Släcka eld med bensin
En experimentell studie om effekten av gestaltning av etnicitet i
nyhetsmedier
Put out fire with gasoline
An experimental study about the effects of ethnic framing in news media
Amanda Segerson & Sara Tidhult
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Medie- och kommunikationsvetenskap/Kommunikation & PR Kandidatuppsats 15 hp
Sammanfattning
Med grund i ett Sverige där främlingsfientligheten och stödet till Sverigedemokraterna, Sveriges enda högerextrema parti, har ökat de senaste åren var syftet med denna studie att undersöka effekten av gestaltning av etnicitet inom nyhetsjournalistiken. Inledningsvis fokuserar uppsatsen på att studera om publicering av en etnicitet påverkar vad människor har för känslor och attityder till ett brott. Därefter undersöker vi om eventuella effekter modereras när man kontrollerar för mediepublikens individuella faktorer såsom kön, ålder, utbildning, politisk ställning, nyhetskonsumtion och intresse för kriminaljournalistik.
Det teoretiska ramverket som har legat till grund för studien är Gestaltningsteorin och Effekten av gestaltning, tillsammans med tidigare forskning inom mediebevakning av etniska minoriteter och invandring. Statistik från SOM-institutet som visar ett ökat motstånd till invandring under de senaste åren har också använts vid utförandet av denna uppsats.
Studien har en kvantitativ ansats där ett webbexperiment med tillhörande enkät har använts som metod. 98 respondenter delades in i två grupper där de blev tilldelade varsin text om ett brott där den enda skillnaden var att den ena texten nämnde gärningsmännens etnicitet som utländskt medan den andra texten inte nämnde gärningsmännens bakgrund överhuvudtaget. Därefter fick deltagarna besvara en enkät bestående av totalt 25 frågor. Populationen som undersöktes var svenska medborgare.
Studiens resultat visade att respondenterna blev påverkade av gärningsmännens etnicitet. Detta tyder på att nyhetsmedias negativa gestaltning av invandrade har en effekt på mediepubliken. Bland annat kände respondenterna starkare negativa känslor, såsom ilska och rädsla, när gärningsmännens etnicitet nämndes. Däremot kunde man utläsa att respondenterna ansåg att brottet var allvarligare när gärningsmännens etnicitet inte framkom. Resultatet visade även att respondenternas individuella faktorer modererade effekten av nyhetsmedias gestaltning. De manliga respondenterna och de med lägre utbildningsnivå påverkades mest av gärningsmännens etnicitet.
Abstract
Based on a Sweden where xenophobia and support for Sverigedemokraterna, Sweden's only right-wing party, have increased in recent years, the purpose of this study was to investigate the effect of framing ethnicities in news media. Initially, the essay focuses on studying whether the framing on ethnicities affects what kind of feelings and attitudes people have towards a crime. Subsequently, the study aims to investigate whether individual factors such as gender, age, education, political position, news consumption and interest in criminal journalism have significance for the recipients' opinions.
The theoretical framework that has been the basis of the study is framing theory and the effects of framing theory, together with previous research in the fields of framing ethnicity minorities and immigration in the news media. Statistics from the SOM-institute which highlights increased resistance to immigration in Sweden in recent years have also been used in the execution of this essay.
The study has a quantitative approach and a web-based experiment with an associated survey has been used as a method. 98 respondents were divided into two groups, where they were each assigned a text about a crime where the only difference was that one text mentioned the perpetrator`s ethnicity as foreign, while the other text did not mention any information or details regarding the perpetrator`s ethnicity at all. Subsequently, the participants were asked to answer a survey consisting of a total of 25 questions. The population that the study wanted to investigate was Swedish citizens.
The results of the study showed that the respondents were influenced by the perpetrators' ethnicity. This indicates that the news media's negative image of immigrants has an effect on the media audience. Among other things, respondents felt stronger negative feelings, such as anger and fear, when the perpetrators' ethnicity was mentioned. On the other hand, it was clear that the respondents considered that the crime was more serious when the perpetrators' ethnicity was not mentioned. The results also showed that the respondents' individual factors moderated the effect of framing in news media. Male respondents and those with lower educational levels were most affected by the perpetrators' ethnicity.
Förord
Denna uppsats är författad av Amanda Segerson och Sara Tidhult. Vi tar båda lika stort ansvar för arbetets alla delar.
Vi vill rikta ett stort tack till alla som har bidragit till denna uppsats. Ett speciellt tack till alla ni som har valt att delta i vår studie, utan er hade detta arbete aldrig varit möjligt att genomföra. Tack till alla som har kommit med värdefulla tips och råd som har hjälpt oss längs vägen. Slutligen vill vi också tacka vår handledare, Johan Lindell, som med sin kompetens och sitt engagemang har väglett oss genom hela processen.
Karlstad, januari 2020
Innehållsförteckning
1. Introduktion 8 1.1 Problemområde 9 1.2 Syfte 9 1.3 Frågeställningar 9 1.4 Avgränsningar 10 1.5 Disposition 102. Teori och tidigare forskning 11
2.1 Medier och gestaltning 11
2.1.1 Gestaltningsteorin 11
2.1.2 Gestaltning och journalistik 12
2.1.3 Nyhetsmedielogiken 13
2.2 Medier gestaltar invandring/etnicitet 14
2.2.1 Svensk mediebevakning av invandring 16
2.3 Effekten av gestaltning 17
2.4 Individuella ramar som existerar i Sverige 20
2.5 Sammanfattning/Diskussion 21
3. Metod 23
3.1 Webbexperiment 23
3.2 Population och urval 23
3.2.1 Tillvägagångssätt 24 3.2.2 Beskrivning av stickprov 25 3.3 Datainsamling 25 3.3.1 Operationalisering 26 3.3.2 Beskrivning av text 26 3.3.3 Beskrivning av enkät 26 3.3.4 Svarsalternativ 30 3.4 Bortfallsanalys 30 3.5 Pilotstudie 30
3.6 Validitet, reliabilitet och generalisering 31
3.7 Forskningsetiska överväganden 32
4. Resultat 34
4.1 Effekter av mediegestaltning 34
4.2 Individuella faktorer 40
4.2.1 Prata om brottet 40
4.2.2 Intresse för gärningsmännens bakgrund 47
4.2.5 Rädsla för egen, eller andras, säkerhet 57
4.2.6 Orsak alkohol/droger 59
5. Analys och diskussion 64
5.1 Effekten av gestaltning 64
5.1.1 Prata om brottet 64
5.1.2 Intresset för gärningsmännens bakgrund 65
5.1.3 Ilska mot gärningsmännen 66
5.1.4 Rädsla 66
5.1.5 Brottets allvarlighetsgrad 67
5.1.6 Orsak till brottet 68
5.2 Individuella faktorer 69 5.2.1 Kön 69 5.2.2 Ålder 70 5.2.3 Utbildning 72 5.2.4 Politiskt ställningstagande 72 5.2.5 Nyhetskonsumtion 73 5.2.6 Intresse för kriminaljournalistik 74 5.3 Diskussion 75
6. Slutsatser och framtida forskning 79
6.1 Slutsatser 79
6.2 Brister och framtida forskning 80
7. Implikationer för samhället & arbets/yrkesliv 82
Diagramförteckning
Diagram 4:1 Prata om brottet 34
Diagram 4:2 Intresse för gärningsmännens bakgrund 35
Diagram 4:3 Brottets allvarlighetsgrad 36
Diagram 4:4 Ilska mot gärningsmännen 37
Diagram 4:5 Rädsla för egen, eller andras, säkerhet 38
Diagram 4:6 Orsaker till brottet 39
Diagram 4:7 Kön; Prata om brottet 41
Diagram 4:8 Ålder; Prata om brottet 42
Diagram 4:9 Utbildning; Prata om brottet 43
Diagram 4:10 Politik; Prata om brottet 44
Diagram 4:11 Nyhetskonsumtion; Prata om brottet 45 Diagram 4:12 Intresse för kriminaljournalistik; Prata om brottet 46 Diagram 4:13 Kön; Intresse för gärningsmännens bakgrund 47 Diagram 4:14 Ålder; Intresse för gärningsmännens bakgrund 48 Diagram 4:15 Politik; Intresse för gärningsmännens bakgrund 49
Diagram 4:16 Kön; Brottets allvarlighetsgrad 50
Diagram 4:17 Politik; Brottets allvarlighetsgrad 51
Diagram 4:18 Kön; Ilska mot gärningsmännen 52
Diagram 4:19 Ålder; Ilska mot gärningsmännen 53
Diagram 4:20 Utbildning; Ilska mot gärningsmännen 54 Diagram 4:21 Politik; Ilska mot gärningsmännen 55 Diagram 4:22 Intresse för kriminaljournalistik; Ilska mot gärningsmännen 56 Diagram 4:23 Kön; Rädsla för egen, eller andras, säkerhet 57 Diagram 4:24 Utbildning; Rädsla för egen, eller andras, säkerhet 58
Diagram 4:25 Kön; Orsak alkohol/droger 59
Diagram 4:26 Ålder; Orsak alkohol/droger 60
Diagram 4:27 Intresse för kriminaljournalistik; Orsak alkohol/droger 61
Diagram 4:28 Kön; Orsak bakgrund/uppväxt 62
1. Introduktion
2015 var det år då rekordmånga flyktingar tog sig till Sverige, och till andra länder i Europa, för att söka asyl. Under detta år tog Migrationsverket emot 163 000 asylsökande (Europaparlamentet, 2019). Konsekvenserna av de stora påtryckningarna ledde till att Migrationsverket inte kunde pröva asylärenden i samma takt som tidigare, och att lösa levnadsförhållanden för dessa människor blev en stor utmaning. Frågor om utbildning, kommunikationsmöjligheter och vardagliga bekvämligheter som IT-stöd och samhällsinformation behövde lösas under en extrem press, något som myndigheten aldrig tidigare utsatts för (Migrationsverket, 2016). Under denna extrema period påverkades både kommuner och landsting när asylboenden i rask takt öppnades runt om i landet. Nu skulle dessa, med kort varsel, stå för bland annat skola, hälso- och sjukvård och tandvård för de nyanlända (Regeringskansliet, 2017).
Mediernas rapportering i västerländska länder har sedan flera år tillbaka gestaltat händelser kopplat till migration och invandring på ett krisartat sätt. Invandrare avhumaniseras och liknas med naturkatastrofer och kriser (flyktingströmmen, flyktingvågen, flyktinghärjan etc.). Tidigare forskningsstudier visar också att mediernas gestaltning av dessa händelser anammas av publiken och åsikter som vanligtvis kopplas till mer högerextrema partier blir opinionens generella värderingar under perioder med mycket invandring (Van Dijk, 2016).
2019 visade att det nu hade ökat till 53 procent (Demker, 2019). Kan det vara så att negativa gestaltningar av invandring blir bensin till den låga som finns bland de som vill reducera invandring?
1.1 Problemområde
Enligt Van Dijks (2016) forskningsstudie har mediernas gestaltning en effekt på mediepubliken. Sett till denna teori borde det alltså finnas ett samband mellan medias negativa rapportering i Sverige om den så kallade migrationskrisen och människors åsikter och attityder gentemot invandrare.
Denna studie ska undersöka om det är så att människor tenderar att känna annorlunda för en situation där en utländsk etnicitet nämns gentemot när den inte gör det. Majoriteten av de studier som tidigare har gjorts inom ämnet har riktat in sig på att undersöka mediernas gestaltning av etniciteter genom kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser, det vill säga att man har undersökt hur etniciteter framställs i olika medier och texter (Graf, 2019). Med bakgrund i detta har vi istället valt att studera effekten av gestaltning och om, och isåfall hur, den negativa gestaltningen av invandrare i svensk nyhetsmedia påverkar mediepubliken.
1.2 Syfte
Vårt syfte är att undersöka om människors attityder och känslor gentemot ett brott skiljer sig åt beroende på om gärningsmännens etnicitet nämns i en text eller inte.
1.3 Frågeställningar
Studiens frågeställningar lyder:● Hur påverkar publiceringen av gärningsmännens etnicitet mediepublikens attityder och känslor till ett brott?
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsar sig till att undersöka effekten av gestaltning av etnicitet med hjälp av 98 deltagare uppdelade i två grupper. Grupperna fick ta del av var sin text, där den enda skillnaden var att den ena versionen nämnde gärningsmännens etnicitet och den andra inte gjorde det.
1.5 Disposition
I det inledande kapitlet presenteras teorier och tidigare forskning som legat till grund för uppsatsen. Metodkapitlet går igenom arbetets tillvägagångssätt samt diskuterar validitet, reliabilitet och etiska överväganden. Efterföljande kapitel presenterar undersökningens mest relevanta resultat, följt av ett analys- och diskussionskapitel som knyter samman resultaten med det teoretiska ramverket. I nästkommande kapitel återvänder vi till studiens syfte genom att redogöra för undersökningens slutsats, samt diskuterar studiens brister och framtida forskning. Avslutningsvis presenteras ett kapitel med implikationer för samhället och arbets/yrkesliv.
2. Teori och tidigare forskning
I detta kapitel kommer det teoretiska ramverket för uppsatsen att presenteras. Vi har även sammanställt tidigare forskningsrapporter som har gett oss författare en förförståelse för vårt ämne och som har hjälpt oss analysera studiens resultat.
2.1 Medier och gestaltning
Då studien önskade mäta effekten av etniska gestaltningar, och om dessa har någon påverkan på mottagare av nyhetsjournalistik var Gestaltningsteorin den mest väsentliga teorin för studien. Gestaltningsteorin gav oss en förståelse för hur olika typer av gestaltningar påverkar mottagare och vilka faktorer som har en betydelse för effekten av gestaltning.
2.1.1 Gestaltningsteorin
Entman (1993) har definierat konceptet av gestaltningsteorin, och menar att det är ett sätt att förstå kraften i en text och dess påverkan på mottagaren. Han beskriver gestaltning på följande sätt;
“To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communication text, in such a way as to promote a particular problem definition, casual interpretation, moral judgement, and/or treatment recommendation for the item described” (Entman, s. 52, 1993).
sätt, och detta beror mycket på kulturen som hen befinner sig i. Kulturen i detta sammanhang är det som beskriver de rådande normer och diskurser som pågår i sociala grupperingar (Entman, 1993).
Zoch och Molleda (2006) jämför begreppet gestaltning med ett fönster på ett hus. Ett fönster är placerat på ett sätt så att man endast ser en bit utav verkligheten utanför. Genom ett fönster på husets ena sida kanske man ser en väg med en parkeringsplats, medan man på husets andra sida ser en tomt med träd och annan grönska. På samma sätt fungerar gestaltning. Sändaren väljer strategiskt vilken information som mottagaren ska få ta del av, för att sändarens bild av situationen ska framträda och tolkas på samma sätt.
