UTVecKLINg AV VägVerKeTS VerKSAmheTer
Vägverkets verksamheter ska vägledas av kundnytta, effektivitet och tydlighet i det dagliga arbetet. på så sätt uppfylls de mål, krav och utma-ningar som Vägverket ställs inför och största möjliga värde för medbor-gare och näringsliv uppnås.
Med gemensamma arbetssätt, verktyg och värderingar ska Vägverket le-verera bra tjänster för kunderna. processorientering ger en struktur och säkerhet i sättet att arbeta. Eftersom processerna är gemensamma och utgår från kundernas behov, hjälper de Vägverket att planera verksam-heten effektivt och med helhetssyn som ger hög nytta för kunden. Vägverkets interna ledarskap ska vara kommunikativt och resultatinrik-tat med uppgiften och medarbetarna i fokus.
Verksamheten ska utvecklas och effektiviseras genom ständiga förbätt-ringar. Det gäller både den inre effektiviteten och förmågan att hantera omvärldens ökade krav på levererade tjänster. Ständiga förbättringar utgör grunden för kunskapsuppbyggnad och ett bra innovationsklimat i Vägverket.
Vägverkets organisation ska utformas för att på effektivaste sätt kunna leverera tjänster till kunderna och möta ett samhälle i snabb föränd-ring. kunskaperna om våra åtgärders effekter ska hela tiden utvecklas. tydligare roller och spelregler är viktiga för att koncentrera kreativitet i organisationen och leverera goda resultat. Samma krav ska ställas på Vägverket som på de utförare som anlitas.
Vägverket ska jämföras med andra framgångsrika företag och myndig-heter genom att verksamheten hela tiden utvärderas och utvecklas för att bli effektivare, såväl i den inre verksamheten som i leveranser till kunderna.
Vägverket ska utveckla och använda it som en strategisk resurs för att ge medarbetarna möjligheter att arbeta oberoende av tid och plats. it ger dessutom Vägverket stora möjligheter till effektivisering av verksam-heten, t ex genom nya och mer effektiva arbetssätt och arbetsformer. Flexibilitet och handlingsberedskap
oförutsedda händelser kan vara större förändringar på lång sikt, exem-pelvis en större förändring i det politiska systemet vad gäller ansvaret för den nationella väghållningen, drastiska förändringar av anslagen el-ler behovet av transporter. Det kan också vara mer kortsiktiga händelser som leder till kriser eller kollapser i transportsystemet.
Det går inte att planera för det okända, men det går att organisera verk-samheten så att Vägverket klarar att snabbt ställa om. För att ha för-måga att hantera drastiska förändringar ska Vägverket därför känne-tecknas av:
• Stabila och tydliga informationskanaler.
• tydliga beslutsvägar där besluten fattas så nära verksamheten som möjligt.
• Ett processorienterat arbetssätt.
• nya medarbetare rekryteras med förändringsbenägenhet som vik-tigt kriterium.
• kompetensutveckling av personal som främjar ökad rörlighet. • Flexibilitet i budgetprocessen över året och mellan verksamheter. • Systematisk krishantering, vars tillämpning har utvecklats främst
med avseende på beredskap för massiv medieexponering, breddat risktänkande samt ökat nordiskt och internationellt samarbete.
STrATegISKA AVSIKTer Och måL
Samhälle
Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet Samhälle är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att:
• utifrån de transportpolitiska målen fånga, ta tillvara och tillgo-dose kundbehoven och bidra till den regionala utvecklingen, • ansvara för verksamheter som är beroende av dialog och beslut
nära kunder och samarbetspartner,
• ansvara för de delar av Vägverkets verksamheter som samman-taget bäst utförs av regionerna ur perspektiven kundorientering, helhetssyn och effektivitet.
Övergripande mål för Samhälle är att: • Vägverket har nöjda kunder,
• transportpolitiska mål uppnås och Vägverket bidrar till den regio-nala utvecklingen,
• Vägverkets verksamhet bedrivs effektivt. Väg
Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet Väg är att möj-liggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att:
• säkerställa att investeringsverksamheten genomförs effektivt, • stärka och utveckla upphandlingsfunktionen,
• tillhandahålla rätt specialistkompetens inom teknik och miljöområ-det.
Färjerederiet
Vägverkets strategiska avsikt med Färjerederiet är att möjliggöra Vägver-kets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom kunna säkerställa kritiska kompetenser i vägtransport-sektorn. Detta ska i sin tur leda till ett bra utbud avseende kapacitet och kvalitet samt en fungerande prisbildning.
Med utgångspunkt från den strategiska avsikten ska Färjerederiet ha en lönsamhet i nivå med branschsnittet.
