4 Andelar i vinstandelsstiftelser
4.4 Rättighet som inte kan överlåtas
Vanligtvis kombineras de anställdas andelsrätter med ett överlåtelseförbud före den tidpunkt då den anställde har möjlighet att nyttja rättigheten. För att ett så-dant överlåtelseförbud ska förhindra att en andelsrätt i en vinstandelsstiftelse ska undantas från bodelning krävs att överlåtelseförbudet grundas på ett skyddsvärt intresse och att det därför skulle strida mot vad som gäller för andelsrätten om den ingick i en bodelning. Som tidigare anförts utgör dessa skyddsvärda intressen sociala hänsyn till den berättigade, den förpliktades intresse samt villkor genom testamente eller vid gåva från tredje man.
174 Andersson & Bratteberg, s. 168 och 171.
175 Jansson, s. 21 f., Sköldebrand, s. 19.
4.4.1 Oöverlåtbar av sociala hänsyn till den berättigade
En rättighet att i framtiden nyttja vinstandelar som uppkommit på grund av en anställning kan tänkas kunna likställas med en lönefordran som ännu ej förfallit till betalning. En lönefordran som ännu ej förfallit till betalning undantas från bodel-ning eftersom den inte får överlåtas på grund av sociala hänsyn till den berätti-gade. Agell anser dock att det inte går att göra en sådan jämförelse eftersom an-delsrätten är mer relaterad till företagets vinst än till den anställdes arbetsprestat-ion.177 Det går emellerid att argumentera för att den anställdes arbetsprestation in-direkt påverkar andelsrätten eftersom arbetsprestationen påverkar vinsten som i sin tur påverkar avsättningen till stiftelsen.
Teleman är av samma uppfattning som Agell och menar att det inte föreligger nå-gon tillräcklig likhet med en lönefordran och att en andelsrätt mer har karaktären av en uppskjuten bonus.178 Att andelsrätten inte kan nyttjas av arbetstagaren för-rän efter ett visst antal år och att den dessförinnan inte får överlåtas menar Agell har tillkommit uteslutande i företagets intresse.179 Överlåtelseförbud av andelsrät-ter i vinstandelsstiftelser synes därför sällan ha tillkommit av några sociala hänsyn till den berättigade vilket gör att de inte kan undantas från bodelning av den an-ledningen.
I de fall där avsättningen till stiftelsen av någon anledning inte är något som den anställde erhåller utöver lönen dvs. om lönen på något sätt reduceras på grund av avsättningen torde ett undantagande från bodelning kunna motiveras av sociala skäl. Detta är fallet vad gäller tjänstepension. Dock är som framhållits syftet med vinstandelssystem att det ska premiera de anställda genom att ge dem förmåner
ut-över lönen.
4.4.2 Oöverlåtbar av hänsyn till den förpliktades intresse
Teleman framhåller vad gäller andelar i Oktogonen att man ska vara försiktig med att säga i vems intresse överlåtelseförbudet uppställts.180 Det uttalade syftet brukar ofta vara att tillförsäkra de anställda ett inflytande över företaget och premiera
177 Agell, s. 316.
178 Teleman, Rättsutlåtande, s. 4.
179 Agell, s. 316.
dem att arbete hårdare till fördel för både företaget och de anställda. Om överlå-telseförbudet varit uppställt enbart för företagets intresse hade detta kunna moti-vera ett undantagande från bodelning. I de fallen menar Teleman att intresset hade kunnat tas tillvara vid en bodelning genom att andelen tilldelades ägaren vid lottläggningen. Dock menar han att det många gånger synes vara som så att över-låtelseförbudet är av intresse för såväl den berättigade som den förpliktade vilket gör att ett undantagande från bodelning på grund av den förpliktades intresse inte är motiverat.