Chong och Druckman (2007) argumenterar för gestatlningsteorins huvudsakliga premiss. En situation kan alltid ses från olika perspektiv - och samma information kan gestaltas på olika sätt så att ett visst perspektiv blir belyst. Hur en människa skapar sig förståelse för en situation är en process som påverkas av hens tidigare värderingar och åsikter. De säger att “framing refers to the process by which people develop a particular conceptualization of an issue or reorient their thinking about an issue” (Chong & Druckman, 2007, s. 104) och menar då att gestaltningsteorin förklarar hur olika sociala verkligheter konstrueras och förstås av olika mottagare. Man kan se gestaltning ur både ett positivt och ett negativt perspektiv. Antingen kan man se det som en strategi att manipulera mottagaren till att tycka och tänka precis som avsändaren vill om en situation. Eller så kan man se det som en neutral process där sändaren skapar mening i informationen, och hjälper mottagaren att ta till sig det relevanta i situationen (Chong & Druckman, 2007).
2.1.2 Gestaltning och journalistik
Gestaltningsteorin är en av de mest framträdande teorierna inom nyhetsjournalistik och dess effekt på mediepubliken (Strömbäck, 2012). Enligt Strömbäck (2012) utgår gestaltningsteorin från två observationer;
2. Den information människor anser är bilder av verkligheten är egentligen mediernas bild av verkligheten. Ju mer beroende man blir av medier när det handlar om information, desto mer mottaglig blir man för mediernas gestaltning, det vill säga mediernas bild av verkligheten (Strömbäck, 2012).
I Strömbäcks (2012) forskningsstudie om journalistik och politik, argumenterar han för att de journalistiska gestaltningarna fungerar som olika ramverk för mottagaren. Dessa ramverk är till för att vägleda mottagaren om hur verkligheten förstås, och för att filtrera bort alternativa tolkningar av verkligheten. Trots att det är allmänt känt att journalistiken ska förhålla sig objektivt, argumenterar han emot denna objektivitet och hävdar att begreppet ofta misstolkas. Enligt Strömbäck (2012) handlar objektivitet inte om att journalisten som individ ska förhålla sig objektiv till fakta - det handlar snarare om vilka metoder journalisten har för att samla in, bearbeta och sprida fakta. Han menar att journalistens egna tolkningar och analyser behövs för att ge mottagaren en meningsfull bild av situationen, men hävdar att man som journalist ska vara tydlig när informationen övergår från att vara beskrivande till tolkande.
Resultat från Strömbäcks studie (2012) visar klart och tydligt att nyhetsrapporteringen om samhällsfrågor spelar en central roll i vilken information som finns tillgänglig för mediepubliken. Genom nyhetsrapporteringen påverkar olika typer av gestaltning mottagarens världsuppfattning, och därmed även åsikter, attityder och handlingar i olika situationer (Strömbäck, 2012).
2.1.3 Nyhetsmedielogiken
Nyhetsmedielogiken syftar till det som skapar högt nyhetsvärde för en nyhet. Nyhetsvärdet har stor betydelse för vad en journalist kommer att rapportera om och hur nyheten kommer gestaltas (Strömbäck, 2019). Nyhetsvärderingar hänvisar till den process som bidrar till att producera nyheter med stort nyhetsvärde. Några faktorer som journalister anser ha högst betydelse för vad som blir en nyhet eller inte är om en händelse är sensationell, oväntad, dramatisk och spännande (Strömbäck, 2019).
Några andra exempel på faktorer som påverkar nyhetsvärdet är kontinuitet och negativitet. Kontinuiteten syftar på nyheter som redan finns med på mediernas dagordning och som på detta sätt har större chans att bli en nyhet av värde. Negativiteten syftar på att människor har en tendens att komma ihåg och uppmärksamma negativa nyheter i större grad än positiva nyheter, vilket innebär att negativa nyheter har ett större nyhetsvärde (Strömbäck, 2019).
Nyhetsmedielogiken styrs av det som Entman (1993) definierar som kulturen. Vad som till exempel är dramatiskt och spännande beror på de rådande normerna och värderingarna i samhället, samt vad mottagarna anser är oväntat. Lever man i ett område med hög kriminalitet kanske inte ett inbrott hör till det oväntade. Bor man däremot i ett lugn område kanske ett inbrott skakar om hela grannskapet. Journalistiskt arbete anpassas efter kulturen, och hur journalisten väljer att gestalta en händelse beror till stor del av vilka nyheter som får högt nyhetsvärde enligt medielogiken.
2.2 Medier gestaltar invandring/etnicitet
Mediernas rapportering i västerländska länder har sedan flera år tillbaka gestaltat händelser kopplat till migration och invandring på ett krisartat sätt (Van Dijk, 2016). Invandrare avhumaniseras och liknas med naturkatastrofer och kriser (flyktingströmmen, flyktingvågen, flyktinghärjan etc.). Van Dijks (2016) forskningsrapport om medier och rasism visar resultat på att medias rapportering av dessa händelser anammas av mediepubliken. Han menar att åsikter som vanligtvis kopplas till mer högerextrema partier, till exempel viljan att reducera invandring, blir generella värderingar under perioder med hög invandring.
(regering, migrationsverket etc.) inte kan besvara vid önskat tillfälle - exempelvis var invandrare ska bo, hur de ska lära sig landets språk och hur många som ska få komma in i landet - uppstår det en osäkerhet som leder till rädsla hos allmänheten. Medierna möter denna oro genom att publicera nyheter om invandring gestaltat som kriser (Esses et al., 2013). Esses et al. (2013) förklarar att medierna bidrar till denna inställning hos befolkningen då negativa nyheter har större nyhetsvärde hos publiken än positiva.
Enligt Esses et al. (2013) spelar mediernas gestaltning av invandrare en stor roll gällande hur den politiska debatten om migration kommer att formas. Deras resultat visar att porträtteringen av immigranter i västländer de senaste tio till femton åren har visat en allt mer negativ bild. Den gestaltade bilden som medierna har presenterat av invandrare har enligt Esses et al. (2013) utformas för att sprida panik bland allmänheten och få invandrare att se ut som en invasion. Då nyhetsmedier oftast är allmänhetens enda källa till nyheter kring detta ämne, är det endast deras gestaltning av frågan som kommer att belysas och mottas. Att belysa ett ämne ur endast en synvinkel för med sig konsekvenser. Esses et al. (2013) menar att invandrare avhumaniseras. De porträtteras och beskrivs som primitiva varelser med brist på moral, självkontroll och civil uppfostran. Detta bidrar i sin tur till att de associeras till individer utan kapacitet att känna komplexa känslor, vilket bygger en barriär mellan medborgare och invandrare. Det blir på så sätt svårare att relatera till de människor som flyr från krig. Det skapar ett “vi” och ett “dem”-samhälle, där “de” kommer och invaderar “vårt” land och förbrukar “våra” tillgångar.
större nyhetsvärde. En intressant aspekt som de tar upp är att journalisternas egna verklighetsuppfattning kan komma att påverka hens arbete. Ter Wal et al. (2005) menar att journalister har lite förståelse för andra ursprung än sitt eget, och att de då lättare blir påverkade av hur andra nyhetsmedier gestaltar en situation.
2.2.1 Svensk mediebevakning av invandring
Graf (2019) argumenterar för att Sverige historiskt sett har gestaltats som “drömlandet”. Resultat från tidigare forskningsstudier som har hanterat just detta område visar att medias gestaltning av invandring till Sverige har vinklats på ett sätt som har skapat en klar bild av invandrare som ett hot mot denna harmoniska drömbild (Graf, 2019). Rapporteringen av invandring till Sverige har kontinuerligt förknippat invandrare till problem och brott - eller som offer i sina hemland. Trots att själva “offerbilden” av invandrare inte skapar en hotfull känsla, hjälper sådan gestaltning till att skapa ett “vi” och ett “dem”-samhälle. Invandrare, och specifika etniska minoriteter, blir på så sätt avvikande från den rådande normen - och för att bevara den svenska harmonin blir lösningen att invandring måste reduceras (Graf, 2019).
Medierapporteringen från migrationskrisen 2015 har analyserats i flera europeiska länder. Resultaten visar att den svenska mediebevakningen var mer positiv än i till exempelvis Norge och Danmark. Men om man enbart tittar på den svenska mediebevakningen, utan att ställa gestaltningen i jämförelse med andra länder, ser man att bilden inte alls var övervägande positiv. Kvalitativa innehållsanalyser av ledarsidor under denna period visar att det var få artiklar som hade en positiv vinkel på invandring, och att negativa gestaltningar har ökat tydligt under årens gång (Graf, 2019).
att de övervägande artiklarna var neutrala, ser man tydligt att de negativa gestaltningarna var överlägsna de positiva. Av resultatet kan man även utläsa att den negativa gestaltningen ökade, och var som störst, under 2015 - då migrationskrisen i Sverige inträffade. Bolin et al. (2016) hävdar att svensk dagspress har lagt fokus på just asylinvandring och inte annan sorts invandring (exempelvis anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring). Detta i sig skapar en orättvis bild av invandringen i Sverige.
En slutsats som Bolin et al. (2016) drar i sin analys är att medierna har spelat en central roll i debatten om invandringspolitik, och att utrymmet för invandringsfrågor har ökat över tid. Det finns även skillnader över hur tidningarna gestaltar invandring. Författarna menar att man kan dra en koppling till tidningarnas ställningstagande angående invandring och hur de ställer sig i position till vad som kan liknas med politikens vänster- och högerskala. Aftonbladet och SvD står på olika kanter av denna skala medan DN och Expressen förhåller sig mer centralt (Bolin et al., 2016).
2.3 Effekten av gestaltning
Det är allmänt känt att majoriteten av allmänheten idag får tag på information om pågående händelser från nyhetsmedierna (Shehata, 2010). Hur olika problem och frågor gestaltas av medier kommer därför ha en betydande roll för allmänhetens attityder och åsikter om dessa frågor. Shehata (2010) menar att medieeffekter kan handla om att människors åsikter, känslor och handlingar har påverkats av vad som publiceras. Han menar dock att nyhetsmedia främst har en påverkan på vad människor vet och tänker om ett ämne, och att medieeffekter inte i första hand påverkar värderingar och handlingar.
För att mäta effekten av olika typer av gestaltningar måste man titta på hur mediepubliken påverkas av vad som gestaltas, och om en viss typ av gestaltning ändrar attityder hos mottagarna. Enligt Scheufele (1999) finns det två olika koncept inom gestaltningsteorin som beskriver två olika anledningar till effekten av gestaltning; de mediala ramarna och de individuella ramarna.
organisationens perspektiv och hjälper publiken att sortera och förmedla relevant information enligt organisationens befintliga verklighetsbild (Scheuefe, 1999).
Med de individuella ramarna menar Scheufele (1999) den verklighetsuppfattning som mediepubliken har med sig innan de möter den gestaltade nyheten. Dessa ramar kan vara långvariga värderingar som styrs av exempelvis politisk ställning, och kortvariga värderingar som är mer situations- och normstyrda. Dessa individuella ramar styr hur publiken uppfattar olika typer av händelser som gestaltas. Dessa två ramar påverkar varandra, och i en modell skapad av Scheufele (1999) beskriver han sambandet mellan de mediala ramarna och de individuella ramarna, och att man inte bör se gestaltning som en envägskommunikation - utan istället som en process där sändare påverkar mottagare och vise versa.
Scheufele (1999) pratar om hur gestaltning fungerar från medier till publik. Han menar att olika typer av gestaltningar skapas mellan nyhetsredaktionerna befintliga värdegrund (de mediala ramarna) och journalisterna som formar nyhetsartiklarna. Dessa gestaltningar mottas sedan av publiken som möter informationen med sina egna individuella ramar. Det finns, enligt Scheufele (1999), fem faktorer som kommer att påverka journalistens gestaltningsarbete. Det är (1) de sociala normerna och värderingarna som råder i samhället, (2) påtryckningar och begränsningar från nyhetsredaktionen, (3) påtryckningar från yttre intressenter, (4) journalistiska rutiner för att producera nyheter med högt nyhetsvärde, och till sist (5) journalistens egna politiska och ideologiska värderingar. Utifrån dessa faktorer blir det enkelt att se gestaltning som en cirkulerande process där alla aktörer, på ett eller annat sätt, påverkar varandra. Något som Scheufele (1999) trycker på är även att journalisten blir den aktör som har vågmästarrollen i gestaltningsteorin, och då måste man ha i åtanke att journalisten själv styrs av sina egna individuella ramar och de sociala normerna som råder i samhället.
inom nyhetsjournalistik har en viss effekt på individens åsikter, men att effekten inte var densamma för alla individer.
En intressant aspekt som Shen (2004) tar upp i sin analys är att människor är selektiva när det gäller att ta till sig information.
“In using media to make sense of the world, people are not always passive or dumb. Individuals do not necessarily flip-flop their attitudes because of the accessibility of media cues or frames when they are called upon to make judgements.” (Shen, s.412, 2004).
Man bör alltså ha i åtanke att inte dra alla över samma kam - man måste se den individuella påverkan av gestaltningens effekt hos enskilda individer. Det skulle, enligt Shen (2004), vara felaktigt att säga att de flesta i regel påverkas av gestaltning. Människors individuella värderingar och attityder kommer att styra vad man tar till sig i en situation. Shehata (2010) argumenterar också för denna premiss då han menar att nyhetsmedia först och främst påverkar vad människor vet om ett ämne, och inte att olika gestaltningar styr individers åsikter (2010).
Chong och Druckman (2007) gjorde en analys av gestaltningens effekt på publiken och såg intressanta beteendemönster som förklarar hur människor förhåller sig till gestaltad information. Enligt deras resultat tenderar individer som har starka åsikter om en specifik fråga inte vara mottagliga för gestaltningar som ifrågasätter deras syn på saken. Däremot har dessa individer en förmåga att lättare ta till sig gestaltningar som bekräftar vad de redan tror. Det är alltså, enligt Chong och Druckman (2007), svårare att bryta befintliga åsikter när mottagaren är väl insatt i ämnet och redan har skapat sig en bild av situationen.
ramarna - mottagarna kommer alltid att bemöta de mediala ramarna med sina individuella ramar, och därefter göra en bedömning ifall gestaltningen av en situation går ihop med de egna värderingarna.
En intressant aspekt som Shehata (2010) tar upp i sin forskningsstudie om medieeffekter, är att människor idag har ett mycket stort utbud av nyheter och medier att välja mellan och att individen på så sätt blir mer selektiv när det gäller informationskällor. Detta stärker Chong & Druckmans (2007) argument att det kan vara svårt att bryta befintliga värderingar. Om den grupp som är väldigt insatta i ett ämne får välja vilken information de ska ta del av är då sannolikheten stor att de kommer ta till sig gestaltningar som bekräftar det som de redan vet. Nyheter som gestaltar en händelse på ett annat sätt kommer dessa människor då inte bry sig om, och på så sätt skapar denna grupp starka åsikter som med tiden kommer vara oerhört svåra att ändra på.
2.4 Individuella ramar som existerar i Sverige
Som tidigare nämnt är det vanligt att den allmänna opinionen tenderar att anamma åsikter som vanligtvis anses vara mer högervridna under en så kallad migrationskris. Detta då mediernas negativa rapportering påverkar mediepubliken (Van Dijk, 2016). Resultat från en forskningsstudie gjord av Rydgren (2008) visar att människor som är skeptiska mot invandring har en tendens att rösta på extremhögerpartier, men att det nödvändigtvis inte betyder att dessa människor är främlingsfientliga eller rasistiska. Den primära faktorn till att människor vänder sig till högerextrema partier är att de är missnöjda med migrationspolitiken och anser att man borde reducera invandringen. Den sekundära faktorn är främlingsfientlighet (Rydgren, 2008).
Då hade andelen personer som ansåg att det var ett bra förslag att reducera invandring ökat till 53 procent, alltså en ökning med 13 procentenheter på tre år.
Motståndet till att ta emot flyktingar varierar mellan personer i befolkningen. Det är främst individuella faktorer så som kön, ålder och utbildningsnivå som har visat skilja sig åt. Den faktorn som sticker ut främst är utbildningsnivå. Ju högre utbildning man har desto mindre håller man med om förslaget att ta emot färre flyktingar. Siffrorna från 2018 visar att de som har läst på högskola eller universitet håller med till 41 procent om förslaget att reducera invandringen, medan de som endast har en grundskoleutbildning håller med till 68 procent och de med gymnasial utbildning instämmer till 60 procent. Om man tittar på ålder så har denna statistik skilt sig åt mer under årens gång. Äldre människor, som i början av undersökningsperioden var mindre benägna att hålla med om förslaget, är idag den åldersgrupp som främst instämmer med att Sverige borde ta emot färre invandrare. Statistiken ser ut som följer: 16-29 år 46 procent; 30-49 år 48 procent; 50-64 år 57 procent och 65-85 år 59 procent. Mellan män och kvinnor kan man se att män instämmer i högre grad till förslaget att minska invandringen, 59 procent till skillnad från kvinnornas 48 procent (Demker, 2019)
2.5 Sammanfattning/Diskussion
Nyhetsmedia spelar en central roll i hur allmänheten får tag på information samt vilka frågor som kommer lyftas fram och bli aktuella debatter (Strömbäck, 2012). Hur ett problem gestaltas i nyhetsmedia kommer därför, enligt tidigare teorier, påverka mediepublikens åsikter och känslor kring olika frågor (Entman, 1993; Sheufele, 1999; Van Dijk, 2016; Esses et al., 2013). Men nyhetsmediernas gestaltningar påverkar individer på olika sätt, och flera forskare hävdar att effekten av gestaltning snarare beror på mediepublikens individuella ramarna än de mediala ramarna (Shen, 2004; Shehata, 2010).
gestaltning, då de under en kort tid har ändrat ställning i invandringsfrågan (Van Dijk, 2016; Esses et al., 2013; Graf 2019).
3. Metod
I detta kapitel presenteras metod och studiens tillvägagångssätt. Kapitlet tar upp population och urval, datainsamling, operationalisering samt diskuterar validitet, reliabilitet och etiska överväganden.
3.1 Webbexperiment
Denna studie syftar till att undersöka om det finns några skillnader i mottagarens attityd till ett brott beroende på om texten man läser gestaltar gärningsmännens etnicitet eller inte. För att undersöka effekten av gestaltning genomfördes studien med en kvantitativ undersökning - ett webbexperiment med tillhörande enkät. Kjellberg & Sörqvist (2015) beskriver metoden experimentet som ett test, prov eller försök där man som forskare genomför en förändring och sedan utvärderar effekterna av denna förändring för att försöka lokalisera ett orsakssamband. För att kunna besvara frågeställningen om publicering av gärningsmännens etnicitet påverkar människors attityder och känslor kring ett brott krävdes en jämförelse mellan två situationer, två så kallade betingelser. Genom att ställa två situationer mot varandra kan man undersöka om gestaltningen påverkar mottagaren. Det är dock viktigt att dessa betingelser inte skiljer sig åt på annat sätt än det som önskas mäta (Kjellberg & Sörqvist, 2015). I denna studie var dessa betingelser en text där gärningsmännens etnicitet nämndes, samt en text där etniciteten inte gick att utläsa. Etniciteten var det enda som skilde texterna från varandra, då det var just effekten av denna förändring som studien önskade studera. De olika grupperna i studien benämns som kontrollgrupp och behandlingsgrupp, där den sistnämnda gruppen är den som blev exponerad för gärningsmännens etnicitet.
3.2 Population och urval
behandlingsgruppen, var det fördelaktigt att ha många deltagare i undersökningen (Kjellberg & Sörqvist, 2015). Via Facebook skickades en förfrågan ut till 120 potentiella deltagande ur vårt eget kontaktnät, 106 stycken av dessa valde att medverka i undersökningen. Därefter delades deltagarna in i två lika stora grupper med hjälp av en internetbaserad slumpgenerator (random.org). Verktyget användes för att undvika selektionseffekter, det vill säga att det skulle vara något annat än just slumpen som avgjorde vem som hamnade i vilken grupp. Genom användning av en slumpgenerator, i kombination med att ha många deltagare, minskade risken för att de olika grupperna skulle skilja sig åt gällande individuella egenskaper (Kjellberg & Sörqvist, 2015). Av de 106 personer som tackade ja till att delta i studien var det 98 stycken som besvarade enkäten innan sista svarsdag, dessa personer blev då ett så kallat stickprov från den population som undersöktes (Kjellberg & Sörqvist, 2015), det vill säga svenska medborgare.
Enligt tidigare forskning tenderar människor att sympatisera mer med högervridna partier under tider då migrationen i ett land är hög (Van Dijk, 2016). Mellan valåren 2014 och 2018 var SD det parti som ökade mest procentuellt, och statistik visar att de som främst sympatiserar med partiet är män (Valmyndigheten, 2019). Detta gjorde kön till en av de viktigaste ovidkommande variablerna i vår studie. Det var en faktor som inte kunde lämnas åt slumpen då vi ville se om attityden gentemot etniciteter skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Vi ville alltså utesluta en obalans i just denna variabel, därför gjordes en så kallad balansering (Kjellberg & Sörqvist, 2015), det vill säga att kvinnor och män slumpades var för sig så att grupperna skulle bestå av lika många personer från vardera kön.
3.2.1 Tillvägagångssätt
Efter att respondenterna slumpmässigt hade delats in i de olika grupperna skickades text och enkät ut till var och en, återigen via Facebook där all kontakt med deltagarna ägde rum. Det bifogades också en beskrivning som förklarade att texten skulle läsas i lugn och ro innan frågorna i enkäten besvarades samt ett stort tack för att de valt att delta. Respondenterna fick en vecka på sig att utföra undersökningen. Dagen innan sista svarsdag skickades en påminnelse ut för att fånga upp de som ännu inte hade besvarat enkäten. Två dagar efter den sista svarsdagen stängdes möjligheten att delta i undersökningen.
3.2.2 Beskrivning av stickprov
Fördelningen mellan de individuella faktorerna såg ut som följer mellan de 98 deltagarna i studien: (Kön) Män: 45 st; Kvinnor: 52 st; Annat: 1 st. (Ålder) 18-29 år: 66 st; 30-49 år: 20 st; 50-64 år: 11 st; 65-85 år: 1 st. (Utbildning) Högutbildade: 66 st; Medelutbildade: 31 st; Lågutbildade: 1 st. (Uppväxt) Södra Sverige: 57 st; Mellersta Sverige: 39 st; Norra Sverige: 1 st. (Politisk ställning) Höger: 33 st; Neutral: 25 st; Vänster: 40 st.
