Verbala och icke-verbala uttryck för feedback

Under analysen av vårt material har vi sökt efter vilka multimodala kommunikationssätt som våra informanter berättar om. Vårt resultat redovisas här under rubrikerna: kommunikation med kroppen; kommunikation med stöd av bilder samt kommunikation genom relation. Resultatet visar att multimodala kommunikationssätt är essentiella för att lyckas förmedla feedback i grundsärskolan. För elever med intellektuella funktionsnedsättningar varierar kommunikationssätten vilket flera av lärarna påpekar. Eftersom lärarna undervisar elever, som läser både ämnen och ämnesområden, så finns det ett stort spann på elevernas utvecklingsnivå och kommunikationsförmåga. Alla informanter har beskrivit att de använder sig av multimodala kommunikationssätt i någon eller flera former.

Enligt informanterna gäller det att vara påhittig och hitta kommunikationsverktyg som passar för varje elev. Att hitta elevens bästa sätt att kommunicera är en viktig utmaning för lärare i grundsärskolan. Flera lärare menar att det tar lång tid att hitta en väg för kommunikation. De lyfter också fram att det är viktigt att låta det ta tid därför att, som Cecilia berättar om i citatet, möjligheten att kommunicera blir en tillgång för eleven.

Svårigheten ligger i att hitta sätt att förmedla feedback så eleven förstår och när man hittat de blir de en tillgång för eleven. (Cecilia)

7.1.1 Kommunikation genom kroppen

Lärarna i vår studie säger att de använder sina och elevernas kroppar för att kommunicera på olika sätt. Vi kommer här att ge exempel på hur lärarna berättar att de använder sig av sin mimik, sitt kroppsspråk, olika röstlägen, dramatiseringar, guidar eleven i rörelser eller taktil beröring och förstärker verbal kommunikation via tecken som stöd och imitation.

Kroppsspråket betonas som ett viktigt kommunikationssätt av samtliga informanter. Lärarna i vår studie berättar att de använder sig av kroppsspråk för att tydliggöra sin feedback. Lena menar att mimik och kroppsspråk är ett av de viktigaste redskapen hon har när hon ska förmedla feedback till sina elever. Hon berättar att eleverna i hennes klass har svårt att läsa av människor och att tydlighet i kroppsspråk är en förutsättning för att lyckas med kommunikationen. Hon ser sig själv lite som en skådespelare när hon kommunicerar feedback och menar att hon använder hela kroppen och sin mimik för att förtydliga sitt budskap.

Jag använder mycket av min skådespelartalang i mitt yrke och på så vis tror jag att det blir ganska tydligt för eleverna när jag förklarar med hela kroppen. (Lena)

Lena fortsätter med att beskriva hur hennes elever kan komma upprörda från andra lärares lektioner därför att de inte förstått vad den andra läraren menade. Eleverna kommer till henne med frågor om vad den andra läraren menade med sin kommentar eller om läraren kanske är arg. Lena behöver då hjälpa sina elever att tolka det den andra läraren har sagt eller gjort. Hon menar att en del lärare inte har så tydligt kroppsspråk, att de ser lite nollställda ut, vilket påverkar elevernas möjlighet att förstå lärarens budskap. Lena tror inte att de lärarna är medvetna om att de behöver använda ett tydligare kroppsspråk i sin kommunikation med elever i grundsärskolan och att det orsakar brister i kommunikationen.

Mina elever är högstadieelever så har de ämnen med andra lärare och ibland kommer elever från andra lektioner helt frustrerade och säger att hon säger bara till mig att jag gör fel och så blir jag bara arg... och då kan det vara så att en del lärare är svåra att läsa… de ser lite nollställda ut. (Lena)

Lena berättar vidare om att brist på förtydligande kroppsspråk gör att feedback kan få negativa effekter. Ett exempel på detta är om eleven till exempel missuppfattar feedback som skäll och tror att läraren är arg.

