Pragmatismen som teori kan anses lämplig att studera inför sin yrkesroll till lärare då John Deweys texter influerar det nuvarande svenska skolsystemet. Att Deweys texter står med i läroplanen signalerar att teorin möjligtvis kan vara en god idé att arbeta efter. Ämnesinnehållet ska då uppfylla en nyttoaspekt och eleverna ska känna mening med ämnet som spelar roll i deras vardagsliv. Vilken teori som studiens empiri än kopplas till finns det mycket värdefullt i intervjuerna att ta med sig och inspireras av inför det kommande yrkeslivet. De upplevdes väldigt lärorika då intervjupersonen fick ta emot många av musiklärarnas erfarenheter.
Till kommande yrkesliv, genom denna studie, blir det tydligare vad läraruppdraget kan innebära. Musikämnet kan konstateras ha ett eget koncept i jämförelse med många andra ämnen. Det finns sällan en lärobok att ta med sig hem, och om eleverna inte har tillgång till instrument hemma krävs det att de får tid att träna under lektionerna vilket avgör vilken svårighetsgrad låtarna i ensemble kan ha. När det kommer till repertoarval pekar denna studie på att läraren kan behöva tänka till vad som är lämpligt för eleverna att ta del av. Detta genom att göra avgränsningar i det stora flödet och stänga ute förslag som inte passar inom ramen av undervisningen eller skolans värdegrund. Studiens resultat pekar på att genrer som exempelvis hip-hop är önskade av elever till undervisningen vilket kan ses som en framtida utmaning då musikhögskolan inte förberett för den verkligheten. Reflektionerna i resultatet kring vad som legitimerade musiklärarnas låtval har syftet att, genom läsning och genom att ta del av någon annans erfarenheter, bidra till ett eget reflekterande. Beskrivningarna kan även ge idéer för att vidga repertoarens potential och förslag på hur repertoar kan differentieras efter kunskapsnivå. Bifogade kompskisser på låtexemplen har, utöver att ge kontext och gestalta texten som beskriver låtarna, ett syfte för exempelvis musiklärarkandidater och yrkesverksamma musiklärare för både reflektion och inspiration till sin nuvarande eller kommande undervisningspraktik.
Till en framtida yrkesroll ses reflektion av sin egen undervisning som lämplig för att vara medveten i sina val. Som flera lärare i studien beskriver verkar mycket ske automatiskt utan eftertanke när fler yrkesår finns på CV:t. För att hänga med i det ständigt föränderliga bör lärare inte säga nej till kompetensutveckling och vara lyhörd inför ny kunskap. Tidigare forskning visade även att kontakt med kollegor var en framgångsfaktor. Vissa musiklärare arbetar ensamma på skolor och har endast pedagoger inom andra ämnen att prata med. I det fallet finns möjligheter att åtminstone söka sig till grupperna på Facebook eller varför inte samarbeta med lärare som är stationerade på andra skolor i samma kommun eller län. Deltagande i studier som dessa kan även anses som möjliga tillfällen att få möjligheten att reflektera över sin undervisning.
Till undervisningspraktiken utlovar denna studie ett inkluderande arbetssätt på många vis. Elever ska in i gemenskapen, nysvenskar ska ta del av kulturen, elever ska utmanas och elever ska
motiveras. Omsorg för eleverna kommer gestaltas genom att som musiklärare ibland gå utanför sin egen bekvämlighet. Ibland kommer en lärare göra mindre bra val och ofta kommer hårt arbete vara mödan värt, vilket musiklärarna i studien vittnar om när de beskriver elevernas känsla av att ha lyckats.
Som författare har en del av resultaten bekräftat den egna bilden av yrket som uppstått från egna erfarenheter från arbetsliv och lärarutbildning, men även genom läsning av forskning och litteratur. Däremot har vissa delar överraskat och perspektivet vidgats och fortsättningsvis kommer den egna bilden omprövas många gånger främst genom reflektion och samlandet av erfarenheter. Till en lärarkandidat utlovar föreliggande studie ett ständigt föränderligt och utvecklande yrkesliv fyllt av rikedom och mångfald i många dimensioner.