Förarprov
Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet förarprov är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom:
som leder till ett bra utbud – avseende kapacitet och kvalitet,
• kunna säkerställa en rättssäker likabehandling av medborgare res-pektive näringsliv.
Verksamheten ska bedrivas på ett kundorienterat och konkurrenskraf-tigt. Verksamhetens kostnader täcks med avgifter som tas ut av kunder-na.
Vägsektorns utbildningscentrum (VUc)
Vägverkets strategiska avsikt med Vägsektorns utbildningscentrum (VUC) är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom kunna ge förutsättningar för effektiv kompetensutveckling inom Vägverket.
Support
Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet Support är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom:
• skapa förutsättningar för skalfördelar och ett optimalt utnyttjan-de av specifik kompetens i hela Vägverket,
• på ett proaktivt sätt utveckla och leverera effektiva lösningar till Vägverket.
Verksamheten ska bedrivas på ett kundorienterat, konkurrenskraftigt och rättssäkert sätt.
Utvecklingsorganisationen
Vägverkets strategiska avsikt med utvecklingsorganisationen är att möj-liggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att bedri-va omställningsarbete i syfte att effektivisera och bättre möta framtida kompetensbehov.
PLANerINgSrAmAr Och
PrIOrITerINgAr
PLANerINgSrAmAr
Målnivåer och strategier i den strategiska planen är så långt det varit möjligt avvägda och prioriterade utifrån riksdagens fastställda plane-ringsramar för den nationella planen för vägtransportsystemet 2004-2015 (npVS), liksom motsvarande ramar för länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Dessa planeringsramar har, inom respektive plans område, utgjort utgångspunkt vid beräkningen av det ekonomis-ka utrymmet i den strategisekonomis-ka planen. anslagsnivåer och verksamheter i npVS och länsplanerna har därefter skrivits fram för åren 2016 och 2017.
Under 2009 håller en ny nationell plan för transportsystemet 2010-2021 på att tas fram, som ska ersätta den nuvarande npVS. Det innebär att angivna planeringsramar gäller fram till år 2010, då den nya planen med nya ramar tar vid.
För att täcka all verksamhet har det ekonomiska utrymmet komplette-rats med budgetpropositionens anslag för administration, myndighets-utövning och bidrag till enskilda vägar. nivån på dessa anslag, liksom de ekonomiska förutsättningarna för den avgiftsfinansierade verksam-heten, antas vara realt oförändrade under planperioden.
En ytterligare utgångspunkt för planen är att planeringsramar och anslag värdesäkras med relevanta index för uppräkning mellan år. Skill-nader mellan planeringsramarna i npVS och länsplanerna och de anslag som hittills tilldelats, samt skillnaden i hittillsvarande anslagsuppräk-ning och verkligt index, förutsätts bli justerade under återstående del av planperioden.
Vägverket har vidare förutsatts fritt kunna flytta medel mellan olika verksamheter och anslagsposter inom anslaget ”Väghållning och stats-bidrag”.
Verksamheter vid ramnivå
En grov bedömning har gjorts av resursbehovet för att genomföra den strategiska planen. även planens förväntade effekter har bedömts. Dessa resurs- och effektbedömningar har utgjort ett stöd vid val av målnivåer och strategier för planen.
Utgångspunkten i den strategiska planen är att den verksamhet som om-fattas av npVS och länsplanerna, liksom verksamheten inom områdena administration, myndighetsutövning och bidrag till enskilda vägar, ska genomföras. Sedan npVS och länsplanerna fastställdes 2004 har trans-portpolitiska delmål justerats, nya uppdrag erhållits från regeringen samt nya strategier tagits fram. Delar av verksamheten har därför ef-terhand fått en något förändrad inriktning, vilket inneburit att även an-språken på resurser förändrats.
Mot denna bakgrund har en bedömnings gjorts av resursbehovet för den samlade verksamheten. härutöver kräver några av utmaningarnas mål ytterligare insatser för att kunna uppnås. även detta resursbehov har
En samlad bedömning av anslag och resursbehov för att genomföra den strategiska planen visar att hela planen kan förverkligas om Vägverket under planperioden tilldelas anslag i nivå med planens ramnivå, d v s de npVS-nivåer som utgör utgångspunkt för den strategiska planen.
Verksamheter vid lägre anslagsnivå
Vägverket har under senare år för ett flertal anslagsposter inte fått en tilldelning av anslag som når upp till den ramnivå som är utgångspunkt för den strategiska planen. oförändrat låga framtida anslagsnivåer på-verkar naturligtvis möjligheterna att nå planens mål.
