Standardiserade bostadsområden
- En fallstudie i Lund
Elin Bengtsson
Kandidatarbete 15 hp
Fysisk Planering
Blekinge Tekniska Högskola
Förord
Detta kandidatarbete är den avslutande delen av kandidatprogrammet i Fysisk planering och är skrivet under vårterminen 2021 av Elin Bengtsson.
Jag vill tacka min handledare Ulla Haglund för hennes vägledning och förmåga att vid varje handledning vända mig från förvirrad och tankspridd till fokuserad och motiverad. Jag vill också tacka min familj för ändlöst stöd under detta arbete och hela utbildningens gång.
Författare: Elin Bengtsson
Titel: Standardiserade bostadsområden – En fallstudie i Lund Handledare: Ulla Haglund
Examinator: Jimmie Andersèn
Blekinge Tekniska Högskola: Institutionen för fysisk planering Program: Kandidat Fysisk Planering
Kurs: FM1473 Nivå: Grund Omfattning: 15 hp Utgivningsort: Karlskrona
Sammanfattning
Är standardiserade bostäder framtiden eller bör de endast vara en del av vår historia? Detta kandidatarbete grundar sig i en nyfikenhet kring debatten gällande vilka kvalitéer ett
standardiserat flerbostadsområde egentligen erhåller eller saknar , bortom all kritik i debattartiklar och hyllningar från byggföretag.
Miljonprogrammet var ett initiativ av riksdagen för att bygga bort bostadsbristen i Sverige. Detta skulle göras under en tioårsperiod genom standardiserade och industriella byggmetoder. Idag har 212 av Sveriges 290 kommuner ett underskott på bostäder och det finns det tendenser som tyder på att bostadsbristen återigen kommer angripas, i alla fall till viss del, genom standardiserade hus. Inför detta hörs precis som under miljonprogrammet både positiva och negativa rop.
Är standardiserade bostäder svaret för att återigen bygga bort bostadsbehovet i Sverige? Vilka slags bostadsmiljöer resulterar detta i nu 50 år efter miljonprogrammet?
Som teori kommer detta arbete använda Elins behovstrappa som är en bearbetad version av Maslows behovstrappa. Denna utgår från ett planeringsperspektiv och undersöker endast fysiskt mätbara aspekter av den byggda miljön. Trappan består av identifierade behov som ett bostadsområde ska tillgodose. Denna behovstrappa används vid en fallstudie i Lund där tre bostadsområden undersöks. Kämpavången med tillfälliga standardiserade flerbostadshus, Häradsrätten med permanenta
standardiserade flerbostadshus och Eddan som exploaterades under miljonprogrammet genom standardiserat bostadsbyggande. Syftet med fallstudien är att undersöka till vilken grad dessa bostadsområden tillgodoser behoven som definierats i Elins behovstrappa.
Innehållsförteckning
Inledning ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7 Forskningsfrågor ... 7 Avgränsning ... 8 Centrala begrepp ... 8 Teori ... 9 Maslows behovstrappa ... 10Kritik mot teorin ... 11
Bearbetning ... 11 Metod ... 12 Fallstudie ... 13 Generaliserbarhet ... 13 Validitet ... 13 Reliabilitet ... 13 Platsanalys ... 13 Kvalitativ textanalys ... 13 Kunskapsöversikt ... 15 Miljonprogrammet 1965-1974 ... 16 Standardiserat bostadsbyggande 2010-2020 ... 16 Framtidens miljonprogram? ... 17 Elins behovstrappa ... 18 Avgränsning ... 18 Definition av begrepp ... 18 Bostad ... 18 Infrastruktur ... 19 Trygghet ... 21 Gemenskap ... 23 Fallstudie ... 26 Lund ... 27 Översiktsplan ... 27 Val av fall ... 28
Infrastruktur ... 30
Trygghet ... 31
Gemenskap ... 32
Avslutande analys av Kämpavången ... 33
Permanent standardiserat boende: Norra Fäladen – Häradsrätten ... 34
Bostad ... 35
Infrastruktur ... 35
Trygghet ... 36
Gemenskap ... 38
Avslutande analys av Häradsrätten ... 39
Miljonprogram: Linero – Eddan ... 40
Bostad ... 40
Infrastruktur ... 41
Trygghet ... 42
Gemenskap ... 44
Avslutande analys av Eddan ... 45
Analys ... 46
Likheter mellan fallen ... 47
Lokalisering ... 47
Bristfällig variation av funktioner ... 47
Bristfällig tillgänglighet ... 47
Kritik ... 47
Skillnader mellan fallen ... 48
Storlek ... 48
Varaktighet ... 48
Koppling till standardisering ... 48
Möjlig stadsutveckling genom standardisering ... 48
Befintliga stadsmiljöer ... 48
Tillfälliga bostäder ... 49
Slutsats och vidare forskning ... 50
Referenslista ... 52
Lagstiftning ... 56
Inledning
I detta kapitel presenteras arbetets problemformulering som sedan
konkretiseras till arbetets syfte och forskningsfrågor. Vidare introduceras vilken
avgränsning arbetet förhåller sig till och slutligen förklaras de centrala
Frågan om hur man på bästa sätt tillgodoser bostadsbehovet är alltid lika aktuell inom forskningsfältet fysisk planering och i mitt kandidatarbete har jag tagit chansen att fördjupa mig i detta. Eftersom samhället är ett evigt omskapande system där bostadsbehovet varierar över tid är det viktigt att analysera de strategier som använts och konkretisera till vilken grad nivå dessa har resulterat i trivsamma livsmiljöer. Arbetet kommer att fokusera på olika varianter av standardiserade hus ur ett planeringsperspektiv. Dessa har alla fått stark kritik, både positiv och negativ, av kommuner, fastighetsägare, arkitekter, stadsplanerare och invånare. Genom att undersöka dessa bostadsområden objektivt och sakligt är förhoppningen att arbetet ska resultera i ett material som kan användas vid framtida forskning eller vid utformningen av framtida strategier.
Problemformulering
Miljonprogrammet var ett initiativ av riksdagen för att bygga bort bostadsbristen i Sverige. År 1964 beslutade riksdagen att under en tioårsperiod bygga en miljon bostäder för att bygga bort
bostadsbristen i landet (Nylander, 2015, s.151). Detta skulle göras genom standardiserade och industriella byggmetoder för lägre produktionskostnader och lägre hyror (Nylander, 2015, s.159). Detta resulterade i att bostadsbristen byggdes bort och gav hundratusentals människor tak över huvudet. Trots detta möttes dessa bostadsområden av mycket kritik främst gällande de storskaliga och enformiga byggnadsprojekten men också på grund av att dessa områden ofta fick en stämpel av att vara problematiserade ytterkantsområden (Hall, 1999, s.8).
Idag har 212 av Sveriges 290 kommuner ett underskott på bostäder (Boverket, 2020a). Nu finns det tendenser som tyder på att bostadsbristen återigen kommer angripas, i alla fall till viss del, genom standardiserade hus. Inför detta hörs precis som under miljonprogrammet både positiva och negativa rop. Det är viktigt att utveckla de idéer som finns istället för att försöka ”uppfinna hjulet på nytt” (Ingemark Milos, 2015, s.20). Andra menar att dessa standardiserade hus är ett misslyckande, att man ska släppa idén helt och istället fokusera på platsspecifika projekt (Kamali & Hewage, 2016, s.5). Är standardiserade bostäder svaret för att återigen bygga bort bostadsbehovet i Sverige? Vilka slags bostadsmiljöer resulterar detta i nu 50 år efter miljonprogrammet?
Detta ska undersökas ur ett planeringsperspektiv för att avgöra hur dessa standardiserade bostadsområden kan tillgodose de behov och krav som finns på dagens boendemiljöer.
Det finns mängder av forskning gällande miljonprogrammet och hur detta har påverkat städerna både fysiskt och socialt. Det finns däremot begränsad andel forskning gällande dagens standardiserade hus. Det som finns är mestadels inriktat på byggnadsteknik och montering. Detta kommer att utvecklas med tidens gång eftersom denna metod inte varit så aktuell under de senaste 50 åren. Eftersom dagens standardiserade flerbostadshus ibland beskrivits som det nya miljonprogrammet är det intressant att undersöka vilka likheter och skillnader dessa har samt hur detta kan tänkas påverka den svenska stadsplaneringen och de livsmiljöer standardiserat byggande resulterar i (Finansdepartementet, 2020, s.101).
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur standardiserade bostadsområden tillgodoser de behov som bostadsområden bör tillgodose. Arbetet ska också undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan standardiserade bostadsområden genom tiderna.
Forskningsfrågor
Avgränsning
Ämnesavgränsningen innefattar endast standardiserade bostadsområden och metoder mellan perioderna 1965-1974 och 2010-2020. Övriga tidsperioder kommer endast behandlas för att ge kontext. Vidare avgränsas studien till att undersöka de aspekter som innefattas av den valda teorin. Segregation, integration och ekonomiska aspekter berörs endast till den grad som krävs för att belysa att det är viktiga delar som rör uppfattningen av ett bostadsområde men kommer inte ingå ytterligare. En geografisk avgränsning har gjorts både genom att endast beröra standardiserade metoder inom en svensk kontext men också genom att fallstudien endast undersöker standardiserade bostadsområden i Lund. Fallen är utvalda utifrån följande urvalskriterier:
- Ett bostadsområde med flerbostadshus, uppfört mellan åren 1965-1974.
- Ett bostadsområde med flerbostadshus, uppfört med permanenta standardiserade bostäder mellan åren 2010-2020.
- Ett bostadsområde med flerbostadshus, uppfört med tillfälliga standardiserade bostäder mellan åren 2010-2020.
Centrala begrepp
Standardiserade bostäder/bostadsområden: Standardiserat byggande kan omfatta olika grader av
standardisering, från byggsystem som består av mindre prefabricerade delar till helt standardiserade byggnader (Boverket, 2017a, s.17). Detta begrepp innefattar synonymer såsom modulhus,
prefabricerade hus, nyckelfärdiga hus och serietillverkade hus.
Miljonprogrammet: Miljonprogrammet innefattar alla bostäder som uppkom 1965-1974, oavsett
Teori
Maslows
behovstrappa
Abraham H. Maslow är en ofta citerad amerikansk forskare som under 1950-talet utformade den psykologiska teorin Maslow’s behovstrappa. Maslow var intresserad av komplexiteteten av livet och människans existens. Denna trappa var hans sätt att konkretisera de mänskliga behov som motiverar vårt beteende (Abrahamsson och Andersson, 2010).
Initialt menade Maslow att dessa behov var organiserade så att de lägre nivåerna behöver tillgodoses för att ett nytt behov av högre nivå ska väckas. Hierarkin baseras på att behoven i de lägre nivåerna kan handla om ren överlevnad och kan vara väldigt brådskande (Maslow, 1987, s.57). Han
förtydligade senare att hierarkin av behoven i trappan inte är så fast som han inledningsvis påstod, utan att en människa kan röra sig mellan stegen mer flytande och att stegen endast behöver vara uppbyggda till viss del eller inte alls för att röra sig vidare mot nästa steg (Abrahamsson och Andersson, 2010). Enligt Maslows ursprungliga teori var denna trappa indelad i fem olika nivåer. Fysiologiska behov, behov av trygghet, samhörighet och kärlek, självkänsla och självförverkligande (Maslow, 1987, s.xii, 15-22).
Biological and physical needs
Detta steg består av de mest grundläggande behoven såsom mat och vatten, värme, sömn och luft. Maslow menar att dessa behov är de mest väsentliga av en människas behov. Om dessa inte är tillgodosedda försvinner tankarna på att tillgodose andra behov och hon tänker bara på dessa.
“For the human who is extremely and dangerously hungry, no other interests
exist but food. He or she dreams food, he remembers food, he thinks about food,
he emotes only about food, he perceives only food and he wants only food.”
(Maslow, 1987, s.16).
Malsow menar att för en människa som är extremt hungrig är utopin väldigt okonstlat en plats där det finns mycket mat. Hon tror således att hon kommer vara glad och nöjd i resten av livet om hon garanteras mat.
“It is quite true that man lives by bread alone — when there is no bread. But
what happens to man’s desires when there is plenty of bread and when his belly
is chronically filled.”
(Maslow, 1987, s.17).Safety needs
Nästa behov som uppstår är behovet av trygghet och säkerhet. I detta innefattas att hon vill kunna känna sig säker från både våld och elementen. Hon vill ha en trygg miljö att vistas i och känna stabilitet. Maslow menar att dagens samhällen, i alla fall i stora delar av västvärlden, är fredliga, stabila som flyter på och därmed skyddar från vilda djur, brott och extrema temperaturer. Men att det fortfarande finns faktorer i dagens samhälle som man vill ska tillgodoses såsom ett sparkonto, ett bra jobb och försäkringar av olika slag (Maslow, 1987, s.18). När dessa behov av trygghet är tillräckligt uppfyllda kan nästa nivå av trappan bli uppfylld, men precis som vid de fysiologiska behoven kan en människa slukas upp och bara vilja ha trygghet om dessa behov äventyras.
Belongingness and love needs
Dessa behov innefattar en människas behov att ge och få kärlek. De vill också känna sig som en del av en grupp, eller av ett sammanhang. De vill känna sig hemma i en stad, bland sina grannar och ha en familj och relationer som de älskar och älskas av (Maslow, 1987, s.20).
Esteem needs
Maslow menar att detta behov uppnås genom den inre upplevelsen av hög självrespekt och självförtroende men att man också vill mötas med respekt av sina medmänniskor (Maslow, 1987, s.21).
Self-actualisation
Sista nivån kan förklaras som behovet att göra det människan är lämpad att göra. Detta behov utformas olika mellan individer och baseras på viljan att uppnå sin fulla potential, utveckla sina förmågor och leva ut sin passion (Maslow, 1987, s.22).
Kritik mot teorin
Maslows behovstrappa har inte särskilt starkt vetenskapligt stöd då den är svår att pröva. Det finns endast ett litet antal studier som ger stöd för hans teori (Abrahamsson och Andersson, 2010). Det finns en del kritik mot hierarkin av behoven, något som han dock själv redan förklarat inte stämmer helt, men också emot de olika kategorierna. Det finns vetenskapligt stöd för att skilja mellan behov av högre och lägre ordning, att de av lägre ordning upphör att fungera motiverande när de tillfredsställs (Abrahamsson och Andersson, 2010; McLeod, S. A, 2018). Det finns även en del kritik gällande att den är anpassad efter västerländska värderingar och ideologier och därför kan bli svår att applicera på andra delar av världen och andra kulturer (McLeod, S. A, 2018).
Bearbetning
Metod
I följande kapitel presenteras de olika forskningsmetoderna som använts.
Fallstudie
Syftet med fallstudien är att analysera och jämföra tre existerande bostadsområden. Fallstudien ska visa till vilken grad de olika bostadsområdena uppfyller och avviker från teorin. Detta ska bidra till att ge en översiktlig förståelse för vilka kvalitéer dessa områden har och saknar. Studien kommer att kunna användas inför fortsatt teoriutveckling, framtida forskning inom ämnet samt vid utformning av strategier för bostadsbyggande. Metoden används för att finna information och tillvägagångsättet gör det möjligt att gå på djupet i situationen och därmed beskriva saker i detalj och jämföra alternativ (Denscombe, 2018, s.88). Denna fallstudie är en teoristyrd fallstudie vilket används för att belysa hur en särskild teori, i detta fall Elins behovstrappa, kan tillämpas i verkliga inramningar, i dessa fall bostadsområden (Denscombe, 2018, s.89).
Urval
Under urvalsprocessen har bostadsområden omsorgsfullt valts ut ur en mängd olika alternativ runt om i Sverige. De utvalda fallen ska belysa standardiserade bostadsområdens specifika grunddrag och utmärkande kännetecken vilket kan resultera i att studien till viss del kan generaliseras (Denscombe, 2018, s.90).
Generaliserbarhet
Det är viktigt att förtydliga att resultat från en fallstudie inte kan ses som slutgiltiga eller absoluta. Det går att generalisera till viss del genom att analysera fram vissa begrepp som kan förklara vad som händer och varför (Denscombe, 2018, s.94). Det är viktigt att det finns en tydlighet och öppenhet kring hur man kommit fram till de generaliseringar som görs utifrån studiens resultat (Denscombe, 2018, s.97). Genom att detaljer inkluderas kan läsaren lättare avgöra hur fallet klarar av att jämföras med andra i samma kategori (Denscombe, 2018, s.95).
Validitet
För att öka fallstudiens validitet kommer den att kombineras med andra typer av data och
forskningsmetoder (Denscombe, 2018, s.88). Kombinationen gör att man lättare och mer noggrant kan undersöka den komplexa verkligheten (Denscombe, 2018, s.97).Beskrivningarna av bostadsområdena bygger på information från litteratur samt en platsanalys. I samband med platsanalysen fotograferades områdena för att förtydliga de observationer som gjorts.
Reliabilitet
För att öka fallstudiens reliabilitet har tillvägagångssättet dokumenterats så att en annan forskare kan genomföra samma studie med samma tillvägagångssätt och nå samma resultat(Yin, 2007, s.59).
Platsanalys
En platsanalys, som innefattar besök i de undersökta bostadsområdena, genomförs inom ramen av fallstudien. Platsanalysen fokuserar på platsens befintliga kvaliteter. Betydelsefulla aspekter av de nybyggda miljöns karaktär såsom dess gestaltning, struktur och rumsbildningar uppmärksammas. Man får djupare kunskaper genom att betrakta och beskriva dessa aspekter. Man blir medveten om platsens kvalitéer, brister och utvecklingsmöjligheter (Boverket, 2006, s.49).
