Pedagogernas fokusområden

Detta tema handlar om de områden som pedagogerna själva ansåg var centrala att lägga extra fokus på. Inom detta huvudtema identifierades tre underteman,

Närliggande ämne, Sex och relationer på internet samt Känslor.

6.3.1 Närliggande ämne

Under samtliga 4 intervjuer lyftes det att sådant som ligger nära för individen, såsom puberteten och nätsmarthet, bedömdes vara ämnen som är extra relevant att fokusera på.

Jag tror att det är det som är knutet till personen... var står jag? Vad har jag för tankar nu? Åh... jag är ju på väg, det där kommer hända och det som är väldigt knutet till individerna. Det som är närmast (Pedagog 1)

De intervjuade pedagogerna hade alla olika exempel på delar inom sex- och samlevnadsundervisningen som de ansåg var mer centrala än andra att fokusera på. Beroende på vilken ålder och på vilken nivå som pedagogernas respektive elever befann sig på så diskuterade pedagogerna kring sådant som de ansåg eleverna kunde relatera till och sådant som pedagogerna trodde skulle kunna ske för eleverna inom en snar framtid. Att det är vanligt förekommande med olika fokusområden för pedagoger kan styrkas av Skolinspektionens (2018) rapport som påpekar att sex- och samlevnadsundervisning utförs i en mångfald av skilda tillvägagångssätt, vilket resulterar i en bristfällig likvärdighet. Samtidigt går det att se att pedagogerna i största utsträckning styr fokusområden utefter det som pedagogerna anser det finnas ett större behov av. Dilemmat handlar därför om att hitta ett sätt att möta elevernas olika behov samtidigt som de får en likvärdig undervisning.

En av de andra pedagogerna tar också upp faktum kring vad som är mest relevant för hens elever och beskriver det ytterligare:

I den ålder jag har så tycker jag puberteten, vad som händer i puberteten. Att de inte blir rädda när det blöder, får blod i trosorna

liksom, så att dom inte tror att dom kommer att dö. För det har faktiskt varit såna som man har läst i efterhand, du vet som: ‘Aah jag trodde jag skulle dö’ liksom de visste inte om vad det var. Det tycker jag är jätteviktigt att de vet vad som kommer att hända, de vet vad som väntar dem, och de vet att det är jättejobbigt, man är ledsen ibland och man är glad ibland och man vet inte riktigt varför man blir ledsen eller arg, utan det bara blir liksom, och sen att det är hormoner som styr liksom. (Pedagog 2)

Att arbeta med det som ligger nära för individen innebär att sex- och

samlevnadsundervisningen för vissa elever främst handlar om känslor, pubertet, kroppen och dess funktioner medan det för andra elever inkluderas mer om samlag, kärleksrelationer och sex på internet. Exemplen som ges under

intervjuerna handlar dock i huvudsak om samma saker. Det är känslor, pubertet, gränser samt hur man är en bra kamrat på olika sätt som genomsyrar stora delar av undervisningen, även utanför det specifika ämnesområdet. Det insamlade

materialet utifrån detta tema visar på att pedagogerna försöker att utgå från elevernas individuella behov och färdigheter samt försöker att anpassa

undervisningen därefter. Detta tolkas som ett för eleverna gynnsamt arbetssätt i enlighet med Egidius (2009) samt Eriksson och Markströms (2000) tolkning kring Deweys pedagogik som menar att undervisningen bör anpassas för elevens

möjlighet att kunna inhämta kunskaper och färdigheter på bästa sätt. 6.3.2 Sex och relationer på internet

Något som majoriteten av pedagogerna även tog upp handlade om sex och sociala kontakter via internet samt källkritik. Bland annat handlade diskussionerna i klassrummen om porr, vad som är verklighet och inte är det av allt som eleverna stöter på via internet och i samhället samt säkerheten online.

Det är där de kan bli utnyttjade. Så att det som är så viktigt också att du säger nej om du inte vill. Så det är ju det viktigaste.”

