Nedan följer en presentation av de skolor och aktörer som deltar i stu- dien. Uppgifterna som presentationen bygger på kommer från tre källor. Den första utgörs av intervjuer med aktörerna själva, där de berättar om de skolor där de har sin vardag. Den andra är en intervju med kommu- nens skolchefer och den tredje utgörs av anteckningar av mina intryck från besök vid respektive skolenhet i samband med att intervjuerna hölls med aktörerna. I och med att presentationen därmed till stora delar består av aktörernas egna berättelser, samt av komplement från skol- chefernas berättelser och forskarens egna observationer är presentat- ionen en subjektiv beskrivning, färgad av deltagarresurser som i samta- len påverkar vilken information som givits, hur den tolkats och vad som presenteras.
För att aktörerna i studien ska skyddas från identifiering har detal- jer återgivits sparsamt (Hammersley & Atkinson, 2007). Skolor och ak- törer beskrivs som grupper med inbördes skillnader, istället för att be- skrivas var för sig av denna orsak. Undantagen är kommunens mottag- ningsenhet och den rektor (chef) som vid tiden för studien arbetade där. Som resultaten senare ska visa finns ett värde i att särskilja mottag- ningsenheten från övriga skolor, vilket riskerar att även göra rektor vid enheten möjlig att identifiera. Rektor ME har godkänt sitt deltagande i enlighet med dessa omständigheter.
5.4.1 Skolorna
I kommunen där studien genomförts varierar skolornas erfarenhet av att undervisa nyanlända barn och har så gjort under lång tid. Vid vissa sko- lor har många lärare arbetat med nyanlända elever i flera decennier. Vid andra kan någon enstaka nyanländ elev ha tagits emot vid något tