Positiv förstärkning och elevers självkänsla

När lärarna pratar om vilken feedback de ger sina elever lyfter alla vikten av att använda sig av positiv feedback. Att feedback är viktigt att ge elever i grundsärskolan är alla lärarna i vår studie överens om. Anledningen är enligt flertalet av våra informanter att elever i grundsärskolan behöver mer frekvent feedback på sina handlingar än elever i grundskolan. Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär att behöva mer stöd i vardagen. Våra informanter berättar att deras elever ofta är osäkra på sin förmåga och att feedback kan ges som ett stöd under hela skoldagen. Kim berättar om att feedback för honom innebär att stärka elevernas tro på sin egen förmåga. Han menar vidare att det inte är så konstigt att eleverna inte litar på sig själva eftersom det finns mycket som de inte kan. Feedbackens funktion blir då att rikta sig mot det som eleven kan och stärka självkänslan genom att fokusera på elevens styrkor.

För mig är det ju väldigt viktigt att de ska tro på sig själva och det är väl det som är återkoppling för min del. Många utav mina elever upplever jag har dåligt självförtroende och

de vågar inte lita på sig själva, med all rätt i vissa lägen. En del saker kan de inte och det vet de, men då det handlar ju om att lära känna sig själv tänker jag. Man får ju någonstans återkoppla och säga att: Det här det kunde du inte. Då kan vi göra på ett annat sätt så att vi löser det! Men sånt som de faktiskt kan måste de ju faktiskt känna att de kan och komma ihåg att de kan så att de tror på sig lite nästa gång. (Kim)

Kim menar här också att elevernas osäkerhet gör att de inte litar på sin egen förmåga. Han använder sin feedback för att peka på och visa eleverna vad de kan och vill att de ska komma ihåg inte bara kunskaperna utan också känslan av att de kan. I intervjuerna har fler lärare tagit upp att det är svårt för elever att se sitt eget lärande. Anja menar att det är en orsak till att de så ofta behöver positiv feedback. Elevernas osäkerhet gör att de inte tror på sig själva och då söker en yttre bekräftelse på att de gör rätt. Anja beskriver precis som Kim att hon använder feedback för att stärka elevens självkänsla och tro på sig själv.

De har väldigt svårt att se sitt eget lärande och de vill veta att de gör rätt, den feedbacken vill de ju ha. Men jag vill ju att de ska bli självständiga och tro på sig själva så jag försöker ge dem feedback i att men du har ju lärt dig det här nu och så du kan det här nu. (Anja)

Pia menar att feedback i grundsärskolan för henne innebär att ge positiv förstärkning. Hon säger att eleverna hela tiden måste få feedback för att de inte ska tröttna och sluta jobba.

Feedback för mig innebär att ge eleverna förstärkning och den behöver vara positiv och måste ske hela tiden för att upprätthålla elevernas intresse på det de gör. (Pia)

Flera av lärarna i vår studie beskriver hur de använder positiv feedback för att förstärka elevernas motivation för skolarbetet. Flera av lärarna menar, precis som Pia i citatet ovan, att feedback också fungerar som en förstärkning av elevens motivation för arbetet. Utan beröm och feedback så tröttnar de, menar en lärare. Att ge elever beröm och visa eleverna vad de lyckats bra med är en viktigt anser flertalet av lärarna i vår studie. Sanna tycker däremot inte att det finns en självklar koppling mellan feedback och elevernas motivation. Hon menar att det skulle kunna vara så att lärare tror att det finns en koppling men att det kanske inte gör det.

Jag vet inte om det är en självklar koppling. Alltså om du får feedback så vet jag inte om det alltid ger motivation. Det är nog någonting man TROR men jag vet inte om det är så. Det kan vara så. Jag vet inte. (Sanna)

Under intervjun reflekterade en av informanterna om att beröm inte anses korrekt i dagens skolvärld men att det är något som eleverna har ett behov av. Läraren menade att en klapp på axeln är viktig och kan hjälpa en elev att hålla modet uppe under flera veckor. Beröm används av de lärare som vi har intervjuat men lärarna har en

medvetenhet kring att undvika personinriktat beröm. Cecilia berättar att för henne känns det meningslöst att bara säga Vad duktig du är, bra jobbat! om det inte i sammanhanget samtidigt blir tydligt för eleven vad som var bra. Feedbacken ska vara riktad för att bli värdefull.

