I följande kapitel kommer resultaten analyseras och presenteras tematiskt med hjälp av Hodkinson och Sparkes careership teori med fokus på huvudbegreppen pragmatiskt rationella val, habitus, handlingshorisont samt brytpunkter och perioder av rutin.
6.1 Pragmatiskt rationella val
Inför Taylors omval var det ett högt studietempo och många teoretiska kurser som gjorde att hen började gå tankarna kring ett omval. Taylor beskriver vad som var inspirerande och motiverande för valet i följande citat:
Taylor: Min mamma är undersköterska så man blev lite inspirerad där liksom. Och jag tyckte att många av dom kurserna var intressanta som exempelvis medicin å hälsopedagogik som jag är väldigt intresserad av och de är enklare att plugga något man är intresserad av helt enkelt.
Modern arbetar som undersköterska och Taylor uttrycker att hennes arbete är inspirerande och intressant. I omvalet valde Taylor vård- och omsorgsprogrammet som har ett lugnare studietempo än naturvetenskapsprogrammet. Valet kan anses vara knutet till det kända i omgivningen. Information från familjemedlemmar, uppväxt och bakgrund påverkar vilket gör valet kontextrelaterat och blir ett val präglat av pragmatisk rationalitet (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
Likt Taylor, som föregående stycke presenterar, kan Kims omval också ha varit pragmatiskt rationellt. Kim har gjort två omval under gymnasietiden. Hen bytte inledningsvis till ett program med högt studietempo. Omvalet resulterade i mindre motivation till studier och ytterligare ett omval. Hodkinson och Sparkes beskriver att pragmatiskt rationella val är
beslutade genom tillfälligheter (1997, 33). “Så jag kom in på natur eftersom de bara var tre reserver, men inte för att jag ville de så mycket”, genom citat beskriver Kim att omvalet var baserat på en tillfällighet, mån av plats, som därigenom skulle det kunna beskrivas som ett pragmatiskt rationellt val. Även det faktum att det var faderns önskan om att Kim skulle studera ett “bättre” program kan vara en faktor som enligt Hodkinson och Sparkes bidrar till att valet är pragmatiskt rationellt (1997, 33). Det här genom att valet är beslutat med hänsyn till åsikter från fadern.
I Robins situation ser vi att hen blev påverkad av sin far, farmor och lärare att inte söka till frisörprogrammet, utan istället söka till samhällsvetenskapliga programmet. Valet kan anses vara pragmatiskt rationellt eftersom hen blev påverkad av sin omgivning i sitt beslutsfattande, vilket är en faktor som identifierar pragmatiskt rationella val enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33). Robin beskriver sina tankar inför gymnasievalet samt påverkan genom följande citat:
Robin: Och jag visste ju inte bättre för jag ville gå frisör men jag blev ju som sagt övertalad att gå samhäll istället. Egentligen är det som frisör eftersom du måste plugga vidare när du går samhäll, man blir ju inget. Men frisör blir jag ju något direkt utan att behöva plugga vidare.
Sasha var ambivalent i gymnasievalet. Valet stod mellan fordons- och transportprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Sasha uttrycker att valet föll vid barn- och fritidsprogrammet då hen inte kände någon som skulle gå fordons- och transportprogrammet. Sasha beskriver: “Ehm, men då va det såhär, det va lite för mycket nytt liksom. Så jag vågade väl inte riktigt, ehm… det kändes som att det va liksom ingen annan från min klass som gick till den skolan”.Även att utbildningen inte fanns i samma stad var en bidragande faktor till gymnasievalet samt att hen hade hört gott om barn- och fritidsprogrammet. Valet till gymnasiet var på så sätt pragmatiskt rationellt då hen blev påverkad av sin osäkerhet till att vara ensam i en ny stad. Hodkinson och Sparkes beskriver att val som är påverkade av känslor, likt Sashas, är pragmatiskt rationella val (1997, 33). Omvalet från barn- och fritidsprogrammet gjordes eftersom att Sasha blev osams med några klasskamrater, samt besvikelsen med dåvarande utbildning. Även det valet kan ha blivit präglat av känslor och beslutades bundet till kontexten vilket gör det pragmatiskt rationellt
(Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
Eli uppmanades av sin familj att söka till ekonomiprogrammet. På grund av det höga studietempot på programmet valde några av hens vänner att studera handel- och administrationsprogrammet vilket var Elis andrahandsval. Eli ville likt sina vänner byta program i början av terminen men uppmanades återigen av sin familj att stanna kvar på ekonomiprogrammet. Efter första terminen valde Eli att söka till handels- och administrationsprogrammet, lik sina vänner. Eli uppger att anledningen var för att hen ej uppnådde bedömningskriterierna för betyg i flertalet av de avslutade kurserna. Båda valen kan anses ha varit pragmatiskt rationella eftersom valen var kontextbundna och hade en tydlig inverkan från Elis sociala nätverk (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
6.2 Habitus
Taylor hade ambitioner om att studera till veterinär eller läkare i framtiden och sökte sig därför till det naturvetenskapliga programmet. I sitt omval valde Taylor till vård- och omsorgsprogrammet. Hen motiverar valet av program genom att beskriva hur ett lägre studietempo och ett mer praktiskt lärande är bättre anpassat för hens lärande. Taylors mamma arbetar som undersköterska vilket möjligen har influerat hens habitus under uppväxten. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 3) är miljö och sociala nätverk en stor påverkningsfaktor i en individs habitus. De beskriver även att ingen kan gå utanför sitt habitus vilket medför att valen som en individ gör, alltid är bundna till kontexten de befinner sig i (1997, 34). Att valet föll vid vård- och omsorgsprogrammet går därmed att förklara genom att se till Taylors mammas yrkesutövande samt de element som präglat hens uppväxt.