Gällande vilken politisk fråga som var den viktigaste för respondenterna just nu hamnade miljö och klimat i topp då 31 stycken av de svarande angav det alternativet. På andra plats kom skola och utbildning då 15 stycken av respondenterna ansåg att den frågan var den absolut viktigaste. De andra alternativen placerade sig enligt följande: Lag och ordning: 13 st; Landets ekonomi: 11 st; Sjukvård: 8 st; Invandring/Integration: 8 st; Jobb/sysselsättning: 5 st; Annat: 4 st; Äldreomsorg: 2 st; Pensioner: 1 st. Av respondenterna var det 43 stycken som uppgav att de aktivt tar del av nyheter dagligen. 32 stycken menade att de konsumerar nyheter 3-6 gånger i veckan, medan 23 stycken svarade mer sällan eller upp till två gånger i veckan på samma fråga. På påståendet om respondenten i fråga är intresserad av kriminaljournalistik var svaren som följer: Instämmer helt: 13 st; Instämmer i högre grad: 36 st; Instämmer i lägre grad: 40 st; Instämmer inte alls: 8 st; Vet ej/Obestämd: 1 st.
Det totala stickprovet, som ett resultat av bekvämlighetsurval, visade att vissa grupper var över- eller underrepresenterade. Till exempel utgör respondenter i åldern 18-29 år cirka 67 procent av de svarande och hela 67 procent var också högutbildade. Vidare diskuteras detta i kapitel 6 - brister och framtida forskning.
3.3 Datainsamling
3.3.1 Operationalisering
Respondenterna ombads att läsa den bifogade texten innan de besvarade frågorna i enkäten. Texten handlade om ett brott där ett pågående inbrott avbryts av grannarna som till följd av detta blir misshandlade. Det som skilde sig åt mellan texterna som de båda grupperna fick ta del av var att den ena nämnde gärningsmännens utländska ursprung medan den andra inte gjorde det. Enkäten bestod av 25 frågor, där de första 17 handlade om åsikter angående texten de just läst och de sista sju frågorna var personliga frågor om respondenten själv. Enligt Trost & Hultåker (2016) ska individuella frågor placeras sist i en enkät för att respondenten inte ska tappa fokus, då de frågorna nämligen anses vara tråkigare och ofta kräver mindre eftertanke för att besvaras.
3.3.2 Beskrivning av text
Texten som valdes ut till experimentet har sin grund i en artikel hämtad från aftonbladet.se (bilaga 1). Texten är dock till stor del ändrad för att passa bättre till ändamålet. Det togs bland annat bort irrelevant fakta och texten kortades ned för att läsaren inte skulle riskera att tappa fokus. Platsen ändrades från Stockholm till Karlstad där studiens författare är bosatta, det vill säga att samtliga respondenter har en koppling till någon som bor i staden. Det var också viktigt att brottet i sig inte var för allvarligt, då till exempel ett mord antagligen hade rört upp starka känslor hos samtliga respondenter, oavsett vilken etnicitet gärningsmännen hade. Gärningsmännen beskrivs i båda texterna som tre stycken män i 25-årsåldern. För att mäta effekten av etniciteten lades det till några enstaka ord i beskrivningen av gärningsmännen i den text som tilldelades behandlingsgruppen - med ursprung från Syrien. Texten i sin helhet finns i bilaga 2.
3.3.3 Beskrivning av enkät
blir istället medierna källan till vad man tycker och tänker om dessa (ter Wal, d’Haenens & Koeman, 2005).
På fråga nummer tre önskade studien att mäta vilken allvarlighetsgrad respondenterna ansåg att brottet hade. Frågan utformades “Jag anser att detta brott var:” med svarsalternativen “mycket lindrigt”, “lindrigt”, “allvarligt”, “mycket allvarligt” och “vet ej/obestämd”. Efterföljande påstående var “Jag tycker det är viktigt att gärningsmännen blir dömda”. Även denna fråga önskade att mäta om det fanns någon skillnad mellan kontrollgruppens och behandlingsgruppens tycke om brottets allvarlighetsgrad. Tycker man att det är viktigt att gärningsmännen blir dömda indikerar det på att man anser att brottet var grovt. Denna fråga önskade även mäta respondenternas känslor om gärningsmännen - huruvida de förtjänar straff eller inte. Om behandlingsgruppen och kontrollgruppen gav olika svar på denna fråga skulle det kunna ge en inblick om respondenterna känner mer eller mindre negativitet gentemot gärningsmän med gestaltad etnicitet oavsett om själva brottet är detsamma.
Näst på tur stod tre påståenden som önskade mäta respondenternas känslor till brottet, detta genom att ställa frågor om rädsla, ilska och sympati. Dessa påståenden var “Efter att ha läst om brottet känner jag mig rädd att det kan hända mig eller någon i min närhet”, “Efter att ha läst om brottet känner jag ilska mot gärningsmännen” samt “Efter att ha läst om brottet känner jag sympati för offret”. Tidigare forskning visar att rädsla kan uppstå när man är rädd för att mista sin egen position i samhället, det vill säga att man tror att invandrare ska komma och göra den egna livssituationen sämre (Esses et al., 2013). Med dessa frågor hoppades vi kunna se om det faktiskt fanns en oro och rädsla bland respondenterna och om den ökar när etniciteten nämns, som den enligt tidigare forskning bör göra.
mäta om det fanns något samband med respondenternas känslor om brottet och hur de värderade brottet.
Nästkommande sju frågor, som också var de sista gällande att mäta respondenternas attityder, handlade om anledningen till att brottet inträffade. Här fick respondenterna avgöra i vilken grad det var troligt att gärningsmännen begick brottet av en specifik anledning. Den sista frågan var en öppen fråga där respondenterna hade möjlighet att lägga till en annan orsak. “Hur troligt är det att gärningsmännen utförde brottet på grund av att de var påverkade av alkohol/droger?”, “Hur troligt är det att gärningsmännen utförde brottet på grund av att de är involverade i gängkriminalitet?”, “Hur troligt är det att gärningsmännen utförde brottet på grund av sin bakgrund/uppväxt?”, “Hur troligt är det att gärningsmännen utförde brottet på grund av att de var ute efter pengar?”, “Hur troligt är det att gärningsmännen utförde brottet för att hämnas?”, “Hur troligt är det att gärningsmännen utförde brottet på grund av grupptryck?” samt “Om du tror att brottet utfördes av annan anledning, vänligen skriv nedan”. Tidigare forskning visar att media har en tendens att avhumanisera invandrare vid stora migrationskriser i olika västländer. Att gestalta invandrare på detta sätt leder till ett “vi” och “dem”-samhälle där man tror att invandrare är mindre kapabla att känna komplexa känslor och att de har svårt att anpassa sig efter landets kultur och värderingar (Van Dijk, 2016). Utifrån denna forskning ville studien undersöka om det fanns några skillnader mellan grupperna om vad de trodde att anledningen till brottet var, och ifall anledningen till brottet skilde sig åt beroende på om gärningsmännens etnicitet nämndes i texten eller inte.
mediepubliken redan tror sig veta om händelsen är det svårare att nå ut till de som redan har starka åsikter om ett ämne. Med dessa frågor avsåg studien att undersöka om det fanns ett samband mellan hur ofta respondenterna tar del av nyheter, samt om de är insatta i just kriminaljournalistik, och om de påverkas av gestaltningen av etnicitet.
