• No results found

Personalförteckning och kompetens inom miljöfarlig verksamhet

Utbildning och erfarenhet Michael Horn

• Fil.kand.-examen vid biologlinjen (140p) vid Lunds Universitet 1987.

• Påbyggnadsutbildning i miljöskydd för naturvetare (40p) vid Kalmar Högskola 1991.

• Kemikalietillsyn (5p) vid Umeå Universitet 1997.

• Miljöinspektör/miljöchef 1992-2014 vid fem skånska kommuner.

Dan Zimmergren

• Fil kand i kemi/biologi, Lunds Universitet, 1976 (40/80 p)

• Oavslutad doktorandutbildning systematisk botanik, Lunds Universitet, 1977-1988 (>120 p)

• Företagsförlagd utbildning GEOTEC, Höör, 1988/89 (9 mån)

• Anställning hälsoskyddsinspektör/miljöinspektör, Burlövs kommun, sedan 1989-10-02.

Arbetsuppgifter: Tillsyn inom Hälsoskydd - livsmedel, bostadshygien, offentliga lokaler, vårdlokaler, radon, enskilda avlopp m.m., Miljöskydd - trafikbuller,

värmepumpsanläggningar, PCB m.m. och Övrigt – Krishantering (beredskap, planering m.m.)

• Vidareutbildning för miljöinspektörer livsmedelsteknik och kontroll, SLV Uppsala, 1990, 10 p

• Vidareutbildning för miljöinspektörer inomhusmiljö Umeå, 1991, 5 p

• Vidareutbildning för miljöinspektörer djurskydd Skara, 1992, 5 p

• Kurser i lagstiftning och tillämpning inom yrket 1993-2013: Bl.a. Provtagning och analys av livsmedel YMH/ALcontrol, Malmö, 2013 och Effektiv miljötillsyn, KSK, Malmö 2012/13 Ewa Romberg

• Filosofie magister i Geovetenskap (182,5 p motsv. 4,5 år) vid Lunds Universitet (examen 2000)

• Miljöinspektör/geolog, Burlövs kommun, 2000-08 till 2001-10 Arbetsuppgifter: Tillsyn över miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, kemiska produkter m.m.

• Miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Skåne län, 2001-11 till 2002-03 Arbetsuppgifter:

handläggning av tillståndsärenden och tillsyn av vindkraftverk och telemaster.

• Miljöinspektör/geolog, Burlövs kommun, sedan 2002-04 Arbetsuppgifter: Tillsyn över miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, kemikalielagring/hantering, mm

• Fortlöpande utbildning och handläggarträffar anordnade av Miljösamverkan Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Kemikalieinspektionen - inom miljötillsyn, REACH, förorenade områden, kemikalietillsyn m.m.

• Webbinarium anordnat av Naturvårdsverket ang. IED-direktivet.

• Fortlöpande utbildning i samband med deltagande i regionala och nationella projekt.

• Kontinuerlig inläsning av branschinformation/handböcker/faktablad, vägledande domar, rapporter, nyhetsbrev m.m.

• Medverkar i samverkansgrupp med VA SYD och miljöförvaltningar (där kommunerna är anslutna till VA SYD) kring uppströmsarbete enl. REVAQ

• Har tidigare innehaft posten som sekreterare i Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen Mikael Karlsson

• Har bl.a. läst fyra år på magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, Lunds universitet, examensarbete kvarstår. (Praktik inom programmet i Burlöv 2010 som resulterade i jobb).

59

Burlövs kommun Februari 2014

• Miljöinspektör, Burlövs kommun, sedan juli 2010. Arbetsuppgifter: Tillsyn över miljöfarlig verksamhet, hälsoskyddstillsyn m.m.

• Fortlöpande utbildning och handläggarträffar anordnade av Miljösamverkan Skåne (var med i arbetsgruppen för projektet fordonsbranschen), Länsstyrelsen i Skåne,

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

• Medverkar i samverkansgrupper inom 5-yes kommunerna inom bl.a. avfallshantering och VA-SYD kommunerna om uppströmsarbete.

• Fortlöpande utbildning i samband med deltagande i regionala och nationella projekt.

• Kontinuerlig inläsning av branschinformation/handböcker, vägledande domar, rapporter, nyhetsbrev m.m.