En analys har därför genomförts för att belysa hur sådana förändrade ekonomiska förutsättningar påverkar den strategiska planens mål och strategier.
Den lägre anslagsnivån, 2007 års anslagsnivå, under perioden 2010-2017 kräver en nedskärning av verksamheten med ca 4 mdkr årligen från 2010, vilket är den årliga skillnaden mellan fastställd npVS-nivå på 20,6 mdkr, inklusive återhämtning av eftersläpning, och ett anslag på ca 16,6 mdkr årligen vid 2007 års anslagsnivå. Detta innebär en nedskärning på totalt 32 mdkr från 2010 till planperiodens slut, varav 13 mdkr utgörs av efter-släpningen mellan planer och anslag under perioden 2004-2009.
De åtgärder som tidigare prioriterats bort på grund av eftersläpningen av anslag, antas även fortsättningsvis vara de lägst prioriterade. om dessa åtgärder inte ska återhämtas återstår att årligen dra ned verk-samheter med 2,4 mdkr per år, jämfört med ramnivån (npVS). totalt för hela planperioden ger detta en neddragning på 19 mdkr (eftersom nivån i strategisk plan och 2007 års anslag är lika under 2008 och 2009, räknas endast åtta år). Samtliga belopp är angivna i 2008 års prisnivå.
PrIOrITerINgSgrUNder
prioriteringar i verksamheten är nödvändiga vid både ramnivån (npVS) och den lägre nivån (2007 års anslag). Vid ramnivån gäller ompriorite-ringar framförallt de två första åren samt inom utmaningarna, vilket beskrivs nedan under avsnitt genomförande av utmaningar. De neddrag-ningar som krävs vid den lägre anslagsnivån berör såväl den etablerade verksamheten som de utmaningar för den framtida verksamheten som
Figur 2. Beräkning av den ekonomiska grundnivån för den strategiska planen, mdkr i 2008 års prisnivå. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 10 15 20
Differens mot planer Återtagande av differens
2007 års anslagsnivå inklusive lån Nivå vid återtagande av differens Ramnivå (NPVS)
0 mdkr
utgör utgångspunkt i den strategiska planen. grunderna för prioritering är i huvudsak de transportpolitiska målen och kundernas behov, sam-hällsekonomisk effektivitet och att bevara vägkapitalet.
prioriteringsgrunderna anger prioriteringar mellan olika verksamhets-områden och inom respektive område. ordningen i en sådan priorite-ringslista är med nödvändighet principiell och schematisk, vilket kan innebära att en högt prioriterad verksamhet inom ett område i praktiken kan komma att prioriteras före en lågt prioriterad verksamhet inom ett annat högre prioriterat område.
i stora drag prioriteras Vägverkets verksamheter i följande ordning: 1. Myndighetsutövning enligt uppdragsgivarnas krav ska alltid
ge-nomföras.
2. Drift. Möjligheten att göra besparingar är ytterst begränsade inom driftområdet.
3. Underhåll. i första hand prioriteras underhåll av väginformatik, tunnlar och broar samt vägutrustning som är viktig för trafiksä-kerheten. Därefter prioriteras bevarandet av belagda vägar. Lägst prioriteras övrigt underhåll.
4. pågående väginvesteringar, lånefinansierade investeringar samt amorteringar av lån.
5. Bärighetsåtgärder. i första hand prioriteras framkomlighet för lätt trafik, därefter bärighetshöjning för broar och tjälsäkring av vik-tiga näringslivsvägar, i tredje hand anpassning till bärighetsklass 1 och i fjärde hand rekonstruktion. Lägst prioriteras beläggning av grusväg.
6. Verksamheter inom sektorsuppgiften samt övriga myndighetsupp-gifter. inom sektorsuppgiften prioriteras medverkan i tidiga ske-den av samhällsplaneringen samt stöd och bidrag till andra ak-törers arbete med att påverka utformningen och användningen av transportsystemet. Exempel på verksamhet med lägre prioritet är detaljplanegranskning, påverkan riktad direkt till användarna av transportsystemet och informationsinsatser.
Bland övriga myndighetsuppgifter prioriteras arbete med förenk-ling av regelverken.
7. riktade mindre, ej objektsatta, investeringar. i första hand priori-teras åtgärder som bidrar till att nå de transportpolitiska etapp-målen (anpassning för funktionshindrade, trafiksäkerhet, buller, skydd av vattentäkter etc) samt åtgärder med särskilt hög sam-hällsekonomisk lönsamhet och/eller hög kundnytta. i andra hand prioriteras åtgärder som förbättrar barns skolvägar.
