Mångfaldsguide
Ansvarig utgivare: Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Redaktör och författare: Hannah Wiklund
Illustratör: Linnea Paulsson
Grafisk form och redigering: Rosmarie Sundström
Tryck: Bromma Tryck AB, Stockholm 2011 (Uppdaterad 2014) Denna publikation är finansierad av Allmänna Arvsfonden.
Ansvar för innehållet är uteslutande SCUF:s.
Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF är intresseorganisationen och mötesplatsen för cirka 7000 gluten- och laktosintoleranta barn och unga.
www.scuf.se · info@scuf.se
för mångfald
Innehåll
Inledning SCUF för mångfald
Inventering av SCUF Öka er kunskap Om mångfald Övning: Fyra hörn Om makt
Övning: Maktkompis Övning: Kontaktkarta Om normer
Övning: Vem är...?
Övning: Homogenitetsstick Om diskriminering
Övning: Hela havet stormar Övning: Ramarna
Om tillgänglighet Övning: Välkommen?
Kom igång
Övning: Er typiske medlem Övning: Undersökning Övning: Mångfaldsplan
7 9 10 15 1718
2126 27 2931 33 3540 42 4548
51 5252 54
6
Inledning
Vad kul att just du läser denna guide! Den är framtagen för att ni ska få stöd i ert lokala och regionala mångfaldsar- bete, i SCUF och andra ungdomsorganisationer.
I guiden finns enkla förklaringar på begrepp, konkreta tips och noga utvalda övningar som ni kan använda er av i ert arbete för att alla som vill engagera sig ska vara välkomna.
Att ifrågasätta normer och sociala regler i vårt samhälle kan vara både jobbigt och obekvämt. Men med denna guide får ni verktyg och kraft till att driva kampen för ett mer accepterande samhälle framåt.
Det handlar om att förebygga och bemöta fördomar och diskriminering som finns i föreningslivet, och på så sätt möjliggöra en ökad mångfald i samhället.
Idag finns många handböcker som syftar till att motverka olika former av diskriminering utifrån olika perspektiv. I denna guide har vi från dessa böcker valt ut de verktyg som lämpar sig speciellt bra för lokalt och regionalt arbete.
Guiden består av tre delar. Den första handlar om behovet av mång- fald i SCUF. Andra delen utgår från begreppen: mångfald, makt, norm- er, tillgänglighet och diskriminering. Där förklaras först begreppet och sedan kommer en eller flera övningar som ni kan använda er av i ert arbete. Den sista delen visar hur ni kan komma igång och arbeta för ökad mångfald i er lokalförening eller region.
Lycka till!
SCUF för mångfald
I Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF drivs från januari 2010 till december 2011 ett mångfaldsprojekt, finansierat av Allmänna Arvsfonden. ”SCUF för mångfald” syftar till att mot- verka diskriminering i SCUF och andra ungdomsorganisationer.
I projektet gjordes inledningsvis en inventering av hur mångfalden ser ut i SCUF. Resultatet av inventeringen visade sig stämma bra över- rens med den bild som förbundsstyrelsen hade av mångfalden då de startade projektet “SCUF för mångfald”.
Ta del av inventeringens resultat på de kommande sidorna. Om ni i er organisation vill göra en egen inventering kan ni läsa om hur ni gör i del tre i denna guide.
Inventering av SCUF
För att kartlägga i vilken grad SCUF speglar samhället, det vill säga vilka samhällsgrupper som väljer att söka sig till SCUF och vilka som saknas, gjordes en inventering i början av 2010.
Inventeringen gick till så att ett antal slumpmässigt systematiskt utval- da medlemmar fick svara på frågor i en enkät om diskriminering samt personliga frågor om deras etniska tillhörighet, ålder, kön, sexuella läggning och funktionsnedsättning med mera.
När vi sammanställde enkäterna hade vi några utmärkande resultat gällande kön, intolerans och etnicitet.
Gluten- och laktosintolerans
I undersökningen var 8 procent laktosintoleranta, 82 procent glutenin- toleranta och 10 procent uppgav allergi, diabetes eller inget. Det stäm- mer ganska bra med vårt medlemsregister (okt. 2010) där 7 procent är laktosintoleranta, 74 procent glutenintoleranta och 19 procent har allergi, diabetes eller inget.
I samhället däremot finns det många fler laktosintoleranta än glute- nintoleranta. Troligen har 14 procent av barn och ungdomar i Sverige genetiskt anlag för laktosintolerans från båda sina föräldrar.1 Medan 2-3 procent av barn och ungdomar tros vara glutenintoleranta.2
I hela befolkningen tros 1 procent vara glutenintoleranta. Men viktigt är att tänka på att det endast är omkring 35 000 som är diagnostiserade.
Av dessa är uppskattningsvis 50 procent medlemmar i Svenska Celiak- iförbundet, där även medlemmarna i SCUF räknas med.3
Eftersom det finns så många laktosintoleranta borde vi kunna locka många fler än vad vi gör idag. Det skulle kunna göra att vi på ett bättre sätt representerade båda våra målgrupper.
Inventeringen Medlemsregistret Glutenintolerans 82 % 74 %
Laktosintolerans 8 % 7 % SCUF för mångfald
Utländsk bakgrund
11 procent i vår undersökning uppgav utländsk bakgrund, att de antin- gen är födda utomlands själva eller har minst en förälder som är det.
Sett till Sveriges befolkning finns endast statistik kopplad till en nyare definition av utländsk bakgrund, då personen själv eller båda föräldrar- na ska vara födda utomlands.
Enligt den nya definitionen hade 21 procent av 0-34-åringarna i Sverige 2009 utländsk bakgrund.4 Om vi i vår undersökning hade gått utefter den nya definitionen skulle det förmodligen vara färre än 11 procent som sade sig ha utländsk bakgrund. Det är alltså mycket tydligt att vi i vår organisation inte speglar samhället vad gäller utlän- dsk bakgrund.
Vissa befolkningsgrupper som den skandinaviska tål laktos hela livet ut. Men sett till hela världen har 75 procent av jordens befolkn- ing anlag för att inte tåla laktos.5 Om vi bättre kunde nå ut till personer med utländsk bakgrund borde vi då på samma gång bättre nå ut till laktosintoleranta.
SCUF för mångfald
Samhället Inventeringen Glutenintoleranta
2-3 %
Gluten- och laktosintoleranta barn och unga i samhället.
Laktosintoleranta 14 %
KönEn studie som gjorts visar att det är dubbelt så vanligt bland kvinnor att ha glutenintolerans.6 I vårt medlemsregister (okt. 2010) var 34 pro- cent killar och 66 procent var tjejer, vilket stämmer bra överens med denna forskning.
Dock deltog endast 20 procent killar i vår undersökning och vi ser på våra aktiviteter att det är ännu färre killar som deltar, och de som deltar är oftast där som stöd till sina respektive. Vår utmaning vad gäller kön är att hitta vägar för att få killar att engagera sig aktivt i SCUF.
Om mångfaldsarbetet
Inventeringen visar att vår satsning på mångfaldsarbete är nödvändig eftersom vi har underrepresenterade grupper som är kopplade till gluten- och laktosintolerans.
Det finns uppenbarligen hinder i SCUF för främst killar, laktosintol- eranta och personer med utländsk bakgrund som gör att de inte engag- erar sig. Det är dessa hinder som är problemet, som vi i mångfaldsar- betet ska försöka ta bort.
