Justerad version av
Strategisk plan
2008-2017
Innehåll
FörOrd 7
INLedNINg 9
VISION, VerKSAmheTSIdé, KäNNeTecKeN Och LedOrd 10
FörUTSäTTNINgAr För PLANeN 11
De transportpolitiska målen 11
prioriterade förbättringsområden för kunderna 11
Vägverkets sektorsansvar 11
Förändringar i omvärlden 12
INrIKTNINg AV VerKSAmheTeN 2008-2017 13
gemensamma angreppssätt 13
att utnyttja det befintliga vägtransportsystemet
effektivt och tillämpa fyrstegsprincipen 14 att balansera måluppfyllelse och ha en helhetssyn
vid val av åtgärder 14
att integrera jämställdhet mellan kvinnor och män i
all verksamhet 14
att respektera mångfald i kön, ålder, etnisk och kultu- rell bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning 14 att öka engagemanget och tillvarata kreativiteten i omvärlden och i det egna utvecklingsarbetet 15
hantering av målkonflikter i planen 15
UTmANINgAr 16
transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet 16 Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter 17 attraktiva tätorter och storstäder med bättre
transportsystem 19
klok användning av transportsystemet 21 Sund och livskraftig transportbransch 23 Säkra och energieffektiva fordon med uthållig
drivmedelsförsörjning 24
Enklare och tydligare för kunden 25
Effektiv väghållning 26
attraktivt och kompetent Vägverk i en attraktiv
transportsektor 27
eTABLerAd VerKSAmheT 28
Väghållning 28
Vägarkitektur och vägutformning 29
god miljö 30
Säker trafik 30
Jämställdhet 31
Samhällsplanering 31
kollektivtrafik 31
Cykeltrafik 31 intelligenta transportsystem (itS) 31
Myndighetsutövning 31
kunskap, innovation och internationellt arbete 31
riskhantering och säkerhet 32
Funktionshinder 32
Effektivisering av verksamheten 32
kommunikation 32
personal 32
UTVecKLINg AV INTerNT ArBeTSSäTT 33 Utveckling av Vägverkets verksamheter 33 Flexibilitet och handlingsberedskap 33
Strategiska avsikter och mål 34
Samhälle 34
Väg 34
Färjerederiet 34
Förarprov 34
Vägsektors utbildningscentrum (VUC) 35
Support 35
Utvecklingsorganisationen 35
PLANerINgSrAmAr Och PrIOrITerINgAr 36
planeringsramar 36
Verksamheter vid ramnivå 36
Verksamheter vid lägre anslagsnivå 37
prioriteringsgrunder 37
genomförande av utmaningar 39
genomförande av etablerad verksamhet 40
BILAgA 1 OmVärLdSFAKTOrer 42
transportstyrelsen 42
Europeisk transportpolitik 42
Sveriges transportpolitik 42
klimatförändringen och utformning av
transportsystemet 43
Demografiska och ekonomiska förändringar 44
Samverkande transportsystem 45
BILAgA 2 PLANeNS BIdrAg TILL UPPdrAgSgIVAreNS
måL Och KUNderNAS BehOV 46
Uppdragsgivarens mål 46
Ett tillgängligt transportsystem 46
hög transportkvalitet 47
Säker trafik 47
god miljö 48
regional utveckling 49
Ett jämställt transportsystem 49
kundernas behov 50
Ökat kundinflytande 50
Medborgarnas resor 50
Snabbare och mer tillförlitliga resor 50
Ökad regelefterlevnad 51
Bättre förutsättningar för gående och cyklister 51 attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och
bättre färdtjänst 51
Bättre möjligheter för äldre att färdas med bil 51
näringslivets transporter 51
Sund konkurrens 51
Vägnät med garanterad standard 52
Ökad tillgänglighet och framkomlighet i tätort 52 användaranpassad och tillgänglig information 52
Bra arbetsmiljö 52
Bättre förutsättningar för kombinerade transporter 52 Ökad samordning i kollektivtrafiken 52 BILAgA 3 SAmmANSTäLLNINg AV måL Och måTT 54
BILAgA 4 POLIcydOKUmeNT 69
BILAgA 5 BegrePPSFörKLArINg 70
Förord
Det här dokumentet är en justerad version av Strategisk plan 2008-2017, med anledning av förändringar i Vägverkets ansvar, uppgifter och orga- nisation under 2008 och 2009. Justeringen omfattar inte någon ny inrikt- ning av Vägverkets verksamhet eller förändringar i prioriteringsgrun- derna.
Vägverkets vision är ”Vi gör den goda resan möjlig”. god mobilitet – den goda resan – är viktig för välfärden. Vi uppnår den goda resan genom ett transportsystem som finns till för medborgarna och näringslivet, och som möjliggör säkra, effektiva och tillförlitliga resor och transporter.
Det ska också vara tillgängligt för alla på lika villkor. Men Vägverket åstadkommer inte ensam den goda resan. En förutsättning är ett bra samarbete med andra aktörer i transportsystemet och en bra dialog med våra kunder.
i vårt uppdrag ingår också att verka för att den fysiska samhällsstruk- turen långsiktigt bidrar till önskad samhällsutveckling, där transporter och bebyggelse utgör en samordnad helhet som främjar tillväxt, arbete och en attraktiv livsmiljö.
i Vägverket är vi duktiga på att sköta vägar och vi vill vara bland de främsta i världen. Vi prioriterar drift och underhåll. För att få medel att ytterligare förbättra underhållet av vägarna och snabbare genom- föra nyinvesteringar söker vi därför alternativa finansieringslösningar.
Samtidigt kommer vi framöver i allt väsentligt att ha de vägar vi redan har. Det gäller därför att i första hand utnyttja det befintliga vägnätet ännu bättre än idag, bland annat genom att förbättra och effektivisera väghållningen och därmed öka kundnyttan.
Vi fortsätter att satsa på säkrare vägar och att mötesseparera och ka- meraövervaka de större vägarna. Vi vill eliminera besvärliga flaskhalsar i trafiken, särskilt i storstadsområdena. Vi vill också stödja en levande landsbygd och livskraftiga regioner. Väl fungerande transportsystem behövs för den regionala utvecklingen, och en förstoring av arbets- marknadsregionerna främjar fortsatt tillväxt och välfärd i hela landet.
Med särskilda insatser på viktiga stråk för arbetspendling, åtgärder för ökad framkomlighet för kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter samt säkra och trygga hållplatser, underlättar vi för dem som har lång res- tid till arbetet. Vi satsar även på åtgärder som underlättar näringslivets godstransporter och främjar svensk export.