8. nystarter av utpekade väginvesteringar. prioritering görs av väg-avsnitten E18 hjulsta-Ulriksdal och E4 norra Länken.
9. nystarter av övriga väginvesteringar samt amorteringar av för-skotterade investeringar.
Särskilda problem uppstår under de första åren då anslagen beräknas ligga kvar på låg nivå, samtidigt som ett antal etappmål vilka är mycket beroende av riktade mindre investeringar ska uppnås. Detta medför att sådana investeringar under dessa år måste prioriteras högre än vissa underhålls- och bärighetsåtgärder. trots sådana omprioriteringar kan etappmål till 2010 såsom målen för funktionshinder, buller och skydd av
neddragningar och prioriteringar påverkar Vägverkets verksamhet un-der planperioden. nedan redogörs för de förändringar som blir aktuella i arbetet att nå utmaningarna och målen i den etablerade verksamheten.
geNOmFörANde AV UTmANINgAr
genomförandet av utmaningarna vid anslag på ramnivå kräver ett för-ändrat arbetssätt och i vissa utmaningar en omfördelning av resurser inom den etablerade verksamheten för att finansiera speciella satsning-ar.
Utmaningarna kommer i första hand att tillföras resurser genom att nu-varande aktiviteter på respektive område styrs om. Finansieringen av kostnadskrävande åtgärder i utmaningarna kommer vid båda anslags-nivåerna att till stor del ske genom senareläggning av de investeringar som är lägst prioriterade i befintliga planer. Vid den lägre nivån är dock endast mindre insatser möjliga.
nedan redovisas en analys av konsekvenserna för respektive utmaning vid de båda anslagsnivåerna.
Transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet
För att genomföra utmaningen krävs en förändring av arbetssättet ge-nom minskade resurser för detaljplaneringen, såsom detaljplanegransk-ning och yttrande i olika typer av ärenden (utfarter, bygglov, tillstånd, anläggningar etc) samt en omfördelning av sektorsresurser. Detta gäller både vid ramnivån och vid den lägre nivån, 2007 års anslagsnivå. Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter
Utmaningen förutsätter dels ett utvecklat arbetssätt med bl a fler kund-dialoger, dels att stora delar av den etablerade verksamheten, speciellt vad gäller drift, underhåll och bärighet, kan genomföras. kostnadskrä-vande åtgärder på gods- och pendlingsstråk samt godsterminaler och omlastningsplatser, bedöms ha hög samhällsekonomisk effektivitet och prioriteras därmed vid anslag enligt ramnivån.
Attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem En förutsättning för att genomföra utmaningen är ett vidareutvecklat samarbete med andra aktörer. Deras insatser är avgörande för att nå målen.
anpassningen av kollektivtrafiken för funktionshindrade på utpekade stråk gäller främst det regionala statliga vägnätet samt de delar som trafikhuvudmännen ansvarar för. kostnaden kan finansieras genom om- fördelning, så att större delen av de riktade mindre investeringarna i länsplanerna används för detta ändamål. För bidragsdelen (trafikhuvud-männens del) bör en omfördelning ske från nyanläggning till anpassning av befintliga anläggningar för funktionshindrade.
åtgärder för oskyddade trafikanter, som resursmässigt till stor del av-ser utbyggnad av cykelvägnätet, bör finansieras inom utökade potter för riktade mindre investeringar. Vid den lägre anslagsnivån får satsningen påbörjas i mindre omfattning.
åtgärder mot buller längs de kommunala vägarna finansieras genom statsbidrag. Under 2008-2010 kan detta ske bl a genom att minska om-fattningen av beläggning av grusvägar samt eventuell omfördelning av de riktade mindre investeringarna.
Klok användning av transportsystemet
Utmaningen förutsätter ett nytt arbetssätt inom sektorsuppgiften och myndighetsutövning, vilket innebär omfördelning av resurser inom des-sa områden.
hastighetsdämpande åtgärder genomförs, t ex genom atk (automatisk trafiksäkerhetskontroll). även en förändring av hastighetsgränserna ge-nomförs. åtgärderna bedöms ha så stor betydelse för måluppfyllelsen att de kommer att prioriteras även vid den lägre anslagsnivån.