Jonatan Rix

• Fil. mag. i miljövetenskap vid Lunds universitet med inriktning mot förorenad mark och vattenvård (examen 2013)

• 2 månaders praktik våren 2012 på miljö- och byggavdelningen i Burlövs kommun

• Miljöinspektör, Burlövs kommun, sedan april 2013. Arbetsuppgifter: Tillsyn över miljöfarlig verksamhet, kemikalietillsyn (köldmedier, PCB, oljecisterner), miljöövervakning (luftkvalitet) och livsmedel

• Fortlöpande utbildning och handläggarträffar anordnade av bl.a. Miljösamverkan Skåne, Länsstyrelsen i Skåne

• Kontinuerlig inläsning av branschinformation/handböcker, vägledande domar, rapporter, nyhetsbrev m.m.

Andel arbete (procent) med tillsyn över miljöfarlig verksamhet 1 % Michael

17,2 % Dan 41,2 % Ewa 28,2 % Mikael 12,4 % Jonatan

Kompetensutvecklingsplan miljöfarlig verksamhet 2014

Namn Ansvarsområde Utbildningsbehov Åtgärd Planerad och utförd tidpunkt Michael Miljötillsyn Fortlöpande utbildning

inom ämnesområdet Delta vid utbildningstillfällen Fortlöpande Dan Miljötillsyn/Hälsoskydd/

Livsmedelskontroll Fortlöpande utbildning

inom ämnesområdet Delta vid utbildningstillfällen Fortlöpande Ewa Miljötillsyn Fortlöpande utbildning

inom ämnesområdet Delta vid utbildningstillfällen Fortlöpande Mikael Miljötillsyn/ Hälsoskydd Fortlöpande utbildning

inom ämnesområdet Delta vid utbildningstillfällen Fortlöpande Jonatan Miljötillsyn/

Livsmedelskontroll Fortlöpande utbildning

inom ämnesområdet Delta vid utbildningstillfällen Fortlöpande

60

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-06-16

Samarbetsavtal om tillhandahållande av tjänster avseende över-förmyndarhandläggning

Dnr KS/2012:305

Sammanfattning

Burlövs kommunfullmäktige beslutade den 21 november 2011, § 126, att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och komma med förslag avseende överförmyndarverksamhetens framtida organisation i Burlövs kommun.

Kommunledningskontoret har utrett de olika alternativ till samverkan inom verksamhetsområdet som är möjliga. Diskussioner har därefter upp-tagits med övriga kommuner i 5Yes-samarbetet (Kävlinge, Lomma,

Staffanstorp och Svedala). Kommundirektörsgruppen enades om att avstå från att föreslå en gemensam politisk överförmyndarorganisation (gemen-sam nämnd), men att möjligheterna att lokalisera en (gemen-samlad handläggar-funktion till Lomma kommun skulle undersökas. Svedala kommun har un-der utredningstiden beslutat att inte delta i samarbetet.

Lomma kommun har inkommit med förslag till samarbetsavtal om tillhan-dahållande av tjänster avseende överförmyndarhandläggning.

Kommunledningskontoret föreslår att Burlövs kommun tecknar samar-betsavtal med Lomma kommun enligt redovisat förslag. Avtalet innebär att Lomma utgör värdkommun för en gemensam handläggarorganisation för överförmyndarärenden och tillhandahåller tjänster till övriga samar-betskommuner. Samarbetet skall gälla från och med den 1 januari 2015.

Arbetsutskottets förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att godkänna i ärendet redovisat förslag till samarbetsavtal om tillhanda-hållande av tjänster avseende överförmyndarhandläggning, samt

att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande att för Burlövs kommun teckna samarbetsavtalet med Lomma kommun, samt

att finansieringen skall regleras i samband med budget 2015.

___

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att godkänna i ärendet redovisat förslag till samarbetsavtal om tillhanda-hållande av tjänster avseende överförmyndarhandläggning, samt

61

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-06-16

att uppdra åt kommundirektören att för Burlövs kommun teckna samar-betsavtalet med Lomma kommun, samt

att finansieringen skall regleras i samband med budget 2015.