4.4.3 Oöverlåtbar av villkor genom testamente eller gåva från tredje man Om andelsrätterna som tilldelas de anställda kan anses ha en sådan benefik karak-tär att de anses utgöra en gåva kan överlåtelseförbudet hindra att andelsrätterna ingår i en bodelning. Detta med anledning av den sedan länge rådande principen att en gåvogivares vilja ska respekteras. Den avgörande frågan är således om an-delsrätterna är av sådan benefik karaktär att de anses som en gåva.
4.4.3.1 Frågan om det rör sig om ett benefikt förvärv
Vad gäller avsättningar från Handelsbanken till Oktogonen framhåller Teleman att dessa är en bonus utöver lönen som är behäftade med ett generellt överlåtelse-förbud. Av den anledningen att Handelsbanken inte erhåller någon närmare be-stämd eller avtalad motprestation för tilldelning av andelsrätterna och att andels-rätterna inte är knutna till någon särskild arbetsinsats utan till uppkomsten av vinst i företaget är andelsrätterna av benefik karaktär.181 Överlåtelseförbudet medför därför enligt Teleman att andelsrätter i Oktogonen utgör egendom av särskilt slag och ska således undantas från bodelning.
4.4.3.1.1 Blandad gåva
Eftersom både företag och de anställda gynnas av att vinstandelsstiftelser och av-sättningen har ett samband med anställningen finns det både benefika och onerösa inslag en s.k. blandad gåva. Vid blandade gåvor kan antingen huvudsak-lighetsprincipen eller delningsprincipen användas för att fastställa vilket typ av förvärv det handlar om.
Huvudsaklighetsprincipen innebär att om överlåtelsen till övervägande del är benefik betraktas hela fånget som en gåva. I ett fall från 2010 konstaterade HD att inom civilrätten, exekutionsrätten samt skatterätten betraktas s.k. blandade gåvor som benefika om de som ”helhet har gåvokaraktär”.182 Enligt rättsfallet ska samt-liga omständigheter kring förvärvet beaktas däribland vederlagets storlek och vad som kan fastställas avseende gåvoavsikten.
Huvudsaklighetsprincipen användas vid blandade gåvor avseende fastigheter. Vid blandade gåvor av annan egendom än fastigheter har det i praxis fastslagits att den delningsprincipen ska tillämpas.183 Delningsprincipen innebär att överlåtelsen de-las upp i en benefik och en onerös del. Huvudsaklighetsprincipen och delnings-principen är skatterättsliga principer men ingenting torde hindra att de i det här fallet tillämpas analogt.
Det synes vara huvudsaklighetsprincipen som Teleman tillämpat i sitt rättsutlå-tande när han gjorde bedömningen att andelsrätterna utgjorde benefika förvärv. Han anför följande:
”Andelarna är inte avgörande anknutna (min kursivering) till någon särskild arbetsinsats utan till uppkomsten av relativt merresultat för Handelsbanken-koncernen. Mot denna bak-grund motiverar vinstandelarnas benefika karaktär i förening med överlåtelseförbudet, att de undantas från bodelning.”
De onerösa inslagen utgörs av att det finns en anknytning till en arbetsinsats, även om den inte är avgörande, och att den anställde aldrig hade erhållit någon andel om denne inte varit just anställd och dessutom måste de anställda många gånger ha varit anställda en viss tid för att erhålla en andel i stiftelsen. Eftersom det rör sig om vinstandelar som utgör lös egendom ska, som tidigare nämnts, enligt praxis delningsprincipen tillämpas. Hur stor den onerösa delen är torde dock vara en nästintill omöjlig fråga att besvara vilket gör att delningsprincipen blir svår att
till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till- till-
182 NJA 2010 s. 390 (rättsfallet har behandlats tidigare i arbetet under rubriken 3.4.8.2 Krav på ”klar
gåvotransaktion”).
lämpa. Att använda huvudsaklighetsprincipen torde därför av praktiska skäl vara mera lämpligt.