Även Sasha uttrycker att familjemedlemmarnas yrkesutövande har varit bidragande vid omvalet av gymnasieprogram. Sasha beskriver i citat “Men jag känner att jag har ju liksom mycket hjälp hemifrån för både pappa och brorsan är lastbilschaufförer och allt sånt där”. Omvalen är således präglade av såväl Taylors som Sashas habitus, likt det Hodkinson och Sparkes menar att individen gör val inom sitt habitus (1997, 34).
Likt Taylor och Sasha har flera av informanterna blivit påverkade av sitt habitus vid såväl gymnasievalet som omvalet till ett annat program. Det grundar sig i som tidigare nämnt, vad
Hodkinson och Sparkes (1997, 34) beskriver, att ingen kan gå utanför sitt habitus vid
beslutsfattande. Hodkinson och Sparkes menar att individens habitus skapas av individens
livshistoria och erfarenheter (1997, 34). Utifrån informanternas berättelser finns en antydan om att somliga strävar efter att förändra
sitt habitus. De väljer en gymnasieutbildning som kan öppna upp för nya möjligheter men
som sedan visar sig upplevas för svår eller inte anpassad efter förväntningarna. För informanterna kan det då finnas en trygghet i att återvända, eller finna sig i, sitt ursprungliga
habitus. Hodkinson och Sparkes beskriver situationen med att en individ kan genomgå en
signifikant förändring av identitet vid val. Brytpunkten och efterföljande period av rutin är
det som påverkar om individens habitus förändras, eller om individens habitus förblir oförändrat (1997, 39-40).
6.3 Handlingshorisont
Robin, Kim och Eli uppger att de har blivit uppmanade av sina familjemedlemmar att söka enviss gymnasieutbildning. Det här genom att välja bort det dem själva vill och istället välja ett
högskoleförberedande program. Exempelvis beskriver Kim “Efter det sa min pappa nej du
ska välja något bättre och då tänkte jag teknik eller natur”. Enligt Hodkinson och Sparkes
(1997, 33) påverkas individers personliga val av en blandning av kulturella och sociala faktorer. Hodkinson och Sparkes beskriver att individer gör val inom sin handlingshorisont (1997, 34) där individens habitus och de valmöjligheter som återfinns är inräknade. Å ena
sidan var Robin, Kim och Eli först fokuserade på att göra ett val utifrån intresse samt vad de
såg som en möjlig bransch att arbeta inom efter gymnasietiden. Å andra sidan var föräldrarna
delaktiga i att zförsöka vidga ungdomarnas handlingshorisont och se fler möjliga studievägar.
Föräldrarna som intenderat att vidga deras handlingshorisont kan troligtvis ha begränsat den.
Vidgande av handlingshorisonten behöver, med hänvisning till Hodkinson och Sparkes, göras
med hänsyn till individens habitus då det är en påverkande faktor för handlingshorisonten
(1997, 36). För att utöka handlingshorisonten och valmöjligheterna till den nivå att de är genomförbara behöver alltså individens habitus utvecklas.
Taylor och Billie fick fritt välja vilket gymnasieprogram de skulle söka. Gemensamt för nämnda informanter är att de anser att ett högt studietempo är en av de främsta faktorerna till att de har gjort ett omval. Exempelvis uttrycker Taylor “ de var ett väldigt högt studietempo på naturvetenskap å jag fick inte riktigt de betygen jag ville ha och jobbade för”. Hodkinson och Sparkes (1997, 36) redogör för att individer ser sina egna begränsningar och gör val efter en realistisk målbild de anser är uppnåbar. Både Taylor och Billie har valt att fokusera på yrkesprogram i omvalet eftersom det är ett lugnare studietempo och ett mer praktiskt lärande. Valen kan anses vara gjorda inom deras handlingshorisont, där deras habitus inte kräver en förändring för att de ska finna en trygghet. Ungdomarna faller således in i Hodkinson och Sparkes förklaring kring hur individer gör karriärval inom sin handlingshorisont med hänsyn till sitt habitus samt det externa utbudet av utbildningar (1997, 36). Exempelvis kan Billies handlingshorisont ha vidgats efter att hen fått hjälpmedel för det konstaterade synfelet. Billie uttrycker i följande citat att skolan går bättre efter att hen fått glasögon:
Billie: Asså det har ju varit i olika ämnen, asså typ läsning. Det har jag svårt för. Aa, men det va bara… jag hade inte glasögon innan och sen visade det sig att jag behövde det. Nu har jag det och då går det bättre.
Genom att Billie upplever att skolan går bättre efter att hen fått glasögon, kan det här ha öppnat upp hens möjligheter till att fortsätta studera på samhällsvetenskapliga programmet om studierna går som hen önskar.
6.4 Brytpunkter och perioder av rutin
Utifrån vad Hodkinson och Sparkes (1997, 39) beskriver kring strukturella brytpunkter är gymnasievalet en sådan i elevernas liv. Omvalet kan anses som en påtvingad brytpunkt för Kim. Vid omvalet gavs Kim inte utrymme att fullt ut själv välja vilket gymnasieprogram hen ville fullfölja sina studier vid. I följande citat berättar Kim “E fter det sa min pappa nej du ska välja något bättre och då tänkte jag teknik eller natur”. Hodkinson och Sparkes menar att det finns olika typer av brytpunkter och de som blir påtvingade av externa faktorer, som en anhörig i det här fallet, blir alltså omvalet en tvingande brytpunkt (ibid).