Studien grundar sig i en nyfikenhet kring debatten gällande vilka kvalitéer ett standardiserat
flerbostadshusområde egentligen erhåller eller saknar, bortom all kritik i debattartiklar och hyllningar från byggföretag. Detta arbete bör ses som en start av att på ett konkret sätt kunna tydliggöra hur komplexa bostadsområden upplevs.
Studien visar att det går att förklara till vilken grad ett bostadsområde tillgodoser de behov som finns för en människa. Genom konkreta begrepp och underkategorier i behovstrappan tydliggörs vad som ska undersökas. Trots detta är det i vissa fall svårt att dra slutsatser gällande hur mycket av en behovsnivå som är tillgodosedd eftersom vissa nivåer innehåller underkategorier som kan ses som motsatser, exempelvis tillträdeskontroll och rörelse under trygghetsnivån. Där måste en avvägning göras gällande vad området behöver för att upplevas tryggt. Staket och lås för att hålla människor ute eller mötesplatser och promenadstråk för att bjuda in människor i området.
Vidare kan man konstatera att faktorer såsom lokalisering i stadens ytterkant, variationsupprepning, brist av olika funktioner och vilka mötesplatser som finns i området är vissa av de aspekter som var väldigt lika mellan de olika fallen. En intressant utveckling av detta arbete skulle vara att ta fram utvecklingsstrategier för de undersökta områdena baserat på vad de saknar för att tillgodose nivåerna i behovstrappan.
En framtida undersökning i ämnet kan vara att även applicera behovstrappan på bostadsområden uppförda med traditionella byggmetoder. Och därmed kunna diskutera vilka likheter och skillnader som finns mellan traditionella och standardiserade byggmetoder samt vilken av dessa byggmetoder som resulterar i trivsammast bostadsmiljö och tillgodoser trappan mest. Genom att analysera resultaten av detta kan man med vetenskaplig grund bidra i debatten kring om standardiserade bostäder är framtidens byggande eller inte.
En aspekt som inte undersöks i detta arbete men som är en viktig del i ämnet är gestaltning och arkitektur av standardiserade bostadsområden. Hur standardiserade bostäder har gestaltats under miljonprogrammet och hur gestaltningen görs idag är en pågående debatt. En intressant synvinkel skulle vara att utveckla behovstrappan med vilka behov en människa har gällande gestaltning och utformning.
Kritiken gällande standardiserade flerbostadshus är till stor del inriktade på dess enformighet och oförmåga att anpassas till platsen de ska uppföras på (Boverket, 2021b; Sveriges Arkitekter, 2021; ArkDes, 2021). Detta resulterade i en fundering kring till vilken grad dessa standardiserade byggmetoder kan ändras och varieras men fortfarande vara lönsamma och ett alternativ till de kostsammare och långsammare traditionella byggmetoderna? Går det att utveckla de standardiserade byggmetoderna i denna riktning är vi ett steg närmare en möjlig lösning på bostadsbristen.
Utvecklingen av standardiserade metoder handlar förutom planering och arkitektur också mycket om de ekonomiska och byggnadstekniska aspekterna och bör därför undersökas även ur dessa perspektiv.
Referenslista
Abrahamsson, Bengt & Aarum Andersen, Jon. 2005. Organisation: att beskriva och förstå organisationer. 4 uppl. Liber. (Abrahamsson och Andersson, 2010)
Arkitekten. 2021. Utmaningen: Hus som passar överallt. 22 mars.
https://arkitekten.se/nyheter/utmaningen-hus-som-passar-overallt/ (Hämtad: 2021-05-21)
Berg, K. 1999. Ideal i arkitekturen. I Hall, T (red). Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande. Karlskrona: Boverket, ss. 59-95.
Boverket. 2020a. 212 av 290 kommuner har fortfarande brist på bostäder. Karlskrona: Boverket. (Boverket, 2020a)
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/212-av-290-kommuner-har-fortfarande-brist-pa-bostader/
(Hämtad: 2020-04-15)
Boverket. 2017a. En mer förutsägbar byggprocess. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/en-mer-forutsagbar-process-forenklad-kontroll-av-serietillverkade-hus.pdf
(Hämtad: 2021-05-21)
Boverket. 2006. Lär känna din ort! Metoder att analysera orter och stadsdelar. Karlskrona: Boverket. (Boverket 2006)
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2006/lar_kanna_din_ort.pdf (Hämtad: 2021-04-20)
Boverket. 2019. Mångfunktionella gator. Karlskrona: Boverket. (Boverket, 2019)
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/mangfunktionella-gator.pdf (Hämtad: 2021-04-20)
Boverket. 2021a. Prioritera gång- och cykeltrafiken.
Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/hansyn/miljo_klimat/klimatpaverkan/transport/gang_cykel/ (Hämtad 2021-05-03).
Boverket. 2021b. Remissyttrande av SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad — förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet. Stockholm: Finansdepartementet.
https://www.regeringen.se/499153/contentassets/0e1a33f2b1404943b56fe981ec2abd4b/boverket.pdf (Hämtad: 2021-05-22)
Boverket. 2019b. Tidsbegränsat bygglov. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/tidsbegransat-bygglov/ (Hämtad: 2021-05-21)
Boverket. 2020b. Tillgänglighet.
Karlskrona: Boverket.
(Boverket, 2020b) https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/(Hämtad: 2020-04-20)
Boverket. 2020c. Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder. Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/
Ceccato, Vania. 2016. Har stadsmiljön betydelse för säkerheten? In: Urbanismer: dagens
stadsbyggande i retorik och praktik. K. Olsson, D. Nilsson & T. Haas. Nordic Academic Press, s. 99-120.
https://static.sys.kth.se/abe/safeplaces/publikationer/Urbanismer_Ceccato_kapitel7.pdf (Hämtad: 2021-04-21)
Crowe, T & Fennelly, L. 2013. Crime Prevention Through Environmental Design. 3 uppl. Elsevier Science.
Denscombe, M. 2017. Forskningshandboken. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. (Denscombe, 2018). Emmelin, M & Eriksson, M. 2012. Socialt kapital. Malmö: Malmö stad.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1271896/FULLTEXT02 (Hämtad: 2021-04-21) Eriksson, Thomas. 2010. Trygghet i boende. Stockholm: Stiftelsen Tryggare Sverige och Jure AB. (Eriksson, 2010)
Fejes, A & Thornberg, R. 2015. Handbok i kvalitativ analys. 2 uppl. Stockholm: Liber AB. Fejes & Thornberg, 2015).
Ferdous, W, Bai, Y, Duc Ngo, T, Manalo, A & Mendis, P. 2019. New advancements, challenges and opportunities of multi-storey modular buildings – A state-of-the-art review. In Engineering Structures. Vol 183. ss. 883-893. https://doi.org/10.1016/j.engstruct.2019.01.061
(Hämtad: 2021-05-20)
Finansdepartementet. 2020. Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet. (SOU: 2020:75). Stockholm. (Finansdepartementet, 2020).
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/12/sou-202075/ (Hämtad: 2021-05-20)
Gehl, Jan. 2010. Cities for people. Washington: Island Press. (Gehl, 2010)
https://ebookcentral.proquest.com/lib/bthbib-ebooks/detail.action?docID=3317503 (Hämtad: 2021-04-25)
Hagson, A. 2004. Stads- och trafikplaneringens paradigm. 2 uppl. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. (Hagson, 2004)
Hall, T. 1999. Introduktion. Hall, T (red). Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande. Karlskrona: Boverket, ss. 7-9.
Ingemark Milos, A. 2015. Föreställningen om idealbostaden: en närläsning av Vitruvius och Albertis arkitekturtraktat. I Bebyggelsehistorisk tidskrift 69. Linköping: Linköping universitet
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118276 (Hämtad: 2021-05-19)
Johanssen, A & Tufte, P A. 2002.
Introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Malmö: Liber AB. (Johanssen & Tufte, 2002)Jacobs, J. 2004. Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos AB. Jergeby, U. 1996. Offentlig miljö som arena och kuliss: Att se, bli sedd och
mötas på stadens offentliga och bostadsnära platser. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Kelly, J-F.; Breadon, P.; Davis, C.; Hunter, A.; Mares, P.; Mullerworth, D.; Weidmann, B., 2012, Social Cities. Grattan Institute, Melbourne.
Kamali, M & Hewage, K. 2016. Life cycle performance of modular buildings: A critical review. I Renewable and Sustainable Energy Reviews. Vol 62. Ss. 1171-1183. University of British Columbia. https://doi.org/10.1016/j.rser.2016.05.031
(Hämtad: 2021-05-20)
Koltko-Rivera, M.E. 2006. Rediscovering the Later Version of Maslow’s Hierarchy of Needs: Self-Transcendence and Opportunities for Theory, Research, and Unification. I Review of General Psychology. 2006, Vol. 10, No. 4, s. 302–317. American Psychological Association.
https://doi.org/10.1037/1089-2680.10.4.302 (Hämtad: 2021-05-01)
Lund kommun. 2021a. Bostäder för nyanlända.
https://www.lund.se/omsorg--hjalp/invandring-och-integration/bostader-for-nyanlanda/ (Hämtad: 2021-05-10)
Lunds kommun. 2021b. Faktatext om Lund. texter om Lund - Lunds kommun
(Hämtad: 2021-05-05)
Lunds kommun. 2011. Kulturmiljöprogram - Här bor man!
https://www.lund.se/globalassets/lund.se/bygg_bo/bygga-nytt-andra-eller/bygglov/kulturmiljoprogram/har_bor_man_sbk_170511.pdf (Hämtad: 2020-05-15) Lunds kommun. 2018. Lunds kommuns översiktsplan – Del 1 Planstrategi.
https://www.lund.se/globalassets/regelsamling/bygg_och_mark/lunds-kommuns-oversiktsplan-del-1-planstrategi-antagen.pdf (Hämtad 2021-05-04). (Lunds kommun, 2018)
Lunds kommun. 2010. Översiktsplan för Lunds kommun.
https://www.lund.se/globalassets/lund.se/traf_infra/oversiktsplan/op2010/op-2010-antagandehandl-1-sbk.pdf (Hämtad 2021-05-04) (Lunds kommun, 2010)
Lunds Kommuns Fastighet AB. U.å. Ljusa lägenheter med hög kvalitet. LKF | Våra områden Häradsrätten (inpublix.com) (Hämtad: 2021-05-15)
Maslow, Abraham H. 1987. Motivation and personality. 3 uppl. Harper & Row Publishers. (Maslow, 1987)
McLeod, S. A. 2018. Maslow's hierarchy of needs. https://www.simplypsychology.org/maslow.html (Hämtad:2020-05-09)
Nylander, O. 2015. Svensk Bostad 1850-2000. Lund: Studentlitteratur AB. (Nylander, 2015) Polismyndigheten i Stockholms län. 2005. Bo tryggt 05. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten.
BoTryggt05 Handboken (Hämtad: 2021-05-10)
Regeringskansliet. U.å. En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling. Stockholm. 20170426_cykelstrategi_webb.pdf (regeringen.se)
(Hämtad: 2021-05-10
Näringsdepartementet. (Regeringskansliet, u.å.)
(Hämtad: 2021-04-24)
Rädda barnen. 2020. Ett hållbart livskoncept.
Ett Hållbart Livskoncept: En modell för att skapa socialt hållbara boendemiljöer för nyanlända familjer i tillfälliga bostäder | Resource Centre (savethechildren.net)
(Hämtad: 2021-05-10). (Rädda barnen, 2020)
Statistiska centralbyrån, SCB. 2020. Folkmängd, topp 50.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/folkmangd-topp-50/ (Hämtad: 2021-05-20)
Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes. 2021. Remissyttrande av SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad — förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet. Stockholm:
Finansdepartementet.
https://www.regeringen.se/498904/contentassets/0e1a33f2b1404943b56fe981ec2abd4b/statens-centrum-for-arkitektur-och-design-arkdes.pdf
(Hämtad: 2021-05-22)
Stiftelsen Tryggare Sverige. u.å. Om trygghet. Om trygghet | Tryggare Sverige
(Hämtad: 2021-04-03)
Svenska Dagbladet, Svd. 2016. Boverket: Ja till stora kvarter med baracker. 16 december. https://www.svd.se/boverket-ja-till-stora-kvarter-med-baracker
Svenska FN-förbundet. 2008. Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. UNRIC Brussels. Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
(Hämtad: 2021-05-06)
Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket. 2012. Kol-TRAST. LTAB. (Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket, 2012).
kol_trast.pdf (trafikverket.se) (Hämtad: 2021-04-20) Sveriges Allmännytta. U.å. Allmännyttans Kombohus.
https://www.sverigesallmannytta.se/nyproduktion/allmannyttans-kombohus/ (Hämtad: 2021-05-21)
Sveriges Arkitekter. 2021. Remissyttrande av SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad — förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet. Stockholm: Finansdepartementet.
https://www.regeringen.se/4976de/contentassets/0e1a33f2b1404943b56fe981ec2abd4b/sveriges-arkitekter.pdf
(Hämtad: 2021-05-22)
Tyréns. 2020. Tio år med Allmännyttans Kombohus. Stockholm: Sveriges Allmännytta.
https://www.sverigesallmannytta.se/wp/wp-admin/admin-ajax.php?action=sabo_download_secure_file&id=47246 (Hämtad: 2021-05-21)
UR Samtiden - Säker och trygg stad (2020) [radioprogram]. Sveriges Utbildningsradio AB, 3 april. https://urplay.se/program/217414-ur-samtiden-saker-och-trygg-stad-bo-tryggt-2030 (Hämtad: 2021-04-22)
Vidén, S. 1999. Rekordårens bostadsbyggande. I Hall, T (red). Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande. Karlskrona: Boverket, ss. 31-54.
Viking, A and Stehn, L (2015) Exploring Swedish local planning authorities' perceptions of standardized housing construction. In Raidén, AB and Aboagye-Nimo, E (Eds) Procs 31st Annual ARCOM Conference, 7-9 September 2015, Lincoln, UK, Association of Researchers in Construction Management, 1053-1062.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1000048/FULLTEXT01.pdf Yin, R K. 2007. Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber
Lagstiftning
SFS: 2016:38. Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Arbetsmarknadsdepartementet IAS. (SFS: 2016:38)