SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Varför valde jag inte rätt utbildning direkt?
-en kvalitativ studie om gymnasieelevers omvalsprocesser
Why didn’t I choose the accurate education right away?
-a qualitative study on upper secondary school students reconsidering their educational choice
Sanna Bolander
Ermin Husic
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Elin Ennerberg Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04 Handledare: Anders Hallqvist
Sammanfattning
Syftet med det här examensarbetet är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande;
● Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval?
● Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkes
careership teori?
Som teoretisk utgångspunkt används careership teorin av Hodkinson och Sparkes som bidragande del i att förklara syftet med den här undersökningen. Teorin är relevant för arbetet eftersom den bland annat innehåller Bourdieus begrepp habitus. Begreppet syftar till att beskriva hur tidigare erfarenheter och lärdomar påverkar individer, idag och i framtiden. Studien bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod har valts för att skapa möjlighet till en djupare förståelse för varje enskild informants historia. Intervjuerna är genomförda enskilt av oss författare med sex elever som bor i medelstora kommuner i Sverige. Eleverna har gjort ett omval eller står inför ett omval av gymnasieutbildning.
Resultatet visar att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Det är en process som blir påverkad av många olika faktorer. Inom informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet samt vantrivsel i klassen, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke.
Förord
Det här examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng vid Malmö universitet. Vi författare valde ämnesområde tillsammans och fick idén genom vår B-uppsatsVem gjorde mitt val, som handlar om påverkansfaktorer inför gymnasievalet.
Vi vill tacka studie- och yrkesvägledarna som har hjälpt oss att komma i kontakt med elever som har gjort ett omval. Det här var av stor vikt eftersom gymnasieskolorna för tillfället bedriver distansundervisning på grund av rådande pandemi, Coronaviruset.
Vi vill även tacka eleverna som har ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina tankar och erfarenheter.
Ett stort tack till vår handledare Anders Hallqvist vid Malmö Universitet som har gjort stor skillnad i den här studien med sin kompetens och sitt engagemang.
Vi vill avslutningsvis tacka varandra för ett bra och problemfritt samarbete. Efter att tillsammans författat B-uppsatsen tyckte vi båda att det var en självklarhet att skriva examensarbetet tillsammans.
På grund av rådande Coronavirus, som vidare benämns covid-19, har vi arbetat merparten med digitala verktyg. Genom Google-dokument, Skype och telefonsamtal. Vi utformade intervjufrågorna tillsammans och utförde tre intervjuer vardera. Det här på grund av bekvämlighetsskäl och för att inte riskera att bli sjuka. Vi har gemensamt varit huvudansvariga för alla kapitel i examensarbetet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
Förord 4
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2 Disposition 8
2. Tidigare forskning 9
2.1 Påverkan av mindre bra studieresultat 9
2.2 Omgivningens påverkan vid avhopp och omval 10
2.3 Tre omfattande studier med multipla slutsatser 10
2.4 Den tidigare forskningens betydelse för studien 11
3. Careership som teoretisk referensram 13
3.1 Pragmatiskt rationella val, habitus och handlingshorisont 13
3.1.1 Pragmatiskt rationella val 14
3.1.2 Habitus 14
3.1.3 Handlingshorisont 15
3.2 Perioder av rutin och brytpunkter 15
3.3 Careership teorins betydelse för vår studie 16
4. Metod 17 4.1 Metodval 17 4.2 Urval av undersökningsenheter 18 4.3 Datainsamling 18 4.4 Analysform 19 4.5 Etiska ställningstaganden 20 5. Resultat 22 5.1 Taylor 22 5.2 Kim 24 5.3 Robin 25 5.4 Billie 27 5.5 Sasha 28 5.6 Eli 30 6. Analys 32
6.1 Pragmatiskt rationella val 32
6.2 Habitus 34
6.4 Brytpunkter och perioder av rutin 36
6.5 Sammanfattande analys 38
7. Slutsatser 39
8. Diskussion 41
8.1 Studiens resultat i relation till tidigare forskning 41
8.2 Studiens relevans för studie- och yrkesvägledare 43
8.3 Teoridiskussion 44
8.4 Metoddiskussion 44
8.5 Tankar om fortsatt forskning 45
9. Referenser 46 10. Bilaga 48 10.1 Intervjuguide 48 10.2 Kompletterande sms 49
1. Inledning
I skolverkets undersökning Gymnasieelevers byten av program och skolor (2011, 23) läser vi att mer än var tionde elev byter program under gymnasiet. Det medför extra kostnader för kommunerna och i vissa fall går eleverna miste om ett helt studieår som exempelvis kan leda till bristande motivation till skolgången i sin helhet.
Enligt Zaccheus (2014) som har intervjuat generaldirektören Anna Ekström på Skolverket kostar elevers omval i Sverige cirka 600 miljoner kronor per år. Det här motsvarar cirka 1200 tjänster på heltid som studie- och yrkesvägledare. Resurserna hade kunnat hjälpa till att förebygga omval i Sverige och hypotetiskt stärka legitimiteten för studie- och yrkesvägledare. I uppgifter från Skolverket (2011, 17–18) finner vi faktorer till varför elever gör omval i gymnasiet. Svårigheter i att orientera sig i det stora utbudet, trötthet i att pendla långt till gymnasiet, gymnasieprogram har inte det innehåll som eleven förväntar sig, utbildningen är för svår, kompisrelaterade orsaker och brist på särskilt stöd för elever, är de faktorer som omnämns. Skolverkets (2011) forskning är nio år gammal och skiljer sig från internationell forskning som i sin tur skiljer sig från varandra, vilket vi anser är intressant. Vi tror att en förklaring kan vara att uppbyggnaden av skolsystem skiljer sig åt mellan länderna. Exempelvis lyfter Tanggaard (2013, 430–432) gymnasiala avhopp från yrkesutbildningar i Danmark med två övergripande anledningar, svårigheter med att hitta praktikplatser och av personliga skäl. Eftersom den internationella forskningen skiljer sig från forskningen i Sverige, och den svenska forskningen genomfördes före den nya läroplanen Lgr11 trädde i kraft, ställer vi oss frågande till hur elever tänker kring omval idag. Vi vill undersöka vilka händelser och erfarenheter som har påverkat eleverna till att göra ett omval.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med det här examensarbetet är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande;
● Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval?
● Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkes
careership teori?
1.2 Disposition
Det inledande kapitlet där vi börjat presentera område samt syfte och frågeställningar kommer nu avslutas med en beskrivning av examensarbetets disposition. Nästkommande kapitel presenterar tidigare forskning, såväl internationellt publicerade som studier genomförda i Sverige. Den tidigare forskningen behandlar ungdomars omval och närliggande forskningsområde som exempelvis avhopp. Vidare följer kapitel tre där den teoretiska referensramen presenteras, careership teorin. Därefter presenteras i kapitel fyra hur studien har genomförts samt hur vi författare förhållit oss till de forskningsetiska principerna under arbetets gång. Kapitel fem, resultat, ger en beskrivning av den insamlade datan där respondenterna/informanterna presenteras var för sig. I nästa kapitel analyseras resultatet med hjälp av delar från careership teorin och avslutas med en sammanfattande analys. Kapitel sju presenterar slutsatserna som dras i relation till studiens syfte- och frågeställningar. I det avslutande kapitlet diskuteras sedan studiens resultat samt vald teori och metod. Avslutningsvis lyfter vi tankar om vidare forskning.
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som vi författare anser är av relevans för att bidra till djupare förståelse för området samt kunna bemöta uppsatsens syfte och våra frågeställningar. Följande artiklar och studier är valda på grund av att de tar upp olika faktorer till avhopp i skolan i olika konstellationer. Eftersom skolsystemet i många länder inte erbjuder omval som i Sverige har det varit problematiskt att hitta internationellt publicerade artiklar kring ämnet. Majoriteten av artiklarna behandlar därför avhopp vilket anses är det mest närliggande ämnet som kan användas vid undersökningen.