(Pedagog 4) Varav kollegan inflikar: “Och det som är svårast också,

det är ju därför man måste prata om det. […] Du vet ju inte om det är en fjortonårig flicka du pratar med eller en fyrtioårig man.

(Pedagog 3)

Under intervjun med grupp A kom det upp återkommande diskussioner kring sex och relationer via internet, varav en av dessa innefattade vikten av att vara extra försiktig vid kommunikationen med andra människor över nätet. Varför detta behövdes var enligt pedagogerna 3 och 4 främst på grund av en orsak, säkerheten för eleverna. I ovanstående citat står det återigen att finna kopplingar till vikten av en verklighetsanknytning till det som eleverna upplever i enlighet med vad Dewey (1999) förespråkar. I detta fall förekommer det en utmaning för pedagogerna att påvisa det faktum att det är svårt att veta vad eller vem som döljer sig på andra sidan datorskärmen, vilket samtidigt kan göra det svårt för pedagogerna att konkretisera samtalen kring dessa ämnen. Likväl är det ett ämne som är viktigt att diskutera med eleverna. Utifrån WHOs (2010) ramverk för främjande åtgärder kring sexuell hälsa framgår det att det är ett samhälleligt problem med orealistiska

föreställningar och förväntningar på sexualitet och sexuella relationer. Dessa är bland annat kulturellt beskaffade och påverkar den sexuella hälsan negativt (a.a.) En faktor som kan bidra till en osund syn på sexualitet och sexuella relationer är bland annat porr som i många fall inte överensstämmer med verkligheten. Att pedagogerna diskuterar detta ämne tillsammans med ett källkritiskt perspektiv påvisar att de bland annat arbetar efter Skolverkets (2019a) rekommendationer kring ett normkritiskt och hälsofrämjande förhållningssätt.

Alla de intervjuade pedagogerna hade gemensamt i sitt arbete att inriktningen inom ämnet delvis skulle styras utefter de frågor och funderingar som eleverna hade. Om ett behov eller ett intresse för vissa frågor dök upp så var samtliga av de intervjuade pedagoger öppna för att inleda ett samtalsämne kring dessa frågor. Ett av behoven som majoriteten av pedagogerna betraktade som vanligt

förekommande samt viktigt var elevernas kunskap i att kunna vara källkritiska:

Vi har ju haft exempel, ni vet när tonårspojkar upptäcker porr och sådär, att de skickar runt filmer till varandra. Då är det viktigt att man pratar om detta, vad är egentligen porr och är det på riktigt och sådär va. […] Samma sak om någon elev pratar om att ha sex och sådär, att man pratar extra mycket med den eleven. Det viktiga är att man verklighetsanknyter all information som de proppas fulla med. (Pedagog 6)

Ovanstående exempel kan förankras i vad Egidius (2009) samt Eriksson och Markström (2000) redogör för, utifrån Deweys teori, att eleverna ska kunna utveckla sin verklighetsuppfattning samt förmågan att kunna avgöra vad som är rätt eller fel genom undervisningen. Enligt Dewey (1999) blir pedagogens roll här betydande för hur eleverna i framtiden kommer att uppfatta världen och hur de kommer att agera i sin omgivande miljö. Det är avgörande att i sådana situationer där exempelvis sociala medier och internet skildrar en viss verklighet, att

pedagogerna är lyhörda för att kunna utbilda eleverna i dessa frågor. Att diskutera sådant som eleverna finner på internet kan tänkas vara avgörande för huruvida de kan förankra informationen till den egna erfarenheten samt hur de ska förhålla sig till informationen och till verkligheten.

