lärare, familj och vänner inför gymnasievalet samt vid omval av utbildning. Hodkinson och Sparkes beskriver att de val som en individ fattar vid en brytpunkt förändrar ens habitus. De perioder av rutin som sedan följer är det som fastställer om individens habitus har utvecklats (ibid). Robin hade en önskan om att studera till frisör, en dröm och intresse låg bakom den önskan. Påverkan från yttre faktorer, släktingar och lärare, skapade sedan en påtvingad brytpunkt vid valet av samhällsprogrammet. De perioder av rutin som återfinns mellan brytpunkterna hos en individ kan ha olika karaktär. För Robin blir perioden av rutin, enligt Hodkinson och Sparkes förklaring, kontradiktorisk (1997, 40). Det här genom att Robin är kritisk till om valet som gjordes vid brytpunkten var rätt och hen upplever inte att utbildningen är lämplig. Robin genomförde sedan ett omval till frisörprogrammet. Hen spenderade några månader på frisörprogrammet men bytte sedan tillbaka till samhällsprogrammet av andra anledningar.
Taylor, Billie, Sasha och Eli kan anses ha genomgått en självinitierad brytpunkt i omvalet. De valde själva att göra ett omval vilket är definitionen av självinitierade brytpunkter (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Det finns däremot inslag av att Sashas omval även kan ha varit en påtvingad brytpunkt eftersom hen blev utfryst av sina klasskamrater. Perioden av rutin som återfinns efter Taylor, Billie, Sasha och Elis gymnasieval fram till omvalet kan, likt Robins, anses vara kontradiktorisk (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). De upplever inte att utbildningen är möter deras förväntningar och finner bland annat inte kurser eller studietempo tillfredsställande. Slutligen mynnar det ut i ett omval för informanterna och en ny, självinitierad, brytpunkt (ibid). Eli beskriver exempelvis sin första termin på gymnasiet med följande citat: “det va ganska upp och ner liksom, angående olika ämnen. Speciellt med engelskan och juridik. Det va väldigt stressigt och vi hade prov och aa men allt möjligt liksom, prov och inlämningar och massa annat”. Under vårterminen bestämmer sig Eli sedan på egen hand för att söka till ett yrkesförberedande program.
6.5 Sammanfattande analys
Uppsatsen ämnar till att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval. Utifrån analysen utläses att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Omvalet är en process som kan bli påverkad av många olika faktorer. I informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet, vantrivsel i klass, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke. Ungdomarna har vid den strukturella brytpunkt, som gymnasievalet utgör, genomfört val inom sin handlingshorisont. Valen är präglade av deras habitus. Brytpunkterna har sedan medfört perioder av rutin som karaktäriseras som kontradiktoriska där samtliga informanter, med olika anledningar, inte funnit valet tillfredsställande. Det har i sin tur resulterat i tankar om omval och i vissa fall genomförda omval av gymnasieutbildning.
7. Slutsatser
Syftet med studien är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De forskningsfrågor som formulerats för arbetet, som tidigare presenterats i kapitel 1, är följande; Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval? samt Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkes careership teori? Efter att ha analyserat det empiriska materialet med hjälp av vårt teoretiska ramverk med grund från Hodkinson och Sparkes careership teori, drar vi slutsatsen att ett omval av gymnasieutbildning är en process. Ungdomarna som påbörjat en utbildning och som sedan vill byta riktning bär alla på skilda erfarenheter. Resultaten och de berättelser vi får ta del av i kapitel 5 visar även att det inte vid någon av respondenternas fall har genomförts ett omval med endast en påverkande faktor. Samtliga respondenter förklarar deras omvalsprocess som ett förlopp där flertalet faktorer har påverkat över en period, vanligtvis flera månader. Händelser som har påverkat är följande; påverkan från familj i omvalet samt inför gymnasievalet i nionde klass, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet, vantrivsel i klass, bristande motivation till studier, för hög studietakt samt drömmen om ett annat yrke. Det är bland annat de här faktorerna som kan vara bidragande i händelseförloppet som leder till att eleverna gör omval.
Hodkinson och Sparkes beskriver att ungdomar gör pragmatiskt rationella val där de påverkas av sina känslor, familjebakgrund, kultur och beslut fattas på ofullständig information (1997, 33). Resultatet av intervjuerna visar på att samtliga delar som Hodkinson och Sparkes beskriver stämmer in även för de ungdomar som varit respondenter vid insamlandet av data till den här uppsatsen. En god självkännedom och kunskap om utbudet av utbildningar kan hjälpa ungdomar göra väl underbyggda gymnasieval. Majoriteten av respondenterna uppger sig blivit påverkade av sin omgivning vid valet av gymnasieutbildning. Brist på fullständig information om arbetsmarknaden och utbudet av gymnasieutbildningar, samt de olika vägarna till framtida yrken, framkommer vid
intervjuerna finns hos såväl ungdomarna som personerna i deras omgivning. En större tillgång till studie- och yrkesvägledning, fokuserat till individen och självkännedom, kan därmed vara fördelaktigt för ungdomar inför gymnasievalet. En fullständig informationsbild inför beslutsfattande är att föredra. Om inte en övergripande förståelse finns är risken att de val som ungdomarna fattar, med påverkan från omgivningen, tas med hänsyn till vissa delar och inte helheten.
Vi kan också se en motsättning i vissa omval mellan handlingshorisont och habitus där eleverna har ett drömyrke men blir pressade av omgivningen att välja ett högskoleförberedande program. Med ett habitus från exempelvis en antipluggkultur blir det svårt att studera på ett högskoleförberedande program och kan därför leda till ett omval. Det räcker följaktligen inte att komma in på ett program, utan individen måste också ändra miljö till likasinnade vänner och inte finna perioden av rutin kontradiktorisk.
8. Diskussion
Kapitlet är disponerat under fem rubriker. Inledningsvis återkopplas studiens resultat till den tidigare forskningen, som presenterades i kapitel 2. Därefter följer en del om studiens relevans för studie- och yrkesvägledare. Vidare diskuteras careership teorins betydelse för studien och sedan studiens metod under respektive rubrik. Avslutningsvis lyfter vi tankar om vidare forskning.
8.1 Studiens resultat i relation till tidigare forskning
Det återfinns en likhet mellan den tidigare internationella forskningen av Weihua och A.Wolters (2014) och flera av våra informanter. Såväl den tidigare forskningen som informanterna uppger att bristande motivation till studier kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan resultera i ett omval eller avhopp från skolan.
Skolverket (2011) rapporterar om att en av faktorerna till omval är brist på särskilt stöd för eleverna. Det här stämmer inte fullt ut med resultatet i den här studien, där vi exempelvis ser att Billie har kontakt med sin mentor varannan dag. Hen får även stöd av specialpedagog samt hjälp att strukturera skolarbetet. Gymnasieskolan i Sverige är frivillig och därmed krävs ett större eget ansvar för studierna än i grundskolan. Samtidigt ser vi att det kan vara en studie- och yrkesvägledares uppgift att finnas med och vara ett stöd för eleverna vid liknande situationer.
Zablocki och Krezmien finner i sin studie om ungdomar med funktionsvariationer, att inlärningssvårigheter och låg akademisk prestation kan vara en faktor som påverkar till avhopp. Det här under ungdomars tid i high school i USA (2012, 60). Studien visar även att ungdomar med övriga hälsovariationer löper en 24,7% större risk att avbryta sina studier (2012, 53). Paralleller kan dras till Billie som får hjälp med att komma till rätta med