Kvalitativ textanalys
Kunskapsöversikt
Standardiserade bostäder kan produceras på olika sätt, genom förtillverkade delar eller volymer på fabrik eller hela byggnader som sedan sätts på plats. Det kan också bestå av en del platsbyggda delar. Den röda tråden är att det är en upprepning varje gång byggnaden uppförs (Boverket, 2017a, s.17) Detta arbete har en avgränsning på att främst rikta in sig på perioderna 1965-1974 och 2010-2020. Vid dessa perioders början har Sverige befunnit sig i situationer med ett underskott av bostäder. Under båda dessa perioder har ett ökat intresse för standardiserat bostadsbyggande funnits och tagits upp som en möjlig lösning på bostadsbristen (Finansdepartementet, 2020, s.71).
Miljonprogrammet 1965-1974
År 1964 beslutade riksdagen att under en tioårsperiod färdigställa en miljon bostäder för att bygga bort bostadsbristen i landet (Nylander, 2015, s.151). Detta skulle möjliggöras genom storskaligt och industrialiserat byggande där standardisering och prefabricering skulle gynnas genom statligt stöd (Hall, 1999, s.8;Nylander, 2015, s.159). Sveriges allmännyttiga bostadsföretag uppförde till stor del flerbostadshusen under miljonprogrammet (Vidén,1999, s.37). Två tredjedelar av bostäderna uppfördes i flerbostadshus (Vidén, 1999, s.34). Under detta årtionde byggdes den kvantitativa bostadsbristen bort. (Nylander, 2015, s.192-193). Dessa nybyggda lägenheter resulterade i en ökad bostadsstandard för många människor. Många hade bott trångbott under väntan i bostadskön (Boverket, 2020c).
I slutet av detta årtionde började detta storskaliga byggandet kritiseras och ifrågasättas. Efterfrågan på lägenheter hade under denna period minskat, både på grund av att bostadsbristen minskat men också till följd av kritiken runt dessa områden. De problem som drabbade vissa miljonprogramsområden såsom social segregation och vandalisering stod i centrum (Hall, 1999, s.8) År 1973 stod 20 000 lägenheter tomma (Nylander, 2015, s.192-193). Termen ”miljonprogram” ger hos många
associationer till ett problematiskt och storskaligt flerbostadshusområde i betong vilket inte är en helt sanningsenlig bild men det var denna som spreds i media (Hall, 1999, s.8).
Ungefär en sjättedel av landets befolkning bor idag i flerbostadshus som uppfördes mellan 1961-1975 (Hall, 1999, s.7).
Standardiserat bostadsbyggande 2010-2020
Idag används standardiserat byggande i en mycket mindre omfattning än under miljonprogrammet men mycket pekar på att detta blir en mer och mer aktuell byggnadsmetod igen (Finansdepartementet, 2020, s.71) Standardiserade byggnadsmetoder har uppmärksammats från både akademin och industrin de senaste åren. Denna byggnadsmetod går ut på att delar av eller hela byggnader designas och byggs i fabriker och sedan byggs ihop på plats (Kamali & Hewage, 2016, s.1). Metoden framhävs ofta som en potentiell lösning av den ökade bostadsbristen i Sverige, särskilt för att skapa bostäder med rimliga hyror, alltså hyror ett genomsnittligt hushåll kan ha råd med (Viking & Stehn, 2015, s.1). Flertalet forskare är överens om att standardiserat byggande erbjuder en rad fördelar jämfört med traditionella metoder. Snabbare och säkrare tillverkning, mer förutsägbara sluttider, bra kvalité, mindre resursavfall och mer miljövänliga lösningar är de som främst lyfts (Kamali & Hewage, 2016; Ferdous, Bai, Duc Ngo, Manalo & Mendis, 2019). Enligt Ferdous et al. (2019 , s.8) kommer standardiserat byggande användas för att skapa nästa generation av bostäder.
Exempel på standardiserade permanenta bostäder som uppförts i Sverige under de senaste tio åren är skapade av Allmännyttan. Allmännyttan är Sveriges kommunala bostadsföretag som ska
Dessa kombohus har utvecklats till att kunna erbjuda större flexibilitet i utformningen av
planlösningar men också i val av material, färg och form för tak och fasader (Sveriges Allmännytta, U.å).
I de senaste ramavtalen kan man exempelvis välja att ha kontor eller lokaler i bottenvåningen, vilket tidigare varit efterfrågat.
Standardiserade byggnader kan också vara tillfälliga och uppförs med ett tidsbegränsat bygglov och är på så sätt en del av staden under endast en period, högst 15 år. Ett av kraven för att få uppföra denna typ av byggnad är att platsen ska kunna återställas till sitt ursprungliga skick när byggnaderna monteras ner och möjligtvis flyttas vidare (Boverket, 2019b).
Dessa byggnader kan användas vid mer akuta men övergående bostadsbehov, exempelvis som ett första boende för nyanlända eller som studentbostäder.En återkommande kritik är att dessa tillfälliga boenden inte hjälper det rådande bostadsbehovet långsiktigt och är en kortsiktig lösning samt att uppförandet av tillfälliga standardiserade flerbostadshus kan skapa utanförskapsområden med låg bostadsstandard (SvD, 2016).
Framtidens miljonprogram?
Liknelsen mellan miljonprogrammet och de nuvarande standardiserade flerbostadshusen kan verka lite långsökt. Detta kan förändras i framtiden då det finns en utredning från Finansdepartementet som bland annat vill möjliggöra att enklare kunna uppföra standardiserade flerbostadshus även om de strider mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser för utformning och placering
(Finansdepartementet, 2020, s.19). De menar att förutsättningarna för att bygga billigare bostäder genom standardiserade system, processer och arbetssätt behöver öka (Finansdepartementet, 2020, s.12).
Utredningen innehåller ett större antal intervjuer med kommuner som indikerar att en skepsis finns mot standardiserat bostadsbyggande. Det finns en rädsla att ett ökat standardiserat byggande skulle leda till att en stor mängd flerbostadshus med liknande utformning byggs på samma plats och att detta skulle resultera i bostadsområden liknande de som byggdes under miljonprogrammet av vilka många fått ett dåligt rykte för att vara problematiska och otrygga (Finansdepartementet, 2020, s. 101, 171 - 172). Utredningen menar dock att dessa områden var högt uppskattade när de uppfördes och att de sociala problem som finns i vissa av dessa områden knappast kan kopplas till bebyggelsen som sådan (Finansdepartementet, 2020, s.311)
Denna utredning har mötts av många synpunkter från exempelvis kommuner, företag och yrkeskårer. Boverket avstyrker förslaget som innebär att detaljplaner ska få frångås och betonar att allt byggande kräver ett medvetet förhållningssätt till platsens specifika förutsättningar och värden (Boverket, 2021b, s.2). Sveriges arkitekter förklarar i sitt yttrande att verkligenheten är för komplicerad för att införa denna typ av undantag och menar precis som Boverket att platsens förutsättningar måste tas i beaktning vid nybyggnationer (Sveriges Arkitekter, 2020, s.2). De menar att standardiserade bostadshus inte är utformade för att passa en viss plats och att det istället blir platsen som måste anpassas till byggnaden (Sveriges Arkitekter, 2021, s.3).
Statens centrum för arkitektur och design, Arkdes, redogör i sitt yttrande att det saknas reflektioner från tidigare byggnationer med standardiserade flerbostadshus. Exempelvis att dessa under
miljonprogrammet höjde den svenska bostadsstandarden men att det även behöver reflekteras över hur husens placering ,separat från annan bebyggelse, gav för sociala konsekvenser. (Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes, 2021, s.2) De menar också att förtätning är svårt genom standardiserat byggande då husen inte är tillräckligt anpassningsbara och att bygga billiga standardiserade bostäder i mer avlägsna lägen kan ha segregerande effekt och kräva investeringar gällande kollektivtrafik och infrastruktur (Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes, 2021, s.3).
Elins behovstrappa
Denna trappa kommer att utgå från ett planeringsperspektiv och endast undersöka fysiskt mätbara aspekter av den byggda miljön. Genom att fokusera på fysiskt mätbara aspekter säkerställs att teorin appliceras på ett konkret sätt. Varje steg ska innehålla de aspekter av fysisk planering vilka påverkar området positivt. Vad behöver uppnås för att nivån ska bli tillgodosedd?
Avgränsning
Trappan tar inte hänsyn till skillnader som kan finnas mellan områden på grund av storlek och lokalisering. Därmed kan trappan behöva justeras beroende på vilket område den ska appliceras på. Det är viktigt att inkludera många grupper av människor. Exempelvis är det viktigt att rörelsehindrade och äldre inkluderas. Eftersom olika invånare har olika förutsättningar är det viktigt att belysa att resultaten kan vara missvisande för vissa grupper. Det är viktigt att poängtera att det inte finns en standardlösning som kan appliceras på alla områden. Men om rätt frågor ställs och analyseras kan detta i många fall bidra till en medvetenhet som kan påverka området positivt.
Definition av begrepp
Begrepp är nödvändiga byggklossar för att utveckla en teori. Dessa hjälper till att uttrycka vad man vill undersöka och varför. En förutsättning för att inkludera ett begrepp i trappan är att, baserat på aktuell forskning, avgränsa och definiera begreppet.Detta görs för att klargöra flertydigheter och undanröja oklarheter (Johannessen & Tufte, 2003, s.34). Nivåerna som kommer användas i den bearbetade versionen av trappan har tagits fram och definierats med hjälp av Maslows ursprungliga trappa samt med hjälp av relevant forskning.
Bostad
Definition
Begreppet bostad definieras här som en plats av varaktig karaktär exempelvis vanliga bostäder, studentbostäder, seniorbostäder och även andra typer av kategoribostäder. I vissa fall kan även hotell och vandrarhem inkluderas, om det exempelvis finns avtal som gör platsen till en mer permanent lösning för invånare. Bostadens betydelse, utöver det mest grundläggande att ge tak över huvudet, är oerhört komplex och något som inte innefattas i denna behovstrappa (Ingemark Milos, 2015, s.8).
Koppling till Maslows trappa
Eftersom en bostad är ett av de mest grundläggande behoven för en människa i förhållande till den fysiskt byggda miljön kan denna nivå kopplas till Maslows fysiologiska behov som utgör grunden av hans trappa. Utan att ha någonstans att bo blir detta det dominerande behovet att tillgodose och det blir mindre viktigt vilken slags infrastruktur eller gemenskap som finns (Maslow, 1987, s.16). Denna bearbetade nivå kan också kopplas samman till Maslows trygghetsbehov där han förklarade att en människa vill ha en trygg och stabil miljö att vistas i (Maslow, 1987, s.18). Detta kan utan större ansträngning tolkas som en bostad.
Underkategorier
Boendestandard
- Nya och gamla byggnader kan skapa en variation både i bostäder, verksamheter och upplåtelseformer (Jacobs, 2004, s.215-216).
- Bostäderna bör vara uppförda med en standard där människor kan leva och bo. Tillgänglighet
- Det är viktigt att bostäder är tillgängliga för alla. Även äldre personer, personer med rörelsehinder, synskador eller andra funktionsvariationer skall ha tillgång till ett bra boende (Boverket, 2020b).
Infrastruktur
En fungerande infrastruktur är grundläggande för en fungerande byggd miljö. Utformningen och funktionerna ska resultera i en infrastruktur med god kvalitet, tillgänglighet och användbarhet.
Definition
I begreppet infrastruktur ingår vanligtvis alla de tekniska system som binder samman och upprätthåller kommunikationer och försörjning inom och mellan städerna. Begreppet avgränsas i detta arbete till att endast bestå av de delar som rör fysisk kommunikation. Gatunät, cykel- och gångvägar, kollektivtrafik och järnväg ingår.
Bakgrund
Genom historien har det förekommit många olika ideal och idéer gällande hur infrastruktur och gaturum ska utformas och användas på bästa sätt.
Trafiken blev från 1950-talet och framåt en av de viktigaste planerings- och gestaltningsfrågorna. Bilen och biltrafiken blev under 1960-talet styrande vid de nya bostadsområdenas utformning. SCAFT var ett regelverk som utgjordes av en sammanställning av biltrafikens krav (Nylander, 2015, s.153). SCAFT eftersträvade en ökad trafiksäkerhet genom att separera trafikgrupper från varandra.
Gaturummen reducerades till att bli en trafikteknisk funktion istället för ett stadsrum (Nylander, 2015, s.155). SCAFT baserades på planeringsprinciper som skulle reducera förutsättningarna för konflikter och störningar i samspelet mellan trafikant, fordon och väg. Dessa principer har till stor del format svensk stadsplanering (Hagson, 2004, s.31-32).
resultat. Junkspace menas vara ett överblivet, formlöst rum, ett landskap där en betydande area utgörs av mellanrum. Det är alltså motsatsen till planerade arkitektoniska rum. Exempelvis hittas dessa Junkspaces mellan trafikleders körfält, under broar, intill parkeringsytor eller inom obrukbart skyddsavstånd för exempelvis buller. De är en följd av den modernistiska planeringens funktionsuppdelning och utgörs av rum som ibland är stora arealer (Koolhaas, 2000).
SCAFT-planerade bostadsområden har gjort att boendes avstånd till olika typer av service har ökat vilket gett ett ökat bilberoende. Resonemangen hänger till viss del fortfarande kvar och ännu utformas en del bostadsområden med en kraftig SCAFT-prägel, såsom separerade trafiksystem (Hagson, 2004, s.31-32).
Bilen har under lång tid präglat den fysiskt byggda miljön vilket man ser på glesa stadsrum och långa avstånd som förutsätter bilen som transportsätt (Regeringskansliet, u.å. s.9). Gaturummen har i alla tider varit en viktig del av det offentliga rummet för människor att röra sig i, mötas och vistas i (Boverket, 2019, s.11). Boverket menar att det är viktigt att olika trafikantgrupper kan mötas i gaturummet på lika villkor och jobbar därför för att integrera vägen i staden igen (Boverket, 2019, s.11). Detta kallas av Boverket för mångfunktionella gator. Dessa beskrivs enligt Boverket som att transportfunktionen finns kvar i gaturummen men att andra funktioner såsom stadsgrönska,
dagvattenhantering, handel och mötesplatser också kan ingå (Boverket, 2019, s.8). I städerna påverkas infrastrukturen även av ett ökande fokus på hållbarhet. Det finns strategier för att minska bilberoendet och istället satsa på andra färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik.
Cykeln har sedan tidigt 1900-tal varit ett viktigt färdmedel för exempelvis barn och unga och har fått en allt tydligare roll sedan 1990-talet och cykeln ses nu som en viktig del av ett hållbart
transportsystem. Genom att tillgodose behovet för cykelparkeringar vid målpunkter såsom
resecentrum, stationer, arbetsplatser och hem samt öka säkerheten på dessa parkeringar kan en ökad användning av cykeln främjas (Regeringskansliet, u.å. s.9). Det är viktigt att cykelvägnätet kopplas samman till olika målpunkter i vardagen samt hänger samman lokalt och regionalt. (Regeringskansliet, u.å. s. 11).
Kol-TRAST är transportpolitiska mål vilka ger ramar och inriktning för kollektivtrafikens utveckling. Enligt dem är det viktigt att transportsystemets utformning ger alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Förutsättningarna att välja gång, cykel och kollektivtrafik ska förbättras (Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket, 2012, s.16).
Koppling till Maslows trappa
Denna nivå har inte en naturlig koppling till Maslows trappa men har ändå en legitim plats i denna bearbetade version eftersom en fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att den byggda miljön ska fungera och kunna användas.
Underkategorier
Vägar och gator
- Vägar eller gator som möjliggör att ta sig fram till bostäder och övriga byggnader på ett enkelt sätt bör finnas inom området. Det finns de som förespråkar en trafikseparerad
infrastruktur och andra som förespråkar mångfunktionella gator och ett mer integrerat gaturum (Boverket, 2019, s.11).
- Genom att använda olika typer av markbeläggningar, skyltar och markeringar skapas en tydlighet som hjälper trafikanter att navigera sig i gaturummen (Boverket, 2019, s.10). Parkeringar
- Tillgodoses parkeringsbehovet i området?
Kollektivtrafik
- Genom närhet till kollektivtrafik kan biltrafiken minska. Detta skapar också fler alternativa transportsätt och ökar möjligheterna för de boende (Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket, 2012, s.16).
Cykel- och gångvägar
- Cykel- och gångvägar upplevs tilltalande om de har liten lutning, är sammanhängande och har en tillräcklig bredd där cyklister och gående kan separeras från varandra. De bör också vara direkta och undvika onödiga omvägar (Boverket, 2021a).
- Tung och snabb biltrafik bör separeras från cykeltrafiken. Det är också viktigt att övergångar när dessa trafikslag korsas är säkra för cyklisten (Regeringskansliet, u.å. s.22). Detta gäller även gångtrafik.
Tillgänglighet och framkomlighet
- Det är viktigt att bostadsområden byggs för alla. Höjdskillnader, trånga passager och trappor kan skapa problem. Därför bör det finnas hjälpmedel för rörelsehindrade och synskadade så att de kan röra sig fritt. Detta exempelvis genom ledstänger och ramper samt parkeringar nära entréer (Boverket, 2020b).
- För att möjliggöra en räddningsinsats eller sjukvårdsinsats ska de krav som ställs i PBL följas gällande framkomligheten för utryckningsfordon. Exempelvis ska körbanans bredd vara minst 3 meter och avståndet mellan en uppställningsplats och en entré inte överstiga 50 meter. Det är också viktigt att byggnaderna uppförs så att det finns möjlighet att ställa upp en stege eller höjdfordon intill byggnaden (Boverket, 2020b).
Kopplingar
- Genom att vägnätet är kopplat till omkringliggande områden, viktiga målpunkter och kollektivtrafik ökar värdet på infrastrukturen i området (Boverket, 2021a)
Trygghet
Frågor som rör säkerhet och trygghet har blivit allt mer aktuella i Sverige under senare år. Även om många kommuner, företag och andra aktörer arbetar med frågor gällande detta är det väldigt få som faktiskt definierat begreppet, vad det innebär och hur man borde arbeta med det Ceccato, 2016).
Definition
Trygghet och säkerhet används ofta som synonymer i många undersökningar och kommer till viss del att göras även här då de ofta innefattar samma parametrar i undersökandet av ett bostadsområde. Det finns dock en viss skillnad mellan dessa begrepp vilket är viktigt att belysa. (Tryggare Sverige, u.å.) ”Säkerhet definieras som den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar,
medan trygghet är individens upplevelse av säkerheten/risken.” (Tryggare Sverige, U.å.)
Begreppet trygghet kommer i denna undersökning avgränsas till att innefatta de aspekter som kan påverkas av den fysiska miljöns utformning. Grönlund förklarar att känslan av trygghet kan minskas av en rädsla för människor eller rum. Rädslan relaterad till människor handlar om exempelvis de främmande, de kriminella eller en rädsla för trängsel. Rädslan relaterad till rum kan exempelvis handla om det tomma eller mörka rummet. Också oöverskådlighet kan minska tryggheten i ett område
(Grönlund 2002 se Eriksson 2010, s.40).
Bakgrund
Brottsligheten i Sverige ökade under efterkrigstiden. Detta sammanföll med urbaniseringen mellan 1950- till 1970-talen. Detta gjorde att brottsförebyggande och trygghetsfrågor blev mer aktuella även gällande den fysiskt byggda miljön (Eriksson, 2010, s.51).
möjlighet att utvärdera hur de tidigare aspekterna diskuterats och analyserats. Det har genom all tid funnits mycket forskning som fokuserar på hur den byggda miljön kan påverka tryggheten i en stad. Jane Jacobs var en av de första som reflekterade över trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i bostadsområden. Hon myntade bland annat begreppet ”eyes on the street” som framhävde vikten av att utformningen av ett bostadsområde kan vara avgörande gällande hur tryggt det upplevs (Jacobs, 2004 , s.57; Ceccato, 2016, s.100). Hon menade att platser måste vara befolkade och kontinuerligt använda för att förbygga brott (Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.52). Jane Jacobs tankar och idéer användes av en rad forskare för att utvärdera och ifrågasätta utformningen av bostadsområden efter andra världskriget. Begreppet CPTED, Crime Prevention Through
Environmental Design, myntades av kriminologen C. Ray Jeffrey år 1971 (Ceccato, 2016, s.99). Denna forskning handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället (Crowe & Fennelly, 2013, s.25).
“The proper design and effective use of the built environment can lead to a
reduction in the fear of crime and the incidence of crime and to an improvement
in the quality of life”
– Dr. C Ray Jeffrey (Crowe & Fennelly, 2013, s.4).Det finns även en del kritik mot både Jane Jacobs sätt att se på trygghet och mot CPTED. Denna kritik tas i beaktning genom att trappsteget också är grundat på nyare forskning såsom rapporten Botryggt 05 och dess efterträdare Botryggt 2030. Detta bidrar till att problematik som finns i vår fysiska miljö i dagens samhälle också inkluderas. I en föreläsning gällande den nya handboken Botryggt 2030 menar föreläsaren Uittenbogaard att trygghet och säkerhet är grunden till att våra städer kan utveckla sig och bli innovativa, hållbara och smarta på sikt. Vilket är många av de egenskaper som är attraktiva för städer i dagens samhälle (UR, 2020, 18:50).
Koppling till Maslows trappa
Maslow förklarade att en människa vill ha en trygg miljö att vistas i vilket stämmer överens med de behov som finns gällande ett bostadsområde. Maslows nivå gällande trygghet innefattar fler aspekter än den byggda miljön, vilka dock inte behandlas här.
Underkategorier
Variation
- Nya och gamla byggnader kan skapa en variation både i människor, verksamheter och upplåtelseformer (Jacobs, 2004, s.215-216).
-
Genom att ha en mix av funktioner i ett bostadsområde såsom bostäder, kontor, verksamheter osv. kan det bidra till att fler människor rör sig i området vid olika tider av dygnet (Crowe & Fennelly, 2013, s.130; Jacobs, 2004, s.179, 230, 2015-216; Polismyndigheten iStockholm,2005, s.54). Rörelse
- Genom exempelvis lekplatser, butiker, restauranger eller andra typer av mötesplatser ökar den mänskliga närvaron (Kelly m.fl, 2012, s.23).
- Genom en aktiv användning av gårdar och grönytor ökar rörelsen av människor (Crowe & Fennelly, 2013, s.47).
- Rörelse genom området ökar genom exempelvis genomgående promenadstråk, busshållplatser och uttagsautomater (Ceccato, 2016, s.100-101).
- Jacobs menade att trottoarer och gator är de viktigaste offentliga platserna och utgör grunden till en säker stad. Att en livlig och trafikerad trottoar och gata är viktig (Jacobs, 2004, s.51). Det är viktigt att redogöra för att detta i dagens samhälle även kan medföra en osäkerhet för bland annat barn som passerar den biltrafikerade gatan. Därför förespråkar denna punkt endast en livlig gata och trottoar utan biltrafik.
Gränser
- Om en tydlighet finns gällande vilka gränser som finns mellan offentliga och privata rum kan detta bidra till att både de boende och besökare känner sig tryggare. Om människor lätt kan uppfatta skillnaderna elimineras onödiga konflikter (Crowe & Fennelly, 2013, s.43, s.131, s.167), (Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.53).
- Tillträdeskontroll såsom porttelefoner, lås och staket kan öka känslan av trygghet. Dock minskar dessa genomströmningen av människor vilket tidigare benämndes som något positivt (Crowe & Fennelly, 2013, s.43,s.130; Ceccato, 2016, s.100-101).
Visibilitet
- Genom byggnadsutformningen kan den naturliga bevakningen öka, exempelvis genom att bygga fönster vända mot en parkeringsplats som annars kan ses som en otrygg och öde plats. Människorna som vistas på parkeringsplatsen känner sig då bevakade och genom detta kan tryggheten öka (Crowe & Fennelly, 2013, s.43,s.46; Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.53; Jacobs, 2004, s.57).
- Översiktbarheten kan öka genom att exempelvis eliminera skymmande buskage (Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.56).
- Genom bra belysning i ett område ökar visibiliteten och mörka partier som kan associeras med otrygghet minskas (Crowe & Fennelly, 2013,s.314; Polismyndigheten i Stockholm, 2005, s.56).Det finns många olika typer av ljus som kan påverka känslan av trygghet i ett bostadsområde. Utöver den vanliga gatubelysningen är även fönsterljus, fasadljus och effektljus viktiga (Polismyndigheten i Stockholm, 2005, s.74).
Underhåll
- Genom att platsen hålls i ordning genom exempelvis papperskorgar, hel belysning, inga sönderslagna fönster eller klotter, upplevs ett område som tryggare. Ovårdade miljöer ökar vandalisering och otrygghet (Crowe & Fennelly, 2013, s.314), (Polismyndigheten i Stockholm, 2005, s.53).
Service
- Finns viktig service såsom sjukvård, räddningstjänst, vårdcentral, förskola inom rimligt avstånd till boendet (Polismyndigheten i Stockholm, 2005)?
Gemenskap
Människor behöver relationer och möten med andra människor för att må bra. Utan sociala kontakter blir vi ensamma och isolerade. Det sätt vi bygger våra städer på kan antingen underlätta eller försvåra olika former av social interaktion (Kelly m.fl, 2012, s.3). Därför är det viktigt att lyfta och
konkretisera hur den byggda fysiska miljön kan påverka invånarnas möjligheter till gemenskap.
Definition
Begreppet gemenskap kommer i denna undersökning att avgränsas till att innefatta de aspekter som kan påverkas av den fysiska miljöns utformning. Gemenskap innefattar de förutsättningar som finns
för att skapa sociala interaktioner. Vad i området uppmuntrar till kommunikation och kontakt? Svaret
på denna fråga är vad som skapar gemenskap vilket ökar känslan av samhörighet bland de boende.
Bakgrund
Under sekelskiftet växte städerna fram och ansågs vara en livsmiljö med bristande sociala kontakter där invånarna var ensamma (Urban, 2002). Sen dess har frågan om sociala kontakter varit en
återkommande fråga i planeringsdebatten som fortfarande engagerar. Detta trappsteg kommer främst baseras på forskning från de senaste 20 åren men med inslag av gamla idéer som känns lika relevanta nu som då. En del författare ger väldigt konkreta förslag på hur gemenskap förespråkas,
Många författare håller med om detta påstående som är en väldigt konkret men övergripande förklaring på vad som egentligen behövs i ett bostadsområde för att skapa förutsättningar till en gemenskap. Detta påstående kan sedan brytas ner i mindre beståndsdelar vilket exempelvis Jan Gehl gör i sin bok Cities for people (2010). Han menar att grundläggande mänskliga aktiviteter måste möjliggöras för att skapa en stad gjord för möten. Exempel på dessa är att höra och prata (Gehl, 2010, s.151). Utan dessa kvalitéer förloras mycket av syftet med sociala kontakter. Gehl menar att kunna hålla en konversation och höra ljudet av mänsklig aktivitet är viktiga kvalitéer men att det ökande trafikbullret i städerna motverkar detta (Gehl, 2010, s.152). Ett annat exempel på dessa grundläggande mänskliga aktiviteter är att kunna sitta, stå och gå (Gehl, 2010, s.118). Vilket kan möjliggöras genom att uppföra sittmöbler och ha tillräckligt breda och hinderfria gångvägar så att man inte behöver akta sig för vare sig objekt eller mötande människor (Gehl, 2010, s.118, s.121).
”Den fysiska miljön utgör ramar och begränsningar för hur människorna
förflyttar sig och för vilka möten som uppstår.”
(Urban, 2002, s.22).Det är också viktigt att belysa den kritik och de brister som finns genom att ge konkreta exempel på åtgärder som ger förutsättningar för ökad gemenskap. Urban menar att många studier strävar efter att ge generella råd men att det är viktigt att komma ihåg att det aldrig finns endast ett rätt svar och att alla människor och platser är olika. En annan viktig invändning är att genom att avgränsa områden fysiskt missar man sociala faktorer och sammanhang som troligen har andra gränser än de fysiska (Urban, 2002, s.35).
Koppling till Maslows trappa
Grundidén i denna nivå kan ses som en synonym till Maslows förklaring gällande samhörighet och kärlek. Han menade att dessa behov innefattar en människas behov att ge och få kärlek. Hon vill också känna sig som en del av en grupp, eller av ett sammanhang. Hon vill känna sig hemma i en stad, bland sina grannar och ha en familj och relationer som de älskar och älskas av (Maslow, 1987, s.20). Utifrån denna grundidé har sedan ett antal underkategorier tagits fram i form av funktioner i en fysiskt byggd miljö som kan underlätta att sociala interaktioner uppstår.
Underkategorier
Mötesplatser och aktiviteter
- Lekplatser kan skapa en informell mötesplats för både barn och vuxna att träffas (Emmelin & Eriksson, 2012, s.25). Samtidigt menar Gehl att det är viktigt att inte begränsa barnlek till specifika platser utan att hela stadsmiljöerna ska användas till barnlek (Gehl, 2010, s.158). Han menar att bra städer har inbyggda möjligheter för lek och att de enklaste lösningarna oftast är de bästa (Gehl, 2010, s.159).
- Genom att anlägga olika typer av mötesplatser i form av idrottsplatser, service, handel, caféer och uteserveringar kan man tillgodose behoven hos fler människor (Kelly m.fl., 2012, s.23). - Det är viktigt att tänka på att ett bostadsområde består av människor i olika perioder i livet
med olika intressen och behov (Kelly m.fl., 2012, s.22; Emmelin & Eriksson, 2012, s.25). - Innergårdar kan vara viktiga mötesplatser. Enligt Jergeby används en väl avgränsad gård till
större grad än en öppen. Den avgränsade gården upplevs mer som en privat sfär och ger också intrycket att vara privat för de boende (Jergeby, 1996, s.191).
- Det är oftast på gatorna man möter sina grannar och genom att ha väldesignade gångvägar kan aktiviteten på gatan öka. Alltså vida gångbanor, gena med få hinder, med sittplatser längs med lockar gående. Vissa har speciella behov såsom barn, äldre, funktionshindrade. Man ska också kunna gå med exempelvis en barnvagn eller rollator utan problem (Gehl, 2010, s.121; Kelly m.fl., 2012, s.30-31).
- Bänkar och sittmöbler kan vara ett värdefullt bidrag till möten i stadsmiljö. Bänkar är bra för att låta de sittande fortfarande känna sig säkra i sin privata sfär, men de är inte bra för kommunikation. En bättre lösning är att gruppera bänkarna till ett ”talkspace” vilket innebär att sittplatserna är arrangerade så att det är lättare att hålla en konversation, exempelvis stolar runt ett bord (Gehl, 2010, s.155).
Funktionell stadsmiljö
- Genom att ha flexibla platser i ett bostadsområde som kan användas på olika sätt inspirerar dessa till olika typer av aktiviteter (Gehl, 2010, s.161).
- Öppna fasader kan skapa inbjudande platser för de förbigående (Kelly m.fl., 2012, s.3). - ”The city at eye level” är enligt Gehl den viktigaste skalan för stadsplanering. Att det är på
denna nivå individer som rör sig i staden har tid att njuta av kvalité – eller lida på grund av bristen på kvalité. Han menar att många av dagens stadsmiljöer är för stora och formlösa med för stora byggnader och för många parkeringsplatser. Och att dessa inte möjliggör för
mänskliga aktiviteter då allt är för stort, kallt och avvisande (Gehl, 2010, s.164).
-
Kompletterande bebyggelse – Genom förtätning kan områden byggas samman och en mer intressant miljö med mer blandad bebyggelse och större variation i boende- ochupplåtelseformer skapas (Gehl, 2011, s.156).
- Genom att ha en mix av funktioner i ett bostadsområde såsom bostäder, kontor och
verksamheter kan det bidra till att mötesplatser skapas och att fler människor rör sig i området (Jacobs, 2004, s.179, 230).
Trivsel
- Genom att tillgodose behovet av trygghet vågar fler människor röra sig fritt ute i bostadsområdet vilket ökar möjligheterna för möten (Emmelin & Eriksson, 2012, s.5). - Att möjliggöra för gestaltning i form av grönska, konst, fontäner och arkitektur förstärker
känslan av att vilja röra sig i bostadsområdet (Gehl, 2010, s.148).
Fallstudie
I detta kapitel presenteras fallstudien av tre områden i Lund som uppförts
genom standardiserat bostadsbyggande. Kämpavången med tillfälliga
standardiserade bostadshus, Häradsrätten med permanenta standardiserade
bostadshus och Eddan som exploaterades under miljonprogrammet genom
standardiserat bostadsbyggande. Syftet med fallstudien är att undersöka till
vilken grad dessa bostadsområden tillgodoser de behov som invånarna i ett
bostadsområde har. Genom att applicera den bearbetade behovstrappan
tillämpas ett ramverk, ett sätt att se verkligheten, som underlättar
Lund
Lund är en av Skandinaviens äldsta städer. Kommunen har knappt 126 000 invånare. Invånarantalet har ökat varje år sedan 1920-talet. Geografiskt är Lund lokaliserat i södra Sverige tio minuter ifrån Malmö och på 45 minuter nås centrala Köpenhamn (Lunds kommun, 2021b). Staden valdes för denna studie på grund av att det är en relativt stor stad , den tolfte största i folkmängd enligt SCB (2021), vilket gör att det under urvalsprocessen funnits olika alternativ och därmed har fall med vissa specifika grunddrag och utmärkande kännetecken kunnat väljas. Samtidigt var det viktigt att staden som valdes inte var en av Sveriges storstäder då studien ska kunna skapa en igenkänning av fler städer än bara de största.
Översiktsplan
Lund kommun har under de senaste tio åren vuxit med 14 000 invånare men samtidigt har endast 6 000 bostäder byggts (Lunds kommun, 2018, s.19). Ett mål i Lunds översiktsplan som vann laga kraft år 2018 är att möjliggöra för 26 000 bostäder fram till 2040 (Lunds kommun, 2018, s.17). Vissa grupper av invånare har på grund av underskottet av bostäder svårare att hitta en lämplig bostad än andra, några av dessa är unga vuxna, studenter och nyanlända (Lunds kommun, 2018, s.19). Kommunen menar att dessa gruppers behov särskilt bör uppmärksammas och tillgodoses (Lunds kommun, 2018, s.21).
Lunds kommun nämner standardiserat bostadsbyggande en gång i den nuvarande översiktsplanen:
”Att planera för billigare standardiserade lägenheter i våra tätorter kan vara
ett sätt att möta behovet hos de ekonomiskt svagare grupperna.”