6.3.3 Känslor

En annan av de sakerna som togs upp flitigt under samtliga av intervjuerna var elevernas känslor och hanteringen av dessa. Ett av de exempel som togs upp av pedagogerna var:

Nej, men det är ju viktigt... att man som pedagog vet om att det finns mycket känslor i gruppen så man är beredd på det. Man behöver ju kunna bemöta och hantera detta för man vill inte att någon ska känna sig utelämnad, eller alltså inte lyssnad på, så liksom. Man vill absolut inte hämma dem utan att, snarare att man vill uppmuntra dem alltså, och självkänsla och sådär ju. (Pedagog 5)

Och i den här gruppen är det mycket output som tar plats. […] så att jag har jobbat med det sociala jättemycket och att vi måste träna på att vi lär oss av varandra. Idag hade vi en jättedålig start. En elev var jätteupprörd med jättemycket känslor som vederbörande inte kunde hantera. Då får vi liksom ”öörrhhgg!!!” kommer in och såhär, är upp och ner liksom. Det finns inget stopp på det. Och så […] försöker jag lära dem att ha tålamod. Så här: ”Jahapp... nu är vederbörande så här och så får vi stå ut med det […] och det kommer snart ta slut. Och kan vi vara ännu mera positiva så... [försöker vi vara det]” Jag försöker veva in det, tålamod, ha överseende ”Ojojoj, nu hoppade det en groda där liksom, ta inte åt dig, ta inte åt dig.” Det är liksom, det har med känslorna där att göra och så, att vi liksom, våra kantiga personligheter, att vi försöker jobba ihop. (Pedagog 1)

Pedagogerna ansåg att det var viktigt att vara lyhörda och kunna bekräfta de olika känslorna som kunde uppstå hos eleverna, allra helst under sex- och

samlevnadsundervisningen som generellt är ett känslofyllt ämnesområde. Flertalet av pedagogerna gav exempel på situationer där elevernas känslor ibland

kolliderade med varandra. Ibland uppstod det situationer där en elev var väldigt upprörd och då hade svårt att hantera sina egna känslor, samtidigt som eleven kunde uttrycka sina känslor i ord som ofta riktades mot andra elever. Det kunde till exempel vara glåpord eller svordomar som kom ut helt okontrollerat och som samtidigt kunde såra de andra eleverna. Pedagogens roll kunde därav uppfattas som en dubbel roll. Dels skulle pedagogen bekräfta känslorna hos den upprörda eleven för att visa att det är okej att känna samtidigt som pedagogen försökte hjälpa eleverna att lära sig hantera de starka känslorna som uppstod på bästa sätt. Bekräftelsen av känslor, både positiva och negativa, kan ses som en viktig del i det som skolans värdegrund förespråkar – nämligen en utveckling av självkänsla och individualitet, vilket Skolverket (2018b) nämner. Att arbeta med en elevs sätt att hantera och förstå sina egna känslor kan ses som en av vägarna till att skapa en möjlighet för eleven att kunna utveckla en sund livshantering, vilket enligt

Egidius (2009) samt Eriksson och Markström (2000) var något som Dewey förespråkade. En sund livshantering innefattar bland annat att kunna hantera svåra och påfrestande situationer, varav situationen i citatet ovan kan räknas in som en sådan situation.

Pedagogen skulle dessutom kunna bekräfta de andra eleverna som kunde bli upprörda eller ledsna för vad som sagts till dem i affekt. I det senaste citatet beskriver pedagogen hur hen arbetar mycket med att eleverna ska kunna ha

tålamod i situationer där mycket känslor kan vara inblandade. Hen beskriver att de arbetar med förståelse över att vissa ord som sägs och att vissa handlingar sker i affekt och att det inte ligger någon mening bakom detta. Flertalet pedagoger beskriver också hur de arbetar för att deras elever ska kunna utveckla en förståelse och respekt för att varje individ fungerar olika. Att arbeta med att förstå olika individer och det faktum att alla fungerar olika kan också ses som en betydande aspekt i Deweys (1999) tankar om verklighetsanknytning och

förstå komplexiteten av olika personligheter samt att alla individer fungerar olika är en del av hur individen uppfattar världen och de personer hen möter i sin omgivning.