Vägverket strävar mot ett transporteffektivt samhälle. Det förutsätter goda transportlösningar som på ett effektivt och resurssnålt sätt kan länka samman samhällets olika funktioner. Därför ska vi som kreativa samhällsbyggare medverka redan i tidiga skeden av lokal och regional planering.
Vi ställer upp flera viktiga mål för att minska klimatpåverkan under de närmaste åren, bl a mål för energieffektivare fordon med lägre utsläpp av koldioxid och ökad användning av biodrivmedel. Målen kräver sam- verkan mellan såväl myndigheter som branschaktörer och en målmedve- ten planering för ett transporteffektivt samhälle.
kompetensen i Vägverket och i den övriga transportsektorn måste fort- löpande öka. För att ta tillvara den kreativitet som finns i vår omvärld uppmuntrar vi ett gott innovationsklimat och söker långsiktig samver-
kan med andra aktörer och kunskapsmiljöer, både inom Sverige och in- ternationellt. på så sätt blir vi ännu bättre rustade att hantera nya och ofta snabbt förändrade förutsättningar för vår verksamhet.
Det ska vara enkelt att göra rätt i transportsystemet. trafikanterna ska ha tillgång till stödsystem som hjälper dem att hålla skyltad hastighet, spänna på sig säkerhetsbältet och köra nyktert. trafikanterna behöver också kunskap som underlättar för dem att göra kloka val som ökar sä- kerheten i trafiken, gör det tryggare att vistas i trafikmiljön och minskar belastningen på miljön.
Det ska också vara enkelt att komma i kontakt med Vägverket. Vi kommer att samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att skapa fler mötesplatser och utveckla fler informationskanaler. En spännande informationskanal och mötesplats är e-myndigheten Vägverket, som ska göra det enklare för kunden enligt principen ”ett ärende – en kontakt”.
genom att genomföra den strategiska planens mål och strategier ger vi väsentliga bidrag till en god mobilitet, till ett långsiktigt hållbart trans- portsystem och till sysselsättning, tillväxt och ökad välfärd i hela lan- det.
ingemar Skogö generaldirektör
Inledning
Den strategiska planen är fastställd av Vägverkets styrelse och är ett internt styrdokument. Den tydliggör den långsiktiga inriktningen av verksamheten och de övergripande prioriteringarna. planen innehåller mål och så långt möjligt resursbedömda strategier, som är kopplade till uppdragsgivarens krav och kundernas behov samt till det interna ar- betet med utveckling, medarbetarfrågor, arbetssätt och den finansiella styrningen.
Vägverkets strategiska plan är ett ramverk och verktyg för strategiska frågor, som ska avlasta verksamhetsplaneringen från avgöranden av strategisk karaktär. planen anger också de förändrade avvägningar som kan komma att behöva göras om förutsättningarna för Vägverkets verk- samhet förändras.
Den strategiska planen är avgränsad till att omfatta de organisatoriska enheter som är underställda generaldirektören. Det innebär att intern- revisionen inte omfattas av planen. planens vägledning i policyfrågor omfattar dock även internrevisionen.
kopplat till den strategiska planen kan vid behov fördjupningsdokument tas fram. Ett fördjupningsdokument ger en fördjupning av någon del i den strategiska planen. Fördjupningsdokument innehåller bland annat strategiska mål, strategier och åtgärdsområden.
Figur 1. Vägverkets strategiska planering.
Vägverkets strategiska Kund- plan
grupps- dokument
Policydokument Kundbehov
Vägverkets instruktion, regleringsbrev, lagar och förordningar m.m.
NPVS, länsplaner och regionala utvecklingsprogram
Styrkort Överens- kommelser Verksam- hetsplaner
Leda och styra under året och årsupp- följning Fördjupnings-
dokument
Vision, verksamhetsidé, kännetecken och ledord
Vår VISION Och VerKSAmheTSIdé
i planeringen av verksamheten är Vägverkets vision vår ledstjärna. Vår vision är: Vi gör den goda resan möjlig.
Visionen ligger till grund för ett gemensamt förhållningssätt när vi ge- nomför verksamheten. Vårt förhållningssätt ska leda till nytta för trafi- kanterna – våra kunder.
resultatet av vår verksamhet ska ge största möjliga värde för medborga- re och näringsliv. De transportpolitiska målen anger riktningen. Därför är Vägverkets verksamhetsidé: Med människan i centrum skapar Väg- verket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv.
VårA KäNNeTecKeN Och LedOrd
Våra kännetecken och ledord ska hjälpa oss att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och att tolka visionen och målen på samma sätt. Det gör vi genom en ständig dialog i organisationen om vår uppgift i väg- transportsystemet och om hur vi omsätter vår vision och våra känne- tecken och ledord i det vardagliga arbetet.
Ett gemensamt förhållningssätt är också ett stöd för medarbetarna att fatta beslut och agera i situationer när mål och regler inte ger tillräcklig vägledning.
Ett gemensamt förhållningssätt gör det tydligt för omvärlden hur vi ska nå de transportpolitiska målen. Därför ska bilden av Vägverket vara tyd- lig för omvärlden och vi som medarbetare uppfattas som öppna, trovär- diga och kreativa samhällsbyggare.
i det dagliga arbetet är våra ledord kundnytta, effektivitet och tydlig- het.
Förutsättningar för planen
Vägverkets strategiska plan 2008-2017 ska bidra till att nå de trans- portspolitiska målen som riksdagen beslutat och klara de prioriterade förbättringsområden som identifierats för Vägverkets kunder.
de TrANSPOrTPOLITISKA måLeN
Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik1 är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför- sörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. till det över- gripande transportpolitiska målet finns sex delmål formulerade.
Våren 2009 redovisade regeringen en ny proposition med förslag till änd- rad transportpolitisk målstruktur. Förslaget består av att de nuvarande sex delmålen ersätts med ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som till- sammans ska stödja det övergipande tranportpolitiska målet.
Funktionsmålet tar avstamp i begreppet tillgänglighet och syftar till att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och an- vändbarhet, samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.
hänsynsmålet omfattar aspekterna säkerhet, miljö och hälsa. Målet syf- tar till att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
Funktions- och hänsynsmålet är jämbördiga och konkretiseras genom preciseringar inom ett antal prioriterade områden.
i bilaga 2 till den strategiska planen beskrivs hur planen bidrar till de tidigare sex transportpolitiska delmålen.
PrIOrITerAde FörBäTTrINgSOmrådeN För KUNderNA Vägverket har med stöd av kunderna prioriterat de viktigaste förbätt- ringsområdena2 för att öka kundnyttan för medborgarnas resor och nä- ringslivets transporter.
i bilaga 2 till den strategiska planen beskrivs hur planen bidrar till de prioriterade förbättringsområdena för Vägverkets kunder.
VägVerKeTS SeKTOrSANSVAr
Vägverket har ett samlat sektorsansvar för hela vägtransportsystemet och ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. inom ramen för sitt sektorsansvar ska Vägverket vara samlande, stödjande och pådri- vande i förhållande till övriga berörda parter. Verket ska i sitt arbete ha ett trafikslagsövergripande synsätt.
Vägverkets uppgift är därmed att verka för att andra aktörer inom sek- torn arbetar för en positiv utveckling mot de transportpolitiska målen.
Särskilt ska Vägverket se till att:
• fordonens säkerhets- och miljöprestanda utvecklas,
• väginformatik utvecklas och utnyttjas effektivt,
1 Moderna transporter. Regeringens prop 2005/06:160, sid 26
2 Kundprogram Medborgarnas resor, VV Publ 2005:88, samt Kundprogram Näringslivets transporter, VV Publ 2005:89
• kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks,
• hänsyn tas till barns och funktionshindrades behov inom hela väg- transportsystemet,
• färdtjänst och riksfärdtjänst är av god kvalitet,
• yrkestrafiken är trafiksäker, miljöanpassad och effektiv samt be- drivs under lika villkor,
• forskning, utveckling och demonstration (FUD) genomförs och sprids.
FöräNdrINgAr I OmVärLdeN
Viktiga omvärldsfaktorer som utgjort underlag för den strategiska pla- nen finns beskrivna i bilaga 1.
Inriktning av
verksamheten 2008-2017
Vägverket står inför stora utmaningar under den period som den stra- tegiska planen avser. Det finns områden med ett stort gap mellan da- gens tillstånd och de krav som uppdragsgivaren och kunderna ställer på vägtransportsystemet. Det finns andra områden där nya angreppssätt måste hittas för att Vägverket ska kunna lösa sin uppgift på ett fram- gångsrikt sätt.
För stora delar av verksamheten är inriktningen redan fastslagen, vilket innebär att den ska drivas vidare i enlighet med beslutade mål och stra- tegier. grunden är i huvudsak den nationella planen för vägtransport- systemet (npVS) och länsplanerna. Justeringar har dock skett utifrån delvis ny inriktning, bl a genom regeringsbeslut och genom nya stra- tegidokument som lagts fast efter det att npVS fastställdes. Fastlagda inriktningar finns också för Vägverkets roll som sektorsansvarig för väg- transportsystemet och som förvaltningsmyndighet. Under 2009 håller en ny nationell plan för transportsystemet 2010-2021 på att tas fram. an- given inriktning med utgångspunkt i nuvarande npVS gäller fram till år 2010, då den nya planen tar vid.
i strategisk plan pekas nio utmaningar ut, vilka utöver den redan etable- rade verksamheten ovan är särskilt viktiga att kraftsamla kring under planperioden. Men för att klara uppdragsgivarens mål och förbättringar för kunderna inom prioriterade områden, krävs måluppfyllelse i både utmaningarna och den etablerade verksamheten.
inriktningen av verksamheten utgår från de av riksdagen fastslagna eko- nomiska ramarna för npVS och länsplanerna inom de områden som des- sa omfattar. Det antagna ekonomiska utrymmet har kompletterats med budgetpropositionens anslag för administration, myndighetsutövning och enskilda vägar. ramar, anslag och ekonomiska förutsättningar för den avgiftsfinansierade verksamheten antas vidare vara realt oföränd- rade under planperioden. om Vägverket inte erhåller dessa nivåer utan ligger kvar på nuvarande lägre anslagsnivå under planperioden, kommer ambitionsnivån i verksamheten att förändras. Se vidare avsnitt plane- ringsramar och prioriteringar.
nedan beskrivs inriktningen för verksamheten i mål och strategier, in- delad i tre delar. Den inledande delen behandlar angreppssätt som ska tillämpas över hela verksamheten. Den andra delen beskriver mål och strategier i de utmaningar som Vägverket står inför under planperioden.
i den tredje delen beskrivs redan beslutade mål och strategier i den eta- blerade verksamheten, som fortsätter att gälla under planperioden. De olika delarna kompletterar varandra, vilket innebär att de tillsammans anger inriktningen för Vägverkets hela verksamhet
i bilaga 3 till den strategiska planen återfinns en sammanställning av mål och mått under dels utmaningar, dels etablerad verksamhet, samt en översikt över målår.
gemeNSAmmA ANgrePPSSäTT
Följande övergripande gemensamma angreppssätt ska genomsyra all verksamhet i Vägverket.
Att utnyttja det befintliga vägtransportsystemet effektivt och til- lämpa fyrstegsprincipen
Under planperioden kommer stora delar av vägnätet att vara oförändrat.
att möta de utmaningar som vi står inför inom transportsektorn enbart med stora genomgripande investeringsprojekt är inte ekonomiskt möj- ligt och inte alltid samhällsekonomiskt mest effektivt.
Ett viktigt förhållningssätt vid framtagning och analys av olika lösning- ar är den s k fyrstegsprincipen. Den innebär att i första hand ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. i andra hand prövas åtgärder som ger ett effekti- vare utnyttjande av befintligt vägnät, i tredje hand förbättringsåtgärder och i fjärde och sista hand övervägs nyinvesteringar.
– Vi ska inom alla områden hitta lösningar för att både på kort och lång sikt få ut största möjliga nytta och därmed säkerställa mobi- liteten i det befintliga transportsystemet.
– Fyrstegsprincipen ska användas vid all planering i vägtransport- systemet, såväl på övergripande nivå som vid enskilda åtgärder, och både i vår egen planering och i samverkan med andra aktörer inom transportsektorn.
Att balansera måluppfyllelse och ha en helhetssyn vid val av åtgärder
Vägverket strävar efter en balanserad måluppfyllelse för de transportpo- litiska delmålen, liksom för behov och önskemål hos olika kundgrupper.
Det betyder att ett mål på kort sikt kan prioriteras, men att sammantaget under planperioden inget mål ska prioriteras framför ett annat.
– Vi ska ha en helhetssyn och välja sådana åtgärder som kan bidra till att flera mål nås samtidigt och som till lägsta kostnad löser flest problem på kort och medellång sikt. Samordningsvinster tas tillvara både i den egna verksamheten och i samarbetet med andra väghållare och aktörer i transportsystemet.
Att integrera jämställdhet mellan kvinnor och män i all verksamhet
– Jämställdheten ska integreras i all verksamhet. Beslut inom alla områden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.
