiv medicin 4 v Summerande examination
Statistik och forskningsmetodik (Inkl. frontlinjemetodik och paradforskning) samt projektplan till eget arbete 3v
Skrifltig summerande examination Klinisk diagnostik och metodik 5v (PU integrerat 1v)
Summerande examination (OSCE)
Eget arbete eller elective med forskningsinriktinng 8v. Skriftligt arbete / Presentation
Termin 5
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
Tabell 1. Exempel på kursmål i nya studieordningen: njurar och elektrolytbalans ___________________
T1 Cellbiologi
– Kunna exemplifiera i detalj hur skillnader i jonkoncentrationer styr transport över cytoplasmamembran
– Kunna förklara i korrekta molekylärbiologiska termer varför förändringar i kroppens elektrolytbalans kan leda till cellskada T1 Genetik-Embryologi
– Kunna förklara sammanhängande i såväl histologiska som molekylärbiologiska termer de olika embryologiska stadierna i utveckling från intermediärt mesoderm till njurparenkym
___________________
T2 Cirkulation-Respiration
– Förklara sammanhängande i biokemiska termer hur människokroppen syrsätts
– Redogöra i fysiologiska termer för de huvudsakliga regleringsmekanismerna av ventilation och syrsättning, även inkluderande andra organ än lungorna
– Redogöra i fysiologiska termer för människokroppens mekanismer för reglering av pH
– Baserat på resonemang kring normal fysiologi översiktligt kunna förklara konsekvenserna av kronisk och akut syrebrist för människokroppen T2 Njurar, urinvägar och elektrolytbalans
– Kunna redogöra i detalj för njurens anatomiska och histologiska uppbyggnad med direkt koppling till organets olika fysiologiska funktioner – Kunna redogöra för de biokemiska och cellbiologiska mekanismer som möjliggör njurens kontroll av elektrolyt- och vätskebalans
– Utifrån resonemang kring njurens fysiologi kunna förklara översiktligt de medicinska konsekvenserna av bristande glomerulär respektive tubulär funktion
T2 Endokrina organ
– Kunna förklara sammanhängande i fysiologiska termer hur kroppens kalciumnivåer regleras genom samverkan mellan multipla organsystem – Redogöra för hypofysens anatomi i ett funktionellt sammanhang, inklusive de olika funktionella enheternas fysiologiska funktion och perifera målorgan
T2 Rörelseorganen
– Utifrån fysiologisk reglering av kalcium- och fosfatbalans kunna redogöra sammanhängande för skelettets omsättning ___________________
T3 CNS
– Redogöra för hypotalamus anatomi i ett funktionellt sammanhang, inklusive de olika funktionella enheternas cerebrala reglering och efferenta kontrollfunktioner
T3 Immunologi och hematologi
– Redogöra för hematopoesens mognadsstadier i morfologiska och cellbiologiska termer samt sammanhängande förklara dess olika regleringsmekanismer
T3 Mikrobiologi och infektion
– Redogöra för de vanligaste förekommande patogenerna i urinvägarna samt för allmänna principer i urinvägsinfektionernas patogenes inklusive predisponerande faktorer och mikrobiella virulensfaktorer
T3 Inflammatoriska-autoimmuna sjukdomar
– Utifrån patogenes, i fysiologiska termer, förklara symtomatologin för autoimmuna sjukdomar som drabbar bindväv, nervsystem, endokrina organ och kärlsystem
___________________
T4 Neoplasi
– Förklara hypoxins roll vid tumörutveckling i molekylära termer samt kunna exemplifiera tumörformer där hypoxisvar anses vara av speciell vikt för patogenesen
T4 Organspecifik patobiologi
– Föra vetenskapliga resonemang om prevention av njursjukdomar utifrån dessas epidemiologi, etiologi och patogenes – Utifrån njurens normala fysiologiska roll kunna förklara mekanismerna bakom manifestationer av njursvikt
– Kunna genomföra patientsäker differentialdiagnostisk bedömning av individer med njursjukdom genom att sammanväga epidemiologiska data, skriftligt beskriven klinisk bild och laboratoriemedicinska fynd
– Utifrån njurens normala fysiologiska roll kunna förklara de farmakologiska principerna bakom behandling av de vanligaste njursjukdomarna
Sammanfattning av förslag till förändring av läkarprogrammets kliniska terminer (termin 6-9 samt termin 11)
Färdigställt 2014-11-27
Förslaget författat av Magnus Ekelund, Jonas Enander, Johanna Gudjonsdottir, Kristina Källén, Patrik Midlöv, Jenny Rystedt, Åsa Westrin och Peter Åsman.
