Validitet

Validitet är relaterat till reliabilitet, men fokuserar mer på hur metoderna som används för att besvara det utvalda syftet i en studie. Validitet beskrivs av Christoffersen, Johannessen (2015) som en relation mellan studiens utvalda fenomen och den insamlade data. Målet är att den insamlade data ska vara starka representationer av fenomenet, och kan beskrivas som ett mätningsfenomen som mäter hur väl det fenomen som undersöks överensstämmer med det insamlade materialet. Validiteten i den här studien stärks genom att texterna genomläses ett flertal gånger, detta inkluderar de transkriberade texterna från observationerna såväl som de vetenskapliga texterna som används som stöd i studien. Det handlar om att kunna visa hur relevant det insamlade och framkomna resultatet är för det fenomen som studeras i studien (Christoffersen & Johannessen, 2015). Den här studiens reliabilitet och validitet kommer från dokumentationen som visar vägen från den första kontakten till genomförandet av den utvalda metoden, till hur materialet analyserats för att sedan presenteras. För att uppnå en hög nivå av validitet så har det här examensarbetet fokuserat på att se till att det material som användes var noggrant utvalt efter en lång period av utforskning av det valda ämnet. Efter vad Tjora (2015) skriver så presenteras också resultatet efter de förutbestämda teorierna, men han skriver också att det är viktigt att komma ihåg att den som både samlar in material och analyserar materialet är en egen individ vars egna förutbestämda meningar och sätt att se på världen kan ha inflytande på resultatet av en studie. De medverkande i studien har inte sedan tidigare någon kunskap om observatören, detta för att undvika att det finns en tidigare koppling mellan observatören och de som observerats.

4:12 Etiska överväganden

För att kunna bedriva en forskning, oavsett om det är ett examensarbete eller en djupare forskning angående ett större ämne, så måste man följa reglerna angående hur man bedriver sin forskning för att på bästa sätt på fram ett resultat utan att man kränker de eventuella deltagarna (Vetenskapsrådet, 2017). Som forskare så måste man inte bara följa de regler som finns angående forskning utan man måste också tänka på att man ska leverera något som ska kunna läsas av för forskaren okända personer. Forskaren ska genom detta kunna leverera en ren och oförfalskad kunskap till det offentliga rummet, vilket då kräver att de som utför studien måste

26

kunna visa upp hur de har forskat, vilka referenserna är och hur de har genomfört analysen av de insamlade data, (Vetenskapsrådet, 2017).

Då denna studie kommer att fokusera på invandrarbarn som har en begränsad förståelse för det svenska språket, så kommer det oftast till att deras vårdnadshavare har samma svårigheter, ibland även större svårigheter med att förstå det svenska språket. Därför kan det bli svårt om de inte har en förståelse för vad det är som du som forskare vill göra, vilket kan skapa problem med den empiriska insamlingen (Skolverket, 2018). Har man begränsade sätt att kommunicera med vårdnadshavarna så blir det svårt för forskaren att be om medgivande. Där kommer ett etiskt problem in där man som forskare behöver få in material, men man kan inte kommunicera med barnens vårdnadshavare för att få deras medgivande till att de ska vara med och observera. Observatören har ett etiskt ansvar att se till att de deltagande personerna är väl informerade om att deras deltagande är helt på frivillig bas, vilket betyder att de kan när som helst avsluta sin medverkan. I det skriftliga arbetet bör både miljön och kontexten anonymiseras och beskrivas på en sådan generaliserad bas som möjligt. Detta görs för att undvika personliga detaljer som kan användas som identifiering (Christoffersen & Johannessen, 2015). De etiska aspekterna i ett arbete som fokuserar till större delen på hur pedagogerna kommunicerar med barnen, är att man måste även få barnens tillstånd även om det många gånger inte ses som en nödvändighet. Den som utför ett vetenskapligt arbete som ett examensarbete, måste be om tillstånd att observera pedagogerna när de interagerar med barnen från barnens vårdnadshavare, såväl som från pedagogerna och förskolechefen på den utvalda förskolan.