(Lunds kommun,2018, s.19)
Strategierna i Lunds översiktsplan framhäver vikten av att möjliggöra attraktiva och högkvalitativa bostadsmiljöer med närhet till mötesplatser och rekreation, tillgänglighet till service och
Val av fall
De tre fall som valts är alla lokaliserade i utkanten av Lunds stad. Detta är en tillfällighet på grund av sammanfallande förutsättningar som lämpar sig vid standardiserat bostadsbyggande gällande
exempelvis en platt topografi och en relativt stor yta mark (Arkitekten, 2021).
De tre varianterna av standardiserat bostadsbyggande har uppförts under olika tider samt med olika förutsättningar och mål vilket resulterat i att de undersökta bostadsområdena skiljer sig en del i storlek. Trots att målsättningen varit att välja representativa områden är det viktigt att poängtera att inget bostadsområde är det andra likt. Under platsbesöket har området undersökts genom teorins glasögon. Därmed blir det konkret vad man ska titta efter och det blir enklare att undersöka en så komplex miljö som ett bostadsområde.
Tillfälligt standardiserat boende: Linero – Kämpavången
Lunds kommun har, precis som andra kommuner en skyldighet genom anvisningslagen, att ta emot nyanlända som har beviljats tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd och ordna ett boende för dem (SFS: 2016:38).Det ökade bostadsbehovet som skett till följd av denna lag, vilken trädde kraft 2016, har inte kunnat förutspås enligt Lunds kommun. Kommunen har därför inte tidigare arbetat aktivt med det i den långsiktiga planeringen. I dagsläget försöker kommunen hitta tillvägagångssätt för
bostadslösningar till denna grupp men även övergripande för det generella bostadsbyggandet (Lunds kommun, 2018, s.20). En av dessa bostadslösningar resulterade i att det 2018 uppfördes tillfälliga standardiserade bostäder för nyanlända på fyra olika platser i kommunen. Dessa bostäder har tidsbegränsade bygglov på tio år med möjlighet till fem års förlängning. Bostäderna är uppförda i samarbete med Ett hållbart livskoncept som är en modell som innebär att skapa socialt hållbara boendemiljöer för nyanlända familjer i tillfälliga bostäder. Projektet genomsyras av ett barnperspektiv och miljöerna ska vara barnsäkra, inbjudande och tilltalande (Rädda barnen, 2020, s.9). Byggnaderna förväntas hålla i 50 år och kommer, när behovet av bostäder för nyanlända inte längre finns, att användas till andra former av boende (Lunds kommun, 2021a).
Ett av dessa områden är Kämpavången (Lunds kommun, 2021a). Området ligger i den östra utkanten av stadsdelen Linero. Det omringas av vägar på två sidor, där en av dessa är en av få infartsvägar till det bakomliggande bostadsområdet med tillhörande parkeringarna. På den tredje sidan ligger en infartsväg som leder till bostadsområdet men också vidare och den fjärde sidan gränsar till åkermark. Området är inhägnat med ett stängsel på de två sidor som gränsar till vägar. Detta område upplevs vara innergården med tillgång för lek, en barnvagnsparkering och odlingsmöjligheter. Det finns två
byggnader, båda i två våningar. Dörrarna till lägenheterna öppnas ut till en loftgång som vetter mot innergården. På andra sidan byggnaderna finns bilparkering, cykelparkering och miljöbod.
Bostad
Inventering
Att ha en bostad är ett av de mest grundläggande behoven för en människa. Detta område har bostäder men vissa är på andra våningen med en smal trappa som enda väg upp.
Analys
Eftersom detta område innehåller bostäder är detta behov tillgodosett, men endast till viss grad. Även äldre personer med rörelsehinder och personer med andra funktionsvariationer ska ha tillgång till ett bra boende vilket trappan upp till andra våningen hindrar (Boverket, 2020). Trots att behovet av bostad till stor del är tillgodosett kan man undersöka och analysera hur detta påverkas av att detta endast är tillfälliga bostäder. Enligt Maslow
(1987, s.18) vill en människa ha en stabil miljö att vistas i. Påverkar dessa bostäders varaktighet till vilken grad behovet tillgodoses?
Å ena sidan kan dessa bostäder upplevas som en enorm trygghet för en människa som tidigare befunnit sig i en värre levnadssituation och som nu får tak över huvudet i form av en egen bostad som är hel och fungerar som den ska. Eftersom det också finns en uttalad brist av bostäder i Lund kan det vara så att dessa bostäder upplevs som en vinst bara av den anledningen. Å andra sidan kan vetskapen om att bostaden är tillfällig bidra till en oro gällande var nästa boende kommer att vara och en stress av att alltid behöva leta efter något nytt. Då kan det upplevas som att det inte spelar någon roll hur bra bostaden är eftersom det ändå finns ett uttalat mål att personen ska flytta därifrån, det är alltså bara ett stopp på vägen och inget varaktigt.
Sammanfattningsvis bör frågan ställas, är ett tillfälligt boende ett stabilt boende?
Infrastruktur
Inventering
Området har en tydlig infrastruktur som gör att man med enkelhet kan navigera i och omkring området. Det finns en grusväg som infart för att nå
byggnaderna samt intilliggande cykel- och bilparkering. Det finns ramper upp till första
våningen av bostäder (foto 3) men upp till andra finns endast trappor. Vägarna och parkeringen är
tillräckligt stora för att en räddningsinsats ska få plats. Bilparkeringarna upplevs otillräckliga till antal då vissa bilar står parkerade på den intilliggande gräsytan (foto 4). Det finns ingen gång- eller
cykelväg direkt från området utan en större infartsväg utan övergångställe måste korsas för att nå dessa (foto 1). Närhet till kollektivtrafik finns, närmaste busshållplats ligger 30 meter från området vilket ökar möjligheterna att ta sig runt både lokalt och regionalt för de boende.
Analys
Det korta avståndet från parkeringarna till bostäderna resulterar i hög tillgänglighet och framkomlighet (Boverket, 2020). Dock kan trappan upp till andra våningen vara ett problem exempelvis för de som är i behov av rollator eller rullstol för att förflytta sig. Boverket menar att det är viktigt att bostadsområden skapas tillgängliga för alla (Boverket, 2020). Det finns ingen gång- eller cykelväg direkt från området utan en större
infartsväg måste korsas för att nå dessa. På denna väg finns inget övergångsställe som möjliggör för en säker övergång. I den nationella cykelstrategin förklaras att snabb biltrafik och cykeltrafik bör separeras och att överfarter där dessa trafikslag möts bör vara utformade för att skydda cyklisten
(Regeringskansliet, u.å. s.22). Eftersom detta är ett område menat för barnfamiljer är det även en viktig trygghetsaspekt för att barnen ska kunna vara säkra i sitt närområde.
Sammanfattningsvis finns det alltså en god framkomlighet för biltrafik men gång- och
cykeltrafikanter påverkas negativt av lokaliseringen intill en större infartsväg. På grund av detta finns det limiterade möjligheter för de boende att röra sig på sina villkor i närområdet. På grund av de limiterade möjligheterna för gång- och cykeltrafikanter bedöms behovsnivån inte helt uppnådd. Frågan är hur dessa aspekter påverkas av bostädernas tillfällighet? Kanske upplevs det inte tillräckligt angeläget att anlägga en gång- och cykelväg eller övergångsställe för ett område som kommer finnas i max 15 år?
Trygghet
Inventering
Områdets byggnader består endast av två identiska flerbostadshus. Både bil- och cykelparkeringen är lokaliserad precis intill byggnaden (foto 5). Det finns en tydlig gräns mellan det offentliga rummet och det
Foto 3: Dessa ramper underlättar för rörelsehindrade boende och besökare att ta sig till lägenheterna i bottenvåningen. Det finns ingen liknande anordning till andra våningen.
Foto 4: En bil står parkerad på gräsytan bredvid parkeringsplatsen vilket indikerar på att det finns för få parkeringsplatser.
privata till följd av staketet som omringar vad som kan beskrivas som en innergård (foto 6). På innergården finns lekplatser för barnen, odlingsmöjligheter, sittplatser och en grillplats (foto 7). Området är belyst genom ett fåtal gatlampor och fasadbelysning. Detta resulterar i att det är som mest belyst intill
byggnaderna. Platsen är väl omhändertagen och det finns inga skymmande buskage.
Analys
Byggnaderna innehåller endast bostäder vilket skapar en liten variation av funktioner i området vilket gör att det under vissa tider av dygnet kan vara få människor i rörelse i området. Crowe, Jacobs och
Polismyndigheten i Stockholm är alla överens om att tryggheten i området kan minska om det upplevs tomt och ödsligt (Crowe, 2013, s.130; Jacobs, 2004, s.179, 230; Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.54). Crowe menar att en aspekt som kan öka rörelsen av människor i området är att gårdar och grönytor
används aktivt vilket i detta område möjliggörs genom olika typer av aktiviteter (Crowe, 2013, s.47). Staketet runt området fungerar som en tillträdeskontroll som kan öka känslan av trygghet. Dock minskar dessa rörelsen och genomströmningen av människor vilket tidigare benämndes som något positivt (Crowe, 2013, s.43,s.130) (Ceccato, 2016, s.100-101). I detta fall upplevs staketet som ett positivt attribut på grund av områdets närhet till omkringliggande vägar. Det underlättar för barnfamiljerna att hålla uppsikt över barnen.
Sammanfattningsvis är det viktigt att både de positiva och negativa aspekterna av områdets olika
utformningar diskuteras. Exempelvis kan ett staket kring ett område eller genomströmning av människor påverka områdets trygghetsnivå både positivt och negativ. Trots detta motsatsförhållande upplevs områdets trygghetsbehov till stor del tillgodosett.
Gemenskap
Inventering
På Kämpavångens innergård finns ett flertal möjligheter till lek i området genom både formella lekplatser med sandlådor, gungor och rutschkanor, men också informella i form av gräsytor där barnen kan springa runt och leka. Det finns även en mindre basketplan för att främja fysisk aktivitet. För de som eftersträvar något annat finns odlingsmöjligheter (foto 9; 10), sittplatser och en grillplats. Större natur och rekreationsområden finns i angränsande områden.
Foto 6: Stängslet omringar det som kallas byggnadernas innegård.
Foto 7: Lekplatsen på innergården.
Analys
Människor behöver relationer för att må bra, det är tydligt att detta område planerades för att innehålla många platser med möjligheter till sociala
interaktioner (Kelly m.fl, 2012, s.3). Kelly m.fl. menar att en aspekt som kan öka rörelsen av människor i området och därmed skapa fler möjligheter för sociala interaktioner är mötesplatser. Detta tillgodoses med hög variation vilket är viktigt för att kunna locka flera typer av människor till området (Kelly m.fl, 2012, s.23). Staketet runt området kan bidra till att de boende känner sig tryggare i det privata rummet och till följd av detta använder det mer. Jergeby (1996, s.191) menar att tydligt avgränsade innergårdar används till större grad än de som upplevs mer öppna.
Sammanfattningsvis kan Kämpavången beskrivas som en plats som ger möjligheter för de boende att träffas och umgås tillsammans vilket betyder att behovsnivån till stor del av tillgodosedd. Mötesplatserna skapar en gemenskap mellan de boende men stänger ute andra. Eftersom de boende har möjligheten att besöka angränsande mötesplatser i form av restauranger och naturområden känns detta inte som något negativt utan den privata atmosfären bör uppmuntra de boende att använda sin innergård. Enligt Maslow (1987, s.20) är det viktigt för en människa att känna sig hemma bland sina grannar, vilket det upplevs vara i fokus här.
Avslutande analys av Kämpavången
Undersökningen visar att vissa nivåer av trappan påverkas av att bostadsområdet är tillfälligt uppfört, framförallt nivåerna bostad och infrastruktur. Bostadsnivån är till viss del tillgodosedd men områdets tillfälliga karaktär kan påverka hur stabilt detta boende upplevs (Maslow, 1987, s.18). Kämpavångens tidsbegränsade bygglov kräver att platsen ska kunna återställas till ursprungligt skick när bostäderna ska flyttas (Boverket, 2019b). Detta gör det svårt att uppföra tillgängliga vägar och kopplade gång- och cykelvägar som krävs för att helt tillgodose nivån infrastruktur. Ett förbättringsförslag som skulle kunna uppföras trots det tidsbegränsade bygglovet är ett tillfälligt övergångsställe mellan
Kämpavången och Linero. Trygghetsnivån är, utöver denna osäkra övergång, till stor del uppfylld gällande mötesplatser (Kelly m.fl, 2012, s.23), tillträdeskontroll genom staket (Crowe & Fennelly, 2013, s.43,s.130; Ceccato, 2016, s.100-101) och en del belysning (Crowe & Fennelly, 2013,s.314; Polismyndigheten i Stockholm, 2005, s.56). Det som främst saknas är den rörelse i området som skapas genom en blandning av funktioner (Crowe & Fennelly, 2013, s.130; Jacobs, 2004, s.179, 230; Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.54). Gemenskapsnivån är till stor del uppfylld, men precis som för trygghetsnivån saknas främst en variation av funktioner och människor i området (Jacobs, 2004, s.179, 230).
Foto 10: Bärbuskar som en del av odlingsmöjligheterna på innergården.
Permanent standardiserat boende: Norra Fäladen – Häradsrätten
Standardiserade flerbostadshus utgör än så länge en mindre andel av det som byggs. Men mycket tyder på att dessa industrialiserade byggen är på frammarsch.
Häradsrätten är uppförd med en typ av ramupphandlade standardiserade flerbostadshus som var ett initiativ från Allmännyttan. Allmännyttan är i sin tur Sveriges kommunala bostadsföretag som ska tillhandahålla hållbara och prisvärda bostäder för alla. Detta ska göras genom att främja
bostadsförsörjningen i kommunen. Dessa flerbostadshus kallas kombohus och togs fram med premissen att vara snabbare att uppföra och billigare att producera och att de därmed också skulle möjliggöra en lägre hyra. Det finns en del kritik mot denna typ av hus, Arkitekten menar att ramupphandlingen kan leda till att byggnader av sämre kvalitet med lägre arkitektoniska värden uppförs och att dessa befaras vara sämre anpassade till lokala förhållanden (Arkitekten, 2021).
2015 färdigställdes fyra stycken kombohus vid Häradsvägen norra Lund. Konceptet är hög kvalitet till lägre hyra. Dessa är de första av denna ramupphandlade sort i Lund (Lunds Kommuns Fastighet AB, U.å
Bostadsområdet är lokaliserat i den norra utkanten av Norra Fäladen som är en stadsdel som till större delen byggdes under slutet av 1960-talet. Häradsrätten består av fyra bostadshus med permanenta standardiserade bostäder. Området innefattar också ett gruppboende för personer som har en psykisk funktionsnedsättning. På grund av dess lokalisering kommer även denna byggnad att innefattas i denna fallstudie, trots att den inte är byggd med ett standardiserat förfarande. På två sidor omringas
bostadsområdet av natur, på den tredje av en högtrafikerad väg, och på den fjärde av en infartsväg som också leder vidare förbi området. Det finns två större bilparkeringar i varsin ände av området och inom området finns ett flertal mindre cykelparkeringar utspridda. Området har en innergård som genom byggnadernas placering upplevs halvprivat.
Bostad
Inventering
Dessa standardiserade bostäder är permanenta vilket innebär att de uppförs med samma premisser som byggnader uppförda genom traditionella byggmetoder. Eftersom det även finns ett gruppboende i området finns det möjligheter för människor med olika förutsättningar att bosätta sig här.
Analys
Eftersom det finns bostäder uppförda i området och även ett gruppboende är denna nivå av trappan är tillgodosedd.
Infrastruktur
Inventering
Detta område ligger i utkanten av Lunds stad vilket märks av biltrafikens plats i stadsrummet. Det finns en större och vältrafikerad väg precis väst om området (foto 12). Denna upplevs som en barriär mot
närliggande bostadsområden i väst. Det finns också en mindre infartsväg norr om området. Denna upplevs lugnare och upplevs inte som en barriär då det norr om området endast finns jordbruksmark. Det är via denna väg biltrafiken tar sig in till området. Utöver dessa två vägar är trafiken på de gåendes och cyklisternas villkor. Det finns en cykel- och gångväg genom området och ett flertal runt området (foto 11). Dessa kopplar samman till omkringliggande områden i söder och öst. Närmaste kollektivtrafikpunkt ligger nästan 500 meter från området. Bostadsområdet är utformat på ett sätt som underlättar för exempelvis
rullstolsburna och människor med andra funktionsvariationer. Det är uppfört med få
höjdskillnader och få trånga passager. Dock finns det trappor som minskar framkomligheten (foto 14). Det går att ta andra vägar men dessa blir ofta omvägar. Två stora bilparkeringar finns i området, en i norr och en i söder. Det finns flertalet mindre cykelparkeringar utplacerade i området, på vissa ställen står även cyklar utanför dessa parkeringar då de flesta är fulla (foto 13). Detta tyder på att det finns kan finnas ett behov av fler cykelparkeringar.
Analys
Gång-, rid- och cykelvägarnas separering från bilvägar gör att det inte finns några konfliktpunkter med biltrafiken vilket enligt den nationella
cykelstrategin är en viktig del för dessa trafikanters säkerhet (Regeringskansliet, u.å. s.22). Eftersom dessa vägar även är kopplade till omkringliggande områden ökar infrastrukturens värde enligt Boverket (2021). Det långa avståndet till kollektivtrafik minskar de
Foto 11: Cykel- och gångvägarna i området kopplas samman på ett enkelt sätt mot omkringliggande områden.
Foto 12: Området ligger intill en relativt högtrafikerad väg. Denna upplevs som en barriär mot