Detta är ett ramdokument som sammanfattar de förslag till förändring av läkarprogrammets kliniska terminer (termin 69 och 11) samt ett förslag gällande en kurs i propedeutik under termin 5. Målet med detta dokument är att ge en översiktlig uppfattning om vilka förslag som läggs fram, varför förslagen gjorts, viktiga punkter att beakta vid vidare konkretisering samt eventuella konsekvenser av förslaget.
Ämnesövergripande kompetenser och progression
Både kursgivare och studenter har uttryckt att det finns en otydlighet i hur kunskaper, färdigheter och kompetenser som inhämtas under tidigare terminer byggs på under senare terminer. De kursmål som idag finns är, vid närmare inspektion, väldigt varierande i sin specificitet och progressionselementet mellan terminer är i det närmaste ickeexisterande.
Detta ger flertalet problem hos de som ger kurser. Vad kan studenterna när de kommer in till terminen? Vad ska de kunna när de går vidare? Detta problem förväntas bli ännu tydligare om längre placeringar, se förslaget nedan, blir en del av utbildningen. Samordningen mellan fler avdelningar på fler orter kräver ett tydligt styrdokument. Utbildningsansvaret måste vara tydligt för alla intressenter.
Det finns flera internationella initiativ som berör denna problematik. The Tuning Project (http://www.tuningmedicine.com/) är ett exempel som har varit vägledande för
arbetsgruppen.
För att komma åt detta krävs genomarbetade kursmål där progression mellan terminer beaktas, samt att de olika målen säkerställs som en del av av en programöverskridande progression.
Förslaget från gruppen är att, i möjligaste mån, separera kursmål i ämnesövergripande professionella kompetenser och ämnesspecifika kompetenser. De ämnesövergripnande professionella kompetenserna illustreras i appendix Ämnesövergripande kompetenser och progression. Träningen ska ske med progression under de kliniska terminerna 611. Om en förberedande kurs i klinisk medicin införs under termin 5 börjar träningen i de
ämnesövergipande professionella kompetenserna redan då. Studenternas uppnådda
kompetenser och framsteg redovisas med hjälp av olika delar i kursportföljen genom t.ex.
miniCEX.
Konsekvensen av detta är att tydliggöra för studenter, lärare och handledare vad som förväntas att utbildningen ska innehålla. Tydliga kursmål fungerar också som en bas i vad som examineras, och utbildningens kvalitet i relation till kursmålen bör kunna synliggöras.
Enskilda studenters progression kan synligöras mellan terminerna för att säkerställa att de studenter som under föregående termin inte uppnått tillfredställande resultat tränas, och examineras ytterligare under kommande termin.
Ytterligare information finns i appendix Ämnesövergripande kompetenser och progression.
VIL/VFU och långa placeringar
Från studentsidan har det under en lång period påtalats att undervisningen under VIL/VFU är otydlig. De mycket korta placeringarna (framför allt under termin 6) har kritiserats i form av att man inte hinner komma in i arbetet. Från ledningshåll har det efterfrågats förslag på hur förändringar skulle kunna se ut som skulle innebära längre placeringar, samt eventuell placering på andra sjukhus. Ledord för förslaget nedan har varit struktur och tydlighet.