För tror de att man är arg när man säger något för att de har svårt att läsa ens ansiktsuttryck så blir det ju helt fel effekt på feedbacken, det biter sig självt ganska rejält i rumpan. (Lena)

Sanna beskriver även att olika röstlägen kan användas för att förtydliga kommunikationen. Du kan till exempel tänka på att göra din röst glad för att hjälpa

eleven förstå att den gjort något som är bra och att det är det du menar med din feedback, säger hon. Pia menar att det finns en svårighet med verbal kommunikation med elever i grundsärskolan. Det kan vara att de inte har ett eget verbalt språk och att det då är svårt som lärare att veta vad eleven förstår av den talade feedbacken. Hon möter också elever som pratar mycket men som saknar förståelse för det sagda. Hon använder då tecken för att stödja sin feedback till exempel: en tumme upp eller en high five.

Ofta är återkopplingen verbal men om barnet inte förstår får den vara fysisk. De kanske inte klarar det heller och då kanske man kan ta till high five eller tumme upp. (Pia)

Rita beskriver hur de i hennes grupp kommunicerar med elever genom kroppskontakt.

Det är svårare för de elever som ligger på en tidig utvecklingsnivå och då får jag visa på kroppen alltså att man känner det man ska göra, så att jag guidar. Jag har även en elev som är medfödd dövblindhet hos oss och då handlar det mycket om att visa på med kroppen så att de känner in. (Rita)

Malin, som undervisar elever på en tidig utvecklingsnivå, berättar att hon ger feedback genom att ändra röstläge och använda tecken som stöd, till exempel genom att klappa händerna, för att förstärka elevens prestation. Detta sätt kan hon dock inte använda med alla elever för det finns de som blir irriterade av höga ljud och då får hon ge en annan typ av feedback till de eleverna. Nina berättar att flera av eleverna i hennes klass lär genom att imitera andra och att feedback också kan vara att man ser hur andra gör i det sociala samspelet.

Vi har en elev som inte är bra på att påbörja och avsluta en lek och då kan vi, både som personal och som elever, göra små rollspel om hur man kan göra. Vi kan uppmana eleven att kolla nu hur han gör där som då är väldigt duktig på det. (Nina)

Nina fortsätter med att förklara att man genom feedback kan få fatt på saker som eleven behöver träna mer på och lära sig mer om och då är imitation ett av de verktyg som de använder.

7.1.2 Kommunikation med stöd av bilder

Informanterna berättar att användandet av bilder i sin kommunikation med eleverna har visat sig vara framgångsrikt. Nina säger att kommunikationen blir bättre när den också finns på papper och hon menar att bilder behövs.

Vi är ju jättebra på att prata men responsen blir bättre om vi får ner det på papper. Det kan vara allt från nej- och stoppbilder, till att man får ner små berättelser. Mer bilder behövs! (Nina)

Lärarna berättar att de använder foton, widgitbilder och klistermärken för att tydliggöra feedback i undervisningen. Rita beskriver hur hon använder sig av fotografier för att ge feedback som är tydlig och konkret. Genom att fotografera elevens arbete kan hon visa hur eleven tidigare löst en uppgift och jämföra med hur eleven nu löser uppgiften. Hon ger ett exempel som beskriver hur en elev i matematiken jobbar med siffror och antal. Elevens uppgift är att lägga rätt antal saker vid siffran. Rita fotograferar hur eleven genomfört arbetet och i exemplet löser eleven först uppgiften felaktigt genom att koppla ihop två saker med siffran tre. Efter en tids träning klarar eleven att lägga rätt antal vid trean och läraren kan ta ett nytt foto och tillsammans med eleven jämföra och se utvecklingen. Fotografierna blir ett verktyg för att konkret och tydligt kommunicera feedback till eleven om att hen utvecklats och erövrat en ny kunskap​.

