Bilagan beskriver viktiga omvärldsfaktorer som väsentligt påverkar Vägverket och transportsystemets utformning och funktion under pla-neringsperioden.
Transportstyrelsen
Den första januari 2009 bildades en ny myndighet, transportstyrelsen, genom att verksamheterna vid Luftfartstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen, Vägtrafikinspektionen samt delar av Vägverket sam-lades i en gemensam myndighet.
transportstyrelsen ska arbeta för god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, väg, luftfart och sjöfart. transportstyrelsens uppgifter är att ha det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och med-borgare följer dem. transportstyrelsen ska även ansvara för och utveckla register inom alla fyra trafikslagen.
europeisk transportpolitik
Väl fungerande transporter är ett viktigt medel för att nå de mål för ekonomisk och social utveckling som formulerats av både den svenska riksdagen och på europeisk nivå. Effektiva transporter är också en för-utsättning för EUs Lissabonstrategi att göra Europa till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi” år 2010.
inriktningen för den europeiska transportpolitiken9 är att förse
medbor-gare och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av: • Stor rörlighet för medborgare och näringsliv • Miljöanpassning • Trygg energiförsörjning • Goda anställnings- och arbetsvillkor • Skydd och säkerhet för resenärer och allmänhet • Innovativ utveckling • internationellt samarbete
inriktningen tar hänsyn till och balanserar ekonomisk tillväxt, social välfärd och skydd av miljön. i både den europeiska och den svenska transportpolitiken är kundernas behov en utgångspunkt för förnyelse av transportsystemet.
Sveriges transportpolitik
Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik10 är ”att säkerställa
en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj-ning för medborgarna och näringslivet i hela landet”.
till det övergripande transportpolitiska målet finns idag sex delmål for-mulerade:
9 Hållbara transporter för ett rörligt Europa – halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transport-politiken.
10 Moderna transporter. Regeringens prop 2005/06:160, sid 26
Delmålet Ett tillgängligt transportsystem betyder att ”transportsyste-met ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses”. transportsystemet ska vara utformat så att det skapar förutsättningar för kvinnor och män, unga och barn, att ha ett fungerande vardagsliv och goda sociala kontakter. Det ska även tillgodose näringslivets krav på snabba, flexibla och tillförlitliga trans-porter.
Med Hög transportkvalitet menas att ”transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgare och näringslivet”. transportsystemet ska uppfylla användarnas behov och kundnytta är det samlade begreppet för att nå målet.
För Säker trafik gäller det långsiktiga målet att ”ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. transportsystemets utform-ning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta”. åtgärder som syftar till att förbättra barns säkerhet i trafiken bör prioriteras.
God miljö innebär att ”transportsystemets utformning och funktion ska
bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås”. kritiska områden inom väg-transportsystemet är energianvändning och klimatförändringar, luft-kvalitet, buller, påverkan på vatten samt natur- och kulturvärden. Delmålet Regional utveckling innebär att ”transportsystemets utform-ning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala ut-vecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd”. Det betyder bl a att transportsystemet ska medverka till väl fungerande arbetsmarknadsregioner för både kvinnor och män.
i Ett jämställt transportsystem är transportsystemet ”utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt”.
Våren 2009 redovisade regeringen en ny proposition med förslag till ändrad transportpolitisk målstruktur. Förslaget består av att det över-gripande transportpolitiska målet ska stödjas av ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som ersätter de sex delmålen.
Funktionsmålet handlar om resans eller transportens tillgänglighet och hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.
Klimatförändringen och utformning av transportsystemet
transportpolitiken beskriver ett samhälle där transporterna har en stark roll och förväntas fortsätta att öka. Samtidigt ökar energianvändningen medan energiproduktionen står inför en brist- och omställningssitua-tion.
En ökad påverkan på klimatet kommer att påverka de grundläggande förutsättningarna för livet på jorden, som tillgång till vatten, livsmedels-produktion, hälsa och miljö. hundratals miljoner människor kan komma drabbas av hungersnöd, brist på dricksvatten och översvämningar när
klimatet förändras. Enligt Sternrapporten11 kan kostnaderna för ett
för-ändrat klimat motsvara i storleksordningen 5-20 procent av världens Bnp per år. kostnaderna för att stabilisera halterna av klimatgaser i
at-mosfären till långsiktigt hållbara nivåer12 är däremot bara en procent av
världens Bnp per år. Detta förutsätter dock att vi börjar agera nu, väntar vi längre kommer kostnaderna att bli högre.
genom utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen
väntas klimatet i Sverige13 bli varmare och på många platser blötare,
sär-11 Stern, Nicholas (2006), �he Eco-Stern, Nicholas (2006), �he Eco-nomics of Climate Change, �he Stern Review, Cambridge University Press 12 Långsiktigt hållbara nivåer definieras som utsläpp som ger en långsiktig stabilisering av klimatgaser i atmosfären på 500-550 ppm CO2-ekvivalenter. 13 SMHI, Rossby Centre, www.smhi.se, augusti 2005
skilt under vissa perioder av året. även extrema väderförhållanden, som kraftiga stormar eller stora nederbördsmängder, kommer att bli vanli-gare. internationellt kan klimatförändringarna bli än mer drastiska och i förlängningen komma att förändra samhällets syn på mobilitet och för-utsättningarna för denna.