I de två nästkommande frågorna önskade vi ta del av respondenternas politiska åsikter. För att ta reda på detta bad vi deltagarna svara på frågan “Inom politiken brukar man prata om vänster- och högerinriktning. Var skulle du positionera dig själv på en sådan skala?” med svarsalternativen” klart till vänster”, “något till vänster”, “varken vänster eller höger”, “något till höger” samt “klart till höger”. Frågan “Vilken politisk fråga är viktigast för dig just nu?” ställdes också, där svarsalternativen valdes ut utifrån en undersökning gjord av Novus (2019) där just dessa frågor ansågs vara viktigast. Svarsalternativen på denna fråga blev därför: “sjukvården”, “invandring/integration”, “lag och ordning”, “skola och utbildning”, “miljö och klimat”, “äldreomsorg”, “landets ekonomi”, “pensioner”, “jobb/sysselsättning”, “skatter och annat”. Som tidigare nämnt visar forskning att en period med mycket invandring, tenderar att få en större del av allmänheten att sympatisera med mer högervridna och nationalistiska värderingar (Van Dijk, 2016). Därför var det aktuellt att ha med frågor som handlade om politisk ställning och viktiga politiska frågor, då vi önskade undersöka om dessa faktorer kunde ha ett samband i denna studie.
3.3.4 Svarsalternativ
Samtliga frågor i enkäten, förutom två, var strukturerade. Det vill säga att frågorna hade fasta svarsalternativ (Trost & Hultåker, 2016). De två frågor som i enkäten var öppna var frågan om ålder och frågan om respondenten trodde att det kunde finnas någon annan anledning till att brotten begåtts. Här lämnades en kortare rad så att de själva skulle kunna skriva. Alla beroende variabler var uppstrukturerade med fem svarsalternativ, där deltagarna antingen fick svara på i vilken grad de instämde med påståendet i fråga eller svara på hur troligt något var. De oberoende variablerna hade fler svarsalternativ, men de var fortfarande fasta för att undvika svårigheter vid inmatning av data.
3.4 Bortfallsanalys
Inget bortfall på själva enkäten var möjlig då Google formulär, där undersökningen ägde rum, har en funktion där respondenten måste välja ett svarsalternativ för att kunna slutföra undersökningen. Det innebär att studien inte hade något internt bortfall. Trots att varje fråga krävde ett svar bör respondenterna inte ha känt sig tvingade att besvara en fråga med ett specifikt svar då alternativet “vet ej/obestämd” fanns på de flesta frågor. Däremot hade studien ett externt bortfall. Av de 106 personerna som accepterade förfrågan att delta i undersökningen var det totalt 98 personer som besvarade enkäterna, 49 personer i varje grupp. Detta innebär att det externa bortfallet var totalt åtta (8) personer, det vill säga 7,54 procent.
3.5 Pilotstudie
3.6 Validitet, reliabilitet och generalisering
Kvantitativa undersökningar är oftast inte intresserade av kortsiktiga förändringar, utan av långsiktiga. Detta innebär att det egentligen inte bör spela någon roll om man besvarar en enkät idag eller imorgon. Men genom att ge respondenterna samma förutsättningar så förhöjs undersökningens validitet. Dessa förutsättningar innebär till exempel att de får besvara samma frågor i en liknande miljö och vid samma tidpunkt på dygnet (Trost & Hultåker, 2016). Samtliga respondenter i vår studie har fått besvara samma frågor, det enda som har skiljt sig åt är texten de har fått ta del av, den där gärningsmännens etnicitet nämns eller den där den inte gör det. Denna studie har dock varit webbaserad, det vill säga att texten och enkäten har skickats ut via internet. Trots att vi som författare har uppmanat respondenterna att besvara frågorna i lugn och ro när de har tid har vi inte haft möjlighet att kontrollera de yttre förhållandena på samma sätt som vi hade kunnat göra i en miljö där vi själva valt plats och tidpunkt. Detta gör att risken finns att studien har en relativt låg intern validitet då vi inte vet om ovidkommande variabler har påverkat respondenterna att svara som de gör, till exempel att de kan ha varit trötta då de besvarade enkäten (Kjellberg & Sörqvist, 2015). Däremot har undersökningen en hög ekologisk validitet i den aspekt att respondenterna har befunnit sig i en vardagsmiljö där de själva känner sig trygga, och där de normalt sett tar del av nyheter. De har alltså kunnat utföra studien utan att känna press från oss som undersökningsledare (Kjellberg & Sörqvist, 2015).
Precision är viktigt i frågan om reliabilitet, det vill säga att respondenten uppfattar frågan korrekt. Genom att använda enkla ord och meningar så minskar risken för missuppfattningar. Man bör alltså undvika negationer och krångliga ord (Trost & Hultåker, 2016), något som vi var noggranna med i uppbyggnaden av vår text och enkät. Vi tog till oss feedback i samband med pilotstudien där vi ändrade variabler för att de skulle bli lättare att uppfatta. Ur denna aspekt har vår studie en hög reliabilitet.
För att generalisera utifrån en population krävs det en stor mängd deltagare som representerar populationen man har valt att undersöka. Det säkraste sättet att åstadkomma ett representativt urval är att göra ett slumpmässigt sådant, där alla människor ur den specifika populationen har möjlighet att komma med i studien. I experimentella undersökningar är det dock vanligast att man gör bekvämlighetsurval av praktiska skäl (Kjellberg & Sörqvist, 2015). Denna studie kan därmed inte uttala sig om populationen som studerats, det vill säga svenska medborgare. Deltagarna var för få till antalet samt utvalda från vårt eget kontaktnät. Då studien inte har ett slumpmässigt urval eller gör anspråk på att uttala sig om alla i den utvalda populationen har statistisk signifikans i tabellerna inte någon relevans för denna undersökning.
3.7 Forskningsetiska överväganden
Kjellberg och Sörqvist (2015) nämner också att relationen till deltagarna i ett experiment kan vara ett etiskt problem. Om man som deltagare känner den som utför experimentet kan man känna sig tvingad att delta, eller tro att man förväntas svara på ett visst sätt. Respondenterna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och ingick i vårt eget kontaktnät. Detta kan innebära att svaren som de angav inte var helt sanningsenliga, speciellt med tanke på vårt känsliga ämne - gestaltning av etniciteter i samband med ett brott. Variablerna i enkäten var utformade för att ställa frågor om brottet och inte specifikt om gärningsmännens etnicitet, men det är inte helt orimligt att respondenternas relation till oss som författare kan ha påverkat hur de valt att svara.
4. Resultat
Detta kapitel innehåller de resultat som anses vara mest relevanta för att besvara studiens frågeställningar. I den första delen av kapitlet presenteras de svar som undersökningen kom fram till gällande den övergripande forskningsfrågan: “Hur påverkar publiceringen av gärningsmännens etnicitet mediepublikens attityder och känslor till ett brott?”. Den andra delen av kapitlet belyser den andra forskningsfrågan: “Förändras eventuella medieeffekter när vi kontrollerar för mediepublikens individuella faktorer?” där fokus ligger på kön, ålder, utbildningsnivå, politisk ställning samt nyhetskonsumtion och intresse för kriminaljournalistik. Vi har valt att avrunda decimalerna till heltal i brödtexten, medan diagrammen fortfarande visar resultatets exakta siffror.
4.1 Effekter av mediegestaltning
Diagram 4:1 Prata om brottet
Kommentar: I diagram 4:1 visas resultatet från påståendet: “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj”. Här ställs kontrollgruppens svar mot behandlingsgruppens svar. Respondenterna fick besvara frågan med något av följande svarsalternativ: “inte alls troligt”, “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. N = 98.
