8.3 Teoridiskussion
Valet av Hodkinson och Sparkes (1997) careership teori har givit oss följande begrepp; pragmatiskt rationella val, habitus, handlingshorisont samt brytpunkter och perioder av rutin. Teorin och ovan nämnda begrepp har varit användbara vid analys av vår insamlade data. Vid val av en annan teori hade analysen påverkats och troligtvis inte resulterat i samma slutsatser som vi nu kunnat dra. Tillhörighet och känslan av gemenskap är något som flera av våra respondenter har beskrivit är viktigt för dem, vid såväl valet av gymnasieutbildning som deltagandet i den. Eftersom careership teorin (Hodkinson och Sparkes 1997) inte nämner de här faktorerna ser vi att det hade kunnat vara berikande för studien att lyfta in ytterligare en teori, eller modell, som kompletterar den här bristen.
8.4 Metoddiskussion
För att komma i kontakt med potentiella respondenter för vår studie, var studie- och yrkesvägledarna vid gymnasieskolorna till god hjälp. Som vi beskrivit i kapitel 4.2 Urval av undersökningsenheter, använde vi oss av ett konsekutivt urval. Ett annat tillvägagångssätt hade medfört erfarenheter från andra respondenter där resultatet troligtvis hade mynnat ut i andra slutsatser. Vår studie bygger på svar från sex informanter. Ett bredare urval av informanter hade varit möjligt vid en kvantitativ undersökning där information och deltagande från fler respondenter hade varit möjligt. Vi anser dock att valet av en kvalitativ metod var passande för vår studie. Omval av gymnasieprogram är en process och datan från en enkätundersökning riskerar därmed att bli för ytlig och svårtolkad. Med andra ord ger den inte samma möjlighet till djupgående förståelse som den valda kvalitativa metoden.
8.5 Tankar om fortsatt forskning
Behovet av att göra fler undersökningar kring ämnet anser vi lämpligt. Med mer kunskap och insikt kring hur elever tänker i sina omvalsprocesser kan studie- och yrkesvägledare bidra till att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
Vidare finner vi det intressant att utföra forskning inom området, för att undersöka om resultatet från studier där omval i relation till genus undersöks. Vi ställer oss frågande kring om det är samma faktorer som påverkar omval bland könen? Samt om det är en större andel av något kön som gör omval och varför det isåfall är så?
9. Referenser
Clandinin, D. Jean., Caine, Vera. & Steeves, Pam. 2013. Composing Lives in Transition: A Narrative Inquiry Into the Experiences of Early School Leavers [Elektronisk resurs].
Emerald Group Publishing Ltd.
De Witte, Kristof, Cabus, Sofie Thyssen, Geert, Groot, Wim & Maassen van den Brink, Henriëtte. 2013. A critical review of the literature on school dropout. Educational Research
Rewiew 10: 13-28. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X13000286
(Hämtad 2020-04-03).
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: a sociological theory of career decision making, British Journal of Sociology of Education, Vol. 18 No. 1 . DOI: 10.1080/0142569970180102
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2010. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin. 2018. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups.
Skolverket. 2011. Gymnaiseelevers byten av program och skolor.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65958c/1553963870346/pd%20f 2628.pdf (Hämtad 2020-03-16).
Skolverket. 2012a. Börja om på nytt program i gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2880 (Hämtad 2020-03-16).
Skolverket. 2012b. Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659dbc/1553964420602/pdf2818 .pdf (Hämtad 2020-05-25).
Tanggaard, Lene. 2013. An exploration of students’ own explanations about dropout in vocational education in a Danish context. Journal of Vocational Education & Training 65
(3): 422-439. DOI: 10.1080/13636820.2013.834956
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (Hämtad 2019-09-15).
Weihua, Fan & Wolters, Christopher A. 2014. School motivation and high school dropout: The mediating role of educational expectation. British Journal of Educational Psychology
(2014): 84, 22–39. DOI:10.1111/bjep.12002.
Zablocki, Mark & Krezmien, Michael P. 2012. Drop-Out Predictors Among Students With High-Incidence Disabilities: A National Longitudinal and Transitional Study 2 Analysis .
Journal of Disability Policy Studies 24: 53–64.
https://www.researchgate.net/publication/270705228_Drop-Out_Predictors_Among_St udents_With_High-Incidence_Disabilities (Hämtad 2020-03-07).
Zaccheus, Ulrik. 2014. Omval på gymnasiet kostar 600 miljoner kronor. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/omstarter-pa-gymnasiet-kostar-600-miljoner (Hämtad 2020-03-15).
10. Bilaga
10.1 Intervjuguide
Omvalet:
● Jag förstår att du har gjort ett omval, bytt program, vill du berätta om det?
Känslor? Tankar? Åsikter från andra? Hur mår du “i” beslutet?
● När du skulle välja ett annat program, hur gick tankarna då? Fördelar?
Nackdelar? Osäkerhet? Hjälp/stöd av någon?
● Om du har börjat på det nya programmet, hur är känslan? Vad tycker du om programmet i relation till det andra?
● Inte börjat än: Vad har du för förväntningar på det nya programmet? Kurser? Lärare? Kamrater? ev yrkesutgång?
Inför gymnasievalet:
● Kan du börja med att beskriva din upplevelse av att välja program till gymnasiet? Fick du hjälp av någon i din omgivning? På vilket sätt?
● När du skulle söka till gymnasiet hade du kanske pratat med vänner eller familj om att börja en ny skola, vill du berätta om dina förväntningar och tankar när inför starten?
● De flesta söker till flera program när de fyller i ansökan till gymnasiet, minns du vilket du sökte i första hand? Efter det?
● Vill du berätta mer om varför det var först på listan?
● När du började på gymnasiet, hur var det då? Hur var lektionerna? Skolan?
Klasskamraterna?
● Hur länge gick du på det programmet? Kunde du byta program direkt? Vem pratade du med inför omvalet? Hur var det?
● Om du tänker på framtiden, arbete/studier, har det påverkat omvalet? Om ja, kan
du berätta mer?
10.2 Kompletterande sms
Hej! Hoppas allt är bra med dig. Jag har två små kompletterande frågor efter intervjun. Det är helt frivilligt om du vill svara och du och din familj är fortfarande anonyma.
● Vad har dina föräldrar/vårdnadshavare har för utbildning?
● Vad arbetar de med eller har för sysselsättning just nu? (Om du har några syskon och kan tänka dig dela med dig av information kring samma frågor får du gärna det).
Tack för din tid! Med vänlig hälsning,
Sanna Bolander/Ermin Husic