En forskare måste vara medveten om och respektera individens rättigheter och det måste sedan speglas i den sammanställda studien där de medverkande inte namnges eller identifieras på ett sådant sätt som gör det lätt för utomstående att identifiera de inblandade, skriver Vetenskapsrådet (2017). När man har fått ett medgivande från pedagoger och vårdnadshavarna så är det viktigt att man inte glömmer bort barnen själva. För även om studiens fokus inte kommer att ligga på själva barnen så är de en stor del i själva observationen som ska göras. Därför är det etiskt viktigt att man åtminstone ger barnen chansen att välja själva (Vetenskapsrådet, 2017). I det här arbetet tillfrågas varje barn vid varje tillfälle om de vill medverka i observationen. Samtidigt som det läggs stor vikt på att barnen samt pedagogerna förstår vilka rättigheter de har inför arbetet. Orsaken till att det här kommer att göras är för att

27

man vill undvika situationer där deltagarna känner sig pressade eller tvingade till att deltaga. Det har sedan i det här arbetet uppstått ett antal olika frågor som rör det etiska perspektivet. Frågor som handlade just om huruvida de deltagande barnen verkligen ges chansen att avstå från att delta, eller om det är så att intentionen är att ge barnen rätten till att neka, men att det i verkligheten inte görs, då på grund av att barnens protester eventuellt inte tas på allvar. Liknande frågor uppstod kring de medverkande barnens föräldrar. Föräldrar med en liknande bakgrund som pedagogerna och observatören skulle realistiskt sett ha lättare att förstå den information om studien som finns att tillgå medan föräldrar med utländsk bakgrund skulle kunna ha svårare att förstå innebörden i den informationen som ges. Tanken var först att observatören själv skulle bemöta de önskade deltagarnas vårdnadshavare på plats för att göra arbetet mer etiskt, men på grund av främst tidsbristen så beslöts det att låta informationen inför observationerna komma skriftligt från observatören.

Christoffersen och Johannessen (2015) skriver om de riktlinjer som satts upp av vetenskapsrådet, som i sin tur publicerade den för forskaren viktiga skriften God forskningssed, (2017), där riktlinjer tar upp angående forskarens etiska och juridiska ansvar gentemot de informanter som medverkar i forskningen. Christoffersen och Johannessen, (2015) tar specifikt upp de fyra huvudkrav som en forskare behöver följa före, under och efter arbetets gång. Dessa fyra krav har som syfte att se till att de individer som medverkar skyddas. Det första kravet handlar om att en forskare alltid behöver informera de som medverkar om vad forskningens syfte är, och hur data kommer att samlas in för senare bearbetning. Detta kallas då för informationskravet (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Det andra kravet handlar om att den som deltar i ett vetenskapligt arbete har rätt att själva bestämma om de vill medverka eller inte, och de har alltid rätten att dra sig ur studien när som helst. Sker detta så tas den information som samlats in från de som valt att inte längre delta, bort från studien. Respektive deltagare behöver tydligt och då helst genom användandet av ett skriftligt avtal, ge sitt medgivande. Detta kallas då för samtyckeskravet (Christoffersen & Johannessen, 2015) och är det andra av fyra krav som ansvariga för studien behöver förhålla sig efter.

28

Det tredje kravet handlar om det juridiska ansvar en forskare har gentemot de deltagande individerna. Personlig information om de medverkande ska hanteras med respekt och ska inte användas på sådant sätt att deltagarna kan på något sätt identifieras. Detta krav heter konfidentialitetskravet (Christoffersen & Johannessen, 2015). Det fjärde och sista kravet heter nyttjandekravet (Christoffersen & Johannessen, 2015), och innebär att den data som samlas in endast kommer att användas för det specifika syftet. Alltså så kommer informationen bara att användas inom den aktuella forskningen.

För att alla fyra kraven blev uppnådda i det aktuella arbetet, så fick varje deltagarande pedagog samt medverkande barns vårdnadshavare signera ett dokument, där det tydligt stod att de medverkande har rätt att vid vilket tillfälle som helst dra sig ur observationerna, samtidigt som de informerades om avsikten med själva arbetet (se Bilaga 2). Alla som deltog informerades även om att den insamlade informationen endast skulle användas av den som utför själva arbetet, och att all information om de deltagande kommer att bevaras på sådant sätt att ingen utomstående har tillgång till informationen. För att verkligen se till att alla kraven uppfylldes så har all den insamlade informationen hållits otillgänglig för utomstående. Och då det handlade om observationer så har de deltagande barnen och pedagogerna själva fått välja om de velat delta eller inte. Detta betydde att vid de tillfällen som ett barn inte velat delta, så har de fått dra sig ur utan att någon press sattes på dem att fortsätta att delta (Löfdahl, Hjalmarsson, & Franzén, 2015). I just den här studien så har alla förutom ett barn valt att delta. Ett stort arbete lades ner för att motverka att eventuell personlig information kom till allmän kännedom, och materialet har inte setts av någon annan inblandad än forskaren som tog fram det.