– Verksamheten ska bedrivas så att kvinnor och män får del av väg- transportsystemets service på lika villkor. regler och förhållnings- sätt ska systematiskt gås igenom för att säkerställa att värderingar och behov hos olika grupper av kvinnor och män får samma vikt.
kunskap om gruppernas förutsättningar, behov och önskemål ska samlas in, analyseras och beaktas i verksamheten.
– resultaten av övriga transportpolitiska delmål ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.
Att respektera mångfald i kön, ålder, etnisk och kulturell bak- grund, funktionshinder, sexuell läggning
– Vägverkets förhållningssätt ska vara öppet och kundorienterat och kännetecknas av respekt för olika individers specifika förutsätt- ningar, önskemål och krav.
– Mångfaldsarbetet ska bedrivas målinriktat och integrerat såväl i kompetensförsörjning som i planering och genomförande av vår
Att öka engagemanget och tillvarata kreativiteten i omvärlden och i det egna utvecklingsarbetet
För att på ett effektivt sätt kunna möta de utmaningar Vägverket står inför krävs ett ökat engagemang och större systematik, såväl i det inter- nationella arbetet som i det egna utvecklingsarbetet. Vägverket ska där- för på ett bättre sätt ta tillvara den kreativitet som finns i vår omvärld genom att:
– inom alla områden hitta lösningar som möter de internationella förutsättningarna, främst inom EU, samt utnyttja befintlig kun- skap och teknik i vår omvärld.
– Öka engagemanget i det internationella arbetet, inklusive EUs forskningsprogram.
– Sträva efter samverkan med andra aktörer eller problemägare, både nationellt och internationellt, och eftersträva samfinansie- ring, exempelvis via branschprogram och i samverkan med andra väghållningsmyndigheter.
– Utveckla en långsiktig tillgång till kompetenta utförarmiljöer och en god samverkan med dessa.
– Fokusera på utveckling av nya och förbättrade tjänster för ökad kundnytta samt effektivisering av befintlig verksamhet. Utveck- lingen ska vara inriktad mot funktion snarare än detaljer.
Dessutom ska Vägverket medverka till att föra ut den kunskap som finns i Sverige, främst om hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter och trafiksäkerhet. Det gäller inte minst till de länder där utvecklingen idag sker snabbast.
hANTerINg AV måLKONFLIKTer I PLANeN
Det transportpolitiska målet och delmålen kan liksom kundernas be- hov och önskemål ge upphov till målkonflikter. Så kan till exempel en ökad tillgänglighet genom investeringar i storstädernas vägnät medföra ökade miljöpåverkande utsläpp. regional utveckling genom förbättrade möjligheter till arbetspendling kan i praktiken medföra att jämställdhe- ten försämras.
även om målkonflikterna av bl a utrymmesskäl inte diskuteras explicit i strategiska planen, tar planen i urvalet och formuleringen av mål och strategier hänsyn till dem. Bedömningen är att planen i sin helhet ger en rimlig avvägning mellan Vägverkets många olika mål.
Utmaningar
Vägverket har formulerat utmaningar dels för verksamhetsområden där mål och strategier inte tidigare har lagts fast, dels för områden där av- ståndet till fastställda mål är stort. Det finns därmed mål och strategier i utmaningarna som är nya eller, i de fall de lyfts fram för att det är långt till måluppfyllelse, även återfinns i gällande fördjupningsdokument un- der avsnittet Etablerad verksamhet.
TrANSPOrTeFFeKTIVT SAmhäLLe med gOd TILLgäNgLIgheT
En av vägtransportsystemets stora utmaningar är att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Detta förutsätter ett transporteffektivt sam- hälle, samtidigt som det framtida transportsystemet även i övrigt måste uppfylla de transportpolitiska målen.
transportutvecklingen påverkas i huvudsak av samhällsutvecklingen i övrigt. Storleken av transportbehoven och i vilken utsträckning de kan mötas med exempelvis kollektivtrafik, påverkas bl a av hur vi bygger bo- stadsområden, anlägger arbetsplatser och organiserar handeln. För att Vägverket ska kunna medverka till ett långsiktigt hållbar transportsys- tem krävs att Vägverkets kunskap efterfrågas i den lokala och regionala samhällsplaneringen, samt att transportfrågorna kommer in i ett tidigt skede av planeringen och på strategisk nivå. när vägnät och transport- system sedan utvecklas ska fyrstegsprincipen vara ett naturligt förhåll- ningssätt i planeringen.
transporteffektiva lösningar måste ge en god tillgänglighet så att trafi- kanternas och företagens behov tillgodoses. genom konkret erfarenhet av samhällsbyggande kan Vägverket bidra med konstruktiva förslag och konsekvensbedömningar av olika alternativ, samt främja samordning mellan olika mål. Detta arbetssätt ställer höga krav på Vägverket som kreativ samhällsbyggare.
måL
• Utsläppen av koldioxid från vägtransporter ska 2010 ha stabili- serats på 1990 års nivå. år 2020 ska utsläppen ha minskat med 10 procent jämfört med 1990.
• Senast 2010 ska alla kommunala och regionala planeringsans- variga se Vägverket som en naturlig och kompetent dialogpart- ner i samhällsplaneringens tidiga skeden.
• Senast 2010 ska kvinnors och mäns respektive medverkan i pla- neringen av vägtransportsystemet vara minst 40 procent.
• Senast 2017 ska måluppfyllelsen för de transportpolitiska må- len vara lika för kvinnor och män.
STraTegIer
– Vägverkets strategiska inriktning för minskade koldioxidutsläpp ska tillämpas och åtgärder genomföras, se Etablerad verksamhet, Miljö.
– Vägverket ska aktivt driva på utvecklingen av en långsiktigt håll- bar samhällsstruktur som främjar hållbar tillväxt och social sam- manhållning. Vägtransportsystemet ska bidra till hög inomregio- nal tillgänglighet i funktionella arbetsmarknadsregioner och god framkomlighet i transportsystemet.
– Vägverket ska ge kunder och samverkanspartner större möjlig- heter att delta i planeringsprocessen genom exempelvis rådslag, charretter3 och gemensamma projekt. kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka.
– Den fysiska planeringsprocessen ska vidareutvecklas tillsammans med berörda aktörer, bl a för att skapa ökad flexibilitet och tempo.
Vägverket ska verka för att lagstiftning inom området ses över för att göra planeringen effektivare, samtidigt som skyddet för enskil- da intressen beaktas.
– Vägverket ska genom tillämpning av fyrstegsprincipens steg ett och två verka för att samhällsfunktioner lokaliseras så att den be- fintliga infrastrukturen kan utnyttjas på ett klokt sätt.
