Lunds kommun har, precis som andra kommuner en skyldighet genom anvisningslagen, att ta emot nyanlända som har beviljats tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd och ordna ett boende för dem (SFS: 2016:38).Det ökade bostadsbehovet som skett till följd av denna lag, vilken trädde kraft 2016, har inte kunnat förutspås enligt Lunds kommun. Kommunen har därför inte tidigare arbetat aktivt med det i den långsiktiga planeringen. I dagsläget försöker kommunen hitta tillvägagångssätt för
bostadslösningar till denna grupp men även övergripande för det generella bostadsbyggandet (Lunds kommun, 2018, s.20). En av dessa bostadslösningar resulterade i att det 2018 uppfördes tillfälliga standardiserade bostäder för nyanlända på fyra olika platser i kommunen. Dessa bostäder har tidsbegränsade bygglov på tio år med möjlighet till fem års förlängning. Bostäderna är uppförda i samarbete med Ett hållbart livskoncept som är en modell som innebär att skapa socialt hållbara boendemiljöer för nyanlända familjer i tillfälliga bostäder. Projektet genomsyras av ett barnperspektiv och miljöerna ska vara barnsäkra, inbjudande och tilltalande (Rädda barnen, 2020, s.9). Byggnaderna förväntas hålla i 50 år och kommer, när behovet av bostäder för nyanlända inte längre finns, att användas till andra former av boende (Lunds kommun, 2021a).
Ett av dessa områden är Kämpavången (Lunds kommun, 2021a). Området ligger i den östra utkanten av stadsdelen Linero. Det omringas av vägar på två sidor, där en av dessa är en av få infartsvägar till det bakomliggande bostadsområdet med tillhörande parkeringarna. På den tredje sidan ligger en infartsväg som leder till bostadsområdet men också vidare och den fjärde sidan gränsar till åkermark. Området är inhägnat med ett stängsel på de två sidor som gränsar till vägar. Detta område upplevs vara innergården med tillgång för lek, en barnvagnsparkering och odlingsmöjligheter. Det finns två
byggnader, båda i två våningar. Dörrarna till lägenheterna öppnas ut till en loftgång som vetter mot innergården. På andra sidan byggnaderna finns bilparkering, cykelparkering och miljöbod.
Bostad
Inventering
Att ha en bostad är ett av de mest grundläggande behoven för en människa. Detta område har bostäder men vissa är på andra våningen med en smal trappa som enda väg upp.
Analys
Eftersom detta område innehåller bostäder är detta behov tillgodosett, men endast till viss grad. Även äldre personer med rörelsehinder och personer med andra funktionsvariationer ska ha tillgång till ett bra boende vilket trappan upp till andra våningen hindrar (Boverket, 2020). Trots att behovet av bostad till stor del är tillgodosett kan man undersöka och analysera hur detta påverkas av att detta endast är tillfälliga bostäder. Enligt Maslow
(1987, s.18) vill en människa ha en stabil miljö att vistas i. Påverkar dessa bostäders varaktighet till vilken grad behovet tillgodoses?
Å ena sidan kan dessa bostäder upplevas som en enorm trygghet för en människa som tidigare befunnit sig i en värre levnadssituation och som nu får tak över huvudet i form av en egen bostad som är hel och fungerar som den ska. Eftersom det också finns en uttalad brist av bostäder i Lund kan det vara så att dessa bostäder upplevs som en vinst bara av den anledningen. Å andra sidan kan vetskapen om att bostaden är tillfällig bidra till en oro gällande var nästa boende kommer att vara och en stress av att alltid behöva leta efter något nytt. Då kan det upplevas som att det inte spelar någon roll hur bra bostaden är eftersom det ändå finns ett uttalat mål att personen ska flytta därifrån, det är alltså bara ett stopp på vägen och inget varaktigt.
Sammanfattningsvis bör frågan ställas, är ett tillfälligt boende ett stabilt boende?
Infrastruktur
Inventering
Området har en tydlig infrastruktur som gör att man med enkelhet kan navigera i och omkring området. Det finns en grusväg som infart för att nå
byggnaderna samt intilliggande cykel- och bilparkering. Det finns ramper upp till första
våningen av bostäder (foto 3) men upp till andra finns endast trappor. Vägarna och parkeringen är
Foto 2: Barnvagnsparkeringen på innergården. Foto 1: Till vänster ser man den officiella ingången till bostadsområdet. Denna ingång är riktad direkt ut mot infartsgatan och biltrafiken.
tillräckligt stora för att en räddningsinsats ska få plats. Bilparkeringarna upplevs otillräckliga till antal då vissa bilar står parkerade på den intilliggande gräsytan (foto 4). Det finns ingen gång- eller
cykelväg direkt från området utan en större infartsväg utan övergångställe måste korsas för att nå dessa (foto 1). Närhet till kollektivtrafik finns, närmaste busshållplats ligger 30 meter från området vilket ökar möjligheterna att ta sig runt både lokalt och regionalt för de boende.
Analys
Det korta avståndet från parkeringarna till bostäderna resulterar i hög tillgänglighet och framkomlighet (Boverket, 2020). Dock kan trappan upp till andra våningen vara ett problem exempelvis för de som är i behov av rollator eller rullstol för att förflytta sig. Boverket menar att det är viktigt att bostadsområden skapas tillgängliga för alla (Boverket, 2020). Det finns ingen gång- eller cykelväg direkt från området utan en större
infartsväg måste korsas för att nå dessa. På denna väg finns inget övergångsställe som möjliggör för en säker övergång. I den nationella cykelstrategin förklaras att snabb biltrafik och cykeltrafik bör separeras och att överfarter där dessa trafikslag möts bör vara utformade för att skydda cyklisten
(Regeringskansliet, u.å. s.22). Eftersom detta är ett område menat för barnfamiljer är det även en viktig trygghetsaspekt för att barnen ska kunna vara säkra i sitt närområde.
