Standardiserade flerbostadshus utgör än så länge en mindre andel av det som byggs. Men mycket tyder på att dessa industrialiserade byggen är på frammarsch.
Häradsrätten är uppförd med en typ av ramupphandlade standardiserade flerbostadshus som var ett initiativ från Allmännyttan. Allmännyttan är i sin tur Sveriges kommunala bostadsföretag som ska tillhandahålla hållbara och prisvärda bostäder för alla. Detta ska göras genom att främja
bostadsförsörjningen i kommunen. Dessa flerbostadshus kallas kombohus och togs fram med premissen att vara snabbare att uppföra och billigare att producera och att de därmed också skulle möjliggöra en lägre hyra. Det finns en del kritik mot denna typ av hus, Arkitekten menar att ramupphandlingen kan leda till att byggnader av sämre kvalitet med lägre arkitektoniska värden uppförs och att dessa befaras vara sämre anpassade till lokala förhållanden (Arkitekten, 2021).
2015 färdigställdes fyra stycken kombohus vid Häradsvägen norra Lund. Konceptet är hög kvalitet till lägre hyra. Dessa är de första av denna ramupphandlade sort i Lund (Lunds Kommuns Fastighet AB, U.å
Bostadsområdet är lokaliserat i den norra utkanten av Norra Fäladen som är en stadsdel som till större delen byggdes under slutet av 1960-talet. Häradsrätten består av fyra bostadshus med permanenta standardiserade bostäder. Området innefattar också ett gruppboende för personer som har en psykisk funktionsnedsättning. På grund av dess lokalisering kommer även denna byggnad att innefattas i denna fallstudie, trots att den inte är byggd med ett standardiserat förfarande. På två sidor omringas
bostadsområdet av natur, på den tredje av en högtrafikerad väg, och på den fjärde av en infartsväg som också leder vidare förbi området. Det finns två större bilparkeringar i varsin ände av området och inom området finns ett flertal mindre cykelparkeringar utspridda. Området har en innergård som genom byggnadernas placering upplevs halvprivat.
Bostad
Inventering
Dessa standardiserade bostäder är permanenta vilket innebär att de uppförs med samma premisser som byggnader uppförda genom traditionella byggmetoder. Eftersom det även finns ett gruppboende i området finns det möjligheter för människor med olika förutsättningar att bosätta sig här.
Analys
Eftersom det finns bostäder uppförda i området och även ett gruppboende är denna nivå av trappan är tillgodosedd.
Infrastruktur
Inventering
Detta område ligger i utkanten av Lunds stad vilket märks av biltrafikens plats i stadsrummet. Det finns en större och vältrafikerad väg precis väst om området (foto 12). Denna upplevs som en barriär mot
närliggande bostadsområden i väst. Det finns också en mindre infartsväg norr om området. Denna upplevs lugnare och upplevs inte som en barriär då det norr om området endast finns jordbruksmark. Det är via denna väg biltrafiken tar sig in till området. Utöver dessa två vägar är trafiken på de gåendes och cyklisternas villkor. Det finns en cykel- och gångväg genom området och ett flertal runt området (foto 11). Dessa kopplar samman till omkringliggande områden i söder och öst. Närmaste kollektivtrafikpunkt ligger nästan 500 meter från området. Bostadsområdet är utformat på ett sätt som underlättar för exempelvis
rullstolsburna och människor med andra funktionsvariationer. Det är uppfört med få
höjdskillnader och få trånga passager. Dock finns det trappor som minskar framkomligheten (foto 14). Det går att ta andra vägar men dessa blir ofta omvägar. Två stora bilparkeringar finns i området, en i norr och en i söder. Det finns flertalet mindre cykelparkeringar utplacerade i området, på vissa ställen står även cyklar utanför dessa parkeringar då de flesta är fulla (foto 13). Detta tyder på att det finns kan finnas ett behov av fler cykelparkeringar.