– Vägverket ska utveckla sin kompetens för planering i de tidiga ske- dena genom att föra samman erfarenheter och kompetens inom såväl beteendepåverkan som planeringsuppgifterna.
– Vägverket ska utveckla dialogen och bistå med relevant plane- ringsunderlag för kommunala översiktsplaner och regionala ut- vecklingsprogram (rUp), samt bistå vid framtagande av kommu- nala trafikstrategier respektive mobilitetsplaner.
– Vägverket ska vara förebild när det gäller kvalitet, såsom god funktion, genomtänkt form och tidsbeständig utformning av vä- ganläggningar, oavsett storlek och geografiska läge. En god vägar- kitektur med hög kvalitet och en samordnad och balanserad helhet mellan relevanta mål, är särskilt viktigt vid vägprojekt i tätbe- byggda stadsregioner och i känsliga landskap.
BäTTre mOBILITeT För PeNdLAre Och gOdSTrANSPOrTer
transportsystemet ska medverka till hållbar tillväxt och välfärd. Ur det- ta perspektiv är effektiva resor till och från arbetet liksom goda förut- sättningar för godstransporter avgörande. Detta är lika viktigt överallt – i storstad, i tätort och på landsbygd. Bättre transportmöjligheter gör Sverige rundare och mindre.
Fokus på arbetspendling och godstransporter leder till lösningar som är särskilt avpassade för just dessa transporter. i trafikintensiva delar av systemet ska förbättrad framkomlighet längs de viktigaste stråken säkerställas genom ökad information om trafiksituationen, bättre sam- verkan mellan transportslagen, anpassad driftstandard etc. i mer glest trafikerade områden måste insatserna anpassas i tid och rum efter pend- larnas och näringslivets behov.
måL
• Två tredjedelar av bärighetsbrister 2004 på viktiga näringslivs- vägar ska åtgärdas till 2015, så att de har full bärighet året runt och inga restriktioner under tjällossning under normalår.
områden med glest vägnät ska prioriteras.
3 Form för samråd och dialog vid t ex infrastrukturprojekt.
• Transportörerna och transportköparna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet för godstransporterna.
• Yrkestrafikanterna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med drift- och underhållstjänster.
• Energieffektiviteten för godstransporter och persontransporter på väg ska öka under planperioden.
• Medborgarna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med tillförlitligheten för arbetspendlingsresor i vägtransport- systemet.
• Andelen kollektivtrafikresor vid arbetspendling ska öka under planperioden.
STraTegIer
– Strategi för bärighet, se Etablerad verksamhet, Väghållning.
– Vägverket ska stödja Banverket och marknadens aktörer vid etablering av strategiska kombiterminaler och hamnar, genom att säkerställa goda anslutningsvägar samt medverka vid vidareut- veckling av tjänster som erbjuds vid terminalerna. Det internatio- nella perspektivet ska beaktas.
– Vägverket ska i dialog med berörda aktörer ta fram samt genomföra åtgärder och serviceåtaganden som underlättar för godstranspor- terna, t ex ett vägnät med särskilda kvaliteter (vinterdrift, vägun- derhåll, rast/uppställningsplatser etc) för de långväga transpor- terna. internationella transporter och transportörer ska beaktas.
– Vägverket ska verka för att godstransporter sker på ett energi- effektivt sätt.
– arbetspendling ska underlättas genom att systematiskt genomfö- ra åtgärder på utpekade pendlingsstråk. handlingsplaner ska tas fram i dialog med berörda aktörer och kunder, och beakta såväl kvinnors som mäns behov. pendlarnas möjligheter att välja färd- sätt för ett hållbart resande ska stödjas.
– Serviceåtaganden ska finnas som garanterar framkomlighet kopp- lad till utpekade pendlingsstråk. Exempel på områden är vinter- väghållning, infartsparkeringar och informationstjänster.
– Drift-, underhålls- och förbättringsåtgärder på främst det lågtra- fikerade vägnätet ska i allt större omfattning styras genom dialog med kunderna (dialogstyrd drift) och anpassas till de lokala förut- sättningarna. godtagbar standard ska tydliggöras.
– tjänster för kundanpassad information före och under hela pend- lingsresan, liksom andra former för att säkerställa mobilitet vid plötsliga trafikhinder med bristande framkomlighet, ska vidareut- vecklas tillsammans med andra aktörer.
– nya tjänster för kollektivtrafik och annan samåkning ska utveck- las tillsammans med marknadens aktörer.
Effektiva godstransporter
Effektiv arbetspendling
Effektivt nyttjande av befintligt väg- transportsystem
Alla tätorter
inklusive storstäder – Strategi för bärighet, drift och underhåll, se Etablerad verksamhet,
Väghållning.
– Effekten av störningar i trafiken ska minimeras genom utökat samarbete med polis, räddningstjänst m fl och utvecklad teknik för inrapportering, samt genom bättre insikt hos entreprenörer som genomför vägarbeten.
– tjänster ska i samverkan med andra aktörer utvecklas för effek- tivare användning av vägnätet, t ex nya lösningar och tjänster för trafikstyrning, utveckling av regelverk, differentierade brukarav- gifter, väg- eller trängselavgifter, informationstjänster till trafi- kanten och fordon/väg-tjänster.
– nya lösningar och tjänster ska utvecklas för ökad säkerhet vid mö- ten, omkörningar och korsningar.
– Vägverket ska på stamvägnätet samt på utpekade gods- och pend- lingsstråk dels genomföra åtgärder som förebygger oväntade hän- delser i vägnätet, dels ha beredskap att utföra avhjälpande åt- gärder då sådana händelser ändå inträffar. avvägningen mellan förebyggande och avhjälpande åtgärder, liksom nivån på insatta åtgärder, ska styras av de konsekvenser som skadan förväntas ge.
ATTrAKTIVA TäTOrTer Och STOrSTäder med BäTTre TrANSPOrTSySTem
attraktiva tätorter med god tillgänglighet är motorer för en hållbar eko- nomisk tillväxt.
gatorna och vägarna i tätorter skiljer sig från vägarna på landsbygden genom att de har fler funktioner. konflikter mellan olika intressen blir tydliga när gator och vägar samtidigt är en mötesplats där människor ska kunna vistas och känna trygghet, och en del i transportsystemet.
i de större städerna med sin komplexa trafik- och gatumiljö kan det vara särskilt svårt att möta de krav på tillgänglighet och tillförlitlighet som ställs. För de mindre tätorterna är genomfartsvägen mer dominerande än i större tätorter. här är en god utformning av vägmiljön särskilt vik- tig. Vägprojekt ska alltid upplevas som positiva tillskott till den byggda miljön.
grundläggande för storstadsregionernas transportförsörjning är att vid- makthålla och stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska fördelarna med en hög och sammanhängande täthet, och samtidigt minska dess ne- gativa effekter för hälsa och miljö.
