4 Analys
5.1 Påverkandet av det digitala kommunikationsverktyget Zoom.us på
kommunikationsverktyget Zoom.us på
scenarioplanering
I studien har deltagarnas tidigare erfarenheter analyserats med syfte att bidra med ökad förståelse för hur deltagarna upplevde SP och digitala kommunikationsverktyget Zoom.us. Enligt tidigare forskning anses digitala verktyg som Zoom.us vara en rimlig teknologi för utförandet av VSP arbete
(McWhorter och Lynham, 2011). Studiens resultat stämmer in med tidigare forskning då
innehållsanalysen visade att tidigare erfarenheter av det digitala verktyget Zoom.us underlättar för att snabbare kunna påbörja VSP. Detta kan betyda att tidigare erfarenheter av Zoom.us kan främja arbetet med VSP då tidigare erfarenheter kan effektivisera arbetet med VSP. Samt att Zoom.us möjligtvis kan vara ett grundläggande verktyg vid utförande av VSP.
Enligt tidigare forskning är SP en metodologi som anses vara förvirrande för nya användare som inte använt metodiken tidigare (Verity, 2003). Utifrån innehållsanalysen fanns det deltagare som ansågs sig ha erfarenhet av det digitala verktyget Zoom.us. Deltagarna upplevde trots detta inte att VSP var bättre än traditionell SP, då deltagarna menar att det finns fördröjningar i att kunna ställa frågor och att få svar. Att det upplevs finnas problematik med kommunikationsverktyget kan leda till att
kommunikationen kan upplevas bli sämre vid utförande av VSP i jämförelse med traditionell SP. Detta kan betyda att trots att deltagarna har erfarenhet av digitala verktyg, betyder det inte att processen underlättas eller att upplevelsen blir mer positiv. I innehållsanalysen lyfter deltagare att de själva inte ansåg sig ha någon tidigare erfarenhet av digitala kommunikationsverktyg. Detta visade sig inte påverka genomförandet av VSP och det framkom inte heller att dessa deltagare upplevde det som något hinder att de saknade erfarenhet av Zoom.us. Utifrån innehållsanalysen var deltagarna som inte hade erfarenhet av Zoom.us positivt inställda till att lära sig mer om SP och hade även en positiv upplevelse av workshopen. Deltagarna utan tidigare erfarenhet av Zoom.us kunde utan hinder fungera som en deltagare med erfarenhet under workshopen. Detta kan möjligtvis betyda att tidigare
erfarenheter av kommunikationsverktyg inte är avgörande för att SP eller VSP ska introduceras inom en organisation. Att personer utan tidigare erfarenhet var mer positivt inställda till att lära sig mer om
42
SP kan möjligtvis även vara positivt för en arbetsplats som ska introducera VSP för första gången. Då dessa deltagare utifrån innehållsanalysen verkar mer öppna för att lära sig.
Tidigare forskning visar att ny virtuell teknologi har ansetts vara rimlig teknik för utförandet av VSP arbetet (McWhorter och Lynham, 2011). Under experimentet observerades det att de flesta deltagarna använde papper och penna trots att de inte var begränsade i vilka verktyg de skulle kunna använda. Detta antyder att när deltagarna fritt får välja vilka verktyg de vill använda för SP och VSP väljer de att gå tillbaka till traditionella verktyg snarare än att använda digitala verktyg. Dagens digitala verktyg är möjligtvis inte så nödvändiga som McWhorter och Lynham (2011) anser. Inte heller verkar de digitala verktygen kunna ersätta de traditionella verktygen som papper och penna. Detta väcker funderingar och intresse hur relevant digitala kommunikationsverktyget Zoom.us egentligen är för att utföra VSP. Möjligtvis behöver Zoom.us utvecklas vidare för att i framtiden kunna vara en ersättning för verktygen papper och penna.
Flera olika digitala verktyg som email, textmeddelande, röstöverföring via datornätverk kan användas för att samarbeta i en virtuell miljö (Bennett, 2014; Thomas, 2014). I innehållsanalysen lyfter flera deltagare att de tidigare arbetat med andra verktyg än Zoom.us, vilket stämmer överens med Bennet (2014) och Thomas (2014) forskning om att det finns olika digitala verktyg där ett virtuellt samarbete kan inledas. Utifrån innehållsanalysen hade majoriteten av deltagarna någon form av erfarenhet av digitala verktyg. Det digitala verktyget som benämndes upprepade gånger i innehållsanalysen är Facebook Messenger, som främst har använts i utbildningssyfte enligt deltagarna. Under arbetet med VSP användes kommunikationsverktyget Zoom.us som tidigare benämnts. Eftersom samtliga
deltagare hade tidigare erfarenhet av Facebook Messenger väcker intresset om genomförandet av VSP hade fått ett annat resultat om Facebook Messenger hade använts istället för Zoom.us.
Tidigare forskning menar att scenarioplanering är något människan gör dagligen då det ligger i vår natur (Lindgren och Bandhold, 2009). Bennet (2014) menar i sin forskning att utvecklingen av nya digitala verktyg underlättar för att kunna arbeta virtuellt. Innehållsanalysen visade att den största utmaningen för deltagarna var att sätta sig in i scenarios och kommunicera virtuellt via Zoom.us. Detta kan tyda på att även fast Lindgren och Bandhold (2009) anser scenarioplanering vara något naturligt för människan, så kan det ändå vara en stor utmaning för deltagarna att sätta sig in i olika scenarios och nya digitala kommunikationsverktyg. Då deltagarna upplevde det svårt att kommunicera virtuellt finns det inget resultat som visar på att utvecklingen av nya digitala verktyg underlättar det upplevda virtuella samarbetet. Tidigare forskning visar att det kan vara komplicerat för nya användare att matcha metodiken med syftet av övningen, trots att det finns ett flertal olika metoder att utföra SP på (Verity, 2003). Innehållsanalysen visade att deltagarna ansåg att syftet med SP vara otydligt i
introduktionen. Dessa deltagare hade tidigare erfarenhet av SP men visade i innehållsanalysen en mer negativ upplevelse av SP. Detta kan betyda att deltagare som har tidigare erfarenheter av SP också
43
möjligtvis har högre förväntningar på att förstå syftet med SP. För att deltagarna ska få en positiv upplevelse av SP kan det därmed vara centralt för organisationer att presentera syftet så att deltagarna förstår varför det genomförs.