I Friends metodbok “I normens öga: metoder för en normbryt-ande undervisning”16 förklaras normer genom ord utan tillägg.
Då någon skiljer sig från normen måste personen ofta förklara sig. Till exempel om personen som ung valt att inte dricka alkohol kan detta ofta uppfattas som konstigt och personen måste då förklara varför per-sonen inte vill vara som ”alla andra”.
Däremot behöver vi inte säga ”mansfotboll”, ”den svenska läkaren”,
”den icke-funktionsnedsatta idrottaren”, ”det heterosexuella paret”
eller ”den manliga chefen” eftersom det är normen och då under-förstått vad vi menar.
Som vi tog upp på föregående sida finns det många sätt att bryta mot normen, och att det som bryter mot normen i ett sammanhang inte behöver göra det i ett annat. Utmana därför din bild över att du är ”nor-mal” och andra är annorlunda. Fundera på i vilka situationer du är den som är ”annorlunda”.
Ord utan tillägg Ord med tillägg
Fotboll Damfotboll
Läkaren Den turkiska läkaren
Idrottaren Den funktionsnedsatte idrottaren
Paret Det lesbiska paret
Chefen Den kvinnliga chefen Öka er kunskap
Övning normer
Vem är…?
I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Vem är…?17somtar upp maktförhållanden mellan olika grupper i samhället.
Syfte
Övningen syftar till att belysa att alla människor tillhör olika grupper och att en grupptillhörighet kan skapa fördomar om individer.
Hur1.. Be deltagarna sätta sig i en ring. Antingen på stolar eller på något annat som markerar en plats. Ha en plats för mycket.
2. Du som leder ställer en fråga, till exempel ”Vem är från Göteborg”
och alla som är från Göteborg ska byta plats i ringen.
3. Du läser sedan upp en ny fråga och de som stämmer in på den byter plats. Exempel på ämnen är: land, familj, vänster- eller högerhänt, religion, åsikter eller språk.
Kom på frågor som passar gruppen. Det viktiga är att frågorna symboliserar en grupptillhörighet.
4. Diskutera sedan diskussionsfrågorna i mindre grupper eller i hel grupp.
De som tillhör normen ses sällan som en grupp – det gör däremot de som avviker från normen. Varför ses till exempel homosexuella som en
grupp men inte heterosexuella? Varför ses ofta de som är religiösa som en grupp men inte de som inte är religiösa?
Det är lätt att samtalet glider in på att handla om vilka fördomar delta-garna själva drabbats av. Även om det är viktigt att lyssna på dessa erfarenheter finns det en poäng med att försöka hålla samtalet på en samhällsnivå eller gruppnivå. Fråga deltagarna om vilka grupper i samhället som utsätts för fördomar.
När du pratar om fördomar måste du vara tydlig med att visa hur de är kopplade till normer och riktar sig mot dem som bryter mot dessa.
Vänd gärna på resonemanget och fråga om det finns fördomar mot människor som kan gå eller som kan se? Finns det fördomar mot het-erosexuella?
Tillgänglighet
Om du inte använder stolar blir övningen mer tillgänglig. Tejpa till exempel upp rutor på golvet som kan markera en plats man kan stå eller ställa en rullstol på.
Det går även att räcka upp handen för att markera om du tillhör gruppen som räknas upp. Var väldigt noga med att berätta hur du byter plats eller räcker upp handen under de olika frågorna.
Variant
Om du känner den grupp du leder så kan du troligen identifiera vissa av de normer som råder i gruppen. Använd gärna dessa när du ska-par frågorna till första delen av övningen. Det kan skapa en intressant diskussion om det klimat som råder i gruppen. Du kan till exempel låta deltagarna i par diskutera vilka fördelar de olika grupperna får.
Övning normer
Homogenitetsstick
I Förbundet Vi Ungas ageraguiden finns övningen homo-genitetsstick18 där ni kan upptäcka hur ni liknar varandra.
Syfte
Med hjälp av övningen synliggör ni vilka normer som ni har i er grupp, och hur pass homogena (=lika varandra) ni är.
HurI den här övningen gäller det att ta stick. Ett stick tar ni genom att hitta något som ni har gemensamt.
1. Dela in er i grupper om tre till fyra personer i varje. Försök sedan att komma på så många likheter som möjligt. För att göra det ännu svårare får ni inte säga saker ni gillar eller ogillar.