Sammanfattningsvis finns det alltså en god framkomlighet för biltrafik men gång- och
cykeltrafikanter påverkas negativt av lokaliseringen intill en större infartsväg. På grund av detta finns det limiterade möjligheter för de boende att röra sig på sina villkor i närområdet. På grund av de limiterade möjligheterna för gång- och cykeltrafikanter bedöms behovsnivån inte helt uppnådd. Frågan är hur dessa aspekter påverkas av bostädernas tillfällighet? Kanske upplevs det inte tillräckligt angeläget att anlägga en gång- och cykelväg eller övergångsställe för ett område som kommer finnas i max 15 år?
Trygghet
Inventering
Områdets byggnader består endast av två identiska flerbostadshus. Både bil- och cykelparkeringen är lokaliserad precis intill byggnaden (foto 5). Det finns en tydlig gräns mellan det offentliga rummet och det
Foto 3: Dessa ramper underlättar för rörelsehindrade boende och besökare att ta sig till lägenheterna i bottenvåningen. Det finns ingen liknande anordning till andra våningen.
Foto 4: En bil står parkerad på gräsytan bredvid parkeringsplatsen vilket indikerar på att det finns för få parkeringsplatser.
Foto 5: Bilparkeringen är lokaliserad direkt utanför byggnaden.
privata till följd av staketet som omringar vad som kan beskrivas som en innergård (foto 6). På innergården finns lekplatser för barnen, odlingsmöjligheter, sittplatser och en grillplats (foto 7). Området är belyst genom ett fåtal gatlampor och fasadbelysning. Detta resulterar i att det är som mest belyst intill
byggnaderna. Platsen är väl omhändertagen och det finns inga skymmande buskage.
Analys
Byggnaderna innehåller endast bostäder vilket skapar en liten variation av funktioner i området vilket gör att det under vissa tider av dygnet kan vara få människor i rörelse i området. Crowe, Jacobs och
Polismyndigheten i Stockholm är alla överens om att tryggheten i området kan minska om det upplevs tomt och ödsligt (Crowe, 2013, s.130; Jacobs, 2004, s.179, 230; Polismyndigheten i Stockholm,2005, s.54). Crowe menar att en aspekt som kan öka rörelsen av människor i området är att gårdar och grönytor
används aktivt vilket i detta område möjliggörs genom olika typer av aktiviteter (Crowe, 2013, s.47). Staketet runt området fungerar som en tillträdeskontroll som kan öka känslan av trygghet. Dock minskar dessa rörelsen och genomströmningen av människor vilket tidigare benämndes som något positivt (Crowe, 2013, s.43,s.130) (Ceccato, 2016, s.100-101). I detta fall upplevs staketet som ett positivt attribut på grund av områdets närhet till omkringliggande vägar. Det underlättar för barnfamiljerna att hålla uppsikt över barnen.
Sammanfattningsvis är det viktigt att både de positiva och negativa aspekterna av områdets olika
utformningar diskuteras. Exempelvis kan ett staket kring ett område eller genomströmning av människor påverka områdets trygghetsnivå både positivt och negativ. Trots detta motsatsförhållande upplevs områdets trygghetsbehov till stor del tillgodosett.
Gemenskap
Inventering
På Kämpavångens innergård finns ett flertal möjligheter till lek i området genom både formella lekplatser med sandlådor, gungor och rutschkanor, men också informella i form av gräsytor där barnen kan springa runt och leka. Det finns även en mindre basketplan för att främja fysisk aktivitet. För de som eftersträvar något annat finns odlingsmöjligheter (foto 9; 10), sittplatser och en grillplats. Större natur och rekreationsområden finns i angränsande områden.
Foto 6: Stängslet omringar det som kallas byggnadernas innegård.
Foto 7: Lekplatsen på innergården.
Foto 8: En del av innegårdens mötesplatser i form av lekplatser, sittmöbler, odlingsmöjligheter och
Analys
Människor behöver relationer för att må bra, det är tydligt att detta område planerades för att innehålla många platser med möjligheter till sociala
interaktioner (Kelly m.fl, 2012, s.3). Kelly m.fl. menar att en aspekt som kan öka rörelsen av människor i området och därmed skapa fler möjligheter för sociala interaktioner är mötesplatser. Detta tillgodoses med hög variation vilket är viktigt för att kunna locka flera typer av människor till området (Kelly m.fl, 2012, s.23). Staketet runt området kan bidra till att de boende känner sig tryggare i det privata rummet och till följd av detta använder det mer. Jergeby (1996, s.191) menar att tydligt avgränsade innergårdar används till större grad än de som upplevs mer öppna.
Sammanfattningsvis kan Kämpavången beskrivas som en plats som ger möjligheter för de boende att träffas och umgås tillsammans vilket betyder att behovsnivån till stor del av tillgodosedd. Mötesplatserna skapar en gemenskap mellan de boende men stänger ute andra. Eftersom de boende har möjligheten att besöka angränsande mötesplatser i form av restauranger och naturområden känns detta inte som något negativt utan den privata atmosfären bör uppmuntra de boende att använda sin innergård. Enligt Maslow (1987, s.20) är det viktigt för en människa att känna sig hemma bland sina grannar, vilket det upplevs vara i fokus här.