Brist på tillgänglighet i storstadsregionerna, bl a på grund av trängsel, ska inte vara en begränsande faktor för den ekonomiska tillväxten. i storstäderna är utmaningen därför att lösa trängselproblemen genom att skapa goda förutsättningar för ytsnåla och effektiva lösningar, som möjliggör ett hållbart transportssystem och därmed utveckling av att- raktiva stadsregioner.
måL
• Antalet barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan ska årligen öka under planpe- rioden.
• Kollektivtrafiken på av Vägverket och Banverket utpekat och prioriterat kollektivtrafiknät, ska senast år 2010 kunna använ- das av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
• Cykeltrafikens andel av antalet kortväga resor ska trendmäs- sigt öka under planperioden.
• Kollektivtrafikens andel av antalet kortväga resor ska trend- mässigt öka under planperioden.
• Medborgarna ska kunna vistas tryggt och säkert i tätortens väg- och gatumiljö.
• Halten av kvävedioxid och partiklar ska inte överskrida fast- ställda miljökvalitetsnormer (Mkn).
• År 2010 ska antalet människor som utsätts för buller från väg- trafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ha minskat med 40 000 längs det statliga vägnätet och med 60 000 längs det kommunala väg- nätet, jämfört med antalet utsatta vid utgången av år 2007. De mest bullerutsatta ska prioriteras.
• Tillgängligheten till målpunkter för varu- och servicetranspor- ter i större tätorter ska öka under planperioden.
• Restiden och restidsvariationen för kollektivtrafik på väg i hög- trafik i storstad ska årligen minska under planperioden.
• Restiden och restidsvariationen för bil på infarter och förbifar- ter i högtrafik i storstad ska inte öka under planperioden.
• Restiden och restidsvariationen för gods på utpekade stråk i storstad ska årligen minska under planperioden.
STraTegIer
– Vägverket ska samverka med kommuner och andra berörda aktö- rer och vid behov driva på arbetet med att ta fram en målbild för tätortens fysiska struktur, där transporter och bebyggelse integre- ras till en väl fungerande helhet. Såväl tillgänglighet, samhälls- ekonomi och trafiksäkerhet som miljö- och gestaltningskrav i väg- transportsystemet ska vägas in.
– Vägverket ska i samarbete med kommuner och andra aktörer verka för bättre förutsättningar för ökad och säker gång- och cykeltra- fik i tätort. arbetspendling och barns skolvägar ska prioriteras.
Fns konvention för barns rättigheter ska tillämpas i all verksam- het. åtgärder ska genomföras i enlighet med Vägverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik.
– Vägverket ska tillsammans med berörda aktörer identifiera och genomföra åtgärder som främjar framkomligheten i kollektivtra- fiken samt ger mer attraktiva och effektiva bytespunkter. Utgångs- punkterna ska vara kundernas behov och förväntningar, regional utveckling med fokus på tillväxt, samt ökad tillgänglighet för funktionshindrade.
– Vägverket ska tillsammans med berörda aktörer verka för en ökad samordning av kollektivtrafiken och färdtjänsten, som leder till färre särlösningar samtidigt som antalet nöjda färdtjänstresenä- rer inte minskar.
– nya lösningar och tjänster som stödjer en säker och trygg gatumil- jö i tätort ska utvecklas i samarbete med andra aktörer, bl a genom att initiera ett branschgemensamt program.
Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö Alla tätorter inklusive storstäder
Alla tätorter inklusive storstäder
– tillsammans med näringslivet och andra berörda aktörer ska Väg- verket förbättra tillgängligheten till målpunkter för näringslivets transporter i större städer, t ex genom uppställningsplatser i an- slutning till städerna.
– Vägverket ska genomföra åtgärder på de statliga tätortsvägarna för ökad säkerhet, färre bullerutsatta och friskare luft. Se Etable- rad verksamhet, Miljö samt Säker trafik.
– Vägverket ska utifrån pågående samråd och samarbete med berör- da aktörer i storstadsregionerna bidra med åtgärder för att på kort och lång sikt tillhandahålla ett hållbart och tillgängligt transport- system samt minska trängseln i vägtrafiken. åtgärderna ska avse alla transportslag och kan t ex omfatta åtgärder som uppmuntrar trafikanterna att använda kollektivtrafik och cykel, trafikstyrning, finansiella styrmedel samt trimning av trafiksystemen.
– tillsammans med berörda aktörer ska Vägverket öka satsningen på kundanpassade tjänster för trafikledning och trafikstyrning med harmoniserade standarder, gränssnitt och tjänsteutbud, för att optimera användningen av transportsystemet och hantera störningar.
– Vägverket ska verka för att stora projekt nödvändiga för att minska trängseln och sårbarheten, såsom nya älvförbindelser i göteborg och nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet, kommer till stånd inom snar framtid.
– i de tre storstäderna ska Vägverket ta fram en handlingsplan för åtgärder mot barriäreffekter för biologisk mångfald och frilufts- liv.
KLOK ANVäNdNINg AV TrANSPOrTSySTemeT
Både kunder och uppdragsgivare efterfrågar bättre säkerhet och trygg- het, minskad miljöpåverkan och en effektivare energianvändning i trafi- ken. Sådana förbättringar nås genom ökad insikt, kunskap, motivation, stöd och stimulans, eller kombinationer av dessa. härtill krävs övervak- ning av hur vägtransportsystemet används.
Människan ska i sina val och sitt beteende få hjälp av systemet. Det ska vara lätt att förstå hur systemet ska användas, lätt att göra rätt och det ska löna sig. på så sätt kan vägtransportsystemet genom sin utformning stödja och underlätta goda val och regelefterlevnad i trafiken. transport- systemet används därmed på ett mer hållbart sätt, samtidigt som kost- naderna för den enskilda människan minskar.
Särskilt viktigt för säkerheten är nykterhet, bilbälte, cykelhjälm och hastighet. i ”det goda systemet” kör ingen alkohol- eller drogpåverkad, alla använder bilbälte, alla som cyklar bär hjälm och alla följer hastig- hetsreglerna. För nå tillräcklig effekt på trafiksäkerhetsmålet krävs en inriktning mot 100-procentig acceptans och efterlevnad hos såväl sys- temaktörer som trafikanter. anpassning av hastigheten och ett i övrigt miljöanpassat körsätt ger effekter på miljömålen.
Sammantaget har åtgärderna positiva effekter på den upplevda trygghe- ten i trafiken.
