Pedagogers syn på förskolechefens roll och förskolechefens tankar

förskolechefens tankar

4.4.1 Upplevelser av förskolechefens roll och förväntningar

Alla utom två informanter upplevde att det fanns någon slags förväntning från förskolechefen men om dessa förväntningar var väl uttalade eller inte var informanterna inte överens om. Sju informanter upplevde att de hade fått förväntningarna väl förklarade för sig.

Mycket stora och tydligt uttalade! Under mars månad hade min nya arbetsplats Barns inflytande som fokusområde. Vi fick utvärdera våra insatser inom detta område och sätta upp mål för resten av året. Har redan fått gå [Reggio Emilia] kurs via nya jobbet som handlade till stor del om inflytande. (informant I, 140404)

Åtta informanter upplevde att de på något vis visste vad som förväntades, men menade att dessa förväntningar inte var särskilt väl uttalade. Två informanter menade att de inte visste alls vad som förväntades av dem där den ena informanten menade att detta kunde bero på att denne ”bara var barnskötare”.

Det som upplevdes som den dominerande förväntningen (både uttalad och underförstådd) var att de skulle följa Läroplanen. Sju informanter uttryckte begrepp som ”lyhördhet”, ”lyssna in intressen”, ”trygghet”, ”glada barn” och ”göra ett bra jobb” som centrala förväntningar.

Min chef förväntar sig att jag arbetar utifrån b.la Läroplanen men också ”Qualis” och likabehandlingsplanen. Väl uttalade skulle jag inte säga att de är, men jag vet att de finns där. Sen vet jag också att hon förväntar sig att jag såklart ska lyssna på barnen och tillgodose deras behov och ja, inflytande är ju ett behov. (informant M, 140323)

Fem av informanterna menade att man upplevde att ansvaret för vad som förväntades av pedagogerna aktivt lades på pedagogerna själva och det var anledningen till att förväntningarna inte kommunicerades särskilt väl ifrån förskolechefen. Informant K menade även att förskolechefen var medveten om tidigare utbildningar som pedagogerna hade och förlitade sig på kunskapen de fått från de utbildningarna. Tre av de informanter som uttryckte att ansvaret lagts över på pedagogerna tyckte att det var positivt att man fick arbeta ”ostört”, medan två informanter skulle önskat ett närmare samarbete med förskolechefen.

41

Just på det området så tror jag att som förskolechef inte att hon riktigt vet vad vi gör, hon tänker att hon anställt pedagoger som arbetar utifrån läroplanen och vi redovisar lite som vi visar henne genom våra mål. Men ansvaret är vårt. (informant A, 140323)

4.4.2 Tolkning av läroplanen

Vi presenterade citatet "Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll" för pedagogerna och bad dem tolka detta och berätta hur det praktiserades i verksamheten. Samtliga tolkade det som sin och arbetslagets uppgift att uppfylla, dock sågs det som något problematiskt.

För barngruppens del handlar det om att lyssna, låta barnen få vara med, låta dem få säga sin mening, att ta tillvara på barnens nyfikenhet och bygga vidare på det. Alla barnen är olika i sina tankegångar och i sin mognad samt att de har en egen vilja. (informant B, 140324)

Med detta citat menade B att det var berättigat att dela barngruppen efter dessa premisser, så som mognad och intressen, och på så sätt kunna tillgodose barnens behov på ett helt annat sätt än om man enbart skulle dela dem efter ålder som ofta är det traditionella sättet att göra indelningar i förskolan.

Tio informanter nämnde på ett eller annat sätt att det fanns svårigheter med detta mål. Informant E nämnde att när det gällde de allra minsta så var det svårt att lyssna och tillgodose dem och deras behov och detta berodde på att de inte hade det talade språket än.