Mångfaldsarbetet handlar inte om att få in enstaka individer från de underrepresenterade grupperna, utan att förändra strukturer. Det ska helt enkelt finnas möjlighet för alla som vill engagera sig att göra det, oavsett kön, intolerans och utländsk bakgrund.
SCUF för mångfald
Inventeringen Medlemsregistret
Tjejer 80 % 66 %
Killar 20 % 34 %
Trans- 0 % vid inventeringen gick det
identitet endast att välja kvinna
och man som kön
SCUF för mångfald
Öka er kunskap
För att komma igång med ert mångfaldsarbete behöver ni grun- dläggande kunskap och medvetenhet om viktiga begrepp som kan kopplas till mångfald.
I denna del kommer begreppen mångfald, makt, normer, diskriminer- ing och tillgänglighet förklaras. Till varje begrepp finns en eller flera övningar som ni i er region eller lokalförening kan använda för att börja tänka i nya banor.
Hur ni leder en övning på bästa sätt står om på sidan 58.
Om mångfald
Det kan tyckas självklart vad mångfald är men faktum är att det är ett problematiskt begrepp. Tänk därför igenom vad mångfald är för er och vilken syn ni vill ha på mångfald.
Ett inte så uppskattat sätt att se på mångfald är att endast se på männi- skor som representanter för grupper, exempelvis utefter deras etnicitet eller kön. Det är problematiskt att uppfatta mångfald som något som personer från underrepresenterade grupper tillför istället för något som alla tillför tillsammans. Det är inte så kul att bli det “exotiska inslaget”
när personen själv inte anser sig representera just det.7
Istället bör ni se på mångfald som att människor är olika utifrån sina erfarenheter, kompetenser och värderingar och värdesätta dessa olika egenskaper. Då blir istället allas olikheter grunden för att skapa dynamiska grupper.8
Tänk på att organisationsarbete handlar om att utbyta erfarenheter som driver organisationen framåt. En homogen grupp människor har liknande erfarenheter vilket gör att utbytet uteblir.
Mångfald för SCUF är att ta tillvara på barn och ungas olika kompetenser, förutsättningar, värderingar och erfarenheter i organisationen. Att vara en organisation där alla ses som indi- vider och inte som representanter för olika samhällsgrupper.
Öka er kunskap
Fyra hörn
I Sveriges Ungdomsorganisationers (LSU) skrift Välj mångfald finns övningar som hjälper till att besvara frågan: Varför vill vi ha mångfald? Här är Fyra hörn9.
Syfte
Frågan “Varför vill vi ha mångfald?” är viktig att ställa eftersom skälen till mångfaldsarbetet styr hur satsningen ska se ut. Det kan även moti- vera och inspirera, efter övningen kan det vara lättare att ha en diskus- sion om varför organisationen ska ha ett mångfaldsarbete.
Hur1. Samla deltagarna i ett rum. Läs upp en oavslutad mening och ge dä- refter deltagarna fyra alternativa påståenden som slut på meningen.
De fyra påståendena kopplar du till fyra olika hörn i rummet, så att varje hörn representerar ett alternativ.
Det fjärde hörnet ska vara ett öppet hörn och är till för dem som har ett eget förslag på hur meningen ska avslutas. Därför får det egna påståendet inte bestå av en blandning av de tre första hörnen, utan det ska vara ett nytt påstående.
2. Låt deltagarna gå till det hörn som bäst stämmer överens med den åsikt de har. När deltagarna ställt sig i ett hörn låter du dem disku- tera med varandra varför de valde just det här hörnet. Om många valt samma hörn kan du dela upp dem i mindre grupper.
3. Be varje grupp presentera sina argument för de andra grupperna.
Uppmuntra deltagarna att byta hörn om de bytt åsikt efter att ha hört de andra gruppernas argument.
Exempel på meningar
”Det viktigaste skälet till att vilja ha mångfald är att …”
1. allas röster är lika viktiga
2. alla människors kunskaper ska tas till vara 3. alla gruppers intressen ska finnas med vid beslut 4. öppet hörn
Övning mångfald
”Det viktigaste skälet till att vår organisation ska ha mångfald är att
…” 1. annars bryter vi mot lagen
2. det är moraliskt fel att diskriminera
3. med mer mångfald blir vårt arbete mer lönsamt 4. öppet hörn
”Den största vinsten för vår organisation med mångfald är att vi …”
1. attraherar nya målgrupper
2. ökar rekryteringen och säkrar kompetensförsörjningen 3. bidrar till samhällets utveckling
4. öppet hörn Tänk på
Påståendena bör vara generaliserande och deltagarna ska kunna nyansera dem i diskussionen. Använd inte negationer i påståendena eftersom det kan göra dem svårare att förstå.
Tänk också på att inte använda värderingsövningar som ett kunskap- stest, utan att påståendena ska handla om just värderingar.
Stoppa nedvärderande och förtryckande uttryck i själva diskussion- en. Deltagarna måste känna att de fritt kan välja det hörn som känns bäst.
Variant
Om det är många deltagare, som kanske dessutom sitter på stolar, kan du hitta på varianter. En kan vara att ge de olika alternativen siffror i stället för hörn, och sedan be deltagarna att räcka upp handen och med fingrarna visa vilket alternativ de valt.
Du kan även göra om påståendena till ja- eller nejpåståenden, till exempel ” vi kan utföra vår uppgift bättre med mer mångfald i organi- sationen”. Låt deltagarna ställa sig upp om de håller med och sitta kvar om de inte gör det.
Övning mångfald
Om makt
Överallt finns det människor med makt över andra personer, i vardagen, i skolan, på jobbet och i föreningen. Även om vi inte tänker på det har alla makt på olika sätt, vissa mer än andra.
Vem har vilken makt hos er?
Makt tilldelas eller tas av personer utifrån de maktstrukturer som finns i samhället. Exempelvis så har män oftast större makt än kvinnor i samhället vad gäller chefspositioner med mera.
I SCUF finns det en formell maktstruktur där alla medlemmar har samma rättigheter enligt stadgarna. Men det finns också en informell maktstruktur som utgår från de maktstrukturer som finns i samhället.
Även om alla har samma rättigheter enligt stadgarna påverkar de informella maktstrukturerna de formella. Exempelvis har de som tycker om att prata inför andra på ett årsmöte oftast mer makt än dem som inte gör det. Därför är det viktigt att se till så att de formella struk- turerna inte påverkas av de informella.
För att motverka exemplet ovan kan ni till exempel organisera årsmötet i smågrupper så att fler kommer till tals.
Tänk på att makt är föränderlig, att en person kan förtryckas i en situation och sedan vara den som förtrycker i ett annat sammanhang.
Exempelvis kan en kvinna diskrimineras på grund av sitt kön och sedan själv diskriminera en homosexuell kvinna på grund av personens sexuella läggning.
Makt för SCUF är möjligheten att efter egen vilja ta egna, eller vara delaktig i att ta, gemensamma beslut som verk- ställs. Makt kan ha tilldelats en person eller så har personen själv tagit sig makten på eget initiativ.
Öka er kunskap
Härskartekniker
Om ni vill synliggöra makt är den norska professorn Berit Ås härskartekniker ett bra verktyg. Dessa beskrivs bra i LSU:s Välj mångfald10 och Interfems Makthandbok11.
