Vi har i denna studie intagit lärares perspektiv och förklarat hur lärare idag arbetar med elevers läsintresse. Tankar om att undersöka även biblioteks, elevers och vårdnadshavares perspektiv kan vara av intresse då barn och ungas läsning är påverkningsbart även från dessa håll. Den nedåtgående lästrenden är ett komplext problem där många olika faktorer spelar in. Ska lästrenden vända är känslan att det krävs krafttag från samtliga involverade parter, och inte enbart från skolväsendet.
Referenslista
:Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Statens kulturråd.
Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Gilla böcker.
Cremin, T., Mottram, M., Collins, F., Powell, S. & K. Safford. (2014). Building communities of engaged readers: reading for pleasure. Routledge.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB.
Eckeskog, H., & Lundgren, B. (2015). Förståelsestrategiers möjlighet att utveckla kritisk literacy-kompetens. I B. Lundgren & U. Damber, Critical literacy i svensk klassrumskontext (s. 37-50). Umeå universitet.
Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö studies in educational sciences No. 29. Malmö Högskola.
Gregory, E. (1992). Learning Codes and Contexts: a psychosemiotic approach to beginning reading in school. I K. Kimberly., M. Meek & J. Miller (Red.), New readings. Contributions to an understanding of literacy. A & C Black (Publishers) Limited.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Natur & Kultur.
Hultgren, F., & Johansson, M. (2016). Läsmiljö och läsande förebilder i förskolan.
Skolverket. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Förskola/021-
Lasa-o-beratta/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M21_fsk_04A_01_lasmi ljo.docx
Hultgren, F., & Johansson, M. (2017). Stimulera läsintresse – en introduktion.
Skolverket. Hämtad från:
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1173288/FULLTEXT01.pdf
Ivarsson, L. (2019). Läsningens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens grunder (s. 107-117). Gleerups Utbildning AB.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö studies in educational sciences No. 33. Holmbergs.
Legilexi. (2019). Högläsning för barn. Hämtad från:
https://legilexi.org/media/1521/legilexirapportho-gla-sning_20190610-1.pdf Läsdelegationen. (2018). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.
Betänkande. (SOU 2018:57). Norstedt Juridik.
Mullis, I., Martin, M O., Foy, P., Drucker, K. (2012). PIRLS 2011. International results in reading. TIMSS & PIRLS International Study Center, Lynch School of Education, Boston College Chestnut Hill, MA, USA and International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) IEA Secretariat Amsterdam, the Netherlands.
Nordlund, A. (2020). Läsningens tillstånd bland barn och unga. Perspektiv på läsförmåga, tid för läsning och läsmotivation. I Nordlund, A. & Svedjedal, J, Läsandets årsringar. Rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige (s. 43-74). Svenska Förläggareföreningen Ek. för.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmeteodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2016). PIRLS 2016. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 463. Skolverket, 2017.
Skolverket. (2018). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapport 487. Skolverket, 2019.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Reviderad 2019. Norstedts juridik.
Skolverket. (2022). Hämtad från: https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../skolbibliotekarie/stark-elevers-sprakliga-formaga
Tjernberg, C. (2019). Balanserad läsundervisning. I T. Alatalo (Red.), Läsundervisningens grunder (s.225-238). Gleerups Utbildning AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-Bilaga 1
Missivbrev 2021-11-15
Institutionen för utbildning, kultur och kommunikation
En studie om hur lärare verksamma i årskurs 1-3 agerar för att bryta den nedåtgående lästrenden.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Vi är två lärarstudenter som läser termin 8 på grundlärarprogrammet F-3 vid Mälardalens högskola. Vi har precis påbörjat vårt självständiga arbete (15hp) på avancerad nivå i ämnet svenska och har som syfte att undersöka hur lärare agerar för att bryta den nedåtgående lästrenden då läsning så tydligt är en grund för elevers språkutveckling.
I föreliggande studie tillämpas en semistrukturerad intervju som metod. Denna genomförs vid ett tillfälle, online via zoom, och uppskattad intervjutid är ca 25 minuter.
Deltagandet i undersökningen är både anonymt och frivilligt och du har rätt att närsomhelst avbryta ditt deltagande.
Redan nu vill vi uppmärksamma dig på att vi önskar att göra videoupptagningar under intervjutillfället. Anledningen till detta är att stärka studiens validitet. Videomaterialet är endast till för vårt resultat och vår analys och kommer därefter att raderas.
Vi skulle vara ytterst tacksamma om du har möjlighet att bidra till vår studie genom ditt deltagande.
Vid intresse, vänligen kontakta oss via mail eller telefon. Tveka inte att höra av dig om du har några frågor.
Vänliga hälsningar,
Emelie Pettersson och Angelica Blomberg
Emelie Pettersson Angelica Blomberg
Telefon: 0763-454023 Telefon: 0705-797537
Mail: epn15004@student.mdh.se Mail: abg18004@student.mdh.se
Vår handledare för denna studie är Stefan Blom. Har du vidare funderingar är du välkommen att kontakta honom via: stefan.blom@mdh.se
Bilaga 2
Bilaga 3
Intervjufrågor:
1. Får elever ta del av högläsning i din undervisning? Om ja, hur ofta?
2. Får elever ta del av boksamtal i din undervisning? Om ja, hur ofta? Om nej, varför?
3. Hur mycket tid ägnar elever åt skönlitterär läsning/skoldag? (Ex. bänkbok, högläsning, parläsning)
4. Vem bestämmer vilka böcker eleverna ska läsa? Varför?
5. Finns samarbeten med aktörer utanför skolväsendet? Ex. bibliotek, författare, bokförlag?
6. Finns det samarbete med hemmen beträffande läsning? Varför? Varför inte?
7. Kommunicerar du vikten av elevers dagliga läsning med vårdnadshavare? Om ja, hur ofta och på vilket sätt?
8. Tillämpas parläsning i din undervisning? Varför? Varför inte?
9. Tillämpas storbok i din undervisning? Varför? Varför inte?
10. Arbetar du medvetet aktivt för att bryta den nedåtgående lästrenden hos barn och unga? Hur i så fall?
11. Kan du som lärare se samband mellan läsintresse och läsförståelse? Vilket i så fall?
12. Upplever du som lärare att du får den hjälp och stöttning du behöver kring elevers läsning?
13. Finns tillgång till digitala lärverktyg för elever i behov av detta vid läsning?
14. Tillämpar du som lärare Läsfixarnas läsförståelsestrategier i din undervisning?
Om inte, använder du någon annan typ av läsförståelsestrategier?
15. Läser du skönlitteratur på din fritid? Varför? Varför inte?
16. Få elever ta med sig böcker hemifrån och läsa/visa/berätta om dessa?
17. Påverkar det nedåtgående läsintresset hos unga din undervisning? Om ja, hur?
18. Beskriv vilka arbetssätt och metoder du tillämpar i din undervisning
beträffande skönlitterär läsning. (Ex, högläsning, par- och enskild läsning, att skriva/rita efter läsning, boksamtal och estetiska uttrycksformer kring en bok)
19. Finns det något du önskar förbättra i din undervisning beträffande läsning eller har du någon kommentar till hur lärare i stort kan arbeta för att bryta den nedåtgående lästrenden?