Rektorernas beskrivningar av undervisningens planering
Då de intervjuade rektorerna organiserar verksamhet där grundsärskoleelever integreras i grundskolan gör de detta i dialog med de lärare i grundsärskolan som jobbar närmast eleven. Både Peter och Sanna anser att de lärare som känner eleven bäst kan avgöra om eleven ska delta integrerat i undervisning inom grundskolan. Peter menar att det blir svårare att integrera särskolans elever ju högre upp i åldrarna man kommer. Båda rektorerna menar att avvägningen mellan att prioritera elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling är en utmaning.
Utmaningen är att kompensera för den kognitiva nedsättningen. Man behöver säkerställa att eleven inte känner av det. Det är en utmaning för eleven, läraren och gruppen. (Peter) Vi har ofta utgått ifrån det sociala….Det är en balansgång. Vad är bäst för elevens lärande? (Sanna)
Vilken klass eller grupp i grundskolan som blir aktuell för de elever som ska integreras kan avgöras på olika sätt enligt Peter. Han menar att rent organisatoriskt blir det lättare att placera alla elever från grundsärskolan inom samma årskurs i en klass. Tänker man ur social synvinkel menar Peter att det kan vara en nackdel då grundsärskoleeleverna ofta väljer varandras sällskap och interagerar mindre med de övriga i klassen. Sanna ser redan etablerade sociala kontakter mellan grundsärskoleelev och grundskoleelev som en möjlighet att bygga på
27
då man organiserar för undervisningen. Vad det gäller den fysiska miljön är upplevelserna olika. Bara Sanna har varit med om att den fysiska lärmiljön har fått anpassats för grundsärskoleeleverna.
Ja, jag har varit med om att man har planerat anpassningar av den fysiska miljön. Det kan ha varit placering i klassrummet eller vilket klassrum i skolan som kunde vara aktuellt för elever som inte ville gå genom långa korridorer. Även placering vid vissa kompisar har varit aktuellt. (Sanna)
Man borde göra det, men det görs inte så ofta. De får komma in i den miljö som är. Och då tänker jag inte bara på särskolans elever utan andra elevgrupper som har olika behov. (Peter)
De intervjuade rektorerna anser att ansvarsfördelningen kring planering av innehållet är olika beroende på hur förutsättningarna ser ut i den aktuella undervisningssituationen. Peter säger att det är grundskolläraren som ansvarar för planering och anpassningar av innehållet om ingen lärare från grundsärskolan deltar under genomförandet. Om man som grundskollärare inte anser sig ha förutsättningar för att planera inför lektioner med integrerade grundsärskoleelever, får man säga till, anser Peter. Både Peter och Sanna ser det som en utmaning för lärare i grundskolan att planera innehållet på ett individualiserat sätt samt att förhålla sig till två läroplaner. I utmaningen ser Peter även en möjlighet; att de anpassningar som görs för grundsärskoleeleverna även gagnar många elever i grundskolan. Om en lärare från grundsärskolan är med under lektionen ansvarar den för att planera anpassningar för eleven/eleverna från grundsärskolan. Peter tycker att det blir en högre kvalitet på undervisningen i det senare fallet. Läraren från grundsärskolan har en annan specialpedagogisk kompetens, formell eller informell, samt känner eleven bättre. Rektorernas erfarenhet är att lärarna från grundsärskolan till stor del haft ansvar för att undervisningen av den integrerade särskoleeleven sker utifrån grundsärskolans kunskapskrav. Peter ser en utmaning i att så få grundskollärare är insatta i grundsärskolans läroplan.
Båda rektorerna ser en utmaning i att finna tid för samplanering. Peter anser att det finns tid för samplanering för lärare från de två skolformerna, men att det handlar om prioriteringar. Gemensamtid är alltid svårt att hitta. Sanna tror att planering och samplanering för integrering inte strukturerats nog mycket från skolledarhåll.
Ibland tror jag att lärarna har blivit lite lämnade i sticket. Att jag har lämnat det åt dem och inte tänkt på det. Det här ska hända, lös det så gott ni kan, ungefär. Så tror jag att det har varit vid olika tillfällen. Att det har varit upp till de närmast berörda. (Sanna)
Båda rektorerna anser att kvaliteten på planering och samplanering ofta är personbundet. Kompetensen bland lärarna har i de flesta fall varit tillräcklig, men enstaka lärare har svårt att planera anpassningar för elever i allmänhet. Peter ser möjligheter för lärare att uppleva hur undervisning kan fungera fastän inte alla elever är på samma kognitiva nivå - att få ett vidgat
28
perspektiv. Sanna menar att det är en utmaning för grundskolläraren att etablera en relation med eleverna från grundsärskolan då eleverna inte alltid deltar i undervisningen.
Lärarnas beskrivningar av undervisningens planering
Samtliga lärarinformanter uppger att i den kontinuerliga planeringen är de ensamma och anledningen är att tid fattas för samplanering lärare och skolformer emellan.