4.4.3.1.2 Remuneratorisk gåva
Andersson & Bratteberg är i förhållande till Teleman och Agell av en annan upp-fattning vad gäller den benefika karaktären hos andelar i vinstandelsstiftelser. De framhåller att avsättningen till stiftelsen visserligen uppfyller de skatterättsliga gå-vorekvisiten på frivillighet, förmögenhetsöverföring, benefik avsikt samt ger mot-tagaren skatteförmåga. Dock anser de att avsättningen trots att den uppfyller gå-vorekvisiten inte ska betraktas som en gåva på grund av dess samband med an-ställningsförhållandet och att utbetalning från stiftelsen till den anställde beskattas som inkomst av tjänst.184
En gåva från arbetsgivare till arbetstagare brukar benämnas remuneratorisk gåva. En remuneratorisk gåva innebär att gåvan föranleds av en av gåvotagaren gjord insats för arbetsgivaren. Enligt skatterättsliga regler ska gåvor från arbetsgivare normalt jämställas med arbetsersättning och är därför skattepliktiga för mottagaren.185
Penninggåvor från arbetsgivare ska som regel beskattas.186 Gåvor som bottnar i ett anställningsförhållande är inga gåvor i civilrättslig mening. Den enda gåvor som anses som ”rena” gåvor från en arbetsgivare till en anställd är sedvanliga minnes- eller jubileumsgåvor vilka inte utgör beskattningsbar inkomst för mottagaren.187
4.4.3.1.3 Gåvoavsikten
Att företaget får göra avdrag för avsättningarna så som personalkostnader visar att avsättningarna inte utgör några ”rena” gåvor i skatterättslig mening. Med perso-nalkostnader innebär kostnader för personalens lön eller pension.188 Ett företag
184 Andersson & Bratteberg, s. 177.
185 Lodin, m.fl., s. 90.
186 RÅ 80 1:61, Lodin m.fl., s. 90.
187 Lodin, m.fl., s. 91.
188 Skatteverket, Avdragslexikon företag 2014,
https://www.skatteverket.se/privat/deklaration2014/foretagare/avdragforetag.4.3684199413c956 649b550c8.html#Personalkostnader (senast hämtad 2015-01-04).
kan inte göra avdrag för gåvor mer än till vissa specifika gåvomottagare vartill an-ställda inte inkluderas.189
Att företag dessutom utnyttjar möjligheten att göra avdrag för avsättningarna ty-der på att företagen inte heller ser avsättningarna som några gåvor utan som per-sonalkostnader. Vad som går att utröna om gåvoavsikten är en av de omständig-heter som enligt HD ska beaktas vid fastställandet av om ett förvärv har klar gåvokaraktär. Möjligheten att kunna göra avdrag för avsättningarna som personal-kostnader och samtidigt skjuta upp de sociala avgifterna för lön innebär skatte-lättnader för ett företag. Här kan således gåvoavsikten ifrågasättas.
4.4.3.2 Praktiska svårigheter
Andelsrätter i vinstandelsstiftelser är behäftade med en latent inkomstskatt vilken ska dras av om andelsrätten skulle tas med i en bodelning. Skatten är värdemässigt svår att bestämma eftersom beskattning inte blir aktuell förrän andelsrätten utnytt-jas. Om en make varit anställd i företaget under en stor del av sitt liv kan dennes andelsrätt uppgå till ett relativt stort värde beroende på hur stora avsättningar som gjorts till stiftelsen. Om andelsrätten skulle ingå i en bodelning skulle det eventu-ellt kunna bli svårt för maken att lösa ut den andre maken eftersom denne i vissa fall inte kommer åt pengarna förrän vid pensionering. De praktiska svårigheter vad gäller beräkningen av skatten samt de inlåsningseffekter som skulle kunna uppkomma om andelsrätterna ingick bodelning kan utgöra ett godtagbart skäl för att ett undantagande från bodelning enligt ÄktB 10:3 1 st. 1 men.