Kapitlet är disponerat under fem rubriker. Inledningsvis återkopplas studiens resultat till den tidigare forskningen, som presenterades i kapitel 2. Därefter följer en del om studiens relevans för studie- och yrkesvägledare. Vidare diskuteras careership teorins betydelse för studien och sedan studiens metod under respektive rubrik. Avslutningsvis lyfter vi tankar om vidare forskning.
8.1 Studiens resultat i relation till tidigare forskning
Det återfinns en likhet mellan den tidigare internationella forskningen av Weihua och A.Wolters (2014) och flera av våra informanter. Såväl den tidigare forskningen som informanterna uppger att bristande motivation till studier kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan resultera i ett omval eller avhopp från skolan.
Skolverket (2011) rapporterar om att en av faktorerna till omval är brist på särskilt stöd för eleverna. Det här stämmer inte fullt ut med resultatet i den här studien, där vi exempelvis ser att Billie har kontakt med sin mentor varannan dag. Hen får även stöd av specialpedagog samt hjälp att strukturera skolarbetet. Gymnasieskolan i Sverige är frivillig och därmed krävs ett större eget ansvar för studierna än i grundskolan. Samtidigt ser vi att det kan vara en studie- och yrkesvägledares uppgift att finnas med och vara ett stöd för eleverna vid liknande situationer.
Zablocki och Krezmien finner i sin studie om ungdomar med funktionsvariationer, att inlärningssvårigheter och låg akademisk prestation kan vara en faktor som påverkar till avhopp. Det här under ungdomars tid i high school i USA (2012, 60). Studien visar även att ungdomar med övriga hälsovariationer löper en 24,7% större risk att avbryta sina studier (2012, 53). Paralleller kan dras till Billie som får hjälp med att komma till rätta med
inlärningssvårigheter från skolans specialpedagog men som också upptäckte ett synfel som skapat omedveten problematik för Billie. Hen har inte avbrutit sina studier vid samhällsvetenskapsprogrammet men planerar ett omval till det yrkesförberedande barn- och fritidsprogrammet.
En faktor som Taylor inte trodde skulle bli ett större störningsmoment i sitt omval är att klasskamraterna är ett år yngre. Hade Taylor vetat på förhand att det här skulle bli ett störningsmoment hade det hypotetiskt kunnat påverkat hen i att gå kvar det naturvetenskapliga programmet. Tidigare forskning av Clandinin, Caine och Steeves (2014, 21–23) som refererar till Bowlby och McMullens (2002), leder mindre mogna klasskamrater till avhopp i skolan. Resultatet i den här studien påvisar genom information från Taylor, att en känsla av tillfredställdhet med utbildningen däremot väger tyngre än missnöjdheten med klasskamraterna. Vi drar också paralleller till de andra informanterna som trivs med sina nuvarande klasskamrater och inte vill göra ett omval. Eftersom informanterna troligtvis inte har erfarit vilken stor påfrestning det kan bli med klasskamrater som är ett år yngre, kan det finnas risker att besluten tas med ofullständig information kring det här.
Den tidigare nämnda studien av Tanggaard som undersökt varför ungdomar avslutar sina studier vid yrkesförberedande program i Danmark, visar att en bidragande faktor är brist på praktikplatser (2013, 437). Det verkar inte varit en bidragande faktor för informanterna i den här studien. Exempelvis avslutade Sasha inte sina studierna vid den yrkesförberedande utbildningen barn- och fritidsprogrammet på grund av utebliven praktikplats. Hen gjorde sitt omval då Sasha bland annat känt en social exkludering i klassen. Vidare är inte det svenska och danska skolsystemet identiska gällande praktikplatser för gymnasieelever. De svenska ungdomarna, till skillnad från de danska, garanteras en praktikplats genom skolan när de blivit antagna till utbildningen. Därmed kan det vara en bidragande faktor till att ett resultat, likt det i studien genomförd i Danmark, inte återfinns i vår studie.
Slutsatserna i Skolverkets rapport visar att samtliga elever behöver utmanas i skolarbetet under grundskolan för att utveckla en studieteknik som är hållbar när de går vidare till gymnasieskolans undervisning (2012a, 11). Efter att vi har tagit del av Eli och Kims berättelser om hur betygskriterierna i grundskolan inte kändes speciellt utmanande för dem, kan det här i sin tur ha lett till svårigheter att bemöta den nya kunskapsnivå på gymnasiet. Eli och Kim kommer nu byta från högskoleförberedande program till yrkesförberedande program eftersom de uppger att de inte uppnår betygskriterierna i flertalet kurser.