Främst är härskartekniker till för att synliggöra maktobalansen mellan män och kvinnor. Men fundera även på hur de används i andra sam- manhang.
Från början beskrevs fem härskartekniker. Senare har Berit Ås även pratat om ytterligare två härskartekniker: de ociviliserade 6-7.
I Makthandboken finns även motstrategier och bekräftartekniker12 på härskarteknikerna 1-5. Dessa synliggör hur makt fungerar och hur det går att bemöta samt förebygga maktobalansen.
1. Osynliggörande
Då du ignoreras för att tystas ner. Exempelvis kan det handla om att man jäspar, skrapar med stolen och avbryter när du fått ordet.
→ Motstrategi
Ta plats. Om någon försöker få beröm för din idé kan du säga
”vad kul att du tycker om min idé”.
→ Bekräftarteknik
Synliggör andra. Genom att ge bra respons och lyssna aktivt på andra kan du bidra till att ingen trycks ner gång på gång.
2. Förlöjligande
Då någon skrattar åt dig och får dig att känna dig löjlig och oviktig.
Citat som ”lilla gumman” och en klapp på axeln är exempel på då någon försöker förminska dig och din åsikt för att du till exempel är ung, kvinna eller både och.
Öka er kunskap
→ Motstrategi
Ifrågasätt. Fråga motparten ” Vad menar du?”, det är bättre att formulera din respons som en fråga istället för en anklagelse.
→ Bekräftarstrategi
Respektera. Stöd dina kamrater så de känner sig betydelsefulla och skratta inte med när någon gör sig lustig på någon annans bekostad.
3. Undanhållande av information
Om någon underhåller information ifrån dig får du svårt att delta på lika villkor inom organisationen. Det kan exempelvis vara att några haft ett informellt möte utan dig och tagit viktiga beslut innan det rik- tiga mötet.
→ Motstrategi
Kräv korten på bordet. Om ett beslut tagits informellt utan att du eller någon annan har fått vara delaktig kan du begära att ärendet skjuts upp så du/ni hinner sätta er in i ämnet som det ska beslutas om.
→ Bekräftarteknik
Informera. Var tydlig och arbeta för att kommunikationen i organisationen ska vara öppen, det försvårar för dem som vill stänga dig eller andra ute från att vara delaktiga.
4. Dubbelbestraffning
Då du bestraffas/väljer fel oavsett vad du väljer. I samhället kan det handla om att då en mamma väljer att vara hemma från jobbet med sina barn istället för att gå på ett kvällsmöte anses hon vara oseriös och
Öka er kunskap
→ Motstrategi
Bryt mönstret. Ifrågasätt och säg ifrån och uppmärksamma andra på det du utsätts för. Skriv gärna ner vad som händer i olika situationer så du har exempel på de reaktioner du får.
→ Bekräftarteknik
Var lyhörd. Lyssna och be de andra förklara vad de menar och försök att förstå. Finns det någon situation där du själv agerar så en annan person blir dubbelt bestraffad?
5. Påförande av skuld och skam
Sker genom förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempelvis kanske du inte har informerats om ett möte och när du frågar varför får du sva- ret att du borde ha förstått att mötes skulle hållas.
→ Motstrategi
Intellektualisera. Fråga dig själv om det du har gjort är dumt.
Om svaret är ”ja” kan du rätta till det du har gjort och om svaret är ”nej” får du försöka vända dina känslor om den som faktiskt felaktigt fått dig att känna dem och inte skuldbelägga dig.
→ Bekräftarteknik
Backa upp dina kamrater. Motverka ett klimat där aktiva känner skuld och skam genom att bekräfta dem och deras idéer och fokusera på det som de gör bra i organisationen.
Öka er kunskap
Härskarteknik Motstrategi Bekräftarteknik 1. Osynliggörande Ta plats Synliggör
2. Förlöjligande Ifrågasätt Respektera
3. Undanhållande Kräv korten Informera av information på bordet
4. Dubbel Bryt mönstret Var lyhörd bestraffning
5. Påförande av Intellektualisera Backa upp
6. Objektifiering
Att kommentera kvinnors/mäns utseende i ett irrelevant sammanhang.
Exempelvis att någon blir invald i en styrelse på grund av sitt utseende.
7. Våld eller hot om våld
Då fysiskt våld eller hot om våld används för att få sin vilja igenom.
Fundera över vilka motstrategier och bekräftartekniker som vore bra till härskarteknik 6 och 7.
Öka er kunskap
Maktkompis
I Förbundet Vi Ungas ageraguiden finns övningen Maktkompis13 för styrelser som vill arbeta med sina egna maktstrukter.
Syfte
Styrelsen har en viktig roll i att leda, utveckla, samordna och ansvara för organisationens verksamhet. Eftersom den har en stark maktposi- tion är det viktigt att styrelsen har en förståelse för de maktstukturer som finns.
Hur1. I början av styrelsemötet delar ni in er två och två (eller tre om ni är ett udda nummer styrelseledamöter). Nu är varje par maktkomp- isar som har som uppgift att medvetandegöra varandra om hur ni befäster normer eller använder er av maktstrategier.
Varje gång din maktkompis befäster en norm eller använder en maktstrategi, peta hen (könsneutralt pronom) på axeln.
2. Efter mötet sätter ni er tillsammans med er maktkompis och gör gemensamt en lista över vad ni har gjort bra och vad ni har gjort mindre bra när det gäller att utmana makt och normer under mötet.
Det kan till exempel vara under en viss punkt på dagordningen, på lunchen eller i en viss situation.
På listan skriver ni saker som ni gjort bra (+) och som ni gjort dåligt (-). Saker som inte går att placera som bra eller dåligt blir intressant.
3. Diskutera därefter listorna och fokusera på lösningar.
Övning makt
Kontaktkarta
Övningen Kontaktkarta för informell makt14 från ageraguiden är också en bra styrelseövning om interna maktstrukter.
Syfte
Som styrelse har ni en formell makt som ni blivit tilldelade av era medlemmar. Dessutom finns det inom er grupp en hel del informell makt, som är svårare att både se och styra än den formella makten.
Syftet med denna övning är att synliggöra hur den informella mak- ten gestaltar sig mellan styrelsemedlemmar, samt mellan styrelse- medlemmar och andra medlemmar, i syfte att analysera vad det har för betydelse för maktstrukturer.
Hur1. Ni som styrelsemedlemmar dokumenterar vilka som kontaktar er och vilka ni själva kontaktar både inom och utanför styrelsen. Mät under till exempel en vecka.
2. Sammanställ resultatet. Dela upp kontakterna efter kön, ålder, var i landet kontakterna befinner sig och annat som ni själva anser är relevant. Kanske vill ni också dela upp efter tjänstemän, medlemmar och förtroendevalda? Dela också upp dem efter kontakter som har att göra med era ansvarsområden som styrelsemedlemmar, och kon- takter som inte har det.
3. Presentera era resultat för varandra i styrelsen och gör en analys av vem som kontaktar vem. Diskutera resultatet och ställ följand frågor:
→ Vad beror det på att de informella kontakterna sker mellan vissa?
→ Hur påverkar det maktbalansen i er organisation när vissa medlemmar har informella kontaktvägar in i styrelsen medan andra inte har det?
→ Hur påverkar det maktbalansen i styrelsen när vissa styrelse medlemmar har mer kontakt med varandra än andra?
