Syftet med denna studie var att undersöka följande forskningsfrågor; (1) Hur påverkar publiceringen av gärningsmännens etnicitet mediepublikens attityder och känslor till ett brott? och (2) Förändras eventuella medieeffekter när vi kontrollerar för mediepublikens individuella faktorer?
6.1 Slutsatser
Hur påverkar publiceringen av gärningsmännens etnicitet mediepublikens attityder och känslor till ett brott?
Studiens resultat visar att gestaltning av etniciteter i nyhetsmedia har en viss effekt på mottagaren. Trots att effekten är mindre och större i olika frågor, kan man se att respondenternas åsikter och attityder skiljer sig åt i kontrollgruppen och behandlingsgruppen. De frågor som visade sig ha störst effekt var ilska mot gärningsmännen, hur troligt det var att man skulle prata om brottet efter att ha läst texten samt hur troligt det var att orsaken till gärningen handlade om gärningsmännens
bakgrund/uppväxt.
Förändras eventuella medieeffekter när vi kontrollerar för mediepublikens individuella faktorer? Vid kontroll för de individuella faktorerna hos respondenterna visade det sig att medieeffekten
modererades, mer eller mindre, i samtliga frågor som undersöktes. Samtliga individuella faktorer visade sig ha effekt i någon eller några av enkätfrågorna som kontrollerades. Det hittades dock inget tydligt mönster som gör att vi kan dra slutsatsen att någon specifik individuell egenskap gör att mottagaren blir mer lättpåverkad av mediernas gestaltning. Däremot kunde vi utläsa tendenser till att de manliga respondenterna tillsammans med de låg- och medelutbildade påverkades av den gestaltade etniciteten i högre grad än kvinnor och högutbildade gjorde.
Slutsatsen av studiens resultat är att mediepubliken till viss grad påverkas av gestaltning av etnicitet, men i slutändan är det de individuella faktorerna som spelar störst roll för vilka attityder och känslor man som mottagare har till ett brott.
6.2 Brister och framtida forskning
Något som har bidragit till att resultatet kan ifrågasättas, är urvalet av populationen. Studiens resultat
grundar sig på svar från 98 respondenter, vilket är ett antal som är för litet för att statistiken ska kunna
generaliseras utifrån svenska medborgare (studiens utvalda population). I framtiden skulle en utökad
undersökning kunna göras där fler respondenter deltar. Är deltagarantalet större betyder det även att
grupperna får större spridning när det gäller individuella faktorer som ålder, utbildning och
nyhetskonsumtion. I denna studie har vissa grupper varit överrepresenterade. Som tidigare nämnt var
övervägande respondenter högutbildade och tillhörde den yngre åldersgruppen, 18-29 åringar.
SOM-institutets undersökning visar bland annat att lågutbildade och äldre människor, det vill säga de
som är underrepresenterade i denna studie, har en mer negativ inställning till invandring (Demker,
2019). Kanske hade resultatet sett annorlunda ut om respondenternas individuella faktorer hade haft
en större spridning. Något annat vi som författare är väl medvetna om är att operationaliseringen och framställningen av
våra variabler hade kunnat göras bättre. Vissa av de frågor vi hade med i enkäten nämns inte alls i
resultat och analys, till exempel i vilket landskap våra respondenter var uppvuxna i samt vilken politisk
fråga de ansåg var viktigast just nu. Gällande uppväxt fick vi ingen spridning runt om i landet, då de
flesta var uppvuxna på våra egna hemorter. Här hade vi kunnat omformulera frågan till att istället
täcka om man var uppvuxen i till exempel en storstad, i en tätort eller på landsbygden. Färre
svarsalternativ tror vi hade passat bättre för studiens begränsade urval. Gällande den viktigaste politiska frågan ville vi fånga de som prioriterade invandringsfrågan, men då
endast åtta deltagare angav detta svarsalternativ blev även denna variabel irrelevant för resultat och
analys. För att få svar på vad vi egentligen ville undersöka med denna fråga hade vi istället kunnat haft
några utvalda politiska frågor (invandring inkluderad) och ställt dem som påstående där
respondenterna hade fått välja i vilken grad de instämde, till exempel; “Jag anser att
invandring/integration är en viktig politisk fråga”. Om vi hade haft ett påstående som detta hade vi
ha andra politiska frågor vid sidan av invandringen skulle det inte bli så uppenbart att det var just
denna fråga vi ville undersöka inställningen till. Något som har försvårat analysen och orsakat brister i resultaten är att en webbenkät inte kan svara på
varför respondenterna tycker som de tycker. Det är svårt att utläsa ifall respondenternas attityder beror
på den gestaltning som de blev exponerade för, eller om det beror på de individuella ramarna som de
har med sig sen tidigare. Framtida forskning bör därför fokusera på att ta reda på varför en individ
tänker och tycker annorlunda om ett brott när etniciteten nämns. Förslagsvis skulle detta kunna göras
med intervjuer eller fokusgrupper där respondenterna har möjlighet att förklara varför de tycker som
de gör. Man skulle då kunna uppnå ett mer fördjupat resultat och ha möjlighet att undersöka orsakssambanden mer ingående.