Finns det inget språk så får man istället vara vaken för andra saker än språket. Alltså, de kan ju uttrycka sig men det är svårt att vara både här och där. Man kan inte både lyssna på dem som kan prata och titta på dem som inte kan det, någon faller emellan. (informant 1, 140323)

Informant 1 tyckte också att det kunde vara svårt att tillgodose alla barnens behov och önskemål eftersom det fanns de barn som tog mer plats än andra och dessa hördes mer, men att det då var pedagogens uppgift att se till så att alla fick vara med. Informant G sade att man gärna ville ha visionen om att alla barn fick ett reellt inflytande, men G trodde inte att det var så. I alla fall inte för alla, på samma sätt och man kunde aldrig vara säker på att barnen verkligen känt att de haft ett reellt inflytande, men de arbetade för att alla skulle få det och till deras hjälp hade de dokumentationen.

42

Tretton av våra informanter tog upp arbetslaget som gemensam kraft utifrån målet om förskollärarnas ansvar för att ge alla barn ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. De menade att det var viktigt att alla arbetade på samma sätt, att alla var överens om hur man skulle arbeta så att inte någon gjorde på ett sätt och någon annan på ett helt annat sätt.

En barnskötare kan till exempel inte komma och säga att detta mål inte är hennes ansvar, för det är det, men det är ju förskollärarnas ansvar att se till så att alla i personalen följer det. (informant J, 140404)

4.4.3 Förskolechefernas svar

Till de tre förskolecheferna ställde vi frågorna ”har du några förväntningar på pedagogerna du har ansvar för och vilka är i så fall dessa?” samt ”upplever du att pedagogerna är medvetna om dessa förväntningar?”. Genom dessa frågor ville vi få svar på vad det fanns för generella förväntningar hos förskolecheferna. Alla förskolecheferna refererade mycket till läroplanen när de talade om vad de hade för förväntningar på pedagogerna.

Jag förväntar mig självklart att pedagogerna på "min" förskola tänker på barns inflytande utifrån Lpfö98. All vår planering, genomförande och utvärdering sker efter Lpfö98, det är ett krav. (förskolechef N, 140327)

Alla tre förskolecheferna hade förhoppningar om att läroplansmålen och de egna förväntningarna överensstämde. Förskolechef P menade att det inte behövde finnas några särskilda förväntningar på pedagogerna utan att de istället skulle veta att det var läroplanen som gällde.

I övrigt menade förskolecheferna att de förväntade sig att barnens idéer fick stå i fokus, att pedagogerna skulle vara lyhörda och att förskolecheferna hade förtroende för de pedagoger som de har anställt. Det uttrycktes även kort från förskolechef O att barns inflytande borde synliggöras mer ute på förskolorna för att utomstående, ex. föräldrar och släktingar, skulle få en mer konkret insyn i hur det arbetades med barns inflytande.

Vi ställde även frågan ”Läroplanen säger att ’Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas’. Hur tolkar du detta och praktiseras det?” för att få reda på hur förskolecheferna såg på sitt eget ansvar.

43

Detta upplevdes som en svår fråga att ge svar på. Det som framkom var dock att förskolecheferna upplevde inflytande som något som var olika beroende på ålder samt att ett demokratiskt förhållningssätt var av största vikt. Från förskolechef N uttrycktes en problematik i att ”hålla koll” på verksamheten och att kunna veta vad som behövdes. N menade även här att man lade över ansvaret för verksamheten och dess vardagliga innehåll på pedagogerna för att de befinner sig i den miljön och arbetar hela tiden. På en av förskolorna framkom det att man fått ett lågt resultat på just inflytande och delaktighet (föräldraenkät) och förskolechefen menade att pedagogerna var medvetna om detta resultat (det visar sig dock inte i pedagogernas svar nedan). Förskolechefen menade att det blir pedagogernas uppgift att försöka ändra på det låga resultatet.

