Prata om brottet

Innan resultatet för de individuella faktorerna presenteras kommer här en kortare förklaring till hur        respondenterna har fördelats in i olika grupper. Gällande kön var det en (1) respondent som        definierade sig som “annat”. Då studien önskade att undersöka om det fanns några skillnader i        attityder och känslor mellan “män” och “kvinnor” behandlades denna respondents svar som ett internt        bortfall i de resultat där kön var aktuellt. Uppdelningen av åldersgrupper har varit 18-29, 30-49, 50-64        och 65-85 i enlighet med SOM-institutets undersökning. Detta för att ha möjlighet att jämföra de båda        resultaten i analysdelen. I undersökningen var det dock endast en (1) respondent som var i        åldersgruppen 65-85. Hen tillhörde behandlingsgruppen. Utav denna anledning kan statistiken som        presenteras i diagrammen där åldersgrupperna jämförs verka missvisande. Gällande utbildning valde vi        att koda om våra variabelvärden till “hög” och “låg+medel”, då enkätundersökningen endast innehöll        en (1) respondent som var lågutbildad.  

4.2.1 Prata om brottet

När man slog ihop svarsalternativen “ganska troligt” och “mycket troligt” skilde det 10 procentenheter        mellan kontrollgruppen och behandlingsgruppen gällande påståendet om hur troligt det var att man       

skulle prata om brottet med vänner och familj. Behandlingsgruppen, det vill säga den grupp som läste        texten där gärningsmännens etnicitet nämndes, var mer benägna att prata om händelsen. När vi        kontrollerade för de individuella faktorerna såg resultatet annorlunda ut. 

Diagram 4:7 Kön; Prata om brottet

  Kommentar: I diagram 4:7 visas resultatet för påståendet “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj” när vi                                    kontrollerar för kön (kvinnor och män). Svarsalternativen som respondenterna hade att välja mellan var “inte alls troligt”,                                  “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. I diagrammet visas en sammanslagning av                              “ganska troligt” och “mycket troligt”. ​N = 97. 

När man tittade närmare på om det fanns någon skillnad mellan kvinnorna och männen i de bägge        grupperna gick det utläsa att den största effekten fanns bland de kvinnliga respondenterna. Mellan        kvinnorna i de bägge grupperna skilde det 15 procentenheter medan det var 6 procentenheter mellan        männen. Detta resultat visar att gestaltning av etnicitet har en större påverkan bland kvinnorna, de är        mer benägna att prata om ett brott där etniciteten på gärningsmännen nämns gentemot ett brott där        den inte nämns.  

Diagram 4:8 Ålder; Prata om brottet

  Kommentar: I diagram 4:8 presenteras resultatet för påståendet “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj”                                när vi kontrollerar för ålder. Svarsalternativen som respondenterna hade att välja mellan var “inte alls troligt”, “mindre                                  troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. I diagrammet visas en sammanslagning av “ganska troligt”                                och “mycket troligt”.​ N = 98. 

En annan individuell egenskap som studien behandlade var respondenternas ålder. Från detta resultat        gick det att utläsa att äldre människor är mer benägna att prata om händelsen med familj och vänner än        vad yngre människor är. Statistiken visade ingen större skillnad mellan kontrollgruppen och        behandlingsgruppen i de lägre åldrarna, medan man kunde se en stor skillnad, och ökning, i åldern        50-64 år. Där svarade hela 86 procent av respondenterna i behandlingsgruppen att det var “ganska        troligt” eller “mycket troligt” att de skulle prata om brottet, till skillnad från de 25 procenten som        angav samma svarsalternativ i kontrollgruppen. Detta resultat visar att de äldre respondenterna som        läste texten där gärningsmännens etnicitet nämndes skulle prata om brottet i högre grad än de som        läste den text där etniciteten inte nämndes. 

Diagram 4:9 Utbildning; Prata om brottet

  Kommentar: I diagram 4:9 presenteras resultatet för påståendet “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj”                                när vi kontrollerar för utbildning. Svarsalternativen som respondenterna hade att välja mellan var “inte alls troligt”,                                “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. I diagrammet visas en sammanslagning av                              “ganska troligt” och “mycket troligt”. ​N = 98. 