2.1 Påverkan av mindre bra studieresultat
Den internationellt publicerade artikeln författad av Zablocki och Krezmien (2012) syftar till att undersöka effekten av funktionsvariationer, demografi och studieerfarenhet i relation till avhopp (drop-out) bland unga med funktionsvariationer. Resultaten visar att elever med emotionella störningar och beteendestörningar hade en betydligt högre risk att hoppa av skolan. När etnicitet och könstillhörighet studerades i relation till avhopp visade resultatet att det inte är betydelsefulla faktorer. Familjens inkomst har däremot en signifikant påverkan på elevernas risk att avbryta sina studier (2012, 60). Dock var det faktorer som sämre betyg än medelvärdet för studenter och disciplinära åtgärder, exempelvis avstängning, som var ledande i varför eleverna valde att hoppa av skolan.
Weihua och A.Wolters (2014, 22) beskriver i sin studie sambandet mellan elevers avhopp från amerikanska high school och elevers motivation. Elevers förväntningar på skolan och deras tro på sig själva har stor betydelse i om de väljer att stanna i skolan eller att göra ett avhopp. Resultaten visade att det var matematik och engelska som de flesta uppgav var svårast och därmed resulterade i bristande motivation och avhopp från skolan.
2.2 Omgivningens påverkan vid avhopp och omval
I Skolverkets publikation Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet framkommer det att elever blir påverkade i sitt gymnasieval av sin sociala bakgrund, kön, etnicitet och regional och lokal kontext (2012b, 7–11).
Tanggaard (2013, 430–432) beskriver gymnasiala avhopp från yrkesutbildningar i Danmark med två övergripande anledningar, svårigheter med att hitta praktikplatser och av personliga skäl. Eftersom praktiken är ett krav för att kunna fortsätta utbildningen finns det inte många alternativ för studenter som inte har lyckats hitta en praktikplats. Deras utbildning pausas och de får fortsätta leta till det att de hittar en praktikplats. De som hittat praktikplats har vanligtvis fått hjälp av familjemedlemmar och lärare som favoriserar elever med högre betyg. Det här gör lärarna eftersom de vanligtvis själva arbetat med yrket större delen av sitt liv och hittar praktikplatser hos sina före detta kollegor. Lärarna vill därför skicka dit sina bästa elever. Vidare är det personliga skäl som beskrivs som är brist av motivation till studier och social exkludering. Det här har sitt ursprung i grupperingar i klassen som gör att enstaka elever blir lämnade utanför och tappar därigenom motivation till att fortsätta sina studier.
Enligt K. De Witte (2013, 22–23) beskrivs miljön som en viktigt faktor till avhopp i amerikanska grundskolan. Även vart eleven bor, brist på lekplatser och grönområden samt stressade miljöer kan påverka elevers betyg direkt eller indirekt. Sämre betyg är en vanlig faktor i sig som leder till avhopp som är beskriven ovan. Enligt K. De Witte (2013, 23) som refererar till Cooper (2005) finns det så kallade pull factors som lockar eleven och resulterar i ett avhopp från skolan. Ett exempel kan vara en tjänst på en arbetsplats.
2.3 Tre omfattande studier med multipla slutsatser
Enligt Clandinin, Caine och Steeves (2014, 21–23) som refererar till Bowlby och McMullens (2002) studie om avhopp från amerikanska grundskolan finns det ingen homogen grupp som gör avhopp från skolan. De beskriver flertalet faktorer som har påverkat avhopp men de är inte konsekventa för alla. Faktorer som var utmärkande i studien var att föräldrarna till de
som gjort ett avhopp vanligtvis inte hade studerat vidare efter grundskolan. Samt att eleverna hade mindre bra betyg och att de läser om ett ämne de inte klarat av året innan. Andra faktorer var arbete i kombination med studier som var tidskrävande och att gå om ett år i skolan vilket resulterade i tröttnad på mindre mogna klasskamrater. Ett avhopp ska inte heller ses som en enskild händelse utan som en process som en individ går igenom. Enligt Clandinin, Caine och Steeves (2014, 15) leder ett avhopp från grundskolan till konsekvenser på olika plan. Ett personligt plan i form av sämre livskvalité och sämre hälsa. Ett ekonomiskt plan i form av arbetslöshet och mindre avlönade arbeten samt ett socialt plan i form av högre kriminalitet, beroendeställning till socialen och social exkludering.
En rapport från Skolverket (2012a) syftar till att ge insikt i elevers omval på gymnasieprogram. Genom två studier, där den ena bidrar med nationell uppföljningsstatistik om förekomsten av omval och den andra genom elevers berättelser belyser vad som haft betydelse för omvalet, beskrivs följande slutsatser. Eleverna behöver i tidigare stadie få mer verktyg för att göra ett väl underbyggt val till gymnasieskolan där hela skolan bär ansvaret. En god arbetsmiljö och utmaningar för att utveckla studieteknik krävs för samtliga elever. Stöd från skolan är av stor vikt och ogiltig frånvaro i grundskolan ger sämre förutsättningar att göra ett genomtänkt val (2012a, 12).
Skolverket (2011,17–18) publicerade en studie som beskriver ett antal olika faktorer till varför elever gör omval i gymnasiet. Faktorerna var följande: svårigheter i att orientera sig i det stora utbudet, trötta på att pendla långt till gymnasiet samt att programmet inte har det innehåll som eleven förväntar sig. Även att utbildningen är för svår, kompisrelaterade orsaker och brist på särskilt stöd för eleverna var faktorer som påverkat eleverna.
2.4 Den tidigare forskningens betydelse för studien
Genom att studera den tidigare forskningen kan vi utläsa att resultatet skiljer sig i de olika studierna, men att en återkommande faktor är elevers motivation. En hypotes till varför resultaten skiljer sig är att studierna är gjorda i olika länder och har olika uppbyggnader av skolsystem. Vi misstänker att samtliga faktorer finns i alla länder men att de främsta faktorerna för avhopp skiljer sig från land till land. Artiklar och tidigare studier som ligger till
grund för arbetet har, som tidigare nämnt, flertalet olika resultat. För att få ett bredare underlag och en djupare förståelse har de här texterna valts ut som grund till vår studie. Med det här som bakgrund går vi nu vidare i vår undersökning för att se vad som påverkat ett antal elever vid omval i Sverige år 2020. Tidigare studier som är genomförda i Sverige är omfattande men sedan deras resultat publicerades har näst intill ett decennium passerat. De faktorer som presenteras efter studier genomförda i andra länder finns inte med i resultaten som publicerats vid Skolverkets rapporter från 2011 eller 2012. Vidare vill vi undersöka om de faktorerna inte finns för svenska ungdomar, eller om det är bidragande även för de svenska ungdomarna som deltar vid vår undersökning år 2020.
3. Careership som teoretisk referensram
Den teoretiska referensram som används i vår studie är Hodkinson och Sparkes (1997) careership teori. Teorin är en karriärvalsteori där ungdomars val förklaras utifrån en kombination av ett aktörsperspektiv samt ett strukturellt perspektiv. I kapitlet beskrivs de delar av teorin som varit bidragande för vår analys av det empiriska materialet. Teorin utgår från Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital samt kompletteras med begreppen
handlingshorisont, pragmatisk rationalitet, brytpunkter och perioder av rutin. Undantaget i den här studien är fält och kapital, de här begreppen används inte. Hodkinson och Sparkes (1997) redogör för att individers personliga val påverkas av en blandning av kulturella och sociala faktorer. Vidare ser individen sina egna begränsningar och gör val efter en realistisk målbild som är uppnåbar. Individer gör sina val inom sin handlingshorisont som beskrivs med det som individen ser som möjligt framför sig. Handlingshorisonten kan därmed begränsa och öppna nya vägar för en individ. Det är individers habitus som påverkar om ett val känns bra eller dåligt och utgör grunden för handlingshorisonten. Individer gör pragmatiskt rationella val utifrån sitt habitus. Merparten av större beslut och val hittas i brytpunkter hos individer.
3.1 Pragmatiskt rationella val, habitus och handlingshorisont
Nedan beskrivs begrepp från careership teorin under rubrikerna 3.1.1 Pragmatiskt rationella val, 3.1.2 Habitus och till sist 3.1.3 Handlingshorisont.