___

62

Burlövs kommun

Kommunledningskontoret Handläggare:

Charlotta Wemme Dehlin 040-625 63 87

charlotta.wemme@burlov.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3)

Datum Diarienummer

2014-05-13 KS/2012:305-191

Kommunstyrelsen

Samarbetsavtal om tillhandahållande av tjänster avse-ende överförmyndarhandläggning

Sammanfattning

Burlövs Kommunfullmäktige beslutade den 21 november 2011, § 126, att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och komma med förslag avseende överförmyndarverksamhetens framtida organisation i Burlövs kommun.

Kommunledningskontoret har utrett de olika alternativ till samverkan inom verksamhetsområdet som är möjliga. Diskussioner har därefter upp-tagits med övriga kommuner i 5Yes-samarbetet (Kävlinge, Lomma,

Staffanstorp och Svedala). Kommundirektörsgruppen enades om att avstå från att föreslå en gemensam politisk överförmyndarorganisation (gemen-sam nämnd), men att möjligheterna att lokalisera en (gemen-samlad handläggar-funktion till Lomma kommun skulle undersökas. Svedala kommun har under utredningstiden beslutat att inte delta i samarbetet.

Lomma kommun har inkommit med förslag till samarbetsavtal om till-handahållande av tjänster avseende överförmyndarhandläggning.

Kommunledningskontoret föreslår att Burlövs kommun tecknar samar-betsavtal med Lomma kommun enligt redovisat förslag. Avtalet innebär att Lomma utgör värdkommun för en gemensam handläggarorganisation för överförmyndarärenden och tillhandahåller tjänster till övriga samar-betskommuner. Samarbetet skall gälla från och med den 1 januari 2015.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att godkänna i ärendet redovisat förslag till samarbetsavtal om tillhanda-hållande av tjänster avseende överförmyndarhandläggning, samt

att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande att för Burlövs kommun teckna samarbetsavtalet med Lomma kommun.

63

BURLÖVS KOMMUN

2014-05-13 KS/2012:305 2 (3)

Redogörelse för ärendet

Lars-Olle Olsson (S) väckte den 23 augusti 2011 en motion med yrkande att utreda överförmyndarens framtida organisation – nämnd eller ensam överförmyndare; samverkan med andra kommuner; delegation till tjäns-temän? Kommunfullmäktige biföll motionen och uppdrog den 21 novem-ber 2011, § 126, åt kommunledningskontoret att utreda och komma med förslag avseende överförmyndarverksamhetens framtida organisation i Burlöv kommun.

Kommunledningskontoret har utrett de olika alternativ till samverkan inom verksamhetsområdet som är möjliga (se bilaga PM den 26 oktober 2012).

Kommuners möjligheter att samverka för att fullgöra överförmyndarupp-gifter klargörs genom uttryckliga regler i FB. Enligt 19 kap. 14 § föräldra-balken (FB) kan en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd dele-gera beslutanderätten i vissa överförmyndarärenden till anställda i andra kommuner.Två eller flera kommuner kan också svara för en gemensam kansliorganisation på området. Enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 a–c §§ i kommunallagen och 19 kap. 16 § FB får kommuner samverka i en gemen-sam nämnd inom överförmyndarområdet.

Skälet till att kommuner bildar gemensamma organisationer är ofta eko-nomiska och rationella. Genom att nyttja samordningsvinster uppnås en mer effektiv verksamhet. Skälet är också att åstadkomma en kompetens-höjning och därigenom förutsättningar för bättre kvalitet i verksamheten.

De fördelar och farhågor som vanligtvis lyfts fram av de kommuner som bildat gemensamma organisationer är bland annat följande.

Följande faktorer utgör de främsta argumenten för en gemensam organi-sation:

 Uppdragets komplexitet

 Ökade krav genom reviderad lagstiftning

 Fler och tyngre ärenden

 Underlätta rekrytering av ställföreträdare

 Stringent förvaltningsorganisation

Diskussioner kring samverkan på överförmyndarområdet har förts med övriga kommuner i 5Yes-samarbetet (Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala). Kommundirektörsgruppen enades om att avstå från att föreslå en gemensam politisk överförmyndarorganisation (gemensam nämnd), men att möjligheterna att lokalisera en samlad handläggarfunktion till Lomma kommun skulle undersökas. Svedala kommun har under utred-ningstiden beslutat att inte delta i samarbetet.

Lomma kommun har inkommit med förslag till samarbetsavtal om till-handahållande av tjänster avseende överförmyndarhandläggning.

64

BURLÖVS KOMMUN

2014-05-13 KS/2012:305 3 (3)

Den uppskattade kostnaden för den gemensamma handläggarorganisat-ionen uppgår till 611 tkr/år (för specificerad beräkning, se bilaga). Budget 2014 för överförmyndarverksamheten uppgår till 318,7 tkr.

Kommunledningskontorets bedömning

Överförmyndarverksamheten är en komplex verksamhet, och utvecklingen är och har varit att ärendena som handläggs ökar alltmer i komplexitet. På nationell nivå har det konstaterats brister i många kommuners handlägg-ning som till stor del hänförs till bristande kompetens på området och bristande resurser. Det kan förväntas ökade krav på verksamheten för att tillgodose kravet på likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde och komma tillrätta med de ökande påfrestningarna i överförmyndarnas verk-samhet. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för verksamheten, har i sin tillsynsrapport 2013 konstaterat att de anser att resurserna för över-förmyndaren i Burlövs kommun är för små i förhållande till antal ärenden och ärendenas komplexitet.

Om Burlövs kommun inte skulle delta i samarbetet med Kävlinge, Lomma och Staffanstorp gör kommunledningskontoret bedömningen att kommu-nen framöver likväl skulle vara tvungen att anställa en tjänsteman för handläggning av överförmyndarärenden. Det saknas resurser och kompe-tens i den nuvarande organisationen

Kommunledningskontoret föreslår således att Burlövs kommun tecknar samarbetsavtal med Lomma kommun enligt redovisat förslag. Avtalet in-nebär att Lomma utgör värdkommun för en gemensam handläggarorgani-sation för överförmyndarärenden och tillhandahåller tjänster till övriga samarbetskommuner. Samarbetet skall gälla från och med den 1 januari 2015.

Lars Wästberg

Tf kommunchef Charlotta Wemme Dehlin

Kanslichef/kommunjurist 65

Burlövs kommun

Översyn av överförmyndarorganisationen i Burlövs kommun samt möjligheter till samverkan med andra kommuner

Inledning

Burlövs Kommunfullmäktige beslutade den 21 november 2011, § 126, att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och komma med förslag avseende överförmyn-darverksamhetens framtida organisation i Burlövs kommun.

Uppgiften att verka som överförmyndare är i många stycken mycket krävande och förutsätter ingående kunskap om ekonomisk förvaltning och sociallagstift-ning. Lagstiftaren har dock inte ställt annat än formella krav på överförmynda-rens kompetens. Sakkunskap får, i den utsträckning den behövs, tillföras genom att anställda eller uppdragstagare används. Samverkan på överförmyndarområ-det kan ske genom en gemensam överförmyndarnämnd eller ett gemensamt överförmyndarkansli (delegation kan ske till en tjänsteman såväl i den egna som i en annan kommun).

Vanligtvis bedrivs verksamheten av en ensam överförmyndare med en begrän-sad administrativ service. Verksamheten är beslutsintensiv och regelverket som styr den är komplext. Det krävs tillgång till ekonomisk och juridisk kompetens.

Besluten får inte sällan stora konsekvenser för den enskilde.

En organisation med fler anställda blir mindre sårbar vad gäller tillgång till kompetens och möjligheten att träda in för varandra. En gemensam organisat-ion ger också fler kommuner tillgång till specialistfunktorganisat-ioner och specialistkom-petens. Större organisationer ses som mer attraktiva på arbetsmarknaden vilket gör det lättare att rekrytera personal med sådan kompetens.

Problemformulering

I den utredning som föregått regeringens proposition 2007/08:150 görs ett all-mänt konstaterande att det behövs förändring för att åtgärda svagheter i över-förmyndarorganisation och ärendehantering. Det anses bl.a. nödvändigt att åstadkomma förbättringar i organisationen och att säkerställa kompetensen hos överförmyndarna. Utredningen påtalar också att överförmyndarna i allmänhet anser sig ha för små resurser för att klara verksamheten på ett tillfredställande sätt. Det finns, menar utredningen, fog för att inom kommunerna överväga en prioritering av överförmyndarsysslorna, bl.a. för att undvika ökade kostnader inom den sociala sektorn. Utredningen konstaterar också att kravet på överför-myndarna och tjänstemännens utbildningsnivå kommer att öka.