En kritik mot långa placeringar är att studenterna inte får vara placerade inom alla
subspecialiteter som kursen omfattar. Denna kritik utgår ifrån konceptet att studenten ska lära sig den specifika subspecialitetens medicin i och med placeringen. Förslaget med långa placeringar grundas i att man bryter isär två konceptuellt skilda lärandemål,
ämnesövergripande kompetenser och subspecialiteternas medicin/kompetenser. Denna uppdelning diskuteras nedan.
Längre placeringar har några inneboende fördelar. Ett exempel är att handledare har möjlighet att se studenter över en längre period, vilket ger en fördel i hur återkoppling om progression kan ges. En annan mycket viktig fördel är att en längre placering tydligare kan åläggas med mål för studenten att uppnå. De ämnesövergripande kompetenserna beskrivna ovan kan tydligt åläggas den längre placeringen. För att koppla in de specifika medicinska mål och kompetenser som studenten ska tillgodogöra sig föreslås det att de specifika subspecialiteterna lägger upp specifik undervisning under terminens gång.
En viktig punkt att ha i åtanke vid konkretisering av detta förslag är att säkerställa handledning av, och återkoppling till studenterna under de längre placeringarna.
Namngivna handledare för varje student bör vara målbilden för att detta förslag ska ha de tänkta effekterna.
En annan viktig punkt är att tydligt definiera vilka kunskaper, färdigheter och
kompetenser som studenten ska utbildas i under VIL/VFU respektive vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska utbildas i under övrig kurstid. Det måste finnas en tydlig pedagogisk struktur för de båda områdena, samt gränsdragning.
Tanken är att dessa förändringar ska tydliggöra syftet med placeringar på avdelningar samt möjliggöra kvalitetskontroll av handledning och riktad undervisning.
Detta kan i praktiken exemplifieras på flera vis. Nedan följer två, konceptuellt skilda, exempel som diskuteras inom arbetsgruppen:
En student har två basplaceringar på fem veckor vardera. Denna basplacering har som uppgift att lära upp studenten så denne uppnår målen inom de
ämnesöverskridande kompetenserna (exempelvis avdelningsarbete).
1) Studenten är på basplaceringen på förmiddagen. På eftermiddagen finns det ett rullande schema med case, seminarium, statusövningar et.c. där de olika
subspecialiteterna ger riktad undervisning för att säkerställa att studenterna uppnår de specifika målen.
2) Studenten vistas den hela avgränsade tiden på basplaceringen. Detta varvas med ett rullande schema mellan basplaceringarna med case, seminarium, statusövningar et.c. där de olika subspecialiteterna ger riktad undervisning för att säkerställa att studenterna uppnår de specifika målen.
Farmakologi och Anatomi
Farmakologi och anatomi är två kunskapsområden vars syfte har varit att de skulle vara integrerade med övrig undervisning. Detta har fört med sig att det inte har funnits någon som varit ytterst ansvarig för dessa lärandemål genom programmet. Denna otydlighet kan eventuellt vara bakgrunden till att både studenter och övriga har uppfattat kunskaperna inom dessa som bristande.
För att komma åt detta och tydliggöra både progression och integration föreslås att dessa ämnen får en övergripande ansvarig person. Tydliga mål bör defineras för varje termin i enlighet med den struktur som är beskriven under rubriken Ämnesövergripande kompetenser och progression.
Gällande anatomiundervisningen har det redan kommit ett flertal initiativ för att förbättra kunskapsläget. Ett konkret sådant är att anatomigenomgångar finns tillgängliga i korta digitala filmer. Dessa går både att komma åt via webläsare, men också genom en
smartphoneapplikation som utvecklats på Medicinska Fakulteten, MedLink.
För ytterligare information kring farmakologin se appendix Farmakologi.