Svårigheten med samplanering är helt klart tiden. Den finns ju inte där inlagt. Det får man klämma in. (Lisa)
För vi har ingen tid avsatt och de (grundskollärarna) har sin tid helt fylld. Det finns ingen tid avsatt för samplanering. (Pia)
Informanterna ser positivt på sin kompetens att planera inför lektioner då grundsärskoleelever undervisas i grundskolan.
Min kompetens i planering tycker jag att jag har. Ofta är det inte jättestora skillnader jämfört med grundskolans stora variation. (Lisa)
Ofta känner jag att man inte behöver göra en särskild särskolenivå i planeringen. (Erik) Jag tycker att jag har kompetens för planeringen, men om man hade rätta förutsättningarna skulle man lyckas bättre. (Pia)
I början av ett nytt läsår med nya integrerade elever brukar Lisa träffa grundsärskoleeleven tillsammans med läraren i grundsärskolan för att få tips på anpassningar och kännedom om grundsärskoleelevens styrkor och svagheter. Monika har som lärare i grundsärskolan deltagit i sådan planering inför hösttermin i årskurs 7. Samtliga lärarinformanter ser grundskolläraren som den som ansvarar för planeringen av huvudinnehållet i lektionen och att läraren i grundsärskolan förbereder grundsärskoleeleven och planerar eventuella anpassade uppgifter efter grundsärskolans läroplan. För att kunna förbereda grundsärskoleeleven och planera inför lektioner i grundskolan går Pia till den grundskollärare som ansvarar för lektionen och tar reda på vilka moment som ska behandlas. Hon upplever ändå att hon inte alltid är riktigt välkommen.
Jag tycker inte att det finns något riktigt samarbete, och det är ju grunden för att det ska funka, så klart. Det är en stor svårighet. (Pia)
Pia ser undervisningen utifrån två läroplaner som en utmaning på grund av att skolspråket i grundskolans innehåll och arbetsmaterial, som filmer och böcker, är för komplicerat för grundsärskoleeleverna. Pia ser möjligheter i samplanering inför lektioner då grundskolläraren och läraren från grundsärskolan finns med i klassrummet tillsammans. I ett utbyte av lärarnas kompetenser kan undervisningen utvecklas så att undervisningen blir tillgänglig för fler elever. Pia menar att SVA-elever eller elever med behov av särskilt stöd då kan få en mer
29
anpassad och språkfrämjande lärmiljö. En väg till att utveckla samarbetet är enligt Pia, den databaserade planeringstjänsten Classroom.
Lärarna menar att planeringen kräver olika alternativ för olika elever; det är både grundskoleelever och grundsärskoleelever som behöver det.
Jag planerar en uppgift. Då finns en väldig variation i uppgiften. Det är många grundskoleelever som har väldigt svårt för uppgifterna. Det krävs ett tydligt upplägg för alla. (Erik)
Om jag vet innehållet i förväg kan jag anpassa nivån eller metoden till eleven. Ibland har grundskolläraren haft olika alternativ för uppgifter utifrån planeringen för hela klassen, där en enklare variant har passat grundsärskoleeleven. (Monika)
Både arbetsmaterial och metoder kan vara både lika och olika mellan elever. Det beror på uppgiften. (Pia)
Lisa ansvarar som grundskollärare ensam för de lektioner då grundsärskolans elever deltar. Hon upplever att grundsärskoleeleverna medför en härlig utmaning i planeringen som innebär att hon måste tänka om ibland eftersom de går egna vägar på ett helt annat sätt än grundskoleeleverna. Lisa brukar se till att alternativa verktyg, såsom specialsaxar, finns framme för de elever som behöver det. Ska hon ge instruktioner till ett nytt moment brukar hon planera extra strukturerat vid integrerade lektioner. Det är instruktionerna som är den stora utmaningen, särskilt för grundsärskoleeleverna, menar Lisa. Hon ser det samtidigt som en möjlighet eftersom alla elever får gott av hennes ansträngningar för en ökad struktur. Erik ser den tydliga uppdelningen av ansvar mellan skolformernas lärare som en nackdel då uppgifter ska individanpassas.
Ibland slås jag av att jag inte kan så mycket om dessa elever. (Erik)
Lärarna i grundsärskolan anpassar sin planering efter grundskollärarens lektionsupplägg. När jag följer med till grundskolan vet jag att det redan finns en planering för den här lektionen i det här ämnet. (Monika)
Om jag ska vara med i grundskoleklass är jag tvungen att planera utifrån grundskollärarens tanke med lektionen och anpassa efter det. (Pia)
Placeringen i klassrummet är något Lisa förbereder så att det blir lätt för den integrerade eleven att se och höra. Pia och Monika lyssnar till sina grundsärskoleelevers önskemål om placering i klassrummet och ordnar det tillsammans med grundskolläraren om det går. Pia ser det som en utmaning att placera grundsärskoleeleverna på ett för dem att fungerande sätt i klassrummet, särskilt när det gäller par- eller gruppuppgifter. Vid par- och gruppuppgifter behöver grundsärskoleelever och grundskoleelever samspela med varandra kring en uppgift. Det innebär därför en komplex situation där kunskapsinhämtning och social kommunikation skall ske på samma gång.
30