3.1.1 Pragmatiskt rationella val
Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33) gör individer pragmatiskt rationella val. Det beskrivs som val baserade på individers tidigare erfarenheter. Tips och råd från det sociala nätverk där deras tidigare erfarenheter finns ligger också som grund till beslutsfattande. Valen blir därför kontextrelaterade och görs när möjligheter att göra dem dyker upp. Dock blir inte valen helt rationella eftersom individer påverkas av sina känslor och nuvarande sinnesstämningar. Tekniskt rationella val, som är motsatsen till de pragmatiskt rationella valen, kännetecknas av att vara fattade med en fullständig informationsbakgrund, kontextfria och välplanerade.
3.1.2 Habitus
Hodkinson och Sparkes (1997, 37) använder Bourdieus begrepp habitus som kan förklaras med individers tankesätt och hur de handlar därefter i sociala möten. Individers tankar och värderingar som grundar sig i tidigare erfarenheter och kunskaper som ständigt utvecklas genom livet. Miljön är en stor påverkningsfaktor men också de sociala nätverk som influerar individen. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) beskriver Bourdieus habitusbegrepp i följande citat:
[...] This concept encapsulates the ways in which a person's beliefs, ideas and preferences are individually subjective but also influenced by the objective social networks and cultural traditions in which that person lives.
Hur individer tolkar sin omgivning och på vilket sätt de ser olika valmöjligheter inför beslutsfattande är alltså det filter som individens habitus utgör. Det är föränderligt över tid och kan påverkas av olika händelser i livet, som nya möten med individer. Däremot kan en individ inte kliva utanför sitt habitus, det är en del av individens liv (1997, 33-34 ).
3.1.3 Handlingshorisont
Handlingshorisont förklaras som en arena där individuella beslut fattas samt vad en individ ser som möjligt. Arenan påverkas av strukturella möjligheter på arbets- och utbildningsmarknaden. De strukturella möjligheterna tillsammans med habitus påverkar vad en individ ser som möjligt att uppnå i sin objektiva handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) beskriver handlingshorisont med följande citat:
People make career decisions within horizons for action. By horizon for action we mean the arena within which actions can be taken and decisions made. Habitus and the opportunity structures of the labour market both influence horizons for action and are inter-related, for perceptions of what might be available and appropriate affect decisions, and opportunities are simultaneously subjective and objective.
Handlingshorisonten kan därmed begränsa och möjliggöra en individs uppfattning om vad som är uppnåbart för individen.
3.2 Perioder av rutin och brytpunkter
Perioder av rutin och brytpunkter är två delar i careership teorin som är tätt sammanvävda (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). Hodkinson och Sparkes (1997, 39) redogör för tre olika varianter av brytpunkter som individer kan komma att uppleva i livet. Brytpunkter kan beskrivas som avbrott i en människas rutiner eller vändpunkt i livet. Den första är strukturella
brytpunkter som exempelvis utbildningssystem då en elev går över från grundskola till
gymnasiet. Den andra är självinitierade brytpunktersom förklaras med egna brytpunkter en individ väljer att göra. Den tredje och sista är påtvingande brytpunktersom är påtvingad av externa händelser. Exempelvis när en person blir uppsagd från sitt arbete. Vid brytpunkter kommer vanligtvis nya beslut och val som måste göras. Det som sedan bidrar till att brytpunkterna skapar en förändring i individers habitus är de val som fattas vid brytpunkten
(ibid). Brytpunkter kan ha varierande inverkan på individers habitus och vara mer eller mindre dramatiska.
3.3 Careership teorins betydelse för vår studie
Hodkinson och Sparkes careership teori inriktar sig på ungdomars studie- och yrkesval som beskrivs i olika teman i karriärvalsteorin. Vår studie syftar till att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av gymnasieomval. För att analysera resultaten, förstå ungdomarnas berättelser samt forma en slutsats anser vi att careership teorin är användbar. Det beror delvis på att teorin är fokuserad på ungdomar och deras studie- och yrkesval vilket är vad vi syftar till att undersöka. Även hur ungdomar påverkas av sin omgivning samt att det är föränderligt över tid är en del som anses användbar. Teorin beskriver pragmatiskt rationella val som beskriver hur ungdomar gör val som är kontextbundna med ofullständig informationsbakgrund och vanligtvis känslostyrda (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
Careership teorin tar hänsyn till aktör och struktur vilket anses vara en fördel eftersom det ger en mer komplex bild av verkligheten. Hodkinson och Sparkes skriver (1997, 31) att många forskare som tidigare har studerat ungdomars val inte ser till den verkliga processen av att göra ett val. De antar att valen som ungdomar gör är rationella, okomplicerade samt fattade med en vetskap och medvetenhet om de möjligheter som finns. Djupet och förståelsen som careership teorin bidrar med, där ungdomars val förklaras utifrån flera perspektiv, ger den här studiens analys stor trovärdighet. Det genom att berika med olika infallsvinklar och förklaringar av ungdomars valprocess.
4. Metod
Nedan kommer vi att presentera metoden som vi har använt vid författandet av examensarbetet. Beskrivning om varför vi anser att den här metoden är bäst lämpad för vår undersökning beskrivs i kapitlet. Nedan presenteras följande; metodval, urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysform samt etiska ställningstagande. Samtliga informanter har tilldelats pseudonymer i direkt anslutning till genomförd intervju. Det innebär att medförfattaren av examensarbetet endast känner till respondentens pseudonym.
4.1 Metodval
Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes av oss författare med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide (Larsen 2018, 139). Valet föll vid en semistrukturerad intervjuguide eftersom flexibilitet för tidigare formulerade frågor samt uppföljningsfrågor är förmånligt för att stämma av reliabiliteten samt validiteten av intervjuns innehåll (Larsen 2018, 129–132). Genom att bearbeta vår insamlade data genom metoden innehållsanalys som beskrivs av såväl Larsen (2018, 160) som Kvale och Brinkmann (2009, 219), har vi haft goda möjligheter att se samband mellan intervjuerna. De transkriberade intervjuerna har studerats och undersökts av oss för att upptäcka eventuellt förekommande mönster (Larsen 2018, 160). Det här för att vi vill få en djupare förståelse till varför elever väljer att göra ett omval. Vid en kvantitativ metod och enkätundersökning kan eleverna bli påverkade av informationen i frågorna vilket vi inte vill. Dock är fördelen med kvantitativ metod att många fler har möjlighet att svara på undersökningen.
4.2 Urval av undersökningsenheter
I vår studie ska vi beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval. Vi har därför valt att intervjua elever som står inför ett omval eller som har gjort ett omval. Det här urvalet gjorde vi eftersom de går i de tankarna just nu eller har nyligen gjort valet och har därmed väsentlig information kring ämnet. För att hitta informanter hade vi inledningsvis tankar om att komma ut i klass och fråga om det finns elever som kan tänka sig medverka i vår undersökning. Eftersom gymnasieskolorna har stängt på grund av viruset Covid-19 blev vi tvungna att ändra strategi. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare vid två stora gymnasieskolor i två olika städer där studien kom att genomföras. Studien är genomförd med elever från två olika gymnasieskolor i väst Sverige. En presentation om vår studie mailades och vägledarna kontaktade elever och frågade om de kunde tänka sig att medverka i studien. Vi fick elevers kontaktuppgifter löpande av respektive studie- och yrkesvägledare och kontaktade sedan eleverna via mail eller sms. Vi använde oss av ett konsekutivt urval då vi kontaktade och intervjuade elever i den ordningen vi fick namnen av respektive studie- och yrkesvägledare. Eleverna fick vid vår första kontakt en beskrivning om vad informationen som framkommer vid intervjuerna kommer att användas till. Medverkandet var frivilligt och att avbryta var möjligt utan några konsekvenser under hela deltagandet. Sanna genomförde intervjuerna med elever i en av städerna och Ermin genomförde intervjuerna med eleverna i den andra staden. Samtliga intervjuer genomfördes via Skypes videosamtal. Valet av genomförande via distansteknik gjordes för att minska smittrisken av Covid-19. Vi ville ha en jämn fördelning på informanterna med tanke på kön som resulterade i att tre killar och tre tjejer deltog i studien.
