Operationalisering

Undersökningen operationaliseras genom att exportstatistiken jämförs mot utvalda databaser, vars klassificering, omdömen och värden används som indikatorer för att markera problematiska stater. Om export av svensk krigsmateriel skedde till en stat som för det aktuella året, i enlighet med dessa indikatorer, klassificerades som problematiskt markeras affären som omstridd och affären för det året erhåller med det en markering i analysen. Totalt rörde det sig om export till 88 stater under perioden 1984-2010. ⁸⁹

Den grundläggande dataenhet som undersöks i det empiriska testet är andelen av Sveriges totala krigsmaterielexport som går till stater klassificerade som problematiska.

Andelar används i stället för absoluta summor, i och med att de bättre speglar den relativa förändringen för krigsmaterielexportpolitiken till problematiska stater. En nedgång vad gäller försäljning till problematiska stater skulle kunna vara ett resultat av lägre allmän konkurrens för exportörer, eller en generell nedgång för den globala krigsmaterielexporten, snarare än en minskad vilja att exportera till problematiska stater.

Gällande fallet Hong Kong appliceras mellan 1984 och 1997 Storbritanniens värden för PTS,

89

FH och Polity IV i och med att området stod under dess jurisdiktion fram tills överlämnandet till Kina. Freedom House upptar sedan 2002 det individuella värdet för Hong Kong. Däremellan är det dock svårt att avgöra det exakta indexvärdet för de olika indikatorerna i och med att Kina delvis inskränkte civila och medborgerliga friheter och rättigheter under en kortare period strax efter överlämnandet. Denna period är dock så pass marginell, och indexvärdet kom aldrig i närheten av Kinas i övrigt extrema nivåer, varvid 2002 års värden från Freedom House för Hong Kong också kan appliceras för åren 1998 och 1999 då en begränsad export skedde.

Freedom House, Freedom in the World 2002: Hong Kong <https://freedomhouse.org/report/

freedom-world/2002/hong-kong> Freedom House, 2015-03-17. För mer information, se appendix 3.

Genom att använda andelar elimineras effektivt dessa effekter. Andelarna beräknas utifrån följande redovisade indikatorer; Uppsala Conflict Data Program, Political Terror Scale, Freedom House och Polity IV. Samtliga går att relatera till uppsatta, grundläggande, normer för svensk säkerhets- och utrikespolitik och kan sammanfattas som följer av tabell 3 nedan. Studien avser förändring i mönster, snarare än kvantiteter i summor eller materielslag som kan variera kraftigt. En minskad trend signalerar en ökad restriktivitet, kopplat till en viss indikator. Under den avsedda tidsperioden har flertalet stater uppnått självständighet, splittrats i flera stater, alternativt fusionerats med grannstater. Markeringar och klassificeringar för dessa ges därför endast för den period då de existerade som självständiga, erkända stater.

Tabell 3. Riktlinjer som ligger till grund vid tillståndsprövning av svensk krigsmaterielexport.

3.1.1 Uppsala Conflict Data Program

Enligt den första normen anses export av krigsmateriel förbjuden till stater som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, alternativt har inre väpnade oroligheter. För att avgöra om detta är fallet brukas databasen Uppsala Conflict Data Program (UCDP), som redogör för samtliga beväpnade konflikter i världen mellan 1946–2013 av vilken

Riktlinje Relaterad

norm Indikator Källa

Svensk export av krigsmateriel anses förbjuden till stater som befinner sig i

Svensk export av krigsmateriel anses förbjuden till stater som förtrycker den egna befolkningen, alternativt kan komma att använda materielen för att undertrycka den egna befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter.

Svensk export av krigsmateriel anses förbjuden till stater som motarbetar demokratisk utveckling och inskränker individens möjligheter till politisk frihet.

minst en part utgörs av en stat. Som indikator avgör denna om en konflikt skett eller ej för angivet år. Det är vidare svårt att avgöra om en väpnad konflikt är nära föreliggande, utan bedöms endast då den förekommer utefter uppställd klassificering. Undersökningen fokuserar på datan om stater befinner sig i interna (intra) såväl som mellanstatliga (inter) konflikter. Ingen extrasystematisk konflikt har ägt rum under den undersökta perioden.

Undersökningen behandlar inte vilken typ av konflikt som förekommit, utan bara om det förekommit. Till problematiska stater räknas inte sådana som är engagerade militärt eller logistiskt med explicit stöd av Förenta Nationernas säkerhetsråds resolution. I och med detta ses USA och andra koalitionspartner inte som problematiska stater i och med Gulfkriget 1991, men USA, Storbritannien, Australien och Polen klassas som problematiska under 2003 i och med deltagandet i inledningsskedet av Irakkriget; en invasion som ej erhöll någon officiell resolution.

