Oöverlåtbar av sociala hänsyn till den berättigade

Rättigheter som hör till denna grupp undantas från bodelningen av sociala hänsyn och av omtanke om den berättigade. Hit räknas först och främst lön och pension från tidigare arbetsgivare. Till denna grupp hör även rätten till underhållsbidrag och

studiebidrag.95 Med sociala hänsyn till den berättigade menas främst att den berätti-gade behöver rättigheten för sitt och/eller sin familjs uppehälle och överlåtelse-förbudet gör att maken inte ska kunna förbruka sin lön innan den utbetalats.

3.4.6.1 Förfallodagens betydelse

Det är själva rättigheten till ersättning i form av lön, pension, underhållsbidrag och studiebidrag etc. som sådan som utgör egendom av särskilt slag och inte re-dan utbetalt belopp eller till betalning förfallen fordran. Att rättsläget ser ut så här beror på att intjänad ersättning inte anses överlåtbar för den ersättningsberättigade själv förrän den förfallit till betalning och kan inte förrän vid den tidpunkten upp-tas som en tillgång i en bouppteckning. 96 Rättsläget gör att förfallodagen får en stor betydelse för vad som ska ingå i en bodelning och inte. Wallin och Lögdberg framhåller att betydelsen är orimligt stor i sammanhanget. 97

95 Agell & Brattström, s. 106.

96 NJA 1936 s. 238, Tottie & Teleman, s. 276.

3.4.6.2 Förfallodagens betydelse i de nordiska länderna

Rättsläget ser i princip likadant ut i de nordiska länderna. Dock skiljer sig Sverige från de andra vad gäller behandling av intjänad lönefordran. I de övriga länderna, förutom Island, gäller att en uppkommen fordran på lön ingår i bodelning oavsett om den förfallit till betalning eller inte så länge lönefordran avser arbetsprestation som utförts innan dagen för skilsmässotalans väckande. 98 Förfallodagen får här inte samma betydelse som den får i svensk rätt.

Agell ställer sig tveksam till om den svenska lösningen är den bästa eftersom det inte fullt ut går att jämställa en bodelning med en överlåtelse till tredje man. Han anser att det med tanke på makars inbördes förhållande är mer naturligt att låta giftorätten omfatta lön som är intjänad före dagen för skilsmässotalans väck-ande.99

Brattström håller med och tillägger att överlåtelseförbudet för lönefordringar är till för att upprätthålla försörjningsmöjligheterna för maken och dennes familj. När lönen inarbetades var båda makarna en del av familjen och båda ska således få del av den inarbetade lönen enligt principerna som grundar makarnas egen-domsordning.100

3.4.6.3 Möjligheten att kunna förfoga över rättigheten

För att en rättighet ska kunna överlåtas krävs att den är överlåtbar för den berätti-gade själv dvs. denne ska ha möjlighet att kunna förfoga över rättigheten. Ett tyd-ligt exempel på en rättighet som inte går att förfoga över är rätten till en försäk-ring genom ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande. Förvärvaren har här ingen möjlighet att överlåta rätten till försäkringen varken frivilligt eller tvångsvis. En sådan rättighet utgör egendom av särskilt slag och ska undantas från bodelning.101

Dock anser Agell att försäkringen borde ingå om förmånstagaren är den andra maken.102                                                                                                                 98 Agell, s. 315. 99 Agell, s. 267. 100 Brattström, s. 46. 101 Teleman, s. 70. 102 Agell, SvJT 1976, s. 330 f.

I en situation där möjligheten att förfoga över rättigheten kan variera är när det gäller rätten till tjänstepension. Tjänstepension undantas från bodelning av sociala skäl och innebär vanligen att arbetsgivaren avsätter en del av arbetstagarens lön och placerar dessa i en livförsäkring eller fondförsäkring. Försäkringens värde vid dagen för pensionering avgör sedan pensionens storlek.103

Vad gäller rätten till tjänstepension har det ofta varit föremål för debatt. Hur rät-ten till tjänstepension behandlas vid en bodelning avgörs av det pensionsavtal som gäller i det enskilda fallet. Det mest vanligt förekommande är att arbetsgivaren äger pensionsförsäkringen och att arbetstagaren står som oåterkallelig förmånsta-gare och har då rätt till utbetalning av pension från försäkringen.104 Arbetstagaren har i dessa fall inte någon möjlighet att förfoga över rättigheten till utbetalning ef-tersom denne inte äger försäkringen. Efef-tersom arbetstagaren inte har någon möj-lighet att förfoga över rättigheten är den därför även oöverlåtbar för arbetstagaren själv.

Fordran på pension jämställs med fordran på lön och på grund av social hänsyn för den berättigade samt även på grund av den förpliktades intresse (varom mera nedan) skulle det strida mot vad som gäller för rättigheten att låta den ingå i bo-delningen.105

Avtal om tjänstepension kan också vara utformat på så sätt att arbetsgivaren beta-lar premier till en försäkring som arbetstagaren själv äger och har full möjlighet att förfoga över. I dessa fall är rätten till utbetalning av pension från försäkringen överlåtbar för arbetstagaren och ska av den anledningen ingå i bodelningen. Tjänstepensionen jämställs här med privat pensionssparande och vad gäller dessa ska de som huvudregel ingå i bodelning.106

I vissa fall kan en rätt till tjänstepension där arbetsgivaren äger försäkringen ändå ingå i bodelningen om det förhåller sig så att arbetsgivaren är ett bolag som den pensionsberättigade arbetstagaren har ett bestämmande inflytande över.107                                                                                                                

103 Agell & Brattström, s. 116.

104 Agell & Brattström, s. 116.

105 Agell & Brattström, s. 117.  

106 Agell & Brattström, s. 117.

I förarbetena till den senaste ändringen av ÄktB 10:3 anses att om arbetstagaren har ett bestämmande inflytande i det bolag denne är anställd i ska rätten till tjäns-tepensionsutbetalningar ingå i bodelning eftersom arbetstagaren praktiskt taget bara behöver samtycke av sig själv för att förfoga över tjänstepensionsförsäkring-en.108 Frågan om det föreligger ett bestämmande inflytande får avgöras med asso-ciationsrättsliga principer vilket enligt Brattström torde innebära att den som in-nehar mer än hälften av rösterna i ett aktiebolag har ett relevant inflytande.109

Dock finns det inom associationsrätten inga bestämda kriterier som avgör vad som är ett bestämt inflytande utan det får bero på de faktiska omständigheterna så som betydelsen av äganderätt, rösträtt, rätt att utse ledande befattningshavare, ak-tieägaravtal etc.110

Svea hovrätts dom 2011-03-04 nr T 4300-10. Här behandlades frågan huruvida en makes pensionsförsäkring, vilken ägdes av bolaget denne arbetade i, skulle ingå i bodelningen. Maken ägde 40 % av bolagets aktier och hade dessutom varit VD, ensam styrelseledamot samt den enda av aktieägarna som varit verksam i bolaget. Till följd av dessa omständighet-er ansåg hovrätten att maken hade ett bestämmande inflytande övomständighet-er bolaget och pensions-försäkringen kunde därmed inte undantas från bodelning med stöd av ÄktB 10:3 1 st. 1 men.

Svea hovrätts dom 2004-02-27 nr T 2366-03. Här behandlades bl.a. samma fråga som i fallet ovan. Maken ägde i det här fallet hälften av aktierna i bolaget och hans kompanjon ägde den andra hälften. De två kompanjonerna utgjorde även bolagets styrelse och maken var ensam firmatecknare. Hovrätten ansåg att enbart det faktum att maken ifråga var firma-tecknare inte nödvändigtvis behövde räcka för att anse att denne har möjlighet att förfoga över pensionsförsäkringen på det sätt som beskrivs i förarbetena, dvs. att han i princip bara behöver samtycke av sig själv för att förfoga över försäkringen. Hovrätten ansåg att det t.ex. kunde ifrågasättas om maken fritt kunde bestämma hur mycket pengar som skulle sät-tas av till försäkringen. Någon utredning rörande frågan hade inte framlagts i målet varför hovrätten fann att pensionsförsäkringen skulle lämnas utanför bodelningen.

Agell & Brattström anser att det finns fog för att kritisera variationen som före-kommer vad gäller tjänstepensionens behandling vid bodelning eftersom det leder                                                                                                                

108 Prop. 1997/98:106 s. 61.  

109 Brattström, s. 155.

110 Agell & Bratström, s. 117. Jfr NJA 2007 s. 131 där frågan om en anställd haft betydande infly-tande enligt FRL behandlas. Jfr även Lodin, s. 443 som diskuterar väsentligt inflyinfly-tande i fåmansfö-retag.

till ett svårförutsägbart resultat. Dock framhåller de att lagstiftaren ansett att ar-betsmarknadens parter bör få avgöra hur rätten till tjänstepension ska behandlas vid bodelning genom att styra över det genom avtalsutformning.111

I förarbetena har ansetts att tjänstepensionen bör ingå i bodelning om arbetsgiva-ren gett arbetstagaarbetsgiva-ren möjlighet att själv i stor utsträckning bestämma över försäk-ringen att något förfogandeförbud till förmån för arbetsgivaren i praktiken inte finns. Omvänt anfördes även att om det är arbetstagaren som är den formelle äga-ren av försäkringen kan rätten till pensionsutbetalning ur denna trots det i vissa fall undantas från bodelning. Dessa fall kan vara om det finns villkor i anställ-ningsavtalet som hindrar arbetstagaren att förfoga över försäkringen.112

En arbetstagares tjänstepension kan i vissa fall vara tryggad av en pensionsstif-telse. En pensionsstiftelse är en självständig juridisk person vilken äger sig själv och har en egen förmögenhet. I dessa fall torde inte ett bestämmande inflytande över arbetsgivaren få samma betydelse för förfogandemöjligheten som i de fall där tjänstepensionen är tryggad i en försäkring som arbetsgivaren själv äger.113 I dokt-rin är man inte överens i frågan om en sådan tjänstepension ska undantas från bodelning.

Palm intar ganska bestämt den ståndpunkten att en pensionsstiftelses förmögen-het inte kan vara föremål för bodelning oaktat något bestämmande inflytande.114

Brattström hävdar motsatsen och anser att oavsett hur pensionsrätten tryggas så kan inte en arbetstagare som har ett bestämt inflytande över bolaget sakna sådan förfoganderätt över pensionsrättigheten att den anses oöverlåtbar för denne.115

Det finns ytterligare ett sätt för arbetsgivaren att trygga en pensionsförsäkring dvs. genom kreditförsäkrad avsättning. Om arbetsgivaren gör på det sättet skuldförs utfästelsen hos arbetsgivaren och ska följa allmän pensionsplan. Tillskillnad från tryggande genom pensionsstiftelse eller försäkring stannar pensionsmedlen i

före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  före-  

111 Se Agell & Brattström, s. 118 samt prop. 1993/94:250 s. 136.

112 Prop. 1997/98:106 s. 61.

113 Tottie & Teleman, s. 277.

114 Palm, s. 127.

taget till dess att pensionsutbetalning ska ske.116 I dessa fall är det lättare att hävda att en arbetstagares bestämmande inflytande över bolaget är avgörande för arbets-tagarens möjligheter att förfoga över pensionsrättigheten.

Förarbetena framhåller att gränsen för vilka pensionsrättigheter som omfattas av ÄktB 10:3 1 st. 1 men. är svår att dra och att det måste få avgöras i det praktiska rättslivet med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet.117