Observation 1 på Förskolan Månen

De två barn med ett annat modersmål som medverkade i de två första observationerna vid denna förskola hade båda två kunskap i det svenska språket, men var på helt olika nivåer både språkligt och utvecklingsmässigt. Pojkarna var i samma ålder, och kom från liknande språklig samt socioekonomisk bakgrund. Skillnaden var den att den ena barnet, här kallad Zain, hade större koncentrationsproblem och uttryckte sig på ett språkligt sätt som de övriga barnen inte uppskattade vid matbordet. Han deltog inte heller i samtalen runt bordet på samma sätt som de andra, och använde sig ofta av sitt kroppsspråk för att försöka få Pedagog 2:s uppmärksamhet. Sami hade däremot lättare att delta i samtalen, även om hans svenska inte alltid var perfekt. De resterande tre barnen runt bordet hade svenska som modersmål, och fungerade som stöd under matsituationerna då de ofta sade till Sami vad han borde göra och vad han behövde.

Den första observationen inleddes med att alla barnen kommenterade på att de nu inte behövde använda sig av besticken som fanns på bordet då de skulle äta Tortilla. Zain stör de andra barnen med att högt använda ord så som fis och bajs, och säger högt att tacosåsen luktar fis. Pedagog

35

2 använder sig att ett lugnt tillmötessätt när hon försöker att få Zain att sluta att använda dessa ord, vilket fungerar en liten stund. Han sitter med maten i ena handen, medan han använder sig av sitt kroppsspråk och ljud från halsen för att få pedagogens uppmärksamhet. Han skakar på handen och pekar på sitt glas. Pedagogen verkar förstå vad han vill ha, och vänder sig mot honom.

- Vill du ha lite mjölk? Frågar pedagogen Pedagog 2. Barnet nickar, och pedagogen häller upp åt honom innan hon vänder sig bort från honom.

- Sami, du vill ha mjölk, du också! Säger Johanna.

- Mjölk, ja…! Sami har mat i munnen och gör en rörelse som kan tolkas som en ”Ge hit” rörelse. Den fungerar och pedagogen ger honom mjölkpaketet. Sami häller då upp åt sig själv. Han sitter sedan och äter tyst, samtidigt som flickorna runt bordet diskuterar tillsammans. Ibland flikar han in några ord här och där i de olika samtalen men äter framförallt sin mat. Samtidigt så sitter Zain och utbrister ord så som fis och bajs när flickorna pratar, och de andra barnen blir uppenbart äcklade av det han säger. Trots tillsägelser från Pedagog 2 så fortsätter barnet att säga en massa olämpliga ord. Observatören noterar att orsaken till att barnet fortsätter kan ha att göra med den reaktion som han får från de andra barnen, då deras äcklade miner verkar uppmuntra honom. Här tvingas Pedagog 2 att vara påhittig för att matsituationen inte ska bli förstörd av barnets språkbruk. Pedagog 2 rör sig närmare barnet, använder sig av en lågmäld men ändå bestämd röst och säger till honom att sluta. Detta fungerar och barnet lugnar ned sig, åtminstone för en stund. Flickorna börjar prata mycket med Sami, som beskriver vad hans pappa som är målare, har hemma i deras garage.

- Där har pappa lagt sina jobbarkläder! Säger Sami stolt. - Åh, han bajsar! Utropar Zain.

Istället för att säga till vid det här tillfället så styr Pedagog 2 direkt in samtalet på den stora leksaksbilen som de tillsammans håller på att bygga ute på gården. Från där så utvecklas samtalet till andra samtalsämnen, och Sami befinner sig snart i ett samtal med några av flickorna. Det är flickorna som styr samtalet, och Pedagog 2 finner sig själv snart i ett samtal med en av flickorna som sitter precis om vänster om henne. Zain vill då ha Pedagog 2s uppmärksamhet, men hon signalerar med en hand att han får vänta. Han lyssnar inte, utan ställer

36

sig upp vid Pedagog 2s högra sida och tar tag i hennes ansikte. Han försöker sedan att tvinga hennes ansikte mot honom, men hon blockerar hans försök, och säger nu åt honom att vänta. Pedagog 2 vänder sig sedan tillbaka till barnet och fortsätter samtalet. Zain börjar då att använda sig av de ord som han tidigare blivit tillsagd att inte använda. De andra barnen visar då tydligt med sina kroppar och miner att de inte vill ha med honom att göra, och barnet som sitter närmast Zain flyttar sig helt enkelt lite längre bort från honom. Pedagog 2 säger då till honom ordentligt, och tillägger att de andra inte tycker att det är roligt. De andra barnen fortsätter att diskutera olika ämnen vid bordet, men gör allt de kan för att ignorera Zain.

Allt eftersom barnen äter upp sin mat och de sedan får skrapa av sina tallrikar och ställa dem på vagnen, så får de sedan vänta på att de andra barnen blir klara. Sami sitter nu stilla, och deltar inte aktivt i några samtal. Han är tyst och lugn, och när alla har dukat av bordet så ställs knäckebrödsburken och smöret fram. Sami får välja först vilket knäckebröd som han vill ha, och sedan så går burken laget runt till dess att den kommer till Zain. Han har nu svårt att sitta stilla, och spänner sig med hela kroppen. Han tar på alla knäckebröden, och Pedagog 2 stoppar honom.

- Nej, du får titta först, och bestämma dig först, innan du tar den du vill ha. Säger Pedagog 2. -Titta! Vilken vill du ha?

Zain pekar på en liten halva.

- Vill du ha den? Frågar Pedagog 2. Zain tar då upp den lilla bitet knäckebröd som han har valt ut.

Han fortsätter att dominera Pedagog 2:s uppmärksamhet, då han fortsätter att spänna sig i hela kroppen och uttalar om och om igen de ord som han har fått motta tillsägelser om under hela matsituationen om att inte använda. Nu vill han inte sitta stilla, utan ställer sig vid sin stol, med bara ett knä på stolen. Han ryter till när en av flickorna brer sitt knäckebröd.

- Du tar mitt smör!! Ryter han högt.

37

Zain har nu ännu svårare att sitta still, han är inte lugn, och pratar på om bajs vid matbordet. Pedagog 2 börjar bli trött på hans språk, och smeker hans huvud. Hon rör sig närmare honom, och använder ett lugnt sätt att bemöta honom, och han lyckas lugna ned sig.

En närmare analys av barnens beteende med utgångssätt i allmän hermeneutiken visar att Zain har svårt att komma in i gemenskapen med de andra barnen runt bordet och använder sig då av både det verbala språket såväl som det kroppsliga språket för att söka kontakt med de andra. Hans sätt att kommunicera stör förvisso de andra, men han får på samma gång respons som driver honom till att fortsätta med sitt beteende.