Övning makt
Om normer
I ert mångfaldsarbete är det viktigt att synliggöra vilka
normer som finns i er organisation. Ofta söker en sig till person- er som är lik en själv vilket gör att andra kan uteslutas.
Oftast är normerna oskrivna, det vill säga ingenting vi tänker på förrän normerna bryts, då någon skiljer sig ifrån den dominerade gruppen.
Det går att säga att det handlar om att anpassa sig eller vara utanför.
Samhället är anpassat efter normer och de gör också att vi förvän- tar oss vissa saker av dem vi möter. Om vi inte passar in i normer bestraffas vi ofta för det, medvetet och omedvetet. Det kan handla om diskriminering eller att vi utsätts för fördomar. Passar vi däremot in i normen följer ofta en rad fördelar.15
Det som är en norm beror på det sammanhang som normen defini- eras utifrån. Det kan alltså skilja mycket från situation till situation.
Exempelvis tillhör en glutenintolerant normen vid ett restaurangbe- sök med SCUF eftersom majoriteten av SCUF är glutenintoleranta.
Om personen däremot besöker restaurangen utan SCUF bryter per- sonen mot normen eftersom hen är i ett sammanhang som ensam glu- tenintolerant. Som ensam är det svårare att ställa krav på likvärdig mat.
Normer för SCUF är underförstådda regler och förväntningar som personer eller grupper har på andra. Genom att tillhöra det som anses “normalt” tillhör personen en norm, och annars inte.
Öka er kunskap
Ord utan tillägg
I Friends metodbok “I normens öga: metoder för en normbryt- ande undervisning”16 förklaras normer genom ord utan tillägg.
Då någon skiljer sig från normen måste personen ofta förklara sig. Till exempel om personen som ung valt att inte dricka alkohol kan detta ofta uppfattas som konstigt och personen måste då förklara varför per- sonen inte vill vara som ”alla andra”.
Däremot behöver vi inte säga ”mansfotboll”, ”den svenska läkaren”,
”den icke-funktionsnedsatta idrottaren”, ”det heterosexuella paret”
eller ”den manliga chefen” eftersom det är normen och då under- förstått vad vi menar.
Som vi tog upp på föregående sida finns det många sätt att bryta mot normen, och att det som bryter mot normen i ett sammanhang inte behöver göra det i ett annat. Utmana därför din bild över att du är ”nor- mal” och andra är annorlunda. Fundera på i vilka situationer du är den som är ”annorlunda”.
Ord utan tillägg Ord med tillägg
Fotboll Damfotboll
Läkaren Den turkiska läkaren
Idrottaren Den funktionsnedsatte idrottaren
Paret Det lesbiska paret
Chefen Den kvinnliga chefen Öka er kunskap
Övning normer
Vem är…?
I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Vem är…?17somtar upp maktförhållanden mellan olika grupper i samhället.
Syfte
Övningen syftar till att belysa att alla människor tillhör olika grupper och att en grupptillhörighet kan skapa fördomar om individer.
Hur1.. Be deltagarna sätta sig i en ring. Antingen på stolar eller på något annat som markerar en plats. Ha en plats för mycket.
2. Du som leder ställer en fråga, till exempel ”Vem är från Göteborg”
och alla som är från Göteborg ska byta plats i ringen.
3. Du läser sedan upp en ny fråga och de som stämmer in på den byter plats. Exempel på ämnen är: land, familj, vänster- eller högerhänt, religion, åsikter eller språk.
Kom på frågor som passar gruppen. Det viktiga är att frågorna symboliserar en grupptillhörighet.
4. Diskutera sedan diskussionsfrågorna i mindre grupper eller i hel grupp.
Diskussionsfrågor
→ Vilka grupper är självvalda och vilka är inte det?
→ Vilka grupper är du med i under en kort period och vilka tillhör du hela livet?
→ Vilka grupper får man fördelar av att tillhöra? Varför?
→ Vilka fördelar får man av att tillhöra de olika grupper vi tagit upp?
Tänk på
De som tillhör normen ses sällan som en grupp – det gör däremot de som avviker från normen. Varför ses till exempel homosexuella som en
grupp men inte heterosexuella? Varför ses ofta de som är religiösa som en grupp men inte de som inte är religiösa?
Det är lätt att samtalet glider in på att handla om vilka fördomar delta- garna själva drabbats av. Även om det är viktigt att lyssna på dessa erfarenheter finns det en poäng med att försöka hålla samtalet på en samhällsnivå eller gruppnivå. Fråga deltagarna om vilka grupper i samhället som utsätts för fördomar.
När du pratar om fördomar måste du vara tydlig med att visa hur de är kopplade till normer och riktar sig mot dem som bryter mot dessa.
Vänd gärna på resonemanget och fråga om det finns fördomar mot människor som kan gå eller som kan se? Finns det fördomar mot het- erosexuella?
Tillgänglighet
Om du inte använder stolar blir övningen mer tillgänglig. Tejpa till exempel upp rutor på golvet som kan markera en plats man kan stå eller ställa en rullstol på.
Det går även att räcka upp handen för att markera om du tillhör gruppen som räknas upp. Var väldigt noga med att berätta hur du byter plats eller räcker upp handen under de olika frågorna.
Variant
Om du känner den grupp du leder så kan du troligen identifiera vissa av de normer som råder i gruppen. Använd gärna dessa när du ska- par frågorna till första delen av övningen. Det kan skapa en intressant diskussion om det klimat som råder i gruppen. Du kan till exempel låta deltagarna i par diskutera vilka fördelar de olika grupperna får.
Övning normer
Homogenitetsstick
I Förbundet Vi Ungas ageraguiden finns övningen homo- genitetsstick18 där ni kan upptäcka hur ni liknar varandra.
Syfte
Med hjälp av övningen synliggör ni vilka normer som ni har i er grupp, och hur pass homogena (=lika varandra) ni är.
HurI den här övningen gäller det att ta stick. Ett stick tar ni genom att hitta något som ni har gemensamt.
1. Dela in er i grupper om tre till fyra personer i varje. Försök sedan att komma på så många likheter som möjligt. För att göra det ännu svårare får ni inte säga saker ni gillar eller ogillar.
2. Flest stick vinner titeln ”mest homogena grupp”.
3. Till sist pratar ni igenom det hela utifrån frågorna nedan.
Exempel på likheter
Hudfärg, modersmål, efternamn, fritidsintressen, religion, sexuell läg- gning, funktionsnedsättning, ålder och så vidare.
Diskussionsfrågor → Vad tog ni inte upp?
→ Vilket fokus fanns i de likheter som ni tog upp – var det saker ni är, saker ni gör eller åsikter ni har?
→ Vad beror det på att vissa saker kommer upp och inte andra?
→ Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att vara en homogen grupp?
→ Vad kommunicerar ni som grupp utifrån vad ni kom fram till i övningen?
Övning normer
Om diskriminering
I SCUF strävar vi efter att alla medlemmar ska behandlas lika.
Ändå kan diskriminering ske. Därför behöver ni veta vad dis- kriminering är och vad ni ska göra om någon diskrimineras.
Diskriminering är då någon inte behandlas lika jämfört med andra på grund av sådant som har med ens egenskaper, bakgrund och identitet att göra. Att behandlas lika är en rättighet enligt FN:s Deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna, som Sverige skrivit under. Tänk på att det även finns specifika FN-konventioner som gäller till exempel rättigheter för barn, kvinnor och funktionsnedsatta.