Det ger inte eleven något värde om jag bara säger vad duktig du är, bra jobbat, om jag inte visar vad jag menar och härleder det till. Nu har jag sett vad du jobbat med, feedbacken är riktad och då ser eleven ett värde i det. (Cecilia)

Flera av lärarna i studien beskriver att en del elever stöter bort feedback som de får, ibland med starka känslouttryck. Detta beteende verkar samspela med att elevens självkänsla är skör. En lärare berättade om en elev som om och om igen upprepade jag är så dum, som ett mantra. En av lärarna som undervisar elever i grundsärskolans år 7-9 berättar att en orsak till elevers dåliga självförtroende är att de gått många år i grundskola och fått med sig ett skolmisslyckande därifrån. Att reparera en sådan skada är ett arbete som tar lång tid och kräver ett stort mått tålamod.

Under intervjuerna beskrev lärarna flera olika metoder de använder för att ge elever utmanande feedback men samtidigt skona elevers självkänsla. Ett sätt är att lägga orsaken till att ett fel eller misstag uppstått hos sig själv som Lena beskriver.

Ofta lägger jag saker på mig själv: Jag har nog förklarat lite dåligt här. (Lena)

Ett annat sätt är att mjuka upp kritik med positiv förstärkning. Alltså att samtidigt som eleven får kritik för något också ge beröm för något annat eleven gjort eller sagt. De flesta av våra informanter menar att de i möjligaste mån undviker att ge negativ feedback. Istället använder de sig av positiv feedback som stärker önskvärda beteenden. I citatet berättar Pia om hur hon undviker negativ feedback och istället fokuserar på det som är bra i varje situation. Enligt henne är det viktigt för att eleverna ska känna sig trygga.

Jag undviker att använda den negativa responsen: Nej, men gör inte så! Nu gjorde du fel! Istället lyfter vi eleverna genom att se det positiva i situationen. Det tror jag är ett krav från våra elever i grundsärskolan att de känner det och den tryggheten det för med sig. (Pia)

Cecilia ger ett tydligt exempel på en situation i kapprummet där det enligt henne brukar fungera väl att ge positiv förstärkning istället för negativ feedback. Hon ger beröm till den elev som hängt upp sin jacka och får därmed fler elever att följa exemplet. Genom att samtidigt förklara varför det är bra att hänga upp jackan övar hon eleverna i att inte behöva lärarens feedback. Genom att känna till orsaken till att jackan ska vara på kroken kan eleven på sikt själv ge sig feedback om att handlingen var bra.

Jag tror på att det jag ger näring, det växer. Vill jag att någon ska komma ihåg att hänga upp jackan, då säger jag inte: Kom ihåg att hänga upp jackan. Istället säger jag till eleven som hänger bredvid: Vad bra att du hänger upp din jacka. För då vill ju den andra personen också få beröm för att den hänger upp jackan. Så istället för att tala om du ska hänga upp jackan, så berömmer jag en annan elev för den gör det, oftast med en förklaring som att: Du vet när det ska städas här, då är det ju så bra att det inte ligger några jackor på golvet. Det finns en funktion, inte bara för att jag ska hänga jackan för att någon säger de. Sedan kommer man till att eleven själv hänger upp jackan som då får en egen tillfredsställelse av att det och inte hela tiden min bekräftelse, utan för att städet ska städa. (Cecilia)

Våra intervjuer vittnar om en försiktig inställning till att ge negativ feedback och om sådan ges är den väl genomtänkt. En orsak till att lärarna vinnlägger sig om att tänka till före de ger sin negativ feedback är att undvika situationer där eleven hamnar i affekt.