Adress:

BURLÖVS KOMMUN

KS/2012:305 2 (7)

Granskningen som utförts av Riksrevisionen och JO visar på en anmärknings- värd omfattning av brister i verksamheten på nationell nivå. En förklaring kan, enligt Riksrevisionen, vara avsaknad av erforderlig kompetens. Lagen ställer inga formella kompetenskrav på överförmyndarna, trots att dessa har att tolka och tillämpa en komplicerad lagstiftning. Bristerna leder i slutändan till rätts-förluster för de huvudmän som samhället åtagit sig att skydda.

 Uppdraget är självständigt/ ensamt

 Uppdraget innebär ett mycket stort ansvar

 Uppdraget är komplext och blir allt mer komplext med tiden

 Det är svårt att upprätthålla kompetensutveckling

Inför nästa mandatperiod står flera av kommunerna inför pensionering inom överförmyndarverksamheten?

Sammantaget ger detta en bild som visar på behov av kompetenshöjande åtgär-der och mer resurser inför nästa mandatperiod.

Överförmyndarens uppdrag

Överförmyndarverksamheten regleras främst av bestämmelser i föräldrabalken (FB). Enligt FB skall det finnas en överförmyndarnämnd eller överförmyndare i varje kommun. Överförmyndaren eller överförmyndarnämnden skall utöva till-syn över ställföreträdare. En ställföreträdare kan vara en förmyndare, förvaltare eller en god man. Den person som har ställföreträdare benämns huvudman.

Ställföreträdaren skall ta till vara sin huvudmans intressen. I ställföreträdarens uppdrag ingår att bevaka huvudmannens rätt, att förvalta huvudmannens egen-dom samt att sörja för hans eller hennes person. Det övergripande tillsynsan-svaret över verksamheten åligger länsstyrelsen. Överförmyndarens uppdrag om-fattar myndighetsutövning mot enskilda människor som är i stort behov av samhällets skydd. Huvudmännen är därmed beroende av en väl fungerande för-valtning.

Överförmyndaren och dennes ersättare alternativt ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden utses av kommunfullmäktige. Antalet ledamöter i en överförmyndarnämnd får inte understiga tre. Överförmyndare, ledamot i över-förmyndarnämnd och ersättare väljs för fyra år, räknade från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kommunfullmäktige ägt rum. Över-förmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare skall vara folkbok-förda i kommunen.

Överförmyndarnämnden får uppdra åt en ledamot, en ersättare som har kallats till tjänstgöring eller en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden. Överförmyndaren får på motsvarande sätt uppdra åt en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs för att avgöra ärenden på överförmyndarens vägnar.

God man till ensamkommande barn

Lagen om god man för ensamkommande barn trädde i kraft år 2005. Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon an-nan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe skall överförmyn-daren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe

an-67

BURLÖVS KOMMUN

KS/2012:305 3 (7)

svara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Ansö-kan om god man får göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan.

God man skall förordnas så snart det är möjligt.

Kommunen får statlig ersättning för faktiska kostnader för god man till ensam-kommande asylsökande barn1. Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott för varje kvartal.

Utvecklingsriktning

Trots ett starkt stöd i lagstiftningen lever överförmyndarverksamheten en rela-tivt anonym tillvaro i den kommunala organisationen. Vanligtvis bedrivs verk-samheten av en ensam förmyndare med en begränsad administrativ service.

Verksamheten är beslutsintensiv och reglerna som styr den komplexa och krä-ver tillgång till juridisk kompetens. Felaktiga beslut får inte sällan stora konse-kvenser för den enskilde. Det begränsade antal personer som arbetar med frå-gorna gör att verksamheten är sårbar vid personalomsättning och sjukdom.