4.3 Datainsamling
Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna varade mellan 30 och 45 minuter. Vi har kontaktat respondenterna i efterhand genom sms med följdfrågor för att få en
bättre bakgrund kring deras habitus. Två av respondenterna valde att inte delge den informationen. För att behålla de resterande informanternas anonymitet samt bibehålla en likvärdig information vid analyserandet av data, har informationen som inkom efter utskickat sms ej varit en del av studiens använda data. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjumall utifrån tre kategorier, inför omvalet, omvalet och framtid. Valet av att skapa tre kategorier var för att få en helhetsbild kring omvalet som är mest relevant för vår undersökning. Att endast undersöka omvalet skulle troligtvis ge ett snävt resultat. Frågorna i intervjuguiden utgår inte från den tidigare forskningen eftersom vi inte ville påverka eleverna i deras svar. Den tidigare forskningens resultat skiljer sig från varandra och möjligheten att nya aspekter framkommer vid intervjuerna finns. Intervjuerna genomfördes med en intervjuledare och en informant. Skypesamtal med video anser vi är bäst anpassat för två personer. Önskat scenario hade varit att båda författarna kunde deltagit vid intervjuerna, då följdfrågor formuleras olika av respektive intervjuledare. De digitalt utförda intervjuerna fann vi inga brister i efter genomförandet. Respondenterna som deltog vid intervjuerna är födda under 2000-talet och samtliga hade en god förmåga och vana att hantera samt kommunicera via digitala verktyg.
Det insamlade materialet har en hög trovärdighet eftersom informanterna själva har eller ska utföra ett omval och är därmed bäst lämpade för att svara på frågorna i vår studie. Det finns en risk för bias vid intervjuer eftersom man vid följdfrågor kan få med förutfattade meningar i önskan om att styra frågan så den stämmer överens med ens egna hypotes eller teori. Vid analys av intervjuerna anser vi inte att det här har varit ett problem. Sannolikheten att respondenterna påverkas av oss som intervjuar tas även i beaktande. Vi är medvetna om att en intervju genomförd av någon annan därför kan medföra ett annat resultat, likt om det varit andra respondenter (Larsen 2018, 131).
4.4 Analysform
Intervjuerna spelades in med mobiltelefoner och transkriberades därefter. Respektive författare transkriberade de intervjuer hen utförde. Varje enskild intervju analyserades genom en beskrivning av förloppet som till sist mynnat ut i ett omval av gymnasieutbildning.
Respondenternas habitus och handlingshorisont identifierades, brytpunkter markerades och en närmare inblick av pragmatiskt rationella val utfördes. Med begreppet habitus syftar vi, utifrån Hodkinson och Sparkes (1997), till ungdomarnas tankesätt samt hur de utefter det handlar vid sociala möten. Även tankar och värderingar hos ungdomarna där påverkan från deras sociala nätverk och tidigare erfarenheter spelar in. Begreppet handlingshorisont ser vi den arena där beslut som av ungdomarna anses vara möjliga fattas. Med begreppet brytpunkter ser vi de händelser som varit bidragande i utvecklingen av elevernas habitus. Brytpunkter kan enligt Hodkinson och Sparkes vara påtvingade eller självinitierade (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). Pragmatiskt rationella val är slutligen det begrepp som använts vid analysen av vår insamlade data. Det som urskiljer de pragmatiskt rationella valen är bland annat att de är beslut grundade på ofullständig information, rationellt bundna samt kontextspecifika. När samtliga intervjuberättelser analyserats växlades materialet med varandra för att hitta likheter och olikheter i resultaten. Tillsammans lyftes de likheter och olikheter som återfinns i beskrivningarna som vi ansåg var av relevans för våra frågeställningar.
4.5 Etiska ställningstaganden
En god forskningsetik var viktig vid arbetet för oss författare. För att upprätthålla det har vi förhållit oss till de fyra grundläggande huvudkraven inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet uppfylldes genom att vi informerade respondenterna om vad studien ska användas till, samt om att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan utan konsekvenser när som helst (2002, 7). Vidare följer samtyckeskravet, genom att försäkra oss om att de anser att det är okej att samtalet spelas in. För att vi sedan ska kunna lyssna igenom och transkribera, uppfylldes det inför intervjuerna (2002, 9). Konfidentialitetskravet uppfylls genom att vi förklarat att intervjun är anonym. Vägledarna som varit första kontakt med eleverna och vi författare är de enda som vet respondenternas identitet (2002, 12). Nyttjandekravet följs också genom att vi informerat om att materialet endast kommer användas till det här arbetets ändamål för att sedan raderas (2002, 14). Intervjuerna har lagrats på våra telefoner och inte i
någon molntjänst. Vi har efter transkriberingen raderat ljudinspelningarna. Utöver oss själva och informanterna är studie- och yrkesvägledaren den enda person som vet vilka elever som har deltagit i studien. Studie- och yrkesvägledaren omfattas dock av tystnadsplikt och har blivit tillfrågad om att radera mailkonversationerna där studien och respondenterna förekommit.
Vi har även varit noggranna vid hantering av materialet i både resultatet och i analysen. Delar av vår insamlade empiri behandlade djupgående ämnen. För att skydda informanternas identitet och berättelser, valde vi att inte använda de utsagor som vi upplevde var för känsligt att skriva om. Det gällde främst familjesituationer. Dessutom har vi försökt att låta respondenterna själva komma till tals i texten genom citat från transkriptionerna vid sidan om våra redogörelser av resultatet. Det kan anses problematiskt att vi gjort ett urval av information från transkriberingarna. Samtidigt har vi kunnat konstatera att det inte drabbat resultatet av uppsatsen då bortvalda delar ändå har hamnat utanför studiens intresseområde. Vi har exempelvis inte undersökt familjeförhållanden i samband med gymnasieelevers omval.
5. Resultat
I följande kapitel presenteras resultatet från våra kvalitativa intervjuer med elever som har gjort ett omval av gymnasieutbildning. Nedan har informanternas namn bytts ut till könsneutrala och internationella namn för att i största mån behålla anonymiteten.
5.1 Taylor
Taylor hade inför gymnasievalet i nionde klass en klar bild och ambition kring vilka yrken som var målet efter gymnasietiden. Det främsta var veterinär men även tankar om att utbilda sig till läkare var närvarande. Det naturvetenskapliga programmet var ett givet förstahandsval då samtliga kurser som krävs för behörighet att söka till respektive högskoleutbildning erhålls från programmet. Taylor beskriver sina tankar inför valet med följande citat:
Taylor: man får ju ofta gå naturvetenskap eller så för att kanske kunna bli veterinär eller liknande. Så det var nog därför, så jag blev inte mycket påverkad av mina kompisar eller så jag kände ingen när jag kom dit. Så ja gick ju efter vad jag ville bli liksom.
Det högskoleförberedande och mycket teoretiskt präglade naturvetenskapliga programmet var först på listan av program. Som andrahandsval hade Taylor valt vård- och omsorgsprogrammet, ett yrkesförberedande program. Taylors mamma arbetar som undersköterska vilket har givit Taylor insikt i arbetsuppgifterna och uttrycker att moderns arbete är inspirerande:
Taylor: Min mamma är undersköterska så man blev lite inspirerad där liksom. Och jag tyckte att många av dom kurserna var intressanta som exempelvis medicin å
hälsopedagogik som jag är väldigt intresserad av och de är enklare att plugga något man är intresserad av helt enkelt.
Vid valet till gymnasiet var det intresset för framtida yrkesroller som var styrande. Vännerna från grundskolan valde andra program och deras val påverkade inte Taylor då hens ambitioner för framtiden var starkare. Skolan startade och Taylor påbörjade studierna vid naturvetenskapliga programmet på en av stadens gymnasieskolor. Många teoretiska kurser och ett högt studietempo var konstant och Taylor var medveten om att högsta betyg var ett måste för att ha möjligheter att konkurrera om platserna på utbildningarna av intresse. Trots målmedvetenhet och fokus på skolarbetet, erhölls inte de betyg som eftersträvades och motivationen för arbetet började sakta tryta. Det beskriver Taylor såhär:
Taylor: De va så här, de var ett väldigt högt studietempo på naturvetenskap å jag fick inte riktigt de betygen jag ville ha och jobbade för. Vilket gjorde att jag fick mindre motivation till att plugga o så. Ehh. Sen tyckte jag inte jag hade de ambitionerna längre till att kanske bli veterinär eller läkare eller dom här högutbildade jobben liksom.