Storstäderna
Stockholm, Göteborg och Malmö
måL
• År 2010 ska 50 procent av alla nya tjänste- och förmånsbilar ha alkolås.
• Användning av cykelhjälm ska trendmässigt öka under planpe- rioden.
• Mängden trafikarbete som stöds av ATK ska till år 2010 för- dubblas, jämfört med 2006 års nivå.
• År 2010 ska alla nya fordon ha bältespåminnare.
• Människornas trygghet vid användningen av vägtransportsys- temet ska trendmässigt öka under planperioden.
• Människornas kunskap om grunderna för säker trafik och ett hållbart nyttjande av vägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperioden.
STraTegIer
– Vägverkets sektorsarbete ska inriktas mot att bidra och stödja med kunskap, kompetens och erfarenheter vid gestaltning och kon- struktion av vägtransportsystemet. Det ska ske i samverkan med andra aktörer för att ständigt förbättra vägtransportsystemets egenskaper. Vägverkets fokus förflyttas från att i första hand på- verka hur människor agerar i vägtransportsystemet, till att i större omfattning via andra aktörer påverka utformningen av transport- systemet, så att detta stödjer, skyddar och underlättar kloka val vid användning.
– Vägverket ska öka sitt internationella engagemang och vara pådri- vande i arbetet att åstadkomma förbättringar i de internationella regelverk som påverkar användningen av vägtransportsystemet.
– Vägverket ska genom ökad samverkan med kunder och berörda ak- törer ytterligare utveckla trafik- och förarutbildningen för att nå en säkrare och mer hållbar användning av vägtransportsystemet.
Förarutbildningen ska bidra med ökad kunskap om krav och förut- sättningar och därigenom stödja en förbättrad trafiksäkerhet samt miljö, trygghet och jämställdhet i transportsystemet.
– Vägverket ska engagera sig och vara pådrivande nationellt och in- ternationellt i utveckling och införande av intelligenta styr-, stöd- och säkerhetssystem, som främjar en säker och hållbar använd- ning av vägtransportsystemet.
– Vägverket ska i samverkan med andra aktörer verka för bättre in- citament för trafikanterna, t ex genom att kostnader för försäk- ring och drivmedel tydligt minskar vid hållbar användning av väg- transportsystemet.
– genom att påverka branschföreningar och transportköpare ska Vägverket skapa efterfrågan på säkra och miljöanpassade fordon samt stödja inköpare av fordonsflottor och förmånsbilar med fak- taunderlag om bilars miljöegenskaper, säkerhet och ekonomi.
– Vägverket ska verka för effektivare övervakning av trafiken i syfte att skapa trygghet i vägtransportsystemet.
– nya angreppssätt ska tas fram för att öka användningen av cykel- hjälm.
– Metoder ska utvecklas för att mäta trygghet i trafiken, med sär- skild tonvikt på jämställdhet.
– Metoder och angreppssätt ska utvecklas för att minska riskerna med trötthet i trafiken.
SUNd Och LIVSKrAFTIg TrANSPOrTBrANSch
En väl fungerande transportbransch har stor betydelse för Sveriges ut- byte med omvärlden, för de svenska konsumenterna och för ett långsik- tigt hållbart transportsystem. Vägverket måste därför tillsammans med branschen och andra berörda aktörer arbeta med problem som överlas- ter, hastighetsöverträdelser samt alkohol- och drogpåverkan. Det ger på både kort och lång sikt positiva effekter för yttre miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö, samt för transportörernas förmåga att leverera trans- porttjänster med efterfrågad kvalitet.
En aktiv medverkan i EU-arbetet inom området är en avgörande fram- gångsfaktor.
måL
• Transportköparna ska under planperioden bli nöjdare med till- gången till och kvaliteten på transporterna.
• Transportörerna ska under planperioden bli nöjdare med förut- sättningarna för att bedriva sin verksamhet.
• Den yrkesmässiga trafiken ska årligen ha en ökad regelefterlev- nad vad gäller överlaster.
STraTegIer
– Vägverket ska vidareutveckla arbetet med en systematisk dialog med transportbranschen och med köparna av transporterna.
– Vägverkets ska genom sitt arbete bidra till att definiera och kva- litetssäkra ”den goda transporten”. Det ska ske genom att hjälpa andra aktörer att utveckla och erbjuda transportmarknaden na- tionellt och internationellt användbara verktyg och tjänster, exem- pelvis kvalitetssystem för trafiksäkerhet och konsultstöd, samt att verka för att dessa efterfrågas av marknaden.
– Vägverket ska säkerställa att egna och upphandlade transporter uppfyller de miljö-, trafiksäkerhets- och arbetsmiljökrav samt eko- nomiska krav som ”den goda transporten” ställer, samt systema- tisk följa upp dessa krav.
– Vägverket ska stödja transportstyrelsen med att skapa ett EU-har- moniserat regelverk för tung trafik, i syfte att uppnå konkurrens- neutralitet.
– Vägverket ska stödja arbetet för en bättre yttre miljö och arbets- miljö i trafikintensiva verksamheter.
– kunskapen om transportbranschen ska fördjupas genom forskning om transporter och logistik.
SäKrA Och eNergIeFFeKTIVA FOrdON med UThåLLIg drIVmedeLSFörSörJNINg
För att nå de transportpolitiska målen för trafiksäkerhet och miljö är en utveckling av fordonsparken nödvändig. Såväl fordonens säkerhets- egenskaper som energieffektivitet måste förbättras. Utsläpp av hälso- skadliga ämnen och buller ska reduceras. En nationell strategi för hur användningen av fossila drivmedel i vägtransportsektorn ska reduceras är nödvändig.
Vägverket ska vara en nationellt betydelsefull kunskapskälla och inspi- ratör för vägtrafikens minskade skadeverkan, samt förse den politiska ledningen nationellt, regionalt och lokalt med relevant underlag så att de kan föra en långsiktigt hållbar klimatpolitik. kunskapen ska inte heller stanna inom landet, utan också ge avtryck i det internationella miljö- och säkerhetsarbetet.
måL
• Bättre teknik i fordonen och deras stödsystem ska under varje år under planperiodens första fem år resultera i minst 10 färre dödsfall än året före.
• Nyregistrerade personbilar ska i genomsnitt släppa ut högst 140 g koldioxid per fordonskilometer år 2012, och högst 100 g koldioxid per fordonskilometer år 2017.
• Nyregistrerade tunga fordon ska i genomsnitt ha 10 procent bättre energieffektivitet 2014 jämfört med 2004.
