Olika kommuner med liknande mål

I likhet med Sollentuna befinner sig flertalet av de studerade kommunerna i en process av tillväxt där både den egna kommunen och regionen växer. Den snabba tillväxten ställer krav på

kommunernas övergripande planering för att de ska kunna växa på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta har också bidragit till att synen på parkering har förändrats. Idag är det är inte längre självklart att attraktiva centrala ytor ska upptas av parkering i städerna och fler och fler städer har uppmärksammat möjligheterna att använda

parkering som styrmedel för att uppnå en hållbar stadsutveckling och hållbara transporter (SKL 2013). Detta är också utgångspunkten för de parkeringsstrategier som studerats för den här rapporten. Det övergripande syftet med parkeringsstrategierna är att de ämnar redogöra för kommunens syn på hur parkeringsfrågan kan bidra till att utveckla staden. En sak som de studerade parkeringsstrategierna har gemensamt är att de bygger på ett antal mål som formulerats i enlighet med kommunens övriga visioner och styrdokument.

Trots att tio olika kommuner med skilda förutsättningar har studerats för omvärldsanalysen är det intressant att se hur snarlika målen i parkeringsstrategierna är, se figur 13. Framför allt handlar målen om att genom ett mer strategiskt arbete med parkeringsfrågor bidra till att förtäta staden, planera för god tillgänglighet, stödja utvecklingen mot mer attraktiva stadsmiljöer, nå en mer effektiv markanvändning i stadens centrala delar, främja en hållbar

utveckling och hållbara transporter och minska biltrafikens negativa påverkan på miljön.

33 5.1.1 Effektiv markanvändning

Då de flesta av de studerade kommunerna befinner sig i en process av tillväxt är ett generellt mål i parkeringsstrategierna att bidra till ett mer effektivt markanvändande. För de stora städerna som

Stockholm, Uppsala och Malmö handlar det om att använda de begränsade ytorna i stadskärnan så effektivt som möjligt för att behålla stadens attraktiva karaktär då antalet bilar ökar. Enligt Stockholms stads parkeringsplan beräknas antalet invånare i kommunen vara 25 % fler år 2030 vilket innebär att många fler människor och mer gods behöver kunna transporteras på samma ytor som finns idag (Stockholms stad 2013). Målet om effektivt

markutnyttjande går också i linje med flera av kommunerna

i Stockholmsregionens mål om förtätning i de centrala lägena. Precis som Sollentuna ska exempelvis både Täby och Järfälla utvecklas mot en regional kärna med ökad stadsmässighet. Detta innebär att kommunernas centrala lägen med god kollektivtrafik ska utvecklas och förtätas varpå användningen av mark blir än viktigare. Som det skrivs i Linköping kommuns parkeringsstrategi är parkeringsplatser ofta ytineffektiva varpå det krävs samnyttjande och andra former av effektivisering i användandet om man ska kunna bygga tätare och mer attraktiva stadsmiljöer. Parkeringslösningar bör därmed vara utformade på ett kostnads- och yteffektivt sätt och i den mån det går tillåta samnyttjande över dygnet (Täby kommun 2013a).

Täby Järfälla Sundbyberg Stockholm Malmö Upplands Väsby Linköping Umeå Vallentuna Uppsala

MÅL

Attraktiv stadsmiljö X X X X X X X X

Effektivt markutnyttjande X X X X X X X X

Främja hållbara transporter X X X X X X X X

Planera för god tillgänglighet X X X X X X X X

Minska biltrafikens miljöpåverkan X X X X X X X X X

Bidra till stark centrumhandel X X

Figur 13. Tabell över vanligt förekommande mål i andra kommuners parkeringsstrategier.

34 Förslag på åtgärder: Tillämpa parkeringsköp, samnyttja

parkeringsplatserna, marknadsanpassa priser på parkering, se över behov och möjlighet till effektivisering innan nya parkeringar byggs, stödja parkeringslösningar i parkeringshus, stödja bilpooler.

5.1.2 Attraktiv stadsmiljö

I flera av parkeringsstrategierna är ett uttalat mål även att arbetet med parkeringsfrågorna bör stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö. En attraktiv stadsmiljö är enligt Uppsala kommuns parkeringsstrategi: ”en miljö som för stadens invånare och besökare upplevs som attraktiv att vistas i” (Trivector 2012). Det ska vara enkelt och trivsamt att ta del av stadens utbud och fotgängare och andra oskyddade trafikanter ska utan svårigheter kunna röra sig i stadsmiljön. Negativa inslag i stadsmiljön som stora parkeringsytor bör begränsas i största möjliga mån (Trivector 2012). På samma sätt understryker Linköpings kommun problemet med att utbyggnad av parkeringsplatser ofta kan komma i konflikt med mål om att skapa mer folkliv i staden. Även i Täby kommuns parkeringsstrategi står det uttalat att hanteringen av parkeringsfrågor ska bidra till att målet om en ökad stadsmässighet uppfylls. Bilparkeringar ska därmed i första hand vara ordnade i parkeringsanläggningar på kvartersmark som är väl infogade i stadsbilden. Ytor som gröna platser och gator bör frigöras från parkering och istället ge plats åt de som lever, arbetar och vistas i stadsrummet (Täby kommun 2013a). I Malmö kommuns parkeringsstrategi förespråkas även flexibla