Enkätfrågan “Jag kommer prata om denna nyhet med vänner/familj” önskade att mäta intresset för brottet. Resultatet visade att behandlingsgruppen, det vill säga den grupp som tagit del av texten där etniciteten nämndes hade ett större behov av att prata med vänner och familj om det de läst. 31 procent menade att det var “ganska troligt” eller “mycket troligt” att de skulle dela med sig av händelsen, medan siffran var 20 procent i kontrollgruppen.
Diagram 4:2 Intresse för gärningsmännens bakgrund
Kommentar: Diagram 4:2 visar resultatet från påståendet: “Jag vill veta mer om gärningsmännens bakgrund”. De olika staplarna representerar kontrollgruppens och behandlingsgruppens svar. Respondenterna fick besvara frågan med något av följande svarsalternativ: “instämmer inte alls”, “instämmer i lägre grad”, “instämmer i högre grad”, “instämmer helt” eller “vet ej/obestämd”. N = 98.
nyfikna i jämförelse med behandlingsgruppen. 16 procent av kontrollgruppen svarade “instämmer helt” eller “instämmer i högre grad” medan siffran för behandlingsgruppen var 10 procent. Trots att effekten inte var stor så såg man en skillnad mellan grupperna gällande intresse för gärningsmännens bakgrund, som dessutom visar ett resultat med motsatt effekt till skillnad från föregående fråga. Människor är alltså mer benägna att prata om brottet med vänner och familj när gärningsmännens etnicitet nämns, men man är då inte lika intresserad att söka information på egen hand.
Diagram 4:3 Brottets allvarlighetsgrad
Kommentar: I diagram 4:3 visas resultatet från frågan om brottets allvarlighetsgrad. De olika staplarna representerar svaren från kontrollgruppen och behandlingsgruppen. Respondenterna fick besvara “Jag anser att detta brott var:” följt av dessa svarsalternativ: “mycket lindrigt”, “lindrigt”, “allvarligt”, “mycket allvarligt” eller “vet ej/obestämd”. N = 98.
stor, rent procentuellt, ansåg alltså gruppen som tagit del av den text där etniciteten inte nämndes att brottet var allvarligare.
Diagram 4:4 Ilska mot gärningsmännen
Kommentar: I diagram 4:4 visas resultatet från påståendet: “Efter att ha läst om brottet känner jag ilska mot gärningsmännen”. De olika färgerna på staplarna representerar kontrollgruppen och behandlingsgruppen. Respondenterna fick besvara frågan med något av följande svarsalternativ: “instämmer inte alls”, “instämmer i lägre grad”, “instämmer i högre grad”, “instämmer helt” eller “vet ej/obestämd”. N = 98.
Diagram 4:5 Rädsla för egen, eller andras, säkerhet
Kommentar: I diagram 4:5 presenteras resultatet från påståendet: “Efter att ha läst om brottet känner jag mig rädd att det kan hända mig eller någon i min närhet”. De olika staplarna representerar svaren från kontrollgruppen och behandlingsgruppen. Respondenterna fick besvara frågan med något av följande svarsalternativ: “instämmer inte alls”, “instämmer i lägre grad”, “instämmer i högre grad”, “instämmer helt” eller “vet ej/obestämd”. N = 98.
På påståendet om respondenterna kände rädsla för sin egen, eller för någon annans, säkerhet var det en större andel av behandlingsgruppen som upplevde rädsla i jämförelse med kontrollgruppen. 13 procent av de som fick ta del av texten där gärningsmännens etnicitet framkom uppgav att de kände rädsla till skillnad från de 8 procenten som kände detsamma i den grupp där gärningsmännens etnicitet inte nämndes. Även om skillnaden är relativt liten procentuellt mellan de båda grupperna så går det att utläsa att rädslan var större hos behandlingsgruppen.
Diagram 4:6 Orsaker till brottet
Kommentar: I diagrammet 4:6 presenteras kontrollgruppens och behandlingsgruppens svar på frågorna 11a till 11f i enkäten (se bilaga 3). Respondenterna fick svara på vad de trodde var orsaken till att gärningsmännen utförde brottet. De fick olika alternativa orsaker (se ovan) och skulle sedan svara om de trodde att det var; “inte alls troligt”, “mindre troligt”, “ganska troligt”, “mycket troligt” eller “vet ej/obestämd”. Resultatet i diagrammet visar respondenterna som svarade “ganska troligt” och “mycket troligt”. Dessa två svarsalternativ är sammanställda då det visar vilka orsaker som respondenterna tyckte var mest de mest troliga anledningarna till brottet. N = 98.
Den mest troliga orsaken till brottet enligt båda grupperna var pengar och den minst troliga orsaken var hämnd. Ställde man upp orsakerna i rangordning mellan grupperna kunde man se att det i stort sett såg likadant ut för både kontrollgruppen och behandlingsgruppen, med ett undantag. Kontrollgruppen ansåg att den näst största orsaken till brottet var gärningsmännens bakgrund/uppväxt medan behandlingsgruppen ansåg att den näst största anledningen var gängkriminalitet. Orsaken bakgrund/uppväxt skilde sig med 25 procentenheter mellan grupperna och gängkriminalitet skilde sig med 2 procentenheter. Något som även skiljde grupperna åt var orsaken alkohol/droger, denna orsak skiljde sig åt med 10 procentenheter mellan de båda grupperna.
Resultatet visade alltså att de som tog del av den text där etnicitet inte nämndes till största del trodde att orsaken till brottet handlade om pengar följt av bakgrund/uppväxt, medan de som tagit del av texten där etniciteten nämndes trodde att anledningen till brottet var pengar följt av gängkriminalitet.
4.2 Individuella faktorer
Som tidigare nämnt visar en undersökning från SOM-institutet att individuella egenskaper skiljer befolkningen åt gällande invandringsfrågan i Sverige. Resultatet visar att de som är mer positiva till minskad invandring i landet är människor med lägre utbildningsnivå, äldre människor samt majoriteten män (Demker, 2019). Dessa faktorer har legat till grund för studiens andra frågeställning; “Förändras eventuella medieeffekter när vi kontrollerar för mediepublikens individuella faktorer?” . I detta avsnitt har de effekter som hittades i den första frågeställningen ställts mot respondenternas individuella egenskaper för att undersöka om gestaltningens effekter modereras på något sätt. Förutom kön, ålder och utbildningsnivå har även politisk ställning, nyhetskonsumtion samt intresse för kriminaljournalistik undersökts.
Innan resultatet för de individuella faktorerna presenteras kommer här en kortare förklaring till hur respondenterna har fördelats in i olika grupper. Gällande kön var det en (1) respondent som definierade sig som “annat”. Då studien önskade att undersöka om det fanns några skillnader i attityder och känslor mellan “män” och “kvinnor” behandlades denna respondents svar som ett internt bortfall i de resultat där kön var aktuellt. Uppdelningen av åldersgrupper har varit 18-29, 30-49, 50-64 och 65-85 i enlighet med SOM-institutets undersökning. Detta för att ha möjlighet att jämföra de båda resultaten i analysdelen. I undersökningen var det dock endast en (1) respondent som var i åldersgruppen 65-85. Hen tillhörde behandlingsgruppen. Utav denna anledning kan statistiken som presenteras i diagrammen där åldersgrupperna jämförs verka missvisande. Gällande utbildning valde vi att koda om våra variabelvärden till “hög” och “låg+medel”, då enkätundersökningen endast innehöll en (1) respondent som var lågutbildad.
4.2.1 Prata om brottet