• Sverige ska klara EUs mål att biodrivmedel år 2010 ska utgöra 5,75 procent av använda drivmedel inom vägtransportsektorn.
år 2017 ska andelen biodrivmedel vara minst 10 procent inom vägtransportsektorn.
• Buller från nyregistrerade bilar ska år 2012 ha minskat med i genomsnitt 2 dB jämfört med 2004.
STraTegIer
– Vägverket ska stimulera utveckling av och underlätta introduktion av bättre fordonsteknik och stödsystem. Detta sker genom att delta i branschgemensamma forskningsprogram med fokus på integre- rad säkerhet samt genom att skapa de incitament som krävs för introduktion av dessa tekniker. äldres förutsättningar ska särskilt beaktas.
– Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förändring av regel- verken för fordon, med syfte att underlätta utveckling av säkra och energieffektiva fordon.
– Vägverket ska medverka till att Sverige, tillsammans med andra länder, verkar för att en metod för att redovisa bränsleförbruk- ningen för tunga fordon beslutas inom EU eller ECE4, liksom för förbättring av fordonens och drivmedlens egenskaper.
– Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förmånsbeskattning och andra styrmedel som stimulerar efterfrågan på fordon och bränslen med god energieffektivitet och säkerhet.
– Vägverket ska aktivt delta i konsumentprogram såsom Euro nCap5
4 United Nations Economic Commission for Europe, FNs ekonomiska kommission för Europa
5 European New Car Assessment Programme
med syfte att utveckla programmen så att de täcker fler relevanta bedömningsområden, samt verka för motsvarande program inom miljöområdet.
– Vägverket ska bidra med underlag och verka för att de gemensam- ma avgaskraven inom EU utvecklas samt att kravnivåerna anpas- sas till olika fordonsslags förutsättningar.
– Vägverket ska arbeta i enlighet med fastställda strategier för for- don och bränslen. Se Etablerad verksamhet, Miljö.
eNKLAre Och TydLIgAre För KUNdeN
Vägverket ska vara en modern förvaltning som är öppen och lyhörd för kundernas behov och förutsättningar men samtidigt tydlig mot kunden vad gäller Vägverkets uppdrag och förutsättningar. Medborgarna ska ha möjlighet att påverka Vägverkets verksamhet. Det ska alltid vara enkelt för medborgare och näringsliv att ha med Vägverket att göra.
måL
• Andelen kunder som är nöjda med sina resor och transporter i vägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperio- den.
• Andelen kunder som är nöjda med sina kontakter med Vägverket ska öka under planperioden.
• Antalet av Vägverkets IT-baserade informationstjänster till kunderna som tas över och drivs av kommersiella aktörer ska öka under planperioden.
STraTegIer
– Vägverket ska ha ett kundorienterat arbetssätt som känneteck- nas av en förbättrad kunddialog genom anpassning av befintliga informationskanaler och mötesplatser. Bl a ska förarprövningen utnyttjas som kanal/mötesplats vid kunddialogen. Möjligheten att tillsammans med andra myndigheter och organisationer inrätta mötes- och informationsplatser för kunder ska prövas. kvinnor och män ska ges samma möjligheter till delaktighet.
– grupper med speciella förutsättningar och behov (barn, funktions- hindrade, invandrare m fl) ska ges ökad tillgänglighet till Vägver- ket och delaktighet i kunddialogen.
– Vägverket ska samverka med andra myndigheter, organisationer och kommersiella aktörer i utvecklingen av nya tjänster till kun- derna.
– Vägverket ska genom serviceåtaganden erbjuda tydliga leveranser till kunderna.
– Vägverket och Vägverkets leverantörer ska vara tillgängliga för dialog med kunderna och möta kunderna med vänlighet och res- pekt.
– regelverken ska kontinuerligt och systematiskt ses över för att bli mer funktionella och möta förändrade krav från kunder och upp- dragsgivare.
– Vägverkets myndighetsutövning ska kännetecknas av kundori- entering, effektivitet och rättsäkerhet. Se Etablerad verksamhet, Myndighetsutövning.
– Vägverket ska utvecklas till en föredömlig e-myndighet med led- stjärnan: ”Ett ärende – en kontakt”. Vägverket ska samarbeta med andra myndigheter och organisationer och utveckla ett kreativt ar- betssätt, med syfte att gemensamt hitta lösningar som förenklar för kunderna och bidrar till ökad kundnytta.
– genom att se it som en strategisk resurs ska det bli enklare för kunderna att få tillgång till Vägverkets tjänster och information.
En strategi ska tas fram och genomföras för att säkra tillgänglig- heten till de it-baserade informationstjänsterna till kund. kvalite- ten på informationen i Vägverkets register och databaser ska vara på en fastställd nivå.
eFFeKTIV VäghåLLNINg
För att möta ökade krav från kunderna måste väghållningen ytterligare effektiviseras.
genom att vara aktiv beställare och leverantör bidrar Vägverket till att effektiviteten i anläggningsbranschen förbättras, bl a genom att uppnå en produktivitetsutveckling i nivå med andra branscher. Den produk- tionstekniska utvecklingen behöver också stimuleras.
Väghållningsåtgärder ska finansieras på ett robust och flexibelt sätt. Det ger Vägverket möjlighet att långsiktigt planera och effektivt genomföra sin verksamhet.
måL
• Produktiviteten för samhällets väghållning ska trendmässigt öka.
• Vägverket ska genomföra effektiviseringar som minst uppgår till 3 mdkr per år vid planperiodens slut.
• För att följa intentionerna i väglagen angående ägare av väg ska till år 2017 överföring av 3 000 km väg till ny väghållare prövas.
(Siffran avser statlig väg som avses bli överförd till enskild väg- hållning och vice versa.)
STraTegIer
– Vägverket ska utveckla nya entreprenad- och samarbetsformer samt funktionskrav på produkter och tjänster, för att stimulera innovation och främja en högre produktivitet i anläggningsbran- schen. Ett exempel är arbetet inom ramen för Fia (Förnyelse i an- läggningsbranschen).
– Vägverket ska aktivt utnyttja sina upphandlingsvolymer för att säkerställa konkurrensen på anläggningsmarknaden.
– åtgärder ska vidtas för att öka antalet svenska såväl som utländ- ska entreprenörer som lämnar anbud, bl a genom harmonisering av regler och krav i angränsande länder.
– Vägverket ska utveckla samarbete med övriga större statliga be- ställare och andra väghållare inom och utom landet för att uppnå ett enhetligare uppträdande på marknaden.
– Effektiviteten i väghållningen ska förbättras genom att Vägverkets egen och andra aktörers FUD-verksamhet genomförs med tyngd- punkt på verksamhetsnära utveckling.