2. Flest stick vinner titeln ”mest homogena grupp”.
3. Till sist pratar ni igenom det hela utifrån frågorna nedan.
Exempel på likheter
Hudfärg, modersmål, efternamn, fritidsintressen, religion, sexuell läg-gning, funktionsnedsättning, ålder och så vidare.
Diskussionsfrågor → Vad tog ni inte upp?
→ Vilket fokus fanns i de likheter som ni tog upp – var det saker ni är, saker ni gör eller åsikter ni har?
→ Vad beror det på att vissa saker kommer upp och inte andra?
→ Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att vara en homogen grupp?
→ Vad kommunicerar ni som grupp utifrån vad ni kom fram till i övningen?
Övning normer
Om diskriminering
I SCUF strävar vi efter att alla medlemmar ska behandlas lika.
Ändå kan diskriminering ske. Därför behöver ni veta vad dis-kriminering är och vad ni ska göra om någon diskrimineras.
Diskriminering är då någon inte behandlas lika jämfört med andra på grund av sådant som har med ens egenskaper, bakgrund och identitet att göra. Att behandlas lika är en rättighet enligt FN:s Deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna, som Sverige skrivit under. Tänk på att det även finns specifika FN-konventioner som gäller till exempel rättigheter för barn, kvinnor och funktionsnedsatta.
I Sverige finns det en diskrimineringslag som bygger på FN:s rät-tigheter om att inte bli diskriminerad. År 2009 kom det en ny dis-krimineringslag19 som ersätter de sju tidigare diskrimineringslagarna.
Samtidigt har de tidigare ombudsmännen mot diskriminering (DO, JämO, HomO och HO) slagits ihop till en gemensam Diskriminering-sombudsman, DO som därmed utreder all slags diskriminering.
I princip alla samhällsområden omfattas i lagen och det gäller samtli-ga diskrimineringsgrunder. Undantaget är ålder, då förbudet är begrän-sat till att omfatta endast arbetslivet och utbildningsverksamhet.
Dessa begränsningar gällande ålder kommer förhoppningsvis att försvinna då regeringen 2009 tillsatte en utredning för att säkerställa samma nivå av skydd mot diskriminering gällande ålder som andra grunder. Så håll utkik på www.regeringen.se.
Det har även lämnats en utredning om att införa bristande tillgän-glighet som en ny form av diskriminering. Läs mer om det under begreppet tillgänglighet på sidan 45.
I SCUF ska vi följa Diskrimineringslagen. I samhället, inklusive
Öka er kunskap
Diskrimineringsgrunder
I diskrimineringslagen finns sju olika grunder för diskriminering:
Etnisk tillhörighet
Då diskrimineringen beror på en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion och annan trosuppfattning
Rätten att ha en tro och möjligheten att ge uttryck för den genom till exempel kläder, bön, kost m.m.. Även rätten att vara ateist omfattas.
KönMed kön avses att någon är man eller kvinna. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskriminerings-grunden kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön definieras som könsöverskridande identitet eller uttryck.
Funktionshinder
Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Ålder
Uppnådd livslängd.
Sexuell läggning
Avser homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Öka er kunskap
Diskrimineringsformer
Diskrimineringslagen skiljer på fem olika slags diskrimineringar:
Direkt diskriminering
Direkt diskriminering är då en person utsätts för negativ särbehandling som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering inträffar då bestämmelser och handlingssätt framställs som neutrala men påverkar de ovan nämnda grupperna negativt.
Trakasserier
Trakasserier är då ett uppträdande kränker en persons värdighet på grund av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Om trakasserierna är av sexuell karaktär klassas de som sexuella trakasserier.
Instruktioner ges att diskriminera
Då en person som står i beroendeförhållande får en order av den per-sonen att diskriminera en person enligt någon av de fyra ovan nämnda tillvägagångssätten.
Annan ojämlik behandling
Självklart går det att uppleva sig illa behandlad på grund av annat än det som står i diskrimineringslagen. Sådant ska inte heller accepteras.
Vi ska arbetar för att alla ska vara lika mycket värda.
Det kan till exempel handla om att det finns osynliga regler om hur vi ska vara i en förening, och att dessa regler uppfattas som hinder för en person.
Ungdom mot Rasism har en metod mot detta. På deras utbildningar och träffar har de en “mångafaldsuppmuntrare” med ansvar att alla ska
Öka er kunskap