Analys
Gång-, rid- och cykelvägarnas separering från bilvägar gör att det inte finns några konfliktpunkter med biltrafiken vilket enligt den nationella
cykelstrategin är en viktig del för dessa trafikanters säkerhet (Regeringskansliet, u.å. s.22). Eftersom dessa vägar även är kopplade till omkringliggande områden ökar infrastrukturens värde enligt Boverket (2021). Det långa avståndet till kollektivtrafik minskar de
Foto 11: Cykel- och gångvägarna i området kopplas samman på ett enkelt sätt mot omkringliggande områden.
Foto 12: Området ligger intill en relativt högtrafikerad väg. Denna upplevs som en barriär mot
boendes val av transportsätt och kan påverka de boendes möjligheter att färdas både lokalt och regionalt (Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket, 2012, s.16). Enligt Trafikverket bör avståndet inte vara längre än 400 meter inom en tätort eftersom ett längre avstånd kan bidra till att fler väljer att resa med bil på grund av bekvämlighet (Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket, 2012, s.99). Detta avstånd kan också påverka områdets tillgänglighet och då framförallt för människor utan tillgång till bil och för rörelsehindrade personer. Detta resulterar i att området inte byggts för alla i motsats till Boverkets rekommendationer (Boverket, 2020b). De fulla cykelparkeringarna tyder på att ett behov finns av att utöka dessa. Genom fler, säkrare och bättre cykelparkeringar som är lätta att använda kan en ökad cykling främjas. Detta skulle påverka området positivt (Regeringskansliet, u.å. s.9). Sammanfattningsvis kan Häradsrätten beskrivas som ett område med typisk 1960-talsutformning med separerade trafikslag (Nylander, 2015, s.153). Detta gör att gång- och cykeltrafikanter inte behöver ta hänsyn till biltrafikanter men trots detta upplevs infrastrukturen runt området förespråka biltrafik på grund av de långa avstånden till kollektivtrafiken.
Trygghet
Inventering
Området består av fyra bostadsbyggnader med lägenheter på alla fyra våningar samt en byggnad med ett gruppboende. Området har en tydlig struktur genom användningen av markbeläggningar och skyltar med tydliga gränser mellan privata och offentliga rum (foto 18). Innergården är avgränsad till viss del genom byggnadernas placering. På
innergården finns en del mötesplatser såsom en mindre lekplats, en grill och odlingslådor. Det finns också flertalet grönytor runt området.
Tillträdeskontroll finns till viss del genom hinder mot innergården så att bilar stoppas och genom
porttelefoner som skapar en begränsning till
trapphusen (foto 17). Parkeringarna som ligger en bit bort från byggnaderna i områdets ytterkanter upplevs öde. Det finns gatubelysning vilket lyser upp
bostadsområdet och parkeringarna, dock saknas detta på vissa omkringliggande gång- och cykelvägar. Området är väl underhållet, allt är helt och rent med utsatta papperskorgar och välskötta växter och buskage på innergården.
Foto 13: Cykelparkeringarna i området används flitigt.
Foto 14: Trots få trappor i området påverkas
tillgängligheten. För att undvika denna trappa måste en omväg på ungefär 200 meter tas.
Analys
Området består endast av bostäder och inga andra verksamheter eller kontor som ökar rörelsen vilket kan resultera i att området upplevs öde under vissa tider av dygnet (Crowe & Fennelly, 2013, s.130; Jacobs, 2004, s.179, 230; Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.54). Gruppboendet och den genomgående gång- och ridvägen är de aspekter som kan bidra till ökad rörelse i området. Mötesplatserna på innegården och de större grönytorna kan bidra till boendes rörelse i området. Dessa aspekter som blandning av funktioner och rörelse i området ger behandlas ovan som något positivt, men det finns också ett annat perspektiv som istället förespråkar en mer privat utformning genom tillträdeskontroll såsom staket och porttelefoner. Dessa aspekter är
tillgodosedda till viss grad genom porttelefoner och staket kring de privata terrasserna samt flyttbara hinder för att hindra större fordon och liknande att köra in på innergården (Crowe & Fennelly, 2013, s.43,s.130; Ceccato, 2016, s.100-101).