I Sverige finns det en diskrimineringslag som bygger på FN:s rät- tigheter om att inte bli diskriminerad. År 2009 kom det en ny dis- krimineringslag19 som ersätter de sju tidigare diskrimineringslagarna.
Samtidigt har de tidigare ombudsmännen mot diskriminering (DO, JämO, HomO och HO) slagits ihop till en gemensam Diskriminering- sombudsman, DO som därmed utreder all slags diskriminering.
I princip alla samhällsområden omfattas i lagen och det gäller samtli- ga diskrimineringsgrunder. Undantaget är ålder, då förbudet är begrän- sat till att omfatta endast arbetslivet och utbildningsverksamhet.
Dessa begränsningar gällande ålder kommer förhoppningsvis att försvinna då regeringen 2009 tillsatte en utredning för att säkerställa samma nivå av skydd mot diskriminering gällande ålder som andra grunder. Så håll utkik på www.regeringen.se.
Det har även lämnats en utredning om att införa bristande tillgän- glighet som en ny form av diskriminering. Läs mer om det under begreppet tillgänglighet på sidan 45.
I SCUF ska vi följa Diskrimineringslagen. I samhället, inklusive
Öka er kunskap
Diskrimineringsgrunder
I diskrimineringslagen finns sju olika grunder för diskriminering:
Etnisk tillhörighet
Då diskrimineringen beror på en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion och annan trosuppfattning
Rätten att ha en tro och möjligheten att ge uttryck för den genom till exempel kläder, bön, kost m.m.. Även rätten att vara ateist omfattas.
KönMed kön avses att någon är man eller kvinna. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskriminerings- grunden kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön definieras som könsöverskridande identitet eller uttryck.
Funktionshinder
Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Ålder
Uppnådd livslängd.
Sexuell läggning
Avser homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Öka er kunskap
Diskrimineringsformer
Diskrimineringslagen skiljer på fem olika slags diskrimineringar:
Direkt diskriminering
Direkt diskriminering är då en person utsätts för negativ särbehandling som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering inträffar då bestämmelser och handlingssätt framställs som neutrala men påverkar de ovan nämnda grupperna negativt.
Trakasserier
Trakasserier är då ett uppträdande kränker en persons värdighet på grund av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Om trakasserierna är av sexuell karaktär klassas de som sexuella trakasserier.
Instruktioner ges att diskriminera
Då en person som står i beroendeförhållande får en order av den per- sonen att diskriminera en person enligt någon av de fyra ovan nämnda tillvägagångssätten.
Annan ojämlik behandling
Självklart går det att uppleva sig illa behandlad på grund av annat än det som står i diskrimineringslagen. Sådant ska inte heller accepteras.
Vi ska arbetar för att alla ska vara lika mycket värda.
Det kan till exempel handla om att det finns osynliga regler om hur vi ska vara i en förening, och att dessa regler uppfattas som hinder för en person.
Ungdom mot Rasism har en metod mot detta. På deras utbildningar och träffar har de en “mångafaldsuppmuntrare” med ansvar att alla ska
Öka er kunskap
Ansvar att agera
I Agera utan att diskriminera – en handbok för arbete mot dis- kriminering står det om ansvaret att agera mot diskriminering.
Det är den som är ansvarig för en verksamhet som har ansvar för att utreda och åtgärda diskriminering som den ansvarige, eller en representant för den ansvarige, har fått kännedom om.
I en ideell förening är det styrelsen som är ansvarig och det är till ordförande som en person ytterst kan vända sig. Det går även att vända sig till valberedningen eller årsmötet om styrelsen inte vill hantera ärendet.
Ideella föreningar omfattas av diskrimineringslagen i sin roll som arbetsgivare och när föreningen ordnar aktiviteter som är öppna för allmänheten eller vid försäljning av varor och tjänster.
Det är bra att göra tydligt vem en person ska vända sig till i första hand och även i andra hand om personen upplever diskriminering, till exempel genom ett anslag på den gemensamma anslagstavlan i fören- ingslokalen eller på föreningens hemsida. Att ha den typen av informa- tion tydligt anslaget sänder ut signaler om att detta är frågor som tas på allvar och fungerar som en ständig påminnelse om hur vi bemöter varandra.
Du kan tänka dig ansvaret som en stege, där du i första hand vänder dig till den som är närmast ansvarig för den aktivitet där du upplevt dig diskriminerad, i andra hand till ordförande för föreningen och i tredje hand till valberedningen och årsmötet. Det är alltid ordförande och styrelsen som är ytterst ansvarig.
Om du upplever dig diskriminerad i samband med att du sökt medlemskap i en förening eller i din roll som medlem kan du antingen välja att ta upp situationen med ansvariga i föreningen eller vända dig till en antidiskrimineringsbyrå för att se om de kan hjälpa er att lösa situationen. Det finns inget generellt lagskydd mot diskriminering i dessa situationer men förhoppningsvis går situationen att lösa ändå.
Hitta din närmaste antidiskrimineringsbyrå på www.adbsverige.se eller kontakta Diskrimineringsombudsmannen på www.do.se.
Öka er kunskap
Ansvarsstegen
Ansvarsstegen visar i vilken ordning en person kan ta upp diskriminer- ing inom en förening. Det kan vara klokt att prata med en antidiskrim- ineringsbyrå eller Diskrimineringsombudsmannen först för att få råd kring vad som är viktigt att tänka på eller om det som har hänt skulle kunna vara diskriminering.
Lina Gidlund, projektledare för AGERA – utan att diskriminera har bearbetat texten så att den passar här. Läs mer om projektet och ladda ned handboken på www.ageraprojektet.se.
Ansvarsstegen
1. Rådgör eventuellt med en antidiskrimineringsverksamhet eller Diskrimineringsombudsmannen kring om det som hänt skulle kunna vara diskriminering och vad som är viktigt att tänka på i kontakter med ansvariga för föreningen.
2. Vänd dig till närmast ansvarig för aktiviteten eller gruppen.
3. Vänd dig till ordförande och styrelsen för föreningen.
4. Diskutera möjliga sätt att agera med din antidiskrimineringsbyrå eller om du är anställd kan du ta in ditt fackförbund
5. Vänd dig till årsmötet om det rör frågor om medlemskap i föreningen eller till Diskrimineringsombudsmannen om det rör anställning eller användning av vara eller tjänst som föreningen erbjuder allmänheten.
Öka er kunskap
Hela havet stormar
I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Hela havet stormar20 som visar hur det kan vara att vara diskriminerad.
Syfte
Övningen väcker diskussion och får deltagarna att börja se till männi- skors olika villkor, förutsättningar och hinder. Detta för att belysa att normer i samhället gör att vissa grupper är privilegierade eller inte.
Hur1. Ställ stolar på rad i mitten av ett rum med ryggen mot varandra.
Det ska vara en eller några stolar färre än antalet deltagare.
2. Sätt på musik och låt deltagarna gå runt stolarna. Stoppa musiken efter ca 10-20 sekunder. När musiken stannar ska deltagarna hitta en ledig stol och sätta sig på. Den som inte hittar en stol åker ut och går sedan åt sidan.
3. Gör en omgång där alla utgår från samma regler. Förklara sedan att Hela havet stormar, som många har lekt tidigare, denna gång är en övning. Berätta att de som åker ut får en ny roll nämligen att obser- vera vad som händer i övningen.