Klasskamraterna var bra och Taylor påbörjade andra terminen men prestationen matchade inte förväntningarna och slutligen togs ett beslut att byta program. När gymnasievalet genomfördes i nionde klass var vård- och omsorgsprogrammet andrahandsvalet för Taylor.
När tankarna börjar gå mot att byta program riktas uppmärksamheten återigen dit. Ett yrkesförberedande program där praktikperioder och flertalet av kurserna innehåller mycket praktiskt utövande. “Ja, jag lär mig väldigt bra genom att göra praktiskt” uttrycker Taylor, en förmåga att ta till sig kunskap bättre och utvecklas genom att arbeta praktiskt gör att programmet kändes som ett bra alternativ. Det yrkesförberedande programmet finns även vid en annan gymnasieskola i staden. Där arbetar de mer praktiskt och Taylor valde att söka sig till den gymnasieskolan. Inför starten vid den nya skolan och programmet var Taylor hoppfull och ett lugnare studietempo möjliggjorde även tid för fritidsintressen. Taylor trivs bra på det nya programmet där arbetssättet och intressanta kurser ger förutsättningar för goda studieresultat. Klasskamraterna är ett år yngre än Taylor och vid somliga tillfällen upplevs det påfrestande eftersom Taylor ser sig själv vara äldre mentalt. “Det är väldigt roliga lärare men det enda är att jag går med dom som är ett år yngre vilket är, jag trodde inte det skulle vara en
sån stor grej, men det är det faktiskt” beskriver Taylor. Inför starten vid vård- och omsorgsprogrammet förmodade inte Taylor att åldersskillnaden skulle vara ett problem, men det har visat sig vara ett störningsmoment. De fördelar som finns i det praktiska arbetssättet, goda studieresultat, intressanta kurser och engagerade lärare överväger däremot de negativa känslorna av att vara ett år äldre än klasskamraterna.
5.2 Kim
Vid gymnasievalet var Kims förstahandsval restaurang- och livsmedelsprogrammet, andrahandsvalet var bygg- och anläggningsprogrammet och det tredje var handels- och administrationsprogrammet. Anledningen till respektive val var utifrån intresse för de kurser som läses på programmen då samtliga är yrkesförberedande som ska ge möjlighet att arbeta direkt efter avslutad utbildning. Studieresultaten i grundskolan var goda och Kim behövde inte anstränga sig eller spendera mycket tid med skolarbetet utöver tiden i klassrummet. Kim började på restaurang- och livsmedelsprogrammet som var förstahandsvalet men det blev ingen långvarig tid där. Påtryckningar från familj, främst fadern, om ett i deras mening bättre program fanns och Kim blev påverkad av deras önskningar. Kim uttrycker “E fter det sa min pappa nej du ska välja något bättre och då tänkte jag teknik eller natur”. En ansökan om att byta till teknikvetenskaps- eller naturvetenskapsprogrammet lämnades till skolan och studie-och yrkesvägledaren guidade genom processen. Kim har ett intresse för programmering studie-och teknikprogrammet var att föredra, men reservkön till programmet var lång och det blev en ledig plats på naturvetenskapsprogrammet. Kim beskriver vidare: “Så jag kom in på natur eftersom de bara var tre reserver, men inte för att jag ville de så mycket”. Trots att ett högskoleförberedande program inte var något som Kim fann motivation för, då vägen till arbete känns väldigt lång, påbörjar Kim utbildningen och lämnar restaurang- och livsmedelsprogrammet efter två veckors studier i början av utbildningen.
Första terminen på programmet har ett högt studietempo och Kim är van att få betyg utan att spendera mycket tid på studierna. Kim beskriver sina erfarenheter med följande citat:
grundskolan och fick bra betyg. Men när jag började gymnasiet fick jag göra massa grejer.
Det krävs mycket ansträngning och Kim är inte motiverad att göra det som krävs för att erhålla betyg i kurserna. Klasskamraterna är bra och Kim trivs bra i klassen. Mot slutet av terminen meddelar en lärare att Kim riskerar att inte få godkända betyg i övervägande del av kurserna. En enorm kraftansträngning krävs för att arbeta ikapp och Kim väljer då att göra ett ytterligare omval. Bristande motivation till studier, en önskan om att inte spendera mycket tid utanför skoltid på skolarbetet samt möjlighet att lämna skolan med en yrkestitel, medför att Kim vänder sig till de yrkesförberedande programmen. “Jag är intresserad av programmering och sånt, jag är bra på det” uttrycker Kim och det befintliga intresset för programmering blir en bidragande faktor till varför valet faller vid el- och energiprogrammet.
Kim kan inte byta direkt till el- och energiprogrammet som hen gjorde vid tidigare omval utan får nu söka om och påbörja utbildningen vid nästa läsår. Kim har en klar uppfattning om varför ett omval görs och uttrycker att det finns två anledningar till att man gör ett omval. Första anledningen är att ens föräldrar vill det och det andra är att man väljer något utan att tänka efter riktigt och inte orkar gå det senare.
5.3 Robin
Vid gymnasievalet i nionde klass valde Robin hantverksprogrammet med inriktning frisör som både sitt förstahandsval och andrahandsval. Det tredje valet blev ekonomiprogrammet. När det öppnade för att justera sitt gymnasieval under våren blev Robin påverkad av sin far, farmor och sin lärare eftersom de ansåg att Robin skulle gå samhällsvetenskapsprogrammet istället. Robin berättar att “min pappa och farmor var lite mer, att du ska välja en linje du faktiskt kommer bli något av och inte något som bara är kul för stunden så man blev ju påverkad och så i det hela”. Fadern och farmodern ansåg att ett högskoleförberedande program skulle ge bättre förutsättningar för framtiden. Robin beskriver vidare:
Robin: Och jag visste ju inte bättre för jag ville gå frisör men jag blev ju som sagt övertalad att gå samhäll istället. Egentligen är det som frisör eftersom du måste
plugga vidare när du går samhäll, man blir ju inget. Men frisör blir jag ju något direkt utan att behöva plugga vidare.
Även läraren påverkade då hen såg goda studieresultat i de samhällsorienterade ämnena. Robins moder var stöttande i valet av att studera hantverksprogrammet med inriktning frisör då hon var medveten om att Robin gärna arbetar praktiskt och inte uppskattar att skriva uppsatser. Osäkerhet och en tillit till de vuxna i omgivningen bidrog till att Robin ändrade sin ansökan inför gymnasiet. Samhällsvetenskapsprogrammet var överst på listan och därefter hantverksprogrammet. Robin började på samhällsprogrammet och redan från start fanns en känsla av att det inte var rätt utbildning. Innehållet i kurserna är likt det som läses i grundskolan och Robin klarade studierna men fann inget intresse för ämnena. Det fanns även en besvikelse gentemot klasskamraterna där konflikter och oro är ständigt närvarande. Robin uttrycker även “Jag har sedan start inte trivts alls bra med min klass, det är otroligt mycket tjejer, mycket drama och mycket sånt”. Första året passerar och Robin fortsätter in i årskurs två. Utbildningen känns inte rätt och klassen ger ingen trivsam miljö vilket gör att tankarna går till hantverksprogrammet och önskan om att arbeta som frisör. Robin har möte med lärare, studie- och yrkesvägledare samt gör studiebesök på frisörskolor för att få mer information inför att göra ett omval. Utbildningen till frisör känns rätt och ett omval görs.
Efter en betänketid på två månader väljer Robin att trots bristande intresse för utbildningen och en mindre bra relation till klassen att gå tillbaka till samhällsvetenskapsprogrammet. Anledningen är att halva utbildningen är genomförd och det återstår tre terminer till studenten vid tiden för beslutet. Att börja på hantverksprogrammet hade inneburit ytterligare sex terminer, vilket tog emot att genomföra det. Här beskriver Robin det hela:
Robin: Jag tror det var mycket att jag var halvväg lixxom, att jag bara hade ett och ett halvår kvar tills jag skulle ta studenten, och var det värt att backa ett år och helt plötsligt är det tre år kvar till studenten.