De koalitionsstater som, likt Sverige, deltog i insatsen i Afghanistan i början på 2000-talet markeras ej som problematiska, då de agerade på direktiv från International Security Assistance Force (ISAF) och med det på mandat av FN:s säkerhetsråd. Detta gäller också för de stater som anslöt under North Atlantic Treaty Organizations (NATO) flagg i Irak från och med 2004 i och med att organisationen tog över ledarskapet och med det FN:s mandat. ⁹⁰

Tabell 4. Definition av konflikter enligt Uppsala Conflict Data Program.

Typ av konflikt Förklaring

1 Extrasystematisk

konflikt Konflikt som uppstår mellan en stat och en icke-statlig grupp utanför det egna territoriet. Dessa konflikter är per definition territoriella, eftersom den statliga sidan kämpar för att behålla kontrollen över ett territorium utanför det statliga systemet. Denna kategori består i enlighet med UCDP främst av koloniala konflikter, varvid den senaste rapporterade upphörde 1974.

2 Interstatlig

konflikt Konflikt som uppstår mellan två eller flera stater.

3 Intern konflikt Konflikt som uppstår mellan regeringen i en stat och en eller flera interna oppositionsgrupper, utan något direkt ingripande från andra externa stater.

4

Inter-nationaliserad intern konflikt

Konflikt som uppstår mellan regeringen i en stat och en eller flera interna oppositionsgrupper, med ingripande från andra stater eller icke-statliga organisationer (sekundärparter) på en eller båda sidor.

United Nations Security Council Resolution 1500.

90

Enligt UCDP:s data behöver klassificeringen interstatlig konflikt för en viss part inte nödvändigtvis innebära och utgöra detsamma för en annan, även om konflikten är densamma. Stater markeras som problematiska om de medverkar i en internationell mellanstatlig konflikt, en internt väpnad konflikt, eller är engagerade i en internationell mellanstatlig konflikt eller en internt väpnad konflikt genom bidrag av militärt eller logistiskt stöd till stridande part utanför ramen för en FN-sanktionerad insats. ⁹¹

3.1.2 Political Terror Scale

Den andra normen avser mänskliga rättigheter, varvid riktlinjen uttrycker att export av krigsmateriel anses förbjuden till stater som förtrycker den egna befolkningen, alternativt kan komma att använda materielen för att undertrycka den egna befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. Som indikator i det här fallet används Political Terror Scale som identifiera och fäller avgörande kring statsmaktens behandling av sin befolkning. Även icke-statliga organisationers eventuellt kränkande behandling uppmärksammas, men fokus ligger på staten i fråga och våldsanvändningen inom det egna territoriets gränser. Serien rankar totalt 185 stater och deras olika nivåer gällande brott mot mänskliga rättigheter. Varje stat får ett omdöme utifrån skrivningar från dels Amnesty International och dels amerikanska utrikesdepartementet. Undersökningen fokuserar dock på omdömen utifrån Amnesty International, och endast om värde saknas används motsvarande värde från amerikanska utrikesdepartementet, som i grunden applicerar densamma skala och mätvärden och som åtta av tio gånger har exakt samma värde. Det kan argumenteras för att båda värdena borde användas, och att summan av ⁹² dessa avgör på en redigerad skala. I och med att värden saknas för vissa stater på den ena eller andra skalan brukas dock, i möjligaste mån, konsekvent Amnestys klassificering då underlaget var aningen större och kan tolkas som mindre politiskt influerad. På en femgradig skala utgör ‘1’ stater med ett säkert rättssystem vars befolkningen ej fängslas eller trakasseras för sina åsikter och tortyr som påtryckningsmedel ej förekommer. ‘5’

utgör stater i vilken mord, försvinnanden och tortyr är en vanlig del av vardagen.

Staterna klassas som problematiska om dess nivå uppgår till eller överstiger värdet ‘3’ på skalan (se tabell 4).

I och med att ingen extrasystematisk konflikt förekommit under den undersökta perioden är

91

den kategorin i detta sammanhang ej relevant för undersökningen och analysen.

Amnesty International årliga redovisning täcker ej lika många stater som USA:s

92

utrikesdepartement, men används ändå för att reducera eventuell politisk bias från USA.

Tabell 5. Nivåer för Political Terror Scale vid bedömning av stater.

3.1.3 Freedom House

Normen att verka för mänskliga rättigheter uppmuntrar vidare till politisk frihet och demokratisk utveckling, varvid riktlinjen och kriteriet kan uttryckas som att export av krigsmateriel anses förbjuden till stater som motarbetar demokratisk utveckling och inskränker individens möjligheter till politisk frihet. För att mäta politisk frihet och demokratisk utveckling kommer två separata indikatorer användas; Freedom House och Polity IV. Dessa två demokratiindex mäter demokratisk utveckling utifrån snarlika men inte desamma infallsvinklar. Genom att kombinera och använda båda dessa, vilka i enlighet med Axel Hadenius och Jan Teorell kompletterar varandra på ett lämpligt sätt, inkluderas i undersökningen både värden för demokratiska friheter och rättigheter som ej inkluderas i Polity IV såväl som den senares politiska institutioner. Därigenom täcks de grundläggande demokratiska baskriterierna in utan att demokratimåttet och definitionen uppfattas som maximalistisk. Båda databaserna uppdateras regelbundet varje år, Freedom House sedan 1972 och Polity IV sedan slutet på 1960-talet. Freedom ⁹³ House mäter frihet för världen stater genom en strukturell bedömning av främst medborgerliga friheter och politiska rättigheter genom två uppsättningar värden. Den

Nr. Förklaring

1 Stater med en säker och fungerande rättsapparat. Invånare fängslas inte för sin politiska uppfattning, åsikt eller tro. Tortyr är exceptionellt och ytterst sällsynt. Politiska mord är extremt ovanliga.

2 Stater där andelen fängslade för politiskt icke-våld är begränsad och ytterst få personer drabbas. Rapporter om tortyr och misshandel är exceptionella. Politiska mord är sällsynta.

3 Stater med omfattande politiska fängslade, eller med en nära bakgrund av politiska fängslade. Brutalitet, avrättningar och/eller andra politiska mord och brutaliteter kan vara vanligt förekommande. Frihetsberövande på obegränsad tid, med eller utan rättegång, för politiska åsikter är accepterat.

4 Stater i vilken kränkningar av politiska och medborgerliga rättigheter är vanliga och expanderat till en större del av befolkningen. Mord, försvinnanden och tortyr är en vanlig del av vardagen. Trots denna generalitet drabbas främst politiskt intresserade och aktiva.

5 Stater i vilken terror expanderat till samtliga delar av befolkningen. De styrande i dessa samhällen skyr inga medel för att bedriva egna personliga och/eller ideologiska mål.

Axel Hadenius & Jan Theorell, Assessing Alternative Indices of Democracy, Committee on Concepts

93

and Methods (Uppsala, 2005) s. 34 ff.

ena inkluderar yttrandefrihet, organisations- och religionsfrihet såväl som individuell frihet och äganderätt och den andra politiska valprocesser och grad av korruption.

Stater erhåller en stämpel som ‘fri’, ‘delvis fri’ och ‘icke fri’ genom dess värde på en sjugradig skala från ‘1’ (fri) till ‘7’ (icke fri). Värdet som används i denna undersökning är det kombinerade värdet av de två, det vill säga ett genomsnitt för medborgerliga friheter och politiska rättigheter. En stat klassas i undersökningen som problematisk om den anses ‘icke fri’ av Freedom House Index och med det har ett genomsnitt som uppgår till

‘5,5’ eller högre. ⁹⁴

Tabell 6. Intervaller för Freedom House vid bedömning av stater.

3.1.4 Polity IV

Liksom Freedom House mäter och rankar Polity IV staters grad av demokratisk utveckling och politisk frihet. Databasen inkluderar 167 stater däri demokrati baseras och definieras på tre pelare; demokratiska institutioner och procedurer, institutionella begränsningar gällande den exekutiva makten samt medborgerliga friheter för samtliga medborgare. Polity IV uttrycker med andra ord auktoritära trender inom stater. Detta på en skala från ‘+10’ (fullständig demokrati) till ‘-10’ (fullständigt envälde). Stater som erhåller ett värde om ‘-10’ och ‘0’ eller däremellan klassas i undersökningen som problematiska och stater med ett högre positivt värde som mer demokratiska (tabell 6).

Att gränsen för klassificeringen är satt ungefär mitt på skalan kan uppfattas som lågt satt, och skevt i och med att gränsen för problematiska stater för Freedom House ligger på runt tre fjärdedelar på den totala skalan (5,5 av 7). Det är här viktigt att klargöra att

Bedömning av stat Värden och omfång

nedre värde övre värde

Fri stat 1 2,5

Delvis fri stat 3 5

Icke fri stat 5,5 7

Fram till och med 2003 klassificerades stater vars genomsnittliga värde låg mellan 1 och 2,5

94

som fria, mellan 3 och 5,5 som delvis fria och däröver som icke fria. Från och med 2003 tillämpas klassificeringen att delvis fria stater har ett genomsnitt mellan 3 och 5. I undersökningen och analysen kommer denna senare bedömningen användas då den i bättre mån överrensstämmer med de andra databasernas bedömningar och med det reducerar risken för eventuell skevhet.

Polity IV och Freedom House ej mäter exakt samma demokratiska faktorer, vilket förklaras ovan, samt att Polity IV också ställer andra krav i förhållande till sin skala.

Tabell 7. Intervaller för Polity IV:s klassificering av stater och dess styrelseskick.