Omständigheter hänförliga till målsäganden

4.3.1 Barnets kroppsutveckling och utseende i övrigt

Domstolarna har i flera av de studerade rättsfallen utgått ifrån uttalandet i förarbetena avseende att det ska prövas huruvida barnet har en kroppsutveckling som är naturlig för den som klart passerat den föreskrivna åldersgränsen.²³² I ett avgörande, Svea hovrätts dom den 5

231 Se avsnitt 4.3.1 nedan, angående domstolens resonemang om målsägandens kroppsutveckling.

232 Se t.ex. Svea hovrätts dom den 22 december 2015 i mål nr B 10053-15, angående att målsägandens kroppsutveckling inte var sådan att den gav vid handen att hon var klart över 15 år.

juni 2013 i mål nr B 2619-13, stod en man åtalad för våldtäkt mot barn mot en flicka som vid gärningstillfällena var mellan 14 år och 7 till 8 månader respektive mellan 14 år och 9 till 10 månader. Tingsrätten anförde att målsägandens kroppsutveckling inte kunde anses motsvara den som en person vilken klart passerat 15-årsgränsen har och att den tilltalade hade haft en sådan kännedom om henne och hennes bekantskapskrets att oaktsamhetskravet var uppfyllt. Hovrätten anslöt sig till denna bedömning och dömde den tilltalade för sexuellt utnyttjande av barn.

Även i Göta hovrätts dom den 17 augusti 2010 i mål nr B 1827-10 gjordes en liknande bedömning. Den tilltalade stod åtalad för våldtäkt mot barn. Hovrätten anförde att den 13-åriga målsäganden inte hade en kroppsutveckling som normalt förekommer hos unga kvinnor vars ålder avsevärt överstiger 15 år. Således ansågs mannen ha haft starka skäl att vara på sin vakt beträffande flickans ålder. Det hade inte framkommit några omständigheter som kunde ha gett honom anledning att utgå ifrån att hon hade fyllt 15 år. Hovrätten fann att den tilltalade hade varit oaktsam i en sådan hög grad att han skulle hållas straffrättsligt ansvarig.233

En liknande bedömning, i enlighet med förarbetena, genomfördes även i Göta hovrätts dom den 26 augusti 2011 i mål nr B 1537-11. I rättsfallet stod en man åtalad för våldtäkt mot barn mot en 12-årig flicka. Tingsrätten anförde att de uppgifter som hade lämnats i målet tydde på att målsäganden hade en kroppsutveckling som en 16- eller 17-åring. Följaktligen ansågs hennes kroppsutveckling ge uppfattningen att hon var avsevärt över åldersgränsen 15 år. Den tilltalade friades av såväl tingsrätten som hovrätten. Bedömningen kan jämföras med vad som förespråkades i förarbetena avseende att gärningspersonen inte ska dömas till ansvar om barnet hade en kroppsutveckling som normalt förekommer hos en 17- eller 18-åring.²³⁴ I flera avgöranden kom domstolarna till slutsatsen att oaktsamhetskravet, åtminstone utifrån barnets kroppsutveckling eller utseende i övrigt, inte var uppfyllt trots att barnet hade ett åldersadekvat utseende. Ett sådant exempel är Svea hovrätts dom den 25 juni 2013 i mål nr B 711-13, där en man stod åtalad för våldtäkt mot barn mot en 13-årig flicka. Tingsrätten bedömde att målsägandens utseende framstod som helt åldersadekvat och att hon, utifrån sitt utseende, varken kunde sägas framstå som äldre eller yngre än 13 år. Vidare anförde tingsrätten att det var möjligt att hon i andra sammanhang kunde uppfattas som äldre än vad

233 Se även Göta hovrätts dom den 6 maj 2013 i mål nr B 51-13, angående att tingsrätten bland annat anförde att målsäganden inte hade haft en kroppsutveckling som normalt förekommer hos unga kvinnor vars ålder avsevärt överstiger 15 år, innebärande att den tilltalade hade haft starka skäl att vara på sin vakt gällande hennes ålder. Hovrätten delade tingsrättens bedömning i skuldfrågan.

hon gjorde på videoinspelningen. Det ansågs inte med bestämdhet gå att säga att hon aldrig skulle kunna uppfattas som 15 år eller något äldre. Hovrätten instämde i denna bedömning.235 I ett annat avgörande, Göta hovrätts dom den 30 april 2014 i mål nr B 883-14, beaktades att barnet såg olika gammalt ut vid olika tidpunkter. I målet stod en 17-årig pojke åtalad för våldtäkt mot barn. Hovrätten anförde att den 12-åriga målsäganden under det första videoinspelade förhöret verkade betydligt äldre än vad hon faktiskt var, medan hon i det andra förhöret visade ett mer åldersadekvat utseende. Oaktsamhetskravet ansågs inte vara uppfyllt. I ett annat rättsfall, Hovrätten för Västra Sveriges dom den 15 september 2015 i mål nr B 5506-14, stod en man åtalad för bland annat våldtäkt mot barn mot en 12-årig flicka. Det anfördes att bestämmelsen innefattar en tämligen hög grad av oaktsamhet och att den ska tillämpas restriktivt. Hovrätten beaktade, tillsammans med andra omständigheter, flickans utseende. Utseendet talade för att oaktsamhetskravet var uppfyllt. Det fanns emellertid inte någon närmare utredning om hur flickan hade sett ut vid händelsen. Mannen ansågs kunna ha upplevt henne annorlunda beroende på bland annat hennes klädsel. Hovrätten fann att flickan under polisförhören, ett halvår efter händelsen, hade ett åldersadekvat utseende men att det inte uteslöt att hon skulle kunna vara äldre än 15 år. Oaktsamhetskravet ansågs inte vara uppfyllt.²³⁶

En restriktiv oaktsamhetsbedömning genomfördes även i Göta hovrätts dom den 22 november 2010 i mål nr B 2725-10. Hovrätten framhöll att bestämmelsen i 6 kap. 13 § BrB, enligt förarbetena, innefattar ett krav på en tämligen hög grad av oaktsamhet och att bestämmelsen bör tillämpas restriktivt och med stor försiktighet. Det ansågs inte ha framkommit något annat än att den 13-åriga målsäganden vid mötena med den tilltalade hade varit klädd och sminkad på ett liknande sätt som på bilden som den tilltalade hade tagit del av innan mötena. Hovrätten fann att det var vanskligt att utifrån motsvarande utseende och kroppsutveckling dra någon säker slutsats gällande huruvida målsäganden hade sett ut att vara 15 år eller yngre. Sammantaget ansågs den tilltalade, med hänsyn till målsägandens utseende,

235 Emellertid hade den tilltalade och målsäganden känt varandra i ungefär ett år och träffats vid ett stort antal tillfällen. Tingsrätten bedömde att den tilltalade redan på grund av dessa omständigheter måste ha haft starka skäl att misstänka att målsäganden inte hade fyllt 15 år. Vidare fanns det uppgifter om att flickans ålder hade diskuterats i hans närvaro och att han enligt målsäganden hade uttryckt sig som att han avslöjat vetskap om hennes ålder. Oaktsamhetskravet bedömdes vara uppfyllt. Hovrätten delade tingsrättens bedömning i denna del. Mannen dömdes av hovrätten för våldtäkt mot barn.

kroppsutveckling och agerande, inte ha haft skälig anledning att anta att hon var under 15 år.237

Sammanfattningsvis visar det refererade materialet att det inte förefaller finnas någon enhetlig uppfattning rörande bedömningen av barnets kroppsutveckling och utseende i övrigt vid oaktsamhetsbedömningen enligt 6 kap. 13 § BrB. I flera rättsfall betonas den i förarbetena uttalade restriktiva tillämpningen. Vidare förs i några av rättsfallen ett resonemang, i enlighet med förarbetena, om huruvida målsäganden såg ut att klart ha passerat den föreskrivna åldern. I andra rättsfall anför domstolarna att oaktsamhetskravet inte är uppfyllt trots att barnet hade ett åldersadekvat utseende. Således genomför domstolarna i vissa rättsfall en mer restriktiv bedömning än vad lagstiftaren har åsyftat. En sådan bedömning innebär ett mindre effektivt straffrättsligt skydd för barn utsatta för sexuella övergrepp.

4.3.2 Barnets skolgång

I flera av de studerade rättsfallen har domstolarna beaktat att den tilltalade hade kännedom om att målsäganden gick på en högstadieskola. Ett illustrativt exempel är Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 20 februari 2014 i mål nr B 2807-13, där en man stod åtalad för våldtäkt mot barn mot en 14-årig flicka. Hovrätten hänvisade till förarbetena avseende att bestämmelsen i 6 kap. 13 § BrB innefattar ett krav på en tämligen hög grad av oaktsamhet och att den bör tillämpas med stor försiktighet. Trots den tilltalades kännedom om att målsäganden gick på högstadiet, ansågs han inte ha haft skälig anledning att anta att hon var under 15 år.238

Ett annat exempel är Hovrätten för Västra Sveriges dom den 15 september 2015 i mål nr B 5506-14. I målet stod en man åtalad för bland annat våldtäkt mot barn mot en 12-årig flicka. Hovrätten anförde att bestämmelsen i 6 kap. 13 § BrB innefattar ett krav på en tämligen hög grad av oaktsamhet och att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Hovrätten fann att endast den omständigheten att den tilltalade visste att målsäganden gick på en skola där det fanns elever som både var äldre och yngre än 15 år inte var tillräcklig för att han skulle anses ha haft skälig anledning att anta att målsäganden var yngre än 15 år. Även flickans utseende beaktades.239 Sammantaget ansågs oaktsamhetskravet inte vara uppfyllt.

237 Se även avsnitt 4.2.2 ovan, angående domstolens resonemang om den aktuella hemsidan där den tilltalade och målsäganden fick kontakt med varandra.

238 Se även Svea hovrätts dom den 24 september 2012 i mål nr B 7123-12, där en liknande bedömning gjordes.

Emellertid kom domstolen till en annan slutsats i Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 13 juni 2017 i mål nr B 262-17. Tingsrätten beaktade att den tilltalade hade varit medveten om att den ena målsäganden, som var 13 år, inte gick på gymnasieskolan i staden. Vidare beaktades att den tilltalade uppgav att han tyckte att målsäganden såg liten och smal ut. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning avseende att den tilltalade hade haft skälig anledning att anta att målsäganden var under 15 år och dömde honom för våldtäkt mot barn.