Man kunde utläsa ett tydligt resultat när man tittade närmare på utbildningsnivå gällande frågan om        att dela med sig av nyheten till nära och kära. De låg- och medelutbildade respondenterna i        behandlingsgruppen uppvisade ett större behov av att prata om händelsen än de låg- och        medelutbildade i kontrollgruppen. Här skilde det hela 20 procentenheter grupperna emellan, 22        procent i kontrollgruppen mot 43 procent i behandlingsgruppen svarade “mycket troligt” eller        “ganska troligt” på frågan. Bland de högutbildade fanns det också ett större behov av att prata om        brottet när etniciteten nämndes, men skillnaden var inte lika stor, 19 procent mot 26 procent.        Resultatet visar alltså att gestaltningen påverkade de låg- och medelutbildade respondenterna i högre        grad än den påverkade de högutbildade. 

Diagram 4:10 Politik; Prata om brottet

  Kommentar: I diagram 4:10 presenteras resultatet för påståendet “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj”                                när vi kontrollerar för politisk ställning. Svarsalternativen som respondenterna hade att välja mellan var “inte alls troligt”,                                  “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. I diagrammet visas en sammanslagning av                              alternativen “ganska troligt” och “mycket troligt”. ​N = 98. 

Den största skillnaden i denna fråga sett till politisk ställning uppenbarade sig bland de respondenter        som uppgav att de ställde sig politiskt neutralt. 18 procent i kontrollgruppen uppgav något av        svarsalternativen “ganska troligt” eller “mycket troligt”. I behandlingsgruppen visade denna siffra 36        procent. Bland de som ställde sig till vänster på den politiska skalan uppgav 15 procent av        kontrollgruppen och 30 procent av behandlingsgruppen något av dessa svarsalternativ medan det        enbart skilde 1 procentenhet mellan grupperna bland de som ställde sig politiskt till höger.        Gestaltningen av etnicitet gav alltså störst effekt bland de respondenter som ställde sig vänster eller        neutralt på den politiska skala, medan de som ställde sig till höger inte påverkades nämnvärt.  

Diagram 4:11 Nyhetskonsumtion; Prata om brottet

Kommentar: Diagrammet 4:11 visar resultatet för påståendet “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj”                              när vi kontrollerar för nyhetskonsumtion. Svarsalternativen som respondenterna hade att välja mellan var “inte alls troligt”,                                “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. I diagrammet visas en sammanslagning av                              “ganska troligt” och “mycket troligt”. ​N = 98.  

Bland de som uppgav att de tar del av nyheter i lägre grad i behandlingsgruppen fanns inte samma        behov av att prata om brottet som hos de som konsumerar nyheter mer kontinuerligt i samma grupp.        Bland de som svarade att de aktivt tar del av nyheter två gånger i veckan eller mer sällan var det ingen i        behandlingsgruppen som valde något av svarsalternativen “ganska troligt” eller “mycket troligt”.        Däremot uppgav 33 procent något av alternativen i kontrollgruppen. Bland de som konsumerar        nyheter oftare såg det dock annorlunda ut, här fanns det en stor effekt mellan kontrollgruppen och        behandlingsgruppen, och ett större behov att prata om händelsen när etniciteten nämndes gentemot        när den inte gjorde det. Bland de som uppgav att de aktivt tar del av nyheter tre till sex gånger i veckan        svarade 11 procent i kontrollgruppen och 36 procent i behandlingsgruppen något av alternativen        “ganska troligt” eller “mycket troligt”. De som konsumerar nyheter dagligen visade störst behov av att       

dela med sig av brottet när etniciteten nämndes, 42 procent i behandlingsgruppen mot 21 procent i        kontrollgruppen.  

Diagram 4:12 Intresse för kriminaljournalistik; Prata om brottet

  Kommentar: I diagram 4:12 presenteras resultatet för påståendet “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj”                                när vi kontrollerar för respondenternas intresse för kriminaljournalistik. Svarsalternativen som respondenterna hade att                          välja mellan var “inte alls troligt”, “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. I diagrammet                                  visas en sammanslagning av alternativen “ganska troligt” och “mycket troligt”. ​N = 98. 

Som en sista individuell faktor ville vi se om intresset för kriminaljournalistik hade någon påverkan på        respondenternas benägenhet att dela med sig av information om brottet till nära och kära. Här kunde        det utläsas att effekten var störst mellan kontrollgruppen och behandlingsgruppen bland de        respondenter som var minst intresserade av kriminaljournalistik samt de som var mest intresserade av        kriminaljournalistik. Bland de som inte var intresserade av kriminaljournalistik var de 0 procent av        kontrollgruppen och 25 procent av behandlingsgruppen som skulle prata om brottet. Mellan de som        var mycket intresserade av kriminaljournalistik skilde det 28 procentenheter mellan grupperna, där        behandlingsgruppen också var större.