Områdets fysiska utformning kan påverka hur tryggt det upplevs. Genom fönster eller balkonger mot innergårdar ökar den naturliga övervakningen vilket innebär att de som befinner sig på platsen känner sig mer iakttagna och därmed också mindre ensamma (Crowe & Fennelly, 2013, s.43,s.46;
Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.53; Jacobs, 2004, s.57) (foto 15). Byggnaderna i området har balkonger, terrasser och fönster på alla våningar och i alla fyra väderstreck vilket resulterar i att den
naturliga övervakningen är stor kring dessa.
Parkeringarna som ligger en bit bort från byggnaderna i områdets ytterkanter upplevs öde. Mörka partier i området kan upplevas otrygga och eftersom gatubelysning saknas längs vissa av gång- och cykelvägarna kring området kan dessa uppfattas som mindre trygga att vistas på under dygnets mörka timmar (Crowe & Fennelly, 2013,s.314).
Sammanfattningsvis upplevs Häradsrätten som ett relativt tryggt område. Områdets utformning där bara bostäder uppförts bidrar dock till mindre rörelse under vissa tider av dygnet. Lokaliseringen av området i stadens ytterkant kan bidra till att den genomgående rörelsen minskar eftersom få målpunkter finns norr om området.
Foto 15: Det är lägenheter i bottenvåningen med fönster mot en av gångvägarna runt området.
Foto 16: Hinder som stoppar större fordon att köra in på innergården. De olika markbeläggningarna ökar tydligheten mellan privata och offentliga rum.
Gemenskap
Inventering
Det finns en del aspekter i området som kan kopplas till nivån gemenskap. Det finns en mindre lekplats, odlingslådor och grill på innergården (foto 19, 20, 21). Sittmöjligheter i from av bänkar finns men inga bord. Väderskydd för att skydda mot exempelvis vind eller nederbörd saknas. Det finns grönytor utanför byggnaderna i söder. Det finns också större park- och rekreationsområden nära.
Analys
Innergårdens utformning hjälper till att skapa
förutsättningar till sociala interaktioner. Emmelin och Eriksson menar att lekplatser kan vara bra
mötesplatser för både barn och ungdomar för att mötas på ett informellt sätt (Emmelin & Eriksson, 2012, s.25). Genom de olika mötesplatserna på innergården i form av lekplats, grill, sittmöjligheter och odlingslådor kan fler typer av människors intressen och behov tillgodoses (Kelly m.fl, 2012, s.23). Detta i kombination med dess lokalisering i närheten av varandra på innergården kan resultera i fler sociala interaktioner vilket kan göra att relationer skapas och att de boende genom dessa känner en samhörighet med sina grannar. Detta är något Maslow (1987, s.20) lyfter som en viktig del av denna nivå. En del aspekter som skulle tillgodose denna nivå mer saknas. Exempelvis ”Talkable spaces” som innebär sittmöbler där en grupp kan ha ett samtal där alla ser varandra och känner sig delaktiga. Detta kan också påverka till vilken grad innergården används för att skapa sociala kontakter och en gemenskap inom området.
Det finns en viss gestaltning av utemiljön i form av växter och markbeläggning vilket kan förstärka känslan av att vilja röra sig i området (Gehl, 2010, s.148). Men avsaknaden av väderskydd kan påverka denna känsla negativt under vissa väderförhållanden (Gehl, 2010, s.171). De många gång-, cykel-, och ridvägarna runt och igenom området kan skapa möjligheter till möten med människor från omkringliggande områden. Dock kan områdets lokalisering i utkanten av staden påverka antalet förbipasserande. Sammanfattningsvis har
Häradsrätten en del platser som kan skapa sociala interaktioner mellan framförallt de boende då
områdets lokalisering bidrar till att området uppfattas isolerat från resten av staden.
Foto 18: Skylten visar att detta är en påbjuden ridväg där även gångtrafik är tillåten men inte cyklar eller andra fordon.