4. Efter första omgången lägger du till en ny regel. Ställ en annan stol cirka tre meter från stolarna som står med ryggen mot varandra.
Dela upp gruppen i tre mindre grupper genom att räkna dem. Säg att grupp nummer ett, förutom platserna i mitten, även måste gå runt stolen längre bort varje varv. De får inte sätta sig på stolen.
5. Ta bort ytterligare en eller flera stolar och fortsätt på samma sätt.
Det kan korta ned tiden på övningen om du tar bort flera stolar sam- tidigt. Ganska snabbt kommer personerna i grupp ett att känna sig orättvist behandlade och många av dem kommer att åka ut.
6. Låt deltagarna sätta sig ner och diskutera när övningen är färdig.
Försök att belysa normer genom att utgå från de grupper som har Övning diskriminering
fördelar i samhället.
Det kan ibland vara lättare att fråga vilka som måste gå runt hin- dret (stolen längre bort) i verkligheten. Det är dock viktigt att sätta ord på de personer som gynnas i samhället, alltså de som inte behöver gå runt i hindret. Om det är svårt att få igång diskussion- erna kan du ge egna förslag. Du kan också utgå från diskriminer- ingsgrunderna.
Diskussionsfrågor
→ Vad hände i övningen?
→ Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar?
→ Hur var det att vara i den gruppen som fick fördelen att ta det korta varvet?
→ Varför säger man inte ifrån när man får de ”bra” reglerna?
Koppla diskussionen till samhället och privilegier:
→ Tror ni att man säger ifrån när man får högre lön bara för att man är man?
→ Hur regerar man på att vara den som springer runt stolen långt bort? Blir man arg och kämpar eller ger man upp? Vad händer när man inte orkar kämpa och inte orkar säga ifrån?
Om vi skulle översätta leken till verklighet:
→ Vilka behöver inte gå runt den extra stolen? I samhället? I sko- lan? I organisationen? På företaget?
Börja gärna generellt och bli sedan mer specifik. Skriv gärna upp grup- perna på tavlan/blädderblocket.
TipsUtgå från det som händer i övningen – om någon blir upprörd kan ni ta upp det, om ingen säger ifrån kan ni ta upp det, om någon springer fort och någon ger upp kan ni prata om det. Generalisera gärna gruppens reaktioner och koppla dem till normer och diskriminering.
Det kan vara bra att betona att det är du som delade ut fördelarna och nackdelarna, och att alla hade samma förutsättningar från början.
Därigenom belyser du hur normer fungerar – det handlar inte om att
Övning diskriminering
Ramarna
I RFSL-Ungdoms och Forum för levande historias metod- material BRYT finns det en övning som tar upp normer kring män och kvinnor som de kallar Ramarna21.
I vårt samhälle har vi mer eller mindre uttalade regler för hur vi ska vara som tjej eller kille. Det går att säga att det är två ramar som alla ska passa in i. Antingen ska vi vara i kill- och mansramen med man- lighet eller så ska vi vara i tjej- och kvinnoramen med kvinnlighet.
Syfte
Syftet med metoden är att få syn på hur de här reglerna ser ut och hur de hänger ihop med regler för etnicitet och sexualitet. En viktig del av metoden handlar om att fundera på vilken roll ramarna spelar för vilken makt och status någon får.
Material
→ Whiteboardtavla/blädderblock → Whiteboardpenna/spritpenna → Två ritade ramar att fylla med ord Brainstorming
Berätta om våra samhällsramar för kön och rita två ramar bredvid varandra på tavlan. Be deltagarna brainstorma om ramarna:
→ Vad anses manligt? Hur ska killar och män vara och se ut i vårt samhälle?
→ Vad anses kvinnligt? Hur ska tjejer och kvinnor vara och se ut i vårt samhälle?
Poängtera att det handlar om vad som allmänt anses vara kvinnligt och manligt i samhället, inte vad någon själv personligen tycker.
Ta en ram i taget. Skriv upp det som sägs som kvinnligt i ramen för kvinnligt på tavlan och det som sägs som manligt i ramen för manligt på tavlan. Upprepa högt så att alla kan höra.
Övning diskriminering
Reflektioner
Be deltagarna att två och två fundera en stund över det som står i ramarna:
→ Vad tänker man när man ser alla orden?
→ Varför är det många ord i kill-ramen som värderas högre än de i tjej-ramen?
Gå sedan igenom några av reflektionerna och diskutera i grupp.
Lägg gärna till några poänger om de inte kommer upp, som att det är omöjligt att helt leva upp till alla orden i ramarna.
Var också tydlig med att killramen kan placeras högre upp än tjej- ramen eftersom manlighet och killar värderas högre i vårt samhälle än tjejer och kvinnlighet. Och peka på att både manliga män och kvinn- liga kvinnor antas vara heterosexuella i vårt samhälle.
Be deltagarna att återigen fundera två och två:
→ Vad får man för fördelar av att hålla sig inom ramarna?
→ Vad händer om någon går utanför ramarna för mycket eller på fel sätt, till exempel om en tjej tar mycket plats eller om en kille är väldigt känslig?
→ Vad händer om man inte kan se om någon är kille eller tjej?
→ Vad spelar hudfärg och klasstillhörighet för roll för hur man ser på tjejer och killar?
→ Varför är ordet pojk-flickor oftast förknippat med något positivt, medan vi inte använder ordet flick-pojkar?
Diskutera sedan i helgrupp vilka följder det kan få om en person går utanför ramarna. Det kan handla om allt från skämt, kommentarer och blickar till trakasserier och våld.
Övning diskriminering
Om tillgänglighet
I SCUF är vi bra på tillgänglighet för intoleranta men vi är inte så bra på andra funktionsnedsättningar. Vi upplever att andra organisationer också kan bli bättre på tillgänglighet.
Tillgänglighet innefattar inte enbart tillgängliga lokaler utan alla delar av verksamheten ska vara tillgänglig. Det kan innebära att erbjuda hörselslingor, information i punktskrift, specialkost eller att anpassa utskick med mera. Det handlar om att både se till synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Målet är att göra så att alla personer som vill engagera sig i organisationens verksamhet kan göra det.
I diskrimineringslagen finns inte otillgänglighet med som en form av diskriminering av funktionsnedsatta. Dock lämnades nyligen en utredning till regeringen som föreslog just detta.
När en funktionsnedsatt missgynnas i en situation eftersom ansvariga inte gjort verksamheten tillgänglig ska det räknas som diskriminering.
Förslaget är att det ska gälla inom alla samhällsområden som finns med i diskrimineringslagen i dag.
Sedan några år tillbaka används inte längre handikapp som begrepp. Socialstyrelsen råder istället alla att använda begreppen funk- tionsnedsättning och funktionshinder.
Men i diskrimineringslagen används tyvärr fortfarande funktion- shinder som en synonym till funktionsnedsättning. SCUF ser gärna att diskrimineringslagen ändras på denna punkt.
Enligt Socialstyrelsen är ett funktionshinder en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Tillgänglighet för SCUF är att alla ska kunna delta på lika
Öka er kunskap
Tillgänglighetsarbete
En funktionsnedsatt är inte enbart sin funktionsnedsättning utan ska som alla andra kunna delta i verksamheten utifrån det syfte som verksamheten har. Här kommer tips för detta.
Ta hela ansvaret
För att alla ska kunna delta måste tillgängligheten vara garanterad innan och inte läggas över på den funktionsnedsatte att hjälpa till med på plats. Otillgänglighet är en form av diskriminering även om det inte står med i diskrimineringslagen.