Sund och livskraftig transportbransch
Utmaningen innebär en omfördelning av befintliga resurser inom sek-torsuppgiften och myndighetsutövning. Det kan bl a ske genom minskad ambitionsnivå inom hållbara resor och transporter (hrt) och effektivi-sering av FUD inom sektorsområdet, exempelvis genom att arbeta med branschgemensamma program. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna. Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörj-ning
Utmaningen innebär ett förändrat arbetssätt, bl a genom ett utvecklat samarbete med andra aktörer både inom och utanför landet. resurser omfördelas bl a genom effektivisering av FUD inom fordonsområdet, genom branschgemensamma program samt utveckling av arbetssättet inom myndighetsutövningen. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna. enklare och tydligare för kunden
Utvecklingen av Vägverket till en modern förvaltning med stor lyhördhet för kunderna kräver både ett förändrat arbetssätt och merkostnader för utveckling av tillgängligare och säkrare tjänster. Utvecklingskostnaderna för nya verktyg och tjänster bedöms betala igen sig genom ökad effekti-visering. Under ett övergångsskede kan det bli nödvändigt att finansiera åtgärderna genom omprioriteringar från andra områden.
i sin helhet klaras utmaningen genom ett förändrat arbetssätt samt öka-de intäkter från tjänster till kund. Vid öka-den lägre anslagsnivån måste san-nolikt fler tjänster avgiftsbeläggas.
effektiv väghållning
En effektivisering av anläggningsbranschen minskar kostnaderna, vilket innebär att en betydande nettovinst kan förutses. Effekterna är beaktade vid prioritering av den etablerade verksamheten.
Vägar som ska överföras i enskild ägo upprustas i enlighet med Vägverket Supports utredning 2006 om förändrat väghållarskap. Finansiering sker genom lån på motsvarande sätt som vid byggande av bro som ersätter färja.
Attraktivt och kompetent Vägverk i en attraktiv transportsektor De merkostnader som uppkommer vid generationsskifte inom Vägverket finansieras genom effektivisering och omfördelning av resurser. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.
geNOmFörANde AV eTABLerAd VerKSAmheT
Utöver de förändringar som framgår för respektive utmaning, förutsätts den etablerade verksamheten vid ramnivån (npVS) kunna genomföras enligt den inriktning som anges under avsnittet Etablerad verksamhet.
De kostnader som anges utgör en bedömning.
Under planperioden kommer drift- och underhållskostnaden för de stora objekten Södra Länken, götatunneln samt norra Länken att öka. Ett utökat vägnät samt faktorer såsom merkostnad för drift av väg med mitträcke, kommer att ge ökad belastning på drift och underhåll. Dessa kostnadsökningar balanseras mot rationaliseringar och vissa föränd-ringar av servicenivåer.
inriktningen av Vägverkets etablerade verksamhet förändras vid ett an-tagande att 2007 års anslagsnivå gäller under hela planperioden. nedan redogörs för förändringar jämfört med anslagstilldelning på ramnivå, vilket är utgångspunkten för den strategiska planen.
Den stora förändringen mot ramnivån sker inom investeringsverksam-heten, där investeringsobjekt som är lägst prioriterade i befintliga pla-ner senareläggs för att finansiera verksamheter i planen med högre prio-ritet. totalt måste ca 16 mdkr sparas inom området, varav 5 mdkr inom namngivna investeringsobjekt i npVS och 11 mdkr inom länsplanerna. Det tillgängliga utrymmet i länsplanerna är dock svårt att säkert be-döma. även om stora nedskärningar görs behöver vissa investeringar sä-kerställas, såsom utbyggnaden av mitträcken och anpassning för funk-tionshindrade. Dessa finansieras till största delen genom potter som avsatts i npVS och länsplanerna och som därför behöver säkras.
Utmaningen ”Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter” innebär att vissa vägavsnitt byggs ut för att ”styra” den tunga trafiken till rätt vägnät. Denna ambition är dock inte möjlig vid 2007 års anslagsnivå, utan får i stället uppnås så långt detta är möjligt genom ökad drift och underhåll.
Senareläggning av investeringsobjekt innebär att målet i npVS vad gäller investeringar inte kommer att nås. Detta gäller vid båda anslagsnivåer-na, men med betydligt sämre måluppfyllelse vid det lägre alternativet. inga neddragningar kommer att göras inom driftverksamheten, medan det kommer att bli nödvändigt att göra vissa besparingar inom under-hållsområdet, t ex inom övrigt underhåll samt inom bärighetsområdet (se avsnitt prioriteringsgrunder ovan).
även inom sektorsuppgiften måste vissa besparingar ske. Detta åstad-koms genom att utnyttja möjligheten att avgiftsfinansiera tjänster till kund. Därutöver kommer utrymmet för påverkansarbete, såsom infor-mationsinsatser och kampanjer, att bli mindre.
För att klara en lägre anslagsnivå behövs ytterligare rationaliseringar även efter 2009, utöver vad som anges vid ramnivån.
KONSeKVeNSer AV Lägre ANSLAgSNIVå (2007 årS NIVå)
Sammanfattningsvis får förändringarna under Utmaningar och