6.4 Vidare forskning
Att utföra liknande studie på högre nivåer som musiklärarutbildningar, vilka direkt påverkar framtidens lärare och därmed utbildning, skulle kunna ses som en nyttoaspekt. Detta skulle i det fallet även omfatta folkhögskolor och estetiska program, där det finns elever som riktar in sig mot en profession som musiker och eventuellt musikskapare, samt att dessa är institutionerna som ofta skapar förutsättningarna för många elever som söker musikhögskolor. Vid studie på musiklärarutbildningar kan det även tänkas vara relevant att undersöka huruvida lärarkandidater blir förberedda på verkligheten de kommer ut till och hur de kan tänkas påverkas av exempelvis erfarna kollegor.
En studie med elevperspektiv på repertoarvalen, exempelvis hur eleverna upplever sin delaktighet i urvalet och vad eleverna har att säga om låtarna som väljs. Vilka nya upptäckter inom musiken upplever eleverna att de gör när lärarna väljer repertoar som är utanför deras intressen?
Elevers upplevelse av genus i en repertoarkontext. Exempelvis hur eleverna uppfattar vissa genrer och instrument som manliga och kvinnliga, hur de upplever att fördelningen i undervisningen är och om lärarna pratar olika om män och kvinnor inom musiken.
En granskning av skolan med insamling av all repertoar som används under ett läsår. Även en sammanställning över vilka låtar elever önskat att spela.
Hur nysvenskars kulturella bakgrunder skulle kunna bli en del av undervisningen. Hur det västerländska idealet skulle kunna influeras av andra kulturers musik och hur musiklärarutbildningen skulle behöva förbereda blivande lärare för en större mångfald i repertoaren.
Sociala medier och digitala plattformars användning och påverkan inom och på musikundervisningen. Dels hur den kan eller inte bör användas och vilka möjligheter och risker som finns. Hur digitala och virala trender gör avtryck hos elever och blir ett uttryck för vad de önskar musicera i skolan.
Referenser
Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på
gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet, 2015. Lund.
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Boréus, K. & Kohl, S. (2018). Innehållsanalys. I K. Boréus & G. Bergström (Red.), Textens mening
och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (s. 49 - 92). Lund:
Studentlitteratur.
Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.
Burman, A. (2014). Dewey och den reflekterade erfarenheten. I A. Burman (Red.), Den
reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande (s. 13 - 36).
Stockholm: Elanders.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. (N. Sjödén, övers.). Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1985)
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter av John Dewey. (R. M. Hartman, S. Hartman, A. Ahlberg övers.). Stockholm: Natur och kultur.
(Originalarbete publicerat 1998)
Ensemble. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 maj, 2020, från http://www.ne.se/
Ericsson, C. & Lindgren, M. (red). (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Frith, S., Straw, W. & Street, J. (red.) (2001). The Cambridge companion to pop and rock. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Gustafsson (2015). Musik. I Larsson, E. & Westberg, J. (Red.), Utbildningshistoria: en
introduktion. (s. 370 - 384). (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hartman, S. G., Lundgren, U. P. & Hartman, R. M (2004). Inledning. I J. Dewey, Individ, skola
och samhälle: utbildningsfilosofiska texter av John Dewey (s. 9 - 43). Stockholm: Natur och kultur.
Hedwall, L. (1996). Svensk musikhistoria: en handbok. Stockholm: Ed. Reimers.
Houmann, A. (2010). Musiklärares handlingsutrymme: möjligheter och begränsningar. Diss. Lund: Lunds universitet, Musikhögskolan i Malmö, 2010. Malmö.
Kanon. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 maj, 2020, från http://www.ne.se/
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, J. (1994). Fråga rätt: vid enkäter, intervjuer, observationer, läsning. Stockholm: Kylén. Larsson, E. & Westberg, J. (red.) (2015). Utbildningshistoria: en introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.
Nyberg, R. & Tidström, A. (red.) (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och
avhandlingar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Olsson, B. (1993). SÄMUS - musikutbildning i kulturpolitikens tjänst?: en studie om en
musikutbildning på 1970-talet. Diss. Göteborg: Univ.. Göteborg.