4.4.4 Resultatanalys

En del av pedagogerna visste vad som förväntades av dem dock utan att de upplevt att det kommunicerats tydligt. Kan man som pedagog lita på de förväntningarna man tror finns om de inte är bekräftade av t.ex. förskolechefen? Kan man vara säker på att det är dessa förväntningar som gäller om man inte haft en tvåvägskommunikation kring det? Arnér och Sollerman (2013) presenterar en situation där en förskolechef hjälper en pedagog att se saker på ett nytt sätt vilket resulterar i ett kommunikativt utbyte. Efter situationen upplever pedagogen sig själv stärkt och positivt utmanad (2013, s. 30). Den största upplevda förväntningen var dock att följa Läroplanen för förskolan men detta upplever vi blir en väldigt diffus förväntning eftersom det finns så otroligt många mål i Läroplanen. Det kan som nämnts ovan vara positivt för pedagogerna om förskolechefen istället är stöttande, tydlig och utmanande (Arnér och Sollerman, 2013 s. 29). Även Riddersporre (2010) diskuterar vikten av ett bra ledarskap och skriver att studier visar att ett öppet klimat och möjlighet till att påverka

sitt arbete ökar arbetsglädjen och trivseln på arbetsplatsen för pedagogerna (2010, s. 213). En

tydlig kommunikation och en handlingsplan kring olika delar av Läroplanen för förskolan vid olika tillfällen hade kanske gett en större förståelse och en större trygghetskänsla hos många pedagoger.

Pedagogerna uttrycker att det kan vara svårt att lyssna på små barn och att barn i alla åldrar som inte hörs och syns så mycket är svåra att få med i verksamheten vilket vi tolkar som att det man som pedagog kanske intar är ett barnperspektiv (Arnér, 2009, s. 30) men man ser inte saker ur barns perspektiv. Johannesen och Sandvik menar att om man ser på alla barn som kompetenta, så hamnar ett ansvar på pedagogerna om att leta efter dessa kompetenser

44

(Johannesen och Sandvik, 2010, s. 16) oavsett ålder. Som nämnts tidigare kan man undra vad denna svårighet betyder för barn i verksamheten i förlängningen och även här hade förskolechefen kunnat vara en värdefull tillgång när det kommer till stöd och utmaning (Arnér och Sollerman, 2013, s.35).

Många (tretton informanter) tog upp att arbetslaget måste vara sammansvetsat för att fungera och göra ett bra jobb och att man inte får sträva mot olika mål. Att sträva mot olika mål kan handla om att man har olika värderingar i fokus och därmed rikta sitt arbetssätt mot skilda håll vilket kan resulterar i att man inom arbetslaget arbetar olika. Dessa skilda håll kan vara de som Emilson (2007, s. 79) presenterar: ”värden som förpliktigar” (lyda, inte skada andra, hjälpa varandra) och ”demokratiska värden” (utöva inflytande, förhandla, delta i gemenskapen). Det framkom dock inte om informanterna tog upp detta för att det faktiskt var så arbetslaget fungerade just nu eller om det var så man önskade att det skulle fungera. Vi tolkar dock informanternas svar som att informanterna strävar efter att arbeta lika inom arbetslaget, oavsett om det är så det fungerar i nuläget eller ej.

Vi tolkar förskolechefernas svar kring sina egna förväntningar som att de lutar sig mycket mot

Läroplanen för förskolan och inte aktivt arbetar med något utöver denna. Det uttrycks från en

förskolechef att barns inflytande bör synas mer men även detta läggs över på pedagogerna att förverkliga och i huvudsak ska pedagogerna vara lyhörda och ha barnen i fokus. Dessa förväntningar är även de plockade ur Läroplanen och samarbetet mellan förskolechef och pedagoger upplevs, av oss, som distanserat. Förskolechefen menar dock att det hade varit problematisk att ”hålla koll” på varje pedagog. Även här hade en kommunikation mellan pedagoger och förskolechef kanske kunnat ändra på denna känsla och samarbetet mellan pedagog och förskolechef hade kunnat upplevas som något positivt istället (Arnér och Sollerman, 2013, s. 30).

Än en gång tolkar vi det som att det finns en bristande kommunikation när förskolechefen presenterar ett enkätunderlag där det visar sig att förskolan har ett lågt värde på inflytande när de frågat föräldrar och chefen menar att pedagogerna är medvetna om detta, det visar sig dock inte i vår studie att pedagogerna har den vetskapen.

45