Robin har nu endast en termin kvar vid samhällsvetenskapsprogrammet och med facit i hand finns en besvikelse för att utbildningen har fullföljts. “Så nu har de ju blivit att mina betyg har rastat eftersom jag går något som jag inte alls trivs med” beskriver Robin och bristande
motivation för skolämnena har bidragit till mindre engagemang för studierna. Framöver önskar Robin att utbilda sig till frisör, men utbildningen är privat och kostar mycket pengar vilket begränsar för dess möjlighet att genomföras.
5.4 Billie
Inför valet till gymnasiet var Billie relativt säker på vilket program som skulle sökas i första hand, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation. Att bli polis i framtiden är målet och kurserna som krävs för behörighet till polishögskolan läses vid programmet. Skolan och studier har aldrig varit något som Bille funnit mycket intresse för men godkända betyg var inga problem under tiden i grundskolan. Under sommaren inför gymnasieskolans start blev Bille antagen till sitt andrahandsval, barn-och fritidsprogrammet, men Billie fick en reservplats vid samhällsprogrammet som varit förstahandsvalet och kunde vid skolstart börja på det programmet. “Men första terminen visade det sig va svårt” säger Billie, studietempot var högt. Kurserna fortskred men prov och inlämningar blev inte godkända i flertalet kurser.
Billies mentor är uppmärksam och stöttar genom att möjliggöra träffar med skolans specialpedagog. När Billie beskriver hur specialpedagogen hjälpt till uttrycker hen följande:
Billie: Asså det har ju varit i olika ämnen, asså typ läsning. Det har jag svårt för. Aa, men det va bara… jag hade inte glasögon innan och sen visade det sig att jag behövde det. Nu har jag det och då går det bättre.
Specialpedagogen stöttar och mentorn strukturerar upp arbetet för Billie med hjälp av olika scheman, de stämmer av i slutet av skoldagarna för att se hur arbetet har gått samt vad som behöver fortsätta arbetas med hemma. Lärarna i kurserna har skapat tid för att ge Billie möjlighet att visa sina kunskaper i de olika ämnena och specialpedagogen har hjälpt till med att utveckla läsning och koncentration. När andra terminen började hade Billie fått betyg i svenska och historia genom riktigt hårt arbete. Dessvärre finns det fortfarande eftersläpande skoluppgifter kvar.
Klasskamraterna på samhällsprogrammet är snälla och hjälpsamma och stöttar gärna i arbetet. Billie trivs väldigt bra i klassen och vill inte byta program eftersom risken finns att vännerna inte kommer förbli lika sammansvetsade. Flera av Billies vänner från grundskolan studerar barn- och fritidsprogrammet och uttrycker att det är ett bra program. Det krävs inte samma studiemotivation och ansträngning som vid samhällsprogrammet. Om Billie klarar av att få betyg i samtliga kurser finns en önskan om att inte fullfölja utbildningen på samhällsprogrammet, trots att det höga studietempot tär på krafterna. Billie beskriver sina tankar kring att byta program “asså det kan påverka mig negativt och positivt. Negativt är det eftersom jag får gå ett extra år i skolan vilket är tråkigt. Men det positiva är att det säkert blir lättare, så”.
Både fördelar och nackdelar med ett omval finns med i tankarna hos Billie. Att inte behöva spendera ytterligare ett år i skolan samt vännerna på samhällsprogrammet är bidragande faktorer till att Billie helst vill fullfölja studierna på samhällsprogrammet. En ansökan till barn- och fritidsprogrammet är inlämnat. Det är ett yrkesförberedande program mer präglat av praktiskt arbete, vilket Bille anser kan vara mer lämpligt.
5.5 Sasha
Sasha var ambivalent vid valet till gymnasiet i nionde klass. Alternativen som övervägdes var barn- och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet samt ekonomiprogrammet.
Ekonomiprogrammet är det program som Sasha funderade över som är högskoleförberedande. Det är mycket teoretiska uppgifter och kurser vilket bidrog till att programmet inte valdes i första hand. Sasha uttrycker att hens driv för studierna inte är tillräckligt för att klara av utbildningen med goda resultat. Resterande program som övervägdes är yrkesförberedande. Fordons- och transportprogrammet beskriver Sasha som intressant och yrkesutgången där ett lastbilskörkort gör det möjligt att arbeta som lastbilschaufför kändes lockande. Programmets inriktning mot transport som ska leda till arbete som yrkesförare finns däremot inte på gymnasieskolan i hemstaden. “Jag har ju alltid haft en tanke på det men inte riktigt vågat för det har varit mycket nytt och inte känt nån och
sådär” uttrycker Sasha. Ingen från klassen i grundskolan skulle börja på den gymnasieskolan och osäkerheten av att vara den enda från klassen som väljer den skolan tog emot för Sasha. Hen fortsätter med sin beskrivning: “Ehm, men då va det såhär, det va lite för mycket nytt liksom. Så jag vågade väl inte riktigt, ehm… det kändes som att det va liksom ingen annan från min klass som gick till den skolan”.
Förstahandsvalet föll istället vid barn- och fritidsprogrammet. Sasha hade hört mycket bra saker om programmet från sin omgivning och ett arbete som barnskötare var något som kändes okej för framtiden. Under första terminen upplevde Sasha att arbetsron var bra men att arbetssättet var mer enformigt än förväntat. Sasha beskriver programmet med följande citat:
Sasha:Aa, men då kände jag att, aa men jag klickade inte riktigt med programmet. Det va lite, jag tröttnade lite på det såhär. Väldigt mycket samma hela tiden, i alla ämnen. Det va mycket, mycket likadana arbeten och uppgifter i varje ämne liksom.
Mycket inlämningsuppgifter och individuellt arbete med texter genomsyrade första terminen och Sasha fick tankar om valet till barn- och fritidsprogrammet var verkligen helt rätt. Efter första terminen var avslutad uttrycker Sasha att det inte kändes bra med utbildningen. Eftersom en termin redan var avklarad kunde utbildningen lika gärna slutföras menar Sasha. Under terminens första del blev relationen med några klasskamrater sämre och Sasha blev utfryst av kamraterna i klassen. Sasha beskriver följande:
Sasha: Men sen så kom det upp lite saker som gjorde att jag blev, aa men utfryst och… aa men egentligen typ mobbad kan man säga. Så att… aa det skrevs väldigt mycket dumma saker och, aa hit och dit. Då kände jag bara att då fick jag tummen ur att göra det som jag tänkt på länge.
Klasskamraterna började skriva elaka meddelanden utanför skoltid och lämnade Sasha ensam i skolan. Sasha bestämde sig för att det inte var värt att fortsätta utbildningen på barn- och fritidsprogrammet och skrev ut sig från programmet veckan därefter. Sasha har sökt till fordons- och transportprogrammet med start hösten 2020. Hen uttrycker att det finns en trygghet att påbörja en utbildning där familjemedlemmar har goda kunskaper i följande citat
“Men jag känner att jag har ju liksom mycket hjälp hemifrån för både pappa och brorsan är lastbilschaufförer och allt sånt där.”
5.6 Eli
Familjen och framförallt äldre broder var inför Elis gymnasieval i nionde klass övertygade om att ett högskoleförberedande program var rätt för hen att gå på. Eli som litar på sin familj och vänner gav det inte så mycket tankar utan lyssnade till deras råd och valde att söka till ekonomiprogrammet vid den närmsta gymnasieskolan. Som andrahandsval blev det samhällsprogrammet, samma program som brodern studerat, och det tredje var handels- och administrationsprogrammet. Det tredje skiljer sig från de två första, då det är ett yrkesförberedande program. Eli pratade med vänner som går handels- och administrationsprogrammet inför gymnasievalet som genomfördes i nionde klass. Informationen om programmet var intressant men valdes inte då det är yrkesförberedande.