parkeringslösningar som kan anpassas efter förändrade behov. Ett exempel som ges är parkeringshus där bottenvåningarna är

anpassade för att kunna omvandlas till butikslokaler om behovet av parkeringsplatser minskar i framtiden (Malmö stad 2010).

Förslag på åtgärder: omvandla viss markparkering för andra

sociala funktioner, balansera avgifter på allmän platsmark i relation till avgifter på kvartersmark, anpassa parkeringslösningar efter stadsbilden, ha flexibla parkeringslösningar som kan anpassas efter förändrade behov.

5.1.3 Planera för god tillgänglighet

Att flera av de studerade kommunerna har planer på förtätning går också i linje med målen om att skapa god tillgänglighet för alla transportslag i staden. En tät stad ger goda förutsättningar för kollektivtrafik och skapar kortare avstånd som är fördelaktigt för fotgängare och cyklister (Trivector 2012). Som beskrivs i Upplands Väsbys trafikplan bör fysiska hinder som utgör barriärer också åtgärdas så att gående kan ta sig fram i staden. God tillgänglighet handlar även om att parkeringsplatser ska användas till det de är ämnade för. Som Malmös parkeringspolicy beskriver bör parkering för boende prioriteras på tomtmark medan besöks- och

kundparkering bör få högre prioritet på gatumark. Tillgången till kollektivtrafik bör vägas in vid bedömning av parkeringsbehov och cykelparkeringar ska alltid placeras närmast mål- och startpunkten (Malmö stad 2010). God tillgänglighet kan även handla om att säkerställa att stadsmiljön anpassas för personer med

funktionsnedsättning och andra former av rörelsehinder så att staden bli tillgänglig för alla kommunens invånare (Sundbybergs stad 2012).

Förslag på åtgärder: Prioritera korttidsparkering på gatumark och boendeparkering på kvartersmark, utforma gång- och cykelstråken så att de är gena och sammanhängande, åtgärda fysiska hinder som

35 utgör barriärer för gående, säkerställa en viss turtäthet och

punktlighet i kollektivtrafiken.

5.1.4 Främja hållbara transporter

Genom att skapa god tillgänglighet för alla transportslag kan även mer hållbara färdmedel främjas. Flera av de studerade

parkeringsstrategierna innehåller även en prioritering eller

trafikhierarki där hållbara färdmedel prioriteras framför andra. Enligt Täby kommuns parkeringsstrategi ska de som vill förflytta sig inom kommunen ges flera alternativ på transportmedel. Kommunen ska medverka till att invånarnas behov av att använda bilen minskar genom att säkerställa en god tillgänglighet till olika platser med andra transportmedel (Täby kommun 2013a). I Sundbybergs trafikplan finns ett flertal åtgärder uppräknade som syftar till att bidra i arbetet för en hållbar utveckling. En del i det arbetet handlar om att skapa förutsättningar för hållbara transportmedel så att de ses som tänkbara alternativ till bilen. Flera av åtgärderna handlar

därmed om underlätta för cyklister genom att bygga ut cykelnätet och förbättra det vad gäller belysning och beläggning samt att säkerställa möjlighet till cykelparkering vid viktiga målpunkter (Sundbybergs stad 2012). Det finns också möjlighet att påverka resevanor med hjälp av olika mjuka åtgärder som att upprätta gröna resplaner på arbetsplatser (Trivector 2010a).

Förslag på åtgärder: Bygga ut cykel- och gångstråk, säkerställa att det finns cykelparkering vid viktiga målpunkter, utföra Mobility management- åtgärder.

5.1.5 Minska bilanvändandets negativa påverkan

Då samtliga parkeringsstrategier som har studerats för den här omvärldsanalysen är förankrade i kommunernas övriga

styrdokument har även övergripande miljömål betydelse för hur parkeringsfrågorna bör hanteras. Att styra bilparkeringen är en av flera åtgärder som staden kan använda för att minska bilanvändandet och därmed även förbättra luftkvaliteteten, buller- och

trängselsituationerna (Malmö stad 2010). I flera av

parkeringsstrategierna finns mål om att minska koldioxid och invånarnas användning av fossilt bränsle för uppvärmning och transporter.

Förslag på åtgärder: boende ska ges möjlighet att lämna bilen hemma, minska parkeringsmöjligheter vid arbetsplatser, uppmuntra pendlar- och infartsparkeringar, synliggör kostnader för parkering.