7. Implikationer för samhället & arbets/yrkesliv
Gestaltning av etnicitet i brottssammanhang påverkar mediepubliken. Bland annat visar denna studie att människor som läser en nyhet där gärningsmännens etnicitet framkommer tenderar att känna en större ilska mot förövarna än människor som läser om samma brott men med skillnaden att etnicitet inte kommer på tal. Detta i sig kan ligga till grund för vad en journalist bör lämna ut för information i sina texter. Om vi vill sträva mot ett samhälle där främlingsfientligheten minskar, bör en journalist tänka på hur etnicitet gestaltas i media. Om vi vill ha ett samhälle där människor inte vänder sig till högerextrema partier, är det viktigt att båda sidorna av myntet gestaltas. Att bara gestalta invandrare och etniska minoriteter i negativa sammanhang kommer, utifrån studiens resultat, ha en påverkan på mottagaren.
Utöver journalistiskt arbete kan denna studie ligga till grund för hur andra yrkesverksamma grupper
bör tänka i sin kommunikation. Då gestaltning av etnicitet väcker starka känslor hos vissa mottagare,
bör då även exempelvis kommunikatörer bli mer medvetna om i vilken kontext som etniciteter
gestaltas. För att bryta den stereotypiska bilden som finns av invandrare kan man även i
reklambranschen jobba aktivt för att inkludera fler etniska minoriteter, för att på så sätt få mottagare
av dessa budskap att se olika perspektiv av invandrare. Negativ gestaltning av etnicitet kan alltså vara en av anledningarna till att vi har en ökande
främlingsfientligheten i Sverige. Om vi vill ha ett samhälle där acceptansen växer och förtrycket
minskar mot utsatta etniciteter krävs det att nyhetsmedier och andra yrkesverksamma grupper lägger
en extra tanke bakom vad som gestaltas och inte. Trots att exempelvis en nyhetsartikel kan få högre
nyhetsvärde när den väcker starkare känslor, kan detta också elda på främlingsfientligheten och ge en gnista till högerextrema partier. Vi måste inse att man inte kan släcka eld med bensin.
Referenslista
Bolin, N., Hinnfors, J., & Strömbäck, J. (2016). Invandring på ledarsidorna i svensk nationell dagspress 2010–2015.
Chong, D., & Druckman, J. N. (2007). Framing theory. Annu. Rev. Polit. Sci., 10, 103-126.
Demker, M. (2019). Migrationsfrågorna som ideologisk lots: partipolitisering och polarisering.
Andersson, U., Rönnerstrand, B., Öhberg, P., & Bergström, A (Red), Storm och stiltje. (s. 421-431). Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Entman, R. M. (1993) Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of Communication. 43(4), 51-58.
Esses, V. M., Medianu, S., & Lawson, A. S. (2013). Uncertainty, threat, and the role of the media in promoting the dehumanization of immigrants and refugees. Journal of Social Issues, 69(3), 518-536.
Forsberg, O & Nilsson, C. (2018). Inbrott slutade i grov misshandel. Aftonbladet. Hämtad 2019-11-20, från www.aftonbladet.se.
Graf, H. (2019) Journalistiken, den etniska mångfalden och migrationen. Karlsson, M., & Strömbäck, J. (Red.), Handbok i journalistikforskning (2 uppl., ss. 311-3119). Lund: Studentlitteratur.
Kjellberg, A., & Sörqvist, P. (2015). Experimentell metodik för beteendevetare. Lund: Studentlitteratur AB.
Migrationsverket. (2016). Årsredovisning Migrationsverket 2015. Hämtad 2019-11-20, från:
%C3%85rsredovisning%202015.pdf
Novus group international AB. (2019). Viktigaste politiska frågorna. Hämtad 2019-11-05, från: https://novus.se/wp-content/uploads/2019/09/992f7c2e18abaf087dbbc677ba08a203.pdf
Regeringskansliet. (2017). Att ta emot människor på flykt - Sverige hösten 2015. Hämtad 2019-12-07, från:
https://www.regeringen.se/contentassets/e8c195d35dea4c05a1c952f9b0b45f38/hela-sou-201
7_12_webb_2.pdf
Rydgren, J. (2008). Immigation sceptics, xenophobes or racists? Radical right-wing voting in six west European countries?. European Journal of Political Research. 47: 737-765
Scheufele, D. A. (1999). Framing as a theory of media effects. Journal of communication, 49(1), 103-122.
Shehata, A. (2010) Media matter. The Political Influences of the News Media (Mid Sweden university studies, nr. 2010) Doktorsavhandling, Sundsvall: Mittuniversitetet.
Shen, F. (2004). Effects of news frames and schemas on individuals' issue interpretations and attitudes.
Journalism & Mass Communication Quarterly, 81(2), 400-416.
Strömbäck, J. (2012). Journalistiken och politiken. Nord, L., & Strömbäck, J. (Red.), Medierna och demokratin (2 uppl., ss. 263-289) Lund: Studentlitteratur.
Strömbäck, J. (2019) Journalistikens urval och nyhetsvärderingar. Karlsson, M., & Strömbäck, J. (Red.), Handbok i journalistikforskning (2 uppl., ss. 171-180). Lund: Studentlitteratur.
Ter Wal, J., d’Haenens, L., & Koeman, J. (2005). (Re) presentation of ethnicity in EU and Dutch domestic news: A quantitative analysis. Media, Culture & Society, 27(6), 937-950.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Valmyndigheten (2019) Valresultat 2018. Hämtad 2019-11-05, från:
https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2018/valresultat.html
Van Dijk, T. A. (2016) Racism and the press. New York. Routledge
Zoch, L. M., & Molleda, J. C. (2006). Building a theoretical model of media relations using framing, information subsidies, and agenda-building. Public relations theory II, 279-309.
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K., & Larsen, L.O. (2013). Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber.
Bilagor
Bilaga 1: Originaltexten
Denna text är hämtad från Aftonbladet.se.