Skolan startar och Eli börjar på ekonomiprogrammet. Det är svårt att följa med i studietempot och bakgrunden med en umgängeskrets där den närmsta vännen inte har haft betyg i tillräckligt många ämnen för att få börja på gymnasiet, gör sig påmind. “ Han min kompis i nian då, han kom ju inte ens in i något program liksom. Med andra ord så kände jag att jag hängde med fel folk” säger Eli och minns även lärarna som varnade om att inte följa i vännens fotspår. Flera vänner från grundskolan byter från ekonomiprogrammet till yrkesförberedande program då studietakten är för hög enligt dem. Eli berättar hur familjen uppmanar till att fortsätta studierna på ekonomiprogrammet genom följande citat:
Eli:Aa, första terminen precis i början. Och så, jag hade lite funderingar om att liksom byta. Men det va liksom, min bror och min morsa och sånt liksom, aa vad kan man säga, hypade mig liksom och aa. Så sa dom till mig att liksom att jag ska fortsätta och att jag kommer klara det med tiden.
Eli stannar kvar med familjens önskan om att examen ska tas från det högskoleförberedande programmet. De menar att många vägar ska öppnas efter gymnasietiden. När första terminen var avklarad saknade Eli betyg i bland annat kurserna i engelska och juridik. Eli beskriver
stressen och situationen i skolan: "Och det va ganska upp och ner liksom, angående olika ämnen. Speciellt med engelskan och juridik. Det va väldigt stressigt och vi hade prov och aa men allt möjligt liksom, prov och inlämningar och massa annat."Omfattningen av arbete och stressen i skolan medförde att betygen i resterande kurser balanserar på de lägre delarna av betygsskalan. YouTube videor om handels- och administrationsprogrammet är lockande och Eli börjar prata med vänner om att eventuellt göra ett byte det kommande året. Slutligen vänder sig Eli till sin mentor vid ekonomiprogrammet och hen uppmanar till att göra det som känns rätt, det vill säga den väg som passar Eli bäst och inte den som omgivningen säger. Samtal med studie- och yrkesvägledaren bokas in och ett nytt val görs. Handels- och administrationsprogrammet blir en nystart kommande läsår, men tills dess fortsätter Eli med studierna på ekonomiprogrammet.
6. Analys
I följande kapitel kommer resultaten analyseras och presenteras tematiskt med hjälp av Hodkinson och Sparkes careership teori med fokus på huvudbegreppen pragmatiskt rationella val, habitus, handlingshorisont samt brytpunkter och perioder av rutin.
6.1 Pragmatiskt rationella val
Inför Taylors omval var det ett högt studietempo och många teoretiska kurser som gjorde att hen började gå tankarna kring ett omval. Taylor beskriver vad som var inspirerande och motiverande för valet i följande citat:
Taylor: Min mamma är undersköterska så man blev lite inspirerad där liksom. Och jag tyckte att många av dom kurserna var intressanta som exempelvis medicin å hälsopedagogik som jag är väldigt intresserad av och de är enklare att plugga något man är intresserad av helt enkelt.
Modern arbetar som undersköterska och Taylor uttrycker att hennes arbete är inspirerande och intressant. I omvalet valde Taylor vård- och omsorgsprogrammet som har ett lugnare studietempo än naturvetenskapsprogrammet. Valet kan anses vara knutet till det kända i omgivningen. Information från familjemedlemmar, uppväxt och bakgrund påverkar vilket gör valet kontextrelaterat och blir ett val präglat av pragmatisk rationalitet (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
Likt Taylor, som föregående stycke presenterar, kan Kims omval också ha varit pragmatiskt rationellt. Kim har gjort två omval under gymnasietiden. Hen bytte inledningsvis till ett program med högt studietempo. Omvalet resulterade i mindre motivation till studier och ytterligare ett omval. Hodkinson och Sparkes beskriver att pragmatiskt rationella val är
beslutade genom tillfälligheter (1997, 33). “Så jag kom in på natur eftersom de bara var tre reserver, men inte för att jag ville de så mycket”, genom citat beskriver Kim att omvalet var baserat på en tillfällighet, mån av plats, som därigenom skulle det kunna beskrivas som ett pragmatiskt rationellt val. Även det faktum att det var faderns önskan om att Kim skulle studera ett “bättre” program kan vara en faktor som enligt Hodkinson och Sparkes bidrar till att valet är pragmatiskt rationellt (1997, 33). Det här genom att valet är beslutat med hänsyn till åsikter från fadern.
I Robins situation ser vi att hen blev påverkad av sin far, farmor och lärare att inte söka till frisörprogrammet, utan istället söka till samhällsvetenskapliga programmet. Valet kan anses vara pragmatiskt rationellt eftersom hen blev påverkad av sin omgivning i sitt beslutsfattande, vilket är en faktor som identifierar pragmatiskt rationella val enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33). Robin beskriver sina tankar inför gymnasievalet samt påverkan genom följande citat:
Robin: Och jag visste ju inte bättre för jag ville gå frisör men jag blev ju som sagt övertalad att gå samhäll istället. Egentligen är det som frisör eftersom du måste plugga vidare när du går samhäll, man blir ju inget. Men frisör blir jag ju något direkt utan att behöva plugga vidare.
Sasha var ambivalent i gymnasievalet. Valet stod mellan fordons- och transportprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Sasha uttrycker att valet föll vid barn- och fritidsprogrammet då hen inte kände någon som skulle gå fordons- och transportprogrammet. Sasha beskriver: “Ehm, men då va det såhär, det va lite för mycket nytt liksom. Så jag vågade väl inte riktigt, ehm… det kändes som att det va liksom ingen annan från min klass som gick till den skolan”.Även att utbildningen inte fanns i samma stad var en bidragande faktor till gymnasievalet samt att hen hade hört gott om barn- och fritidsprogrammet. Valet till gymnasiet var på så sätt pragmatiskt rationellt då hen blev påverkad av sin osäkerhet till att vara ensam i en ny stad. Hodkinson och Sparkes beskriver att val som är påverkade av känslor, likt Sashas, är pragmatiskt rationella val (1997, 33). Omvalet från barn- och fritidsprogrammet gjordes eftersom att Sasha blev osams med några klasskamrater, samt besvikelsen med dåvarande utbildning. Även det valet kan ha blivit präglat av känslor och beslutades bundet till kontexten vilket gör det pragmatiskt rationellt
(Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
Eli uppmanades av sin familj att söka till ekonomiprogrammet. På grund av det höga studietempot på programmet valde några av hens vänner att studera handel- och administrationsprogrammet vilket var Elis andrahandsval. Eli ville likt sina vänner byta program i början av terminen men uppmanades återigen av sin familj att stanna kvar på ekonomiprogrammet. Efter första terminen valde Eli att söka till handels- och administrationsprogrammet, lik sina vänner. Eli uppger att anledningen var för att hen ej uppnådde bedömningskriterierna för betyg i flertalet av de avslutade kurserna. Båda valen kan anses ha varit pragmatiskt rationella eftersom valen var kontextbundna och hade en tydlig inverkan från Elis sociala nätverk (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).
6.2 Habitus
Taylor hade ambitioner om att studera till veterinär eller läkare i framtiden och sökte sig därför till det naturvetenskapliga programmet. I sitt omval valde Taylor till vård- och omsorgsprogrammet. Hen motiverar valet av program genom att beskriva hur ett lägre studietempo och ett mer praktiskt lärande är bättre anpassat för hens lärande. Taylors mamma arbetar som undersköterska vilket möjligen har influerat hens habitus under uppväxten. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 3) är miljö och sociala nätverk en stor påverkningsfaktor i en individs habitus. De beskriver även att ingen kan gå utanför sitt habitus vilket medför att valen som en individ gör, alltid är bundna till kontexten de befinner sig i (1997, 34). Att valet föll vid vård- och omsorgsprogrammet går därmed att förklara genom att se till Taylors mammas yrkesutövande samt de element som präglat hens uppväxt.