Pragmatismen. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 maj, 2020, från http://www.ne.se/ Repertoar. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 maj, 2020, från http://www.ne.se/
Sandberg, R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv: några variationer över ett
läroplansteoretiskt tema = [The external conditions and inner life of music education]: [variations on a curriculum-theoretical theme]. Diss. Stockholm: Univ.. Stockholm.
Skolinspektionen. (2019). Musikundervisning i grundskolan årskurs 7 – 9: Tematisk kvalitetsgranskning 2019. Hämtad 27-01-2020,
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgra nskningar/2019/musik/tkgmusikundervisning.pdf
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2019). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Musik i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Hämtad 05-05-2020, https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2015/musik-i-grundskolan Skolöverstyrelsen (1964). Läroplan för grundskolan. (2. uppl.) Stockholm: Gummesson.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zimmerman Nilsson, M. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll: en studie om
undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. Diss. Göteborg:
Studien är ett examensarbete 30 hp på avancerad nivå och skrivs under våren 2020. Den kommer att behandla musiklärares erfarenheter i ensembleundervisningen och dess innehåll på högstadienivå. Som informant är din uppgift att vara deltagare i en enskild intervju om ensembleundervisning på högstadiet.
Deltagande i studien är frivilligt och informant kan när som helst avbryta sin medverkan. Insamlad data kommer endast användas i syfte av studien och transkriberingar samt inspelningar kommer att lagras enligt GDPR under studiens gång för att sedan raderas. Som informant är ditt deltagande anonymt då inga personuppgifter kommer behandlas i skrift.
Resultat av studien kommer publiceras på www.diva-portal.org när den blivit godkänd av examinator.
Inför intervju:
Förbered något exempel på ensemblerepertoar du använt dig av i ensemblespel på högstadiet.
Med vänliga hälsningar Evelina Öqvist, Lärarkandidat Luleå Tekniska Universitet Musikhögskolan Piteå
Översikt & personliga preferenser
-Vad har du för musikbakgrund?
-Har du riktat in dig på något särskilt i t.ex. genre? Ensembleform? -Vad är ensemblerepertoar för dig?
-Hur speglas dina preferenser i ditt repertoarurval till din undervisning?
-Hur tänker du att valet av repertoar påverkar elevernas musikaliska erfarenheter? -Hur vet man vad man ska välja?
-Hur upplever du ditt handlingsutrymme?
Ensemblerepertoar & genre
-Vilken typ av repertoar tycker du man ska välja till ensemblespelet? -Vart söker/hittar du repertoar?
-Vilken roll tycker du repertoaren har i ensemblespel? “Hur viktig är den egentligen?” -Vart ligger fokus i ensemblespel?
-Hur hanterar du elevernas olika förkunskaper och färdigheter när de ska spela i grupp? -Vilka genrer har du representerat i din undervisning?
Demokrati & elevinflytande
-Hur ser du på elevinflytande när det kommer till val av repertoar? -Hur motiverar du låtvalen till eleverna?
- Finns det några riktlinjer över vilken repertoar man bör eller inte bör ha i undervisningen? -Tar du hänsyn till genus när du väljer repertoar? Strategi?
Kanon
-Om det fanns en förutbestämd kanon, hur tror du att du skulle ställa dig inför det?
Reflektion över erfarenhet kring vald ensemblerepertoar
-Varför valde du den här låten? - Anpassningar?
- Byggstenar?
- Arrangeringsmöjligheter? - Text & Sång?
Förklaring av Simply the best
Denna låt hade ingen färdig kompskiss, utan ovanstående är det informanten förmedlat till författaren. Informanten ritar ut följande på klaviaturen samt namnger de andra instrumentens toner i samma siffror. Siffrorna 1 & 1 (tonerna F & C) representerar ett F-ackord. I början av låten är det 1-2-3-4 där det i detta exempel blir tonerna F&C, F&D, F&E samt F&F. Notera att ackordet (8) lärs ut som ett mönster: C&F, C&G, C&Bb, C&A. På svarta tangenter kan vit whiteboardpenna användas.
Verse: 1 2 3 4 Pre chorus: 5 6 7 Chorus: 8 9 10