klimatförändringarna kommer också att påverka förutsättningarna för anläggning och underhåll av vägar i Sverige. Bl a kräver den ökande ne-derbörden större hänsyn till risker för ras och skred samt till förändrade grundvattenförhållanden.
av klimatskäl måste användningen av fossila drivmedel därför reduce-ras. transportsektorns användning av drivmedel styrs i hög grad av den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Som ekonomiska styrmedel ut-nyttjas främst energi- och koldioxidskatter, men även andra styrmedel såsom ”gröna certifikat” utreds. risk för global brist på kapacitet inom oljeproduktion och raffinaderinäring, störningar i råoljeproduktion och geopolitisk oro, har lett till trendmässigt stigande oljepriser och en stor
osäkerhet om oljeprisets framtida utveckling.14
De stigande oljepriserna möts genom energieffektivisering i form av förbättringar av existerande teknik och helt nya tekniska lösningar. För vägtransportsektorn väntas hybridbilar och biodrivmedel stå inför ett större kommersiellt genombrott. på längre sikt än femton år kan även bränslecelltekniken vara tillgänglig på marknaden.
demografiska och ekonomiska förändringar
transporternas förutsättningar förändras med samhället. Den
parla-mentariska ansvarskommittén15 har beskrivit ett antal trender i
samhäl-let som kommer att påverka transporterna och transportpolitiken. kom-mittén konstaterar att:
• Anspråken på offentligt finansierade välfärdstjänster kommer att öka allteftersom antalet mycket gamla medborgare ökar. Detta kommer att vara mest märkbart i glesbygden.
• Den ekonomiska tillväxten i glesbygden förväntas bli lägre än i stadsområdena.
• Konkurrensen om arbetskraften ökar och arbetskraften kommer att röra sig över allt större områden.
• internationalisering och regionalisering kan komma att innebära att ansvaret för offentliga tjänster behöver omprövas.
För att möta dessa trender behöver utvecklingskraften i den offentliga verksamheten förbättras. inom transportområdet kan det innebära att acceptabel tillgänglighet på vägnätet kan behöva upprätthållas till lägre kostnader. högre kompetens och teknikutveckling kan bidra till detta. individer, enskilt och kollektivt, kan i större utsträckning komma att be-höva medverka i produktion av offentliga tjänster. inom transportom-rådet kan det innebära att dialogen med medborgare och näringsliv om tjänsternas innehåll och utformning blir ännu mer betydelsefull.
En ökad helhetssyn i samhället, avvägningar tvärs över dagens sam-hällssektorer och en förändrad ansvarfördelning för offentliga tjänster, utgör administrativa möjligheter för att möta förutsedda trender. För transportsystemet kan det innebära nya finansieringslösningar, såsom avgiftsfinansiering och/eller privat finansierad infrastruktur.
Utvecklingen inom it-området skapar allt större möjligheter i samhället.
14 Budgetpropositionen 2005/06:1, bilaga 2 15 Ansvarskommittén tillsattes av regeringen i januari 2003 och lämnade sitt slutbetän-Figur 3. Prognos över befolkningsutveckling i arbetsmarknadsregionerna fram till 2020. Vägverket.
Befolkningsökning Osäker utveckling Befolkningsminskning
och myndigheter och internet har blivit en plats för att söka och utbyta information och kunskap. inriktningen i regeringens it-politiska
propo-sition 200516 är bl a att informationstekniken ska bidra till att minska
transporternas miljö- och hälsopåverkan, främst genom ökad effektivi-sering, styrning och ersättning.
inriktningen innebär också att den offentliga förvaltningen ska vara en föregångare i användningen av it.
Samverkande transportsystem
i halvtidsöversynen 2006 av EU-kommissionens vitbok om den
gemen-samma transportpolitiken17 riktas intresset mot godslogistik,
intelligen-ta transportsystem, ny teknik och ”gröna bränslen”. i översynen nämns bl a tätorternas transporter, intelligenta avgiftssystem samt transpor-ternas skydd och säkerhet. För att åstadkomma en effektiv och hållbar användning av resurserna betonas sammodalitet, d v s en effektiv an-vändning av olika transportslag enskilt och i kombination.
Vägverket, kommuner och andra myndigheter har uppgiften att tillhan-dahålla förutsättningar för goda logistiska lösningar, som i sin tur leve-reras av marknadens aktörer. För myndigheternas del innebär det främst att hålla en god infrastruktur och ett funktionellt regelverk för transpor-ter. Den fortsatta utvecklingen av det svenska transportsystemet kom-mer i ökad grad att behöva ta hänsyn till det internationella perspektivet och en ökande europeisk samordning. här måste de svenska förutsätt-ningarna i form av långa avstånd, gles befolkning och vinterklimat upp-märksammas i det europeiska arbetet.
16 Från politik för samhället till politik för I�-samhället. Regeringens prop 2004/05:175 17 Hållbara transporter för ett rörligt Europa – halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transport-politiken.