Tänk på att inte peka ut eller beskylla någon för sin funktionsnedsätt- ning. Säg exempelvis inte att ni nu har en person här som inte tål rök och att därför får ingen röka eller att nu fick vi byta restaurang för att det inte gick att komma in med rullstol.
Informera alla innan
Informera om tillgänglighet, vad som gäller, inför varje aktivitet för att alla ska kunna delta. Detta speciellt med tanke på allergier som kan innebära ett direkt livshotande tillstånd.
Informera både vid anmälan, i utskick till deltagare, vid kontakt med till exempel konferensanläggningen, genom lappar vid ingångar och dubbelkolla på plats med alla så att de verkligen har koll.
Fokusera på lösningar
Självklart kan det trots noggranna förberedelser uppstå oväntade situ- ationer som måste lösas på plats tillsammans med den funktionsned- satte. Men fokusera då på själva lösningen och undvik att beklaga er över hur jobbigt det måste vara att råka ut för detta.
Det är jobbigt som det är att bli diskriminerad – man har inte lust att säga att det inte är någon fara när det är det. Och be gärna om ursäkt eftersom det är ni som är ansvariga för att tillgängligheten inte hållit.
Öka er kunskap
Se bortom funktionsnedsättningen
När ni träffar en funktionsnedsatt är det viktigt att inte enbart prata om personens funktionsnedsättning. Ställ hellre de frågor som ni skulle ställt till den som inte är funktionsnedsatt.
Låt personen själv ta initiativ till att prata om hur den har det med sin egen funktionsnedsättning. Det här är så klart inte det samma som att prata om frågor som har med personens deltagande att göra. Ställ alltså helst generella frågor och inte privata.
Gör ingen stor grej av att ni har fixat tillgänglighet. Det är inget undantag utan en självklarhet. Den som är funktionsnedsatt ska inte behöva visa sig tacksam för att hen slipper bli diskriminerad.
På sidan 55 finns checklistor med konkreta metoder för hur man bland annat kan göra en verksamhet tillgänglig.
Kom ihåg!
Ta hela ansvaret själv
Informera om tillgängligheten innan
Fokusera på lösningar vid problem
Se människan bortom funktionsnedsättningen
Öka er kunskap
Välkommen?
I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Välkommen22 som visar hur vårt samhälle inte är tillgängligt.
Syfte
Att synliggöra normen att inte vara funktionsnedsatt genom att själva prova på att inte tillhöra den. Det är i många fall lätt att tillgängliggöra miljöer som är otillgängliga, ändå händer det alltför sällan.
Material
Ögonbindlar (sjalar, halsdukar eller liknande).
Hur1. Dela in deltagarna i par. Dela ut ögonbindlar. En person i varje par bär ögonbindeln, och den andra fungerar som guide. Guiden ansva- rar för sin partners säkerhet.
2. Låt paren promenera i 15 minuter. De får gärna gå upp och ner för trappor och gärna utomhus. Du kan själv välja om du tycker de ska byta så att båda får prova båda rollerna. Det är viktigt att ni går i en ”riktig” miljö och inte bygger upp en labyrint eller liknande. Poän- gen är att se hur våra inomhus- och utomhusmiljöer är skapade uti- från normer, i det här fallet att vi kan se.
3. Dela in deltagarna i mindre grupper. Låt deltagarna få möjlighet att reflektera över vad de visste från början, och vad de lärde sig av övningen.
Diskussionsfrågor
→ Vad gjorde ni? Varför?
→ Hur kändes det under promenaden?
→ Vad var det svårast?
Övning tillgänglig
→ Vem är miljön anpassad för?
→ Vad hade kunnat ändras för att det skulle vara lätt för dig?
→ Vad kan detta skapa för inställning till personer med funktions- nedsättningar?
→ Hur ser det ut i vår närmiljö? Hur tillgängligt är det för personer med funktionsnedsättningar?
→ Hur kan miljön göras mer tillgänglig? Är det till exempel verk- ligen nödvändigt med trappor och trottoarkanter? Prova att rita om skolan/företagets/organisationens lokaler så att de blir mer tillgängliga.
→ Vad kan förändras i samhället så att en funktionsnedsättning inte nödvändigtvis innebär ett funktionshinder? Funktionshinder upp- står i mötet med ett otillgängligt samhälle.
→ Hur påverkar normer?
Tillgänglighet
Om det är någon som inte hör eller pratar så hitta ett annat sätt än att prata som guiden kan kommunicera på. Det kan till exempel vara genom knackningar på ryggen.
Variant
Fundera på en variant som skulle passa just din organisation för att synliggöra hur normer kan fungera.
En variant för SCUF skulle kunna vara att lägga upp massor av kakor på ett bord. Genom att dela in personer i grupper där vissa bara får äta glutenfritt, laktosfritt med mera synliggör du hur vissa inte kan äta allt. Kanske finns det ibland inget uppdukat.
Övning tillgänglig
Kom igång
I denna del finns enkla metoder och tips på hur ni på ett struk- turerat och demokratiskt sätt kan få in ett mångfaldsperspektiv i ert arbete.
Det finns övningar för hur ni kan göra en egen inventering och en mångfaldsplan, samt konkreta checklistor att följa. Ni får även tips på hur ni leder en övning på bästa sätt.
Er typiske medlem
Syfte
Att ta fram en stereotyp av er typiske medlem. Även om resultatet inte är statistiskt korrekt visar det hur ni själva upplever vilka grupper som söker sig till organisationen.
Hur
1. Fundera först en och en och sedan i smågrupper över frågorna:
→ Vem är er typiske medlem (ex. ålder, kön, intolerans, klass, etnicitet, religion och funktionsnedsättning)?
→ Vad är det som gör att denna person är medlem? Vad i organi- sationen lockar?
2. Ta sedan fram era och förbundets stadgar och verksamhetsplan. Gå igenom tillsammans:
→ Vilka målgrupper har ni?
→ Vad gör ni för dessa målgrupper?
4. Sätt er till sist i smågrupper igen. Jämför er typiske medlem (som ni tog fram i steg 1) med de målgrupper som organisationen har:
→ Når ni ut till de som ska?
→ Kan den verksamhet som ni har på något sätt utesluta vissa av era målgrupper?
→ Är det ok att vara annorlunda i SCUF/er organisation?
Undersökning
Hur1. Börja först med att fundera vad syftet med er undersökning är:
→ Vill ni se vilka samhällsgrupper som väljer att engagera sig hos er?
→ Eller är ni kanske mer intresserad av hur era medlemmar ser på begrepp som mångfald, diskriminering och normer med mera?
Övning kom igång
2. Välj er undersökningsmetod då en undersökning kan göras på många olika sätt.
3. När ni gjort undersökningen är det dags att sammanställa resul- tatet:
→ Vad visar resultaten?
→ Fick ni fram det ni trodde?
→ Fanns det några utmärkande resultat?
→ Vad säger de om er som organisation?
Metoder
→ Ni kan till exempel använda er av en enkätundersökning. Ett stort antal medlemmar, helst slumpmässigt utvalda, får då svara på samma frågor med fasta svarsalternativ om till exempel personens ålder, reli- gion eller funktionsnedsättning. Men ni kan också ställa frågor om diskriminering eller andra viktiga begrepp.