Alltså vi tar ibland fotografier på dem och om jag bett att de ska lägga fram tre saker bredvid en trea men någon har lagt fram två saker och sen vid nästa tillfälle så har man lagt fram tre saker och så kan man jämföra fotografier och sen ja, men här, här har du ju förstått hur många saker man ska lägga fram. (Rita)

Nina beskriver att hon brukar skriva i Widgit, ett datorprogram som kompletterar ord med bilder, tillsammans med sina elever. De skriver till exempel manualer som kan stödja elevens förståelse för vad läraren förväntar sig av hen. Nina menar att när de skriver i bildstödsprogrammet tillsammans tydliggör hon sin feedback för eleven genom både bild och text.

Vi skriver små manualer för hur man kan göra saker på ett annat sätt , som vi skriver i Widgit ihop med eleven. Det blir lättare när man har det på pränt. Vi har en elev som gillar hundar men inser inte faran i att bara gå fram till främmande hundar och då kan vi tillsammans skriva dessa manualer och det blir då tydligare för eleven vad som kan hända. (Nina)

7.1.3 Kommunikation genom relation

Alla lärare i vår studie betonar vikten av att skapa en fungerande relation med eleven. Relationen beskrivs som det verktyg lärarna använder för att ta reda på vad som fungerar för eleven. Läraren behöver lära känna sin elev för att kunna tolka elevens signaler. Genom att tolka elevens alla multimodala signaler kan läraren skapa en väg för kommunikation. En av lärarna berättar att de tar hjälp av föräldrar när deras egen relation och förståelse för eleven inte räcker för att förstå varandra. Genom relationen kan kommunikationen byggas upp. Relationen är viktig för att kunna kommunicera, viktig för att kunna känna av och se hur en elev mår. Här beskriver en lärare hur relationen spelar roll för lärarens förmåga att se på en elev vad feedback betyder för eleven.

Om man säger positiv eller negativ kritik den kan man ju … se i ögonen på dem, den kan man ju skönja i hur de mår, men det bygger ju på att man känner eleverna hyfsat ordentligt. (Kim)

Relationen behövs för att veta vad som fungerar för eleven. Det kan handla om att läsa av kroppsspråk för att veta hur elever reagerar på feedback. För elever som ligger på en lägre utvecklingsnivå kan det vara svårare att tolka och då blir relationen än viktigare. Sanna beskriver hur hon upplever att relationen spelar stor roll för kommunikationen i grundsärskolan, särskilt med de elever som läser ämnesområden. Läraren lär sig genom relationen att tolka om eleverna förstått eller inte. Sanna menar att om du inte känner eleven kan det vara väldigt svårt att veta vad eleven förstått.

Sen när det gäller ämnesområden är det ibland jättesvårt att tolka om det har gått fram. Men när man har lärt känna eleven så lär man sig att tolka om eleven har förstått. Då gäller det att DU har den relationen så att du kan tolka. (Sanna)

Flera lärare menar att utan relation kommer de inte någonstans med sina elever och de beskriver också hur viktig relationen är för att kunna kommunicera mer utmanande feedback. Med utmanande feedback menar vi till exempel uppmaningar om att eleven ska utveckla någon del i sitt arbete eller korrigera något. Utan en relation med mina elever så kan du bara ge positiv feedback, berättar en lärare. Cecilia ger här ett exempel på hur hon tänker kring att ge utmanande feedback:

Jag måste ha byggt upp ett kapital av ärlig, positiv feedback innan jag kan smyga in någonting som behöver förbättras. (Cecilia)

En lärare beskriver det som att hon bygger band med eleverna och om bandet inte finns mellan henne och en elev behöver feedbacken tänkas igenom mer noga för att undvika missförstånd. Att vara ärlig med sina elever är också något som flera av lärarna i studien poängterar som viktigt. Cecilia tar i citat ovan upp att ärlighet är viktigt. Kim menar att om han inte har något ärligt att säga så är han hellre tyst.

Har jag inget ärligt att säga så säger jag ingenting. Det är ingen idé och ljuga på något sätt. (Kim)