Regeringen tillkallade 2002 en särskild utredare för att bl.a. utvärdera gällande lagstiftning om förmyndares, gode mäns och förvaltares förvaltning av egendom och tillsynen över sådan förvaltning. År 2006 beslutade riksdagen om vissa änd-ringar i föräldrabalken som byggde på några av utredningens förslag. Ändring-arna innebär bl.a. att det genom uttryckliga regler i föräldrabalken har klar-gjorts att kommuner har möjlighet att samverka genom att tillsätta en gemen-sam överförmyndarnämnd för att fullgöra överförmyndaruppgifter.

Riksrevisionen publicerade 2006 en granskning rörande länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna2. Enligt granskningsrapporten fanns flera problem med såväl länsstyrelsernas tillsyn som överförmyndarnas egen verksamhet. Gransk-ningen visade på bristande nationell samordning och omfattande problem i överförmyndarnas verksamhet. I syfte att stärka länsstyrelsernas tillsyn beslu-tade regeringen om vissa förändringar i förmynderskapsförordningen. För att åstadkomma en regelbunden tillsyn av samtliga överförmyndare har en ny be-stämmelse införts som innebär att det som huvudregel skall genomföras årliga inspektioner. I förordningen har det också förtydligats att syftet med inspekt-ionen är att säkerställa att ärenden handläggs på ett rättssäkert och i övrigt lämpligt sätt i enlighet med lag.

I syfte att förstärka det allmännas tillsyn har det även genomförts vissa lagänd-ringar i föräldrabalken, som innebär att överförmyndarens tillgång till informat-ion har förbättrats samt att länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna ut-vidgats och kompletterats.

För att förbättra utbildningen av överförmyndare, ledamöter i överförmyndar-nämnder och ersättare har det införts en bestämmelse om att länsstyrelsen skall se till att utbildningen är tillfredsställande. I förarbetena anför regeringen att överförmyndares och nämndledamöters kompetens är av stor betydelse för full-görandet av de viktiga uppgifter som överförmyndarverksamheten innefattar.

1 8 § förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

2 RiR 2006:5

68

BURLÖVS KOMMUN

KS/2012:305 4 (7)

Kommunerna skall se till att det i överförmyndarverksamheten finns tillgång till juridisk kompetens.

Riksrevisionens uppföljningsgranskning 20093 visade att de problem som uppmärksammades i 2006 års granskning synes i stor utsträckning kvarstå. Fö-rekomsten av anmärkningar vid länsstyrelsernas granskning av akter är fortsatt omfattande. Sammantaget tyder detta på fortsatta problem såväl i överförmyn-darnas verksamhet som i länsstyrelsernas tillsyn av denna och att kraven kom-mer att skärpas ytterligare.

Därutöver kan det förväntas ökade krav efter en uppföljningsgranskning (RiR 2009:31/2009-12-17) som Riksrevisionen genomfört av den tidigare gransk-ningen av Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5). Gransk-ningen visar att Regeringens insatser inte tillräckligt uppmärksammat och han-terat behovet av en stärkt bevakning av likabehandling och rättsäkerhet för den enskilde. Granskningen visar även på att flera påfrestningar i överförmyndarnas verksamhet. De svåra fallen ökar och det befintliga systemet för överförmyn-darnas verksamhet utmanas.

Kommunala samverkansformer

Kommuners möjligheter att samverka för att fullgöra överförmyndaruppgifter klargörs genom uttryckliga regler i FB. Enligt 19 kap. 14 § FB kan en överför-myndare eller en överförmyndarnämnd delegera beslutanderätten i vissa över-förmyndarärenden till anställda i andra kommuner4.Två eller flera kommuner kan också svara för en gemensam kansliorganisation på området. Enligt be-stämmelserna i 3 kap. 3 a–c §§ i kommunallagen och 19 kap. 16 § FB får kom-muner samverka i en gemensam nämnd inom överförmyndarområdet.

Kommuners möjligheter att samverka för att fullgöra överförmyndaruppgifter klargörs genom uttryckliga regler i FB. Enligt 19 kap. 14 § FB kan en överför-myndare eller en överförmyndarnämnd delegera beslutanderätten i vissa över-förmyndarärenden till anställda i andra kommuner4.Två eller flera kommuner kan också svara för en gemensam kansliorganisation på området. Enligt be-stämmelserna i 3 kap. 3 a–c §§ i kommunallagen och 19 kap. 16 § FB får kom-muner samverka i en gemensam nämnd inom överförmyndarområdet.

Related documents