→ En annan metod är djupintervjuer, då intervjuar ni ett mindre antal medlemmar och ställer många och mer djupgående frågor till dem kring exempelvis diskriminering. Det är en bra metod då ni vill veta hur medlemmen ser på organisationen kring dessa frågor.
→ En tredje metod är att direktobservera genom att till exempel observera vad som händer på en aktivitet. Vilka har makt? Kan alla delta på lika villkor? Det kan vara bra för att upptäcka strukturer som finns i organisationen som medlemmarna inte är medvetna om.
Tänk på
Vilken metod ni än väljer är det viktigt att ni framhäver vad under- sökningen ska användas till, att undersökningen är frivillig och att alla är anonyma. Att ställa frågor kring om man blivit diskriminerad eller inte och om kön, etnicitet, sexuell läggning med mera är väldigt personligt och det måste vara ett personligt val om man vill delta i en sådan undersökning.
Övning kom igång
Problem Åtgärd Ansvarig Resultat Blomman Att vattna Trädgårds Blomman är vissen blomman -mästaren lever!
Få laktos- Enkät till Styrelsen SCUF till intoleranta laktosint. för fler
Social Mångfalds- Aktivitets- Inkludering exkludering inspiratör ansvarig
Mångfaldsplan
Syfte
Att på ett enkelt sätt strukturera upp ert mångfaldsarbete så att ni har något att utgå från. Med hjälp av planen kan ni lättare följa ert arbete mot mångfald.
Hur1. Bestäm syfte, målsättningar, användningsområden, målgrupper med mera. Om ni har gjort en inventering kan ni ha med information om den som en bakgrund till planen.
2. Börja gärna med en enkel handlingsplan som utgår från exempel- vis rubrikerna problem, åtgärd, ansvarig och resultat, se bilden nedan. Fokusera på några problem i taget så att ni inte tar på er för mycket.
3. Bestäm hur ni ska utvärdera arbetet. Det är viktigt att ni skriver upp det ni har uppnått så att ni inspireras till att fortsätta arbetet. Även om ni inte uppnått alla mål så kan ni lära er något av att ni har försökt och förhoppningsvis hitta ännu bättre metoder.
Om ni behöver tips och idéer till er plan kan ni hitta SCUF:s mång- faldspolicy och handlingsplan på www.scuf.se.
Övning kom igång
Använd checklistor
Nedan följer konkreta checklistor som ni kan använda er av i mångfaldsarbetet. Ha med dem i ert arbete som stöd.
Planering
R När ni bestämmer datumet för aktiviteten, tänk på att det finns andra helgdagar än de kristna. Studieförbundet Sensus tar fram en mångkulturell almanacka som går att beställa på www.sensus.se.
R Att välja ut en specifik åldergrupp är helt ok men tänk på att en viss grupp då exkluderas så att ni tänker på de nästa gång ni ska ordna en aktivitet.
R Är lokalen/aktiviteten tillgänglig? Kan en person med rullstol vara med? Kan hörselskadade och synskadade vara med? Personer med allergi, intolerans eller specialkost?
Utskick
R När ni skickar ett utskick om exempelvis aktiviteter är det vik- tigt att så många som möjligt kan ta del av informationen. Tänk därför på att använda ett enkelt språk.
R Ni kan också ha med en mening som säger att information om aktiviteten finns på hemsidan på engelska eller på andra språk, så att ni når ut även till personer som inte kan svenska så bra. På www.volontarbyran.se kan ni som organisation lägga ut ideella uppdrag som ni vill ha hjälp med, exempelvis översättning.
R Genom att ha utskicket på hemsidan når ni även ut till personer med synnedsättning. Detta eftersom synnedsatta kan ha dator-
Kom igång
R För att alla ska kunna delta oavsett vad kan det vara bra att ha en mening som betonar detta, exempelvis “Vi vill att just du ska kunna delta under aktiviteten och därför behöver vi veta hur vi gör det så bra som möjligt för dig. Låt oss veta detta i anmälan.”
R Fundera på: - Vilka nås av utskicket?, - Vissa grupper exkluderas?, - Finns det något annat sätt som ni kan nå ut till dem?
Under aktiviteten
R När ni vet vilka som kommer är det viktigt att ni ser till gruppens utgångspunkter och försöker ordna så att alla som sagt till i förväg får hjälp med sina behov.
R Välj ut en person som är ansvarig för att se till att alla deltagare deltar på samma villkor. Denna person har också ett ansvar att agera om någon blir illa behandlad och diskriminerad på något sätt.
R Om mikrofon eller hörslingor används, tänk på att prata en i taget.
Om PowerPoint används är det bra att läsa upp det som står och beskriva bilder och skriv ut åhörarkopior. Använd hellre svart än röd penna om du skriver på en whiteboard.
R Var tydlig med vad all mat och dryck innehåller så att ingen kän- ner sig osäker.
R Om ni behöver en tolk för döva, dövblinda, vuxendöva eller hör- selskadade kan man kontakta en av tolkcentralerna som finns i Sverige, vilket är Landstingens tolktjänst. Se mer information på www.tolkcentralen.se. Var noga med att ange hur lång tid som tolken ska närvara.
Kom igång
R Hörselslingor kan oftast lånas av din kommun eller ditt landsting till föreningar. Lättast är att du kontaktar dem! Hörselskadades riksförbund (HRF) har också på många orter en hörselslinga. I stockholmsområdet lånar även LSU ut deras hörselslinga till medlemsorganisationer.
R Om ni behöver en språktolk finns det en söktjänst på www.kam- markollegiet.se där ni kan söka efter tolkar för 35 olika språk i hela Sverige. Det är inte gratis men där kan ni få en bra översikt.
R Gör en utvärdering med deltagarna. Det kan vara en enkät, en handuppräckning eller på post-it-lappar.
Efter aktiviteten
R Gör en egen utvärdering där ni frågar er själva hur aktiviteten gick, både allmänt och utifrån ett mångfaldsperspektiv. Utgå gärna från deltagarnas utvärderingar och dessa checklistor för att se vad ni uppnådde. Den som är ansvarig för aktiviteten har ansvar för att detta görs.
R Tänk på att det tar lång tid att förändra strukturer. Så bli inte bes- vikna på att ni inte uppnår alla era mål. Fokusera istället på det som ni har gjort bra och att det bara kan bli bättre.
Kom igång
Att leda en övning
När du ska leda en övning är det viktigt att tänka på:
Ifrågasätt dig själv
Läs igenom övningen noggrant så att du förstår vad den går ut på. Gör sedan övningen med dig själv så att du först ifrågasätter dina egna för- domar. Ju mer öppen du är desto mer kommer gruppen att vara det.
Ha inga rätta svar
Övningen är till för att få alla deltagare att börja tänka på ämnet och ifrågasätta. Det finns inga rätta svar men det finns gränser för vad som är okej att säga för att inte behandla någon illa.
Behandla alla lika
Se till så att alla blir delaktiga och har lika möjlighet att uttrycka sig.
Gör klart innan hur ni i gruppen ska behandla varandra, att man exem- pelvis inte avbryter utan låter alla tala till punkt. Det kan vara bra att använda sig av smågrupper som sedan får redovisa sin diskussion för hela gruppen.
Var konkret
Lägg övningen på rätt nivå utifrån deltagarnas kunskaper. Genom att koppla det till konkreta exempel kan det bli mer lättförståeligt.
Kom igång