Var god se Apple Store eller Google Play för tillgång till MedLink
Förberedande kurs i klinisk medicin under termin 5
Behovet av en kurs som förbereder studenterna på den kliniska vardagen har under en lång tid varit uppenbar. Kursledare från termin sex har känt ett tydligt behov att ge studenterna en introduktion till klinisk medicin, något som egentligen inte skulle behöva ingå i den första
kliniska terminen. Med bakgrund i förslaget gällande de prekliniska terminerna (termin 15) som skulle komprimera de nuvarande fem terminerna med en halv termin, finns det utrymme att lägga in en kurs i propedeutik. Förslaget är en kurs på fem veckor. Kursen föreslås bli mycket lärarintensiv, vilket måste beaktas vid planering av inte bara termin 5 utan även övriga kliniska terminer. I huvudsak kommer kliniskt verksamma lärare att bli involverade i
undervisningen
Innehållet är tänkt att vara fokuserat på generella kunskaper, färdigheter och
kompetenser som studenten behöver oavsett senare placeringar (även oavsett öppen eller slutenvård). Viktigt att notera vid konkret utformning av denna kurs är att tydligt definiera vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska ha vid kursens slut, samt vilken nivå dessa ska hålla. Detta beslut bör tas i samråd med kursansvariga vid de kliniska terminerna så de vet var de kan ta vid och fortsätta en progressiv utbildning.
Ytterligare en viktig aspekt att beakta vid utformning av kursen är att introducera och möjliggöra en helhetssyn på patienten. Denna helhetssyn är tänkt att komma från studenternas omfattande teoretiska kunskaper i synergi med de generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som förmedlas under kursens gång.
Det är uppmärksammat av arbetsgruppen att placeringen av den här kursen inte bör ligga i slutet av termin 5. Detta för att undvika återkommande stora problem med storhelgerna i slutet av året som skulle kraftigt påverka kursens genomförande, både ur studentnärvaro och lärartillgänglighet. Förslaget är att denna kurs kommer efter de förslagna kurserna i Global hälsa samt Forskningsmetodik och statistik, men innan ISEX.
För ytterligare detaljer var god se appendix Klinisk medicin 1 kursmålsförslag & Klinisk medicin 1 schemaexempel.
Akuta tillstånd, akutsjukvård och termin 11
Förslag till nya lärandemål har formulerats i utredningen av en förnyad läkarutbildning som inlämnades till regeringen mars 2013 (www.regeringen.se/remiss). I Stefan Lindgrens betänkade föreslogs under domänen färdighet och förmåga ett nytt mål med lydelsen ”För läkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda
behandling av akuta livshotande tillstånd”. Det har även från studenthåll inom ramen för den nuvarande läkarutbildningen efterfrågats en kurs i akutmedicin i utbildningens slut för att bättre förbereda studenterna för sin yrkesutövning efter läkarexamen.
Som svar på detta har arbetsgruppen lagt fram ett förslag på lärandemål samt exemplifierat med akuta tillstånd som bör ingå i kursplanen för de kliniska terminerna 69 samt 11.
Förslaget innefattar förutom målbeskrivning även exemplifiering av hur träningen bör ske med en terminsövergripande progression av färdigheter i det medicinska beslutsfattandet och förmågan till interprofessionell samverkan. Förslag på tillämpliga examinationsformer finns inlagda i appendix examninationsformer.
Eftersom de akuta tillstånd som bör tränas inte kan garanteras för varje enskild student under den verksamhetsförlagda utbildningen måste träningen ske i en alternativ miljö, så realistisk som möjligt. Detta måste ske inom verksamheten på Region Skånes kliniska träningscenter där resurser finns och tillgänglighet för utbildningens behov måste säkerställas genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga. Kompletterande
resonemang finns att läsa under rubriken KTC (kliniskt träningscentrum) för ytterligare aspekter av måluppfyllelse.
En obligatorisk kurs i akutsjukvård föreslås läggas till under termin 11. Ytterligare information kring detta förslag finns i appendix Akutsjukvård. Eftersom denna kurs i akutsjukvård föreslås att vara placerad på termin 11 kommer vissa större ändringar av den terminen behöva
genomföras. Förslaget är att kursen Individ och Samhälle, som idag ligger som de sista 10 veckorna på T11, ska flyttas till början av terminen. Efter denna delar klassen upp sig varav hälften går BoFkurs (fem veckor) och andra hälften går kursen i akutmedicin (fem veckor).