K. De Witte (2013, 22–23) beskriver att elevers bostadsområde, brist på lekplatser och
grönområden samt stressade miljöer kan påverka ungdomar att hoppa av skolan. Utifrån resultatet i vår studie kan vi inte lägga fram något som styrker att ovan nämnda faktorer har
haft en inverkan på informanterna då vi har haft andra fokusområden för uppsatsen. Vidare
finns det enligt K. De Witte (2013, 23), som refererar till Cooper (2005), pullfaktorer som
lockar ungdomar till att arbeta istället för att studera. De här pullfaktorerna kan alltså resultera i ett avhopp från skolan. Ingen av informanterna i vår studie uppger information
som går att koppla till studien om pullfaktorer.
8.2 Studiens relevans för studie- och yrkesvägledare
Syftet med studien är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval. Därmedanser vi att resultatet är relevant för studie- och yrkesvägledare att ta del av, såväl vid
anställning i grundskolan som gymnasiet. Till studie- och yrkesvägledare i grundskolan anser
vi att resultat i studien kan användas som en del av den information som ges ut till elever som
står inför ett gymnasieval. Det här för att de ska veta vad som kan påverka dem i valet och
vad det kan resultera i. För studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasiet, anser vi att
resultatet i studien kan användas som ett hjälpmedel för att få en större inblick i vilka faktorer
som kan påverka eleven till att göra ett omval. Upptäcks en osämja i en klass kan vägledaren
samtala med elever som står inför ett eventuellt omval. Det här med intentionen att hjälpa dem att ta ett mer rationellt beslut istället för ett känslomässigt. Då gymnasieelevers omval leder till en stor kostnad för samhället, är det en intressant fråga
om ungdomar skulle kunna göra fler säkra val från början om grundskolan tillhandahåller bättre rutiner vid ansökan till gymnasiet. Ett exempel på en rutin för det här, skulle kunna
vara att samtliga högstadieelever kallas till ett obligatoriskt samtal med en studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet. I dagsläget är det endast elever som själva har intresset
för ett möte med studie- och yrkesvägledaren som genomför en sådan träff. Det skulle dock
kunna leda till att fler studie- och yrkesvägledare behöver anställas, främst på grundskolorna, för att samtliga elever ska ges tillräckligt med samtalstid inför gymnasievalet.
8.3 Teoridiskussion
Valet av Hodkinson och Sparkes (1997) careership teori har givit oss följande begrepp; pragmatiskt rationella val, habitus, handlingshorisont samt brytpunkter och perioder av rutin. Teorin och ovan nämnda begrepp har varit användbara vid analys av vår insamlade data. Vid val av en annan teori hade analysen påverkats och troligtvis inte resulterat i samma slutsatser som vi nu kunnat dra. Tillhörighet och känslan av gemenskap är något som flera av våra respondenter har beskrivit är viktigt för dem, vid såväl valet av gymnasieutbildning som deltagandet i den. Eftersom careership teorin (Hodkinson och Sparkes 1997) inte nämner de här faktorerna ser vi att det hade kunnat vara berikande för studien att lyfta in ytterligare en teori, eller modell, som kompletterar den här bristen.
8.4 Metoddiskussion
För att komma i kontakt med potentiella respondenter för vår studie, var studie- och yrkesvägledarna vid gymnasieskolorna till god hjälp. Som vi beskrivit i kapitel 4.2 Urval av undersökningsenheter, använde vi oss av ett konsekutivt urval. Ett annat tillvägagångssätt hade medfört erfarenheter från andra respondenter där resultatet troligtvis hade mynnat ut i andra slutsatser. Vår studie bygger på svar från sex informanter. Ett bredare urval av informanter hade varit möjligt vid en kvantitativ undersökning där information och deltagande från fler respondenter hade varit möjligt. Vi anser dock att valet av en kvalitativ metod var passande för vår studie. Omval av gymnasieprogram är en process och datan från en enkätundersökning riskerar därmed att bli för ytlig och svårtolkad. Med andra ord ger den inte samma möjlighet till djupgående förståelse som den valda kvalitativa metoden.