Även Sasha uttrycker att familjemedlemmarnas yrkesutövande har varit bidragande vid omvalet av gymnasieprogram. Sasha beskriver i citat “Men jag känner att jag har ju liksom mycket hjälp hemifrån för både pappa och brorsan är lastbilschaufförer och allt sånt där”. Omvalen är således präglade av såväl Taylors som Sashas habitus, likt det Hodkinson och Sparkes menar att individen gör val inom sitt habitus (1997, 34).
Likt Taylor och Sasha har flera av informanterna blivit påverkade av sitt habitus vid såväl gymnasievalet som omvalet till ett annat program. Det grundar sig i som tidigare nämnt, vad
Hodkinson och Sparkes (1997, 34) beskriver, att ingen kan gå utanför sitt habitus vid beslutsfattande. Hodkinson och Sparkes menar att individens habitus skapas av individens livshistoria och erfarenheter (1997, 34).
Utifrån informanternas berättelser finns en antydan om att somliga strävar efter att förändra sitt habitus. De väljer en gymnasieutbildning som kan öppna upp för nya möjligheter men som sedan visar sig upplevas för svår eller inte anpassad efter förväntningarna. För informanterna kan det då finnas en trygghet i att återvända, eller finna sig i, sitt ursprungliga habitus. Hodkinson och Sparkes beskriver situationen med att en individ kan genomgå en signifikant förändring av identitet vid val. Brytpunkten och efterföljande period av rutin är det som påverkar om individens habitus förändras, eller om individens habitus förblir oförändrat (1997, 39-40).
6.3 Handlingshorisont
Robin, Kim och Eli uppger att de har blivit uppmanade av sina familjemedlemmar att söka en viss gymnasieutbildning. Det här genom att välja bort det dem själva vill och istället välja ett högskoleförberedande program. Exempelvis beskriver Kim “Efter det sa min pappa nej du ska välja något bättre och då tänkte jag teknik eller natur”. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33) påverkas individers personliga val av en blandning av kulturella och sociala faktorer. Hodkinson och Sparkes beskriver att individer gör val inom sin handlingshorisont (1997, 34) där individens habitus och de valmöjligheter som återfinns är inräknade. Å ena sidan var Robin, Kim och Eli först fokuserade på att göra ett val utifrån intresse samt vad de såg som en möjlig bransch att arbeta inom efter gymnasietiden. Å andra sidan var föräldrarna delaktiga i att zförsöka vidga ungdomarnas handlingshorisont och se fler möjliga studievägar. Föräldrarna som intenderat att vidga deras handlingshorisont kan troligtvis ha begränsat den. Vidgande av handlingshorisonten behöver, med hänvisning till Hodkinson och Sparkes, göras med hänsyn till individens habitus då det är en påverkande faktor för handlingshorisonten (1997, 36). För att utöka handlingshorisonten och valmöjligheterna till den nivå att de är genomförbara behöver alltså individens habitus utvecklas.
Taylor och Billie fick fritt välja vilket gymnasieprogram de skulle söka. Gemensamt för nämnda informanter är att de anser att ett högt studietempo är en av de främsta faktorerna till att de har gjort ett omval. Exempelvis uttrycker Taylor “ de var ett väldigt högt studietempo på naturvetenskap å jag fick inte riktigt de betygen jag ville ha och jobbade för”. Hodkinson och Sparkes (1997, 36) redogör för att individer ser sina egna begränsningar och gör val efter en realistisk målbild de anser är uppnåbar. Både Taylor och Billie har valt att fokusera på yrkesprogram i omvalet eftersom det är ett lugnare studietempo och ett mer praktiskt lärande. Valen kan anses vara gjorda inom deras handlingshorisont, där deras habitus inte kräver en förändring för att de ska finna en trygghet. Ungdomarna faller således in i Hodkinson och Sparkes förklaring kring hur individer gör karriärval inom sin handlingshorisont med hänsyn till sitt habitus samt det externa utbudet av utbildningar (1997, 36). Exempelvis kan Billies handlingshorisont ha vidgats efter att hen fått hjälpmedel för det konstaterade synfelet. Billie uttrycker i följande citat att skolan går bättre efter att hen fått glasögon:
Billie: Asså det har ju varit i olika ämnen, asså typ läsning. Det har jag svårt för. Aa, men det va bara… jag hade inte glasögon innan och sen visade det sig att jag behövde det. Nu har jag det och då går det bättre.
Genom att Billie upplever att skolan går bättre efter att hen fått glasögon, kan det här ha öppnat upp hens möjligheter till att fortsätta studera på samhällsvetenskapliga programmet om studierna går som hen önskar.
6.4 Brytpunkter och perioder av rutin
Utifrån vad Hodkinson och Sparkes (1997, 39) beskriver kring strukturella brytpunkter är gymnasievalet en sådan i elevernas liv. Omvalet kan anses som en påtvingad brytpunkt för Kim. Vid omvalet gavs Kim inte utrymme att fullt ut själv välja vilket gymnasieprogram hen ville fullfölja sina studier vid. I följande citat berättar Kim “E fter det sa min pappa nej du ska välja något bättre och då tänkte jag teknik eller natur”. Hodkinson och Sparkes menar att det finns olika typer av brytpunkter och de som blir påtvingade av externa faktorer, som en anhörig i det här fallet, blir alltså omvalet en tvingande brytpunkt (ibid).
Kim, Robin och Sasha blev i olika utsträckning påverkade av studie- och yrkesvägledare, lärare, familj och vänner inför gymnasievalet samt vid omval av utbildning. Hodkinson och Sparkes beskriver att de val som en individ fattar vid en brytpunkt förändrar ens habitus. De perioder av rutin som sedan följer är det som fastställer om individens habitus har utvecklats (ibid). Robin hade en önskan om att studera till frisör, en dröm och intresse låg bakom den önskan. Påverkan från yttre faktorer, släktingar och lärare, skapade sedan en påtvingad brytpunkt vid valet av samhällsprogrammet. De perioder av rutin som återfinns mellan brytpunkterna hos en individ kan ha olika karaktär. För Robin blir perioden av rutin, enligt Hodkinson och Sparkes förklaring, kontradiktorisk (1997, 40). Det här genom att Robin är kritisk till om valet som gjordes vid brytpunkten var rätt och hen upplever inte att utbildningen är lämplig. Robin genomförde sedan ett omval till frisörprogrammet. Hen spenderade några månader på frisörprogrammet men bytte sedan tillbaka till samhällsprogrammet av andra anledningar.
Taylor, Billie, Sasha och Eli kan anses ha genomgått en självinitierad brytpunkt i omvalet. De valde själva att göra ett omval vilket är definitionen av självinitierade brytpunkter (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Det finns däremot inslag av att Sashas omval även kan ha varit en påtvingad brytpunkt eftersom hen blev utfryst av sina klasskamrater. Perioden av rutin som återfinns efter Taylor, Billie, Sasha och Elis gymnasieval fram till omvalet kan, likt Robins, anses vara kontradiktorisk (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). De upplever inte att utbildningen är möter deras förväntningar och finner bland annat inte kurser eller studietempo tillfredsställande. Slutligen mynnar det ut i ett omval för informanterna och en ny, självinitierad, brytpunkt (ibid). Eli beskriver exempelvis sin första termin på gymnasiet med följande citat: “det va ganska upp och ner liksom, angående olika ämnen. Speciellt med engelskan och juridik. Det va väldigt stressigt och vi hade prov och aa men allt möjligt liksom, prov och inlämningar och massa annat”. Under vårterminen bestämmer sig Eli sedan på egen hand för att söka till ett yrkesförberedande program.
6.5 Sammanfattande analys
Uppsatsen ämnar till att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval. Utifrån analysen utläses att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Omvalet är en process som kan bli påverkad av många olika faktorer. I informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet, vantrivsel i klass, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke. Ungdomarna har vid den strukturella brytpunkt, som gymnasievalet utgör, genomfört val inom sin handlingshorisont. Valen är präglade av deras habitus. Brytpunkterna har sedan medfört perioder av rutin som karaktäriseras som kontradiktoriska där samtliga informanter, med olika anledningar, inte funnit valet tillfredsställande. Det har i sin tur resulterat i tankar om omval och i vissa fall genomförda omval av gymnasieutbildning.