Efter dessa fem veckor skiftar klasshalvorna (v.g. se bild nedan).
Detta förslag har mötts av kritik i form av att de studenter som varit utomlands i och med termin 10 inte kan kvarvara utomlands under båda BoFtillfällena (som idag ligger i början av termin 11 och möjliggör ytterligare 10 veckor utbyte). Observera dock att de studenter som är på samma plats under T10, (eventuellt mellanliggande sommarlov) och efterföljande BoF i en följd torde vara få.
Den nuvarande ordningen med två BoFkurser á 5 veckor vardera följt av 10 veckors Individ och Samhälle har emellertid uppenbara nackdelar. När vi nu gör om läkarutbildningen bör vi ta tillfället i akt att korrigera detta.
För det första är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ge BoFkurser innan man haft grundkursen. För de ämnesområden som ingår i Individ och Samhälle blir det i p.g.a. detta omöjligt att erbjuda en BoFkurs. Det gäller således Allmänmedicin, Geriatrik, Rättsmedicin samt Arbets och Miljömedicin.
För det andra har studenterna på T11 under flera år framfört önskemål om att kurserna skulle byta plats så att BoF hamnar sist och Individ och Samhälle först på T11. Studenternas
främsta skäl är att Individ och Samhälle är betydligt mer kompakt och med fullspäckat schema jämfört med BoF. Om man avslutar med BoF blir den sista examinationen betydligt mindre
pressande. Eventuella omtentamen blir inte lika omfattande (5veckors kurs i stället för 10veckors kurs).
För ytterligare information kring akuta tillstånd se appendix Akuta_tillstånd_mål_progression.KKÄ.pptx.
För ytterligare information kring kurs i akutsjukvård se appendix Akutsjukvård.
KTC (kliniskt träningscentrum)
Den höga tempot, samt en allt mer produktionsstyrd vård på sjukhusen riskerar att föra med sig en utbildningsnackdel och att tillfällen för praktisk färdighetsträning för unga blivande läkare blir färre. Ett alternativ är färdighetsträning i en simulerad miljö vilket kan genomföras på ett antal välutrustade kliniska träningscenters i Region Skåne. Läkarutbildningsrelaterad verksamhet finns redan idag inom ramen för KTC vid Helsingborgs lasarett och SUS Lund och Malmö. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att undersöka hur nyttjandet kan se ut under läkarutbildningen.
Det finns litteraturstöd för facilitering av lärande efter simuleringsövningar, samt även för förbättrad interaktion vid interprofessionell samverkan i team. Huvudsakligen har utvärdering skett genom strukturerade enkäter och intervjuer efter avslutad utbildning . Även 1
webbaserade simuleringsövningar kan vara av stort värde, ett annat exempel på hur kliniska färdigheter kan förbättras . 2
Vi har identifierat två områden som med fördel kan nyttja KTC i undervisningen.
1. Träning av undersökningsmetoder, ofta termins och ämnesrelaterade, samt avgränsade praktiska färdighetsmoment.
Exempel: säkerställa venös ingång, utföra en lumbalpunktion, återupplivning vid hjärt och andningsstillestånd.
2. Scenarieträning med interprofessionell samverkan för träning av diagnostik, medicinskt beslutsfattande och samverkan vid handläggning av akuta, potentiellt livshotande, tillstånd.
Exempel på lämpliga områden inom ramen för grundutbildningen är: trombolys vid stroke, omhändertagande vid status epileptikus, trauma, eller undersökning av medvetslös patient.
De akuta tillstånden har inom detta förslag fått en tydligare roll på varje klinisk termin. Varje student kan inte garanteras träning av dessa under VFU om detta inte sker på KTC. En viktig poäng med dessa simuleringsövningar, som ska vara en del av progressionen i utbildningen, är möjligheten att öva tillsammans med andra kategorier av vårdpersonal. Måluppfyllelse
1 Weller J. et al. Change in attitudes and performance of critical care teams after a multidisciplinary simulationbased intervention. Int. J Med Edu, 2012;3:124131
2 Buykx P. et al. Patient deterioration simulation experiences: Impact on teaching and learning. Collegian (2012) 19, 125—129
uppnås alltså inom olika domäner i kursplanen: kliniskt beslutsfattande, interprofessionell samverkan samt praktisk färdighet och förmåga.
Syftet är, återigen, att säkerställa att de färdigheter som kursmål föreskriver uppnås för att förbereda studenterna inför kommande yrkesutövning efter läkarexamination. Ekonomiska resurser måste tillföras så att tillgänglighet för utbildningens behov säkerställs genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga.
Exemplifiering av akuta tillstånd på inom respektive ämnesområde, en modell för
terminsövergripande progression av lärandet på KTC, samt examinationsformer beskrivs i appendix Akuta_tillstånd_mål_progression.KKÄ.pptx.
Examination
Den nya läkarutbildnigen bör ha en organisation där tydliga och strukturerade system för bedömning, återkoppling och examination skapas. Bedömning och återkoppling bör ske systematiskt såväl formativt som summativt. Ytterligare information finns i appendix examinationsformer samt Bedömning, återkoppling, examination. Exempel för digital registrering är QuestionMark.
En stor del av dessa bedömningar av huruvida lärandemål har uppnåtts görs under den kliniska vardagen i form av exempelvis medsittningar, MiniCEX och DOPS. Detta medför att portföljen är ett mycket viktigt verktyg för tydliggöra progression och måluppfyllelse. Portföljen kan, om rätt utformad, ge en bild över progression både under en termin men också
terminsövergripande. Det kommer också en möjlighet att öppna upp för studenten att få med sig en sammanfattning av utbildningen samt dokumentation av extrakurrikulära aktiviteter med en korrekt utformad portfölj.
För att kunna uppnå detta krävs ett gemensamt dokumentationsverktyg som kan ge löpande översikt och direkt återkoppling av progression och måluppfyllelse. För att kunna påvisa progression inom kategoriska ämnesöverskridande delar krävs definition av dessa (exempelvis etik, praktiska kompetenser, VU, PU).
Detta är en viktig punkt i sig själv som, redan beskrivet, behövs för att understödja andra förändringar.
För ytterligare information kring förslaget till förbättrad portfoliohantering se appendix Utbildningsportföljen_kort_beskrivning.KKÄ.
APPENDIX
Ämnesövergripande
kompetenser och progression
Syfte
Föreslaget curriculum utgår från det Europeiska samarbetsprojektet ”Tuning medicine learning outcomes” för läkares grundutbildning. Dokumentet ska vara ett stöd för studenter och lärare under det verksamhetsintegrerade lärandet (ViL). De generiska professionella kompetenserna utgör lärandemål. Träning av lärandemålen ska ske med progression under de kliniska terminerna 6-9.
Lärandemål Nivå 1 från högskoleförordningens examinationsmål:
A. Medicinskt beslutsfattande och problemlösning
B. Kroppsundersökning, bemötande och kommunikativ förmåga.
C. Ledarskap, interprofessionellt samarbete samt samverkan mellan olika vårdnivåer.
Lärandemål Nivå 2 (examinationsexempel i parentes):
1) Studenten ska vid mötet med en patient (akutavdelning, slutenvård, poliklinik) kunna:
a) Ta upp en sjukhistoria (anamnes) (MINI-CEX, OSCE)
b) Utföra kroppsundersökning (status) med följsamhet till hygienrutiner (MINI-CEX, DOPS, OSCE)
c) Bedöma mentalt och psykiskt status (MINI-CEX, OSCE, VIDEOBEDÖMNING) d) Diktera journal och remisser (BEDÖMDAEGNAEXEMPEL, OSCE, MSF)
i) Sammanfatta data i en preliminär bedömning ii) Diskutera differentialdiagnoser
iii) Lägga upp en utredningsplan
e) Muntligen informera patient och närstående om preliminär bedömning av sjukdomstillståndet (MINI-CEX, OSCE)
f) Överlämningsrapportera till kollega enligt SBAR (OSCE)
g) Med handledare föra ett resonemang kring: (DATORBASERATPROV)
i) Evidensbas för handläggning (genomföra litteratursökning och i förekommande fall redovisa stöd från nationella och lokala riktlinjer).
ii) Livsstils- och miljöfaktorers betydelse liksom etiska, kulturella, sociala och psykologiska aspekter samt genusperspektivet.
2) Studenten ska under löpande handläggning av en patient kunna:
APPENDIX
a) Tolka provsvar och undersökningsutlåtanden samt vidta nödvändiga åtgärder (MINI-CEX, DOPS, OSCE)
b) Informera patient och närstående om diagnos, prognos och behandlingsplan (MINI-CEX, OSCE)
c) Informera om hälsofrämjande egenvård (DOPS, OSCE) d) Initiera behandling genom att: (MINI-CEX, DOPS, OSCE)
i) Lägga upp en behandlingsplan
ii) Informera patienten om förväntad effekt, risker och biverkningar iii) Ordinera provtagning innan behandlingsstart och inför uppföljning
iv) Ordinera läkemedel i den elektroniska journalen och utfärda recept (dosering, beredningsform, interaktions-check, provtagning/uppföljning)
e) Leda rondarbetet på en vårdavdelning (DOPS, MSF)
f) Informera och samverka med vårdteamets olika professioner (DOPS, MSF) g) Förmedla svåra besked till patient och anhöriga (DOPS, OSCE)
h) Planera åtgärder för palliativ vård (DOPS, OSCE) i) Ordinera smärtstillning (MCQ, DOPS, OSCE)
j) Genomföra utskrivningssamtal och utforma skriftligt utskrivningsmeddelande (DOPS, OSCE)
k) Diktera epikris samt information till andra vårdinrättningar vid övertag av vårdansvar (DOPS, OSCE, MSF)
l) Konstatera dödsfall, inhämta anhörigas tillstånd och skriva remiss för obduktion (DOPS, OSCE)
Förklaring till examinationsformer
DOPS (DIRECTOBSERVATIONOFPROCEDURALSKILLS) MSF (MULTISOURCEFEEDBACK)
MCQ (SKRIFTLIGTPROVMEDFLERVALSALTERNATIV)
APPENDIX
Visuellt exempel
Progression över terminerna kan visualiseras enligt bilderna nedan. Givetvis finns det otaligt fler kursmål än de som exemplifieras här.
Portfolio nya läkarutbildningen LU
Arbetsgruppen har diskuterat en modell för en kursövergripande portfölj som kan användas inom läkarutbildningen vid Lunds Universitet.
De verktyg portföljen erbjuder kan ses ur olika perspektiv:
● studentens
● terminsansvarigas
● programansvarigas.
Portföljen erbjuder en möjlighet för studenten att samla dokumentation av uppnådda kompetenser fortlöpande under hela läkarutbildningen. Dokumentation från formativa som summativa examinationer kan tydliggöra terminsövergripande progress av uppnådda färdighetsmål från kursplanens tre domäner. Portföljen kan även vara en digital plattform för terminsövergripande examination av lärandemål.
Studenten har ansvaret för fortlöpande uppbyggnad av den egna portföljen. Det bör finnas en gemensam övergripande struktur med fördefinierade delar samt utrymme för individualisering. En väsentlig del är att bygga strukturen så att progression av
kompetensuppbyggnaden blir tydlig. Ett exempel på redan existerande portfölj är sammanställningen inför ansökan om Certificate of International Merits (CIM).
Studenten ska under minst tre terminer delta i olika internationella aktiviteter, hemma och utomlands, vilka dokumenteras i en digital meritportfölj innan ansökan.
Innehållet kan vara: 1) verifikat på uppnådda kompetenser t.ex. resultat från formativa examinationer där student kan välja ut de delar hen vill göra tillgängliga för summativ examination, delresultat från examinationer i den terminsspecifika portföljen, skriftlig återkoppling från lärare och formaliserade kamratbedömningar, 2) fördjupningsarbeten från T5 och T10 och andra bedömda inlämningsuppgifter, 3) extracurriculära aktiviteter som publikationer eller presentationer.
För kursövergripande kompetensmål inom värderingsförmåge/färdighetsdomänerna kan delbetyg och ett sammanvägt totalbetyg bli aktuellt.
Olika tekniska lösningar för utbildningsportföljen behöver diskuteras innan beslut om lämplig programvara fattas.
1
Bedömning, återkoppling examination
Den nya läkarutbildnigen bör ha en organisation där tydliga och strukturerade system för bedömning, återkoppling och examination skapas.
Bedömning och återkoppling bör ske systematiskt såväl formativt (icke betygsgrundande) som summativt (betygsgrundande). Återkoppling är helt central för effektivt lärande . 1 Systemet för bedömning och återkoppling måste därför spänna över samtliga delar i programmet och garantera tillräcklig frekvens i bedömningarna/återkopplingarna för att ge möjlighet till fokuserad träning . 2 3
Exempel på metoder för detta är:
● Medsittningar i kliniska patient”läkar” konsultation enligt MiniCEXmodell 4 5
● Direkta observationer där studenten genomför olika procedurer (DOPS, direct observation of procedural skills) 6
● Muntlig återkoppling från studenter och facilitator vid PBL (problembaserat lärande) eller TBL (teambaserat lärande) enligt blueprint så att centrala aspekter att bedöma kommer med
● Multisourcefeedback (tidigare 360gradersbedömning) efter att ha observerats av personal fr.a. läkare, sjuksköterskor, sekreterare, studentkollegor, patienter
● Duggor, quiz etc med avseende på kunskaper
Formativa bedömningar ska ske kontinuerligt, frekvent och med adekvata och pålitliga instrument (Hattie). De ska också ske mot kriterier med möjlighet till nivåbesämning för att 7 påvisa progression. Inslag av bedömningar baserade på simulering bör användas i den utsträckning som behövs för att säkerställa patientsäkerhet. Formativa bedömningar
baserade på direkta observationer under VFU ska ske kontinuerligt. Skriftlig återkoppling kan
1 John Hattie. Visible Learning: A Synthesis of Over 800 MetaAnalyses Relating to Achievement, 2008, ISBN: 9780415476188
2 K. A. Ericsson, R. T. Krampe, and C. TeschR ̈omer. The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Physiological Review, 100(3):363–406, 1993.
3 K. A. Ericsson. Deliberate practice and acquisition of expert performance: a general overview. Acad Emerg Med, 15(11):988–994, Nov 2008.
4 J. J. Norcini, L. L. Blank, F. D. Duffy, and G. S. Fortna. The miniCEX: a method for assessing clinical skills. Ann Intern Med, 138(6):476–81, Mar 2003.
5 R. E. Hawkins, M. J. Margolis, S. J. Durning, and J. J. Norcini. Constructing a validity argument for the miniclinical evaluation exercise: a review of the research. Acad Med, 85(9):1453–61, Sep 2010.
6 J. R. Wilkinson, J. G. M. Crossley, A. Wragg, P. Mills, G. Cowan, and W. Wade. Implementing workplace
based assessment across the medical specialties in the united kingdom. Med Educ, 42(4):364–73, Apr 2008.
7 E. S. Holmboe, J. Sherbino, D. M. Long, S. R. Swing, and J. R. Frank. The role of assessment in competencybased medical education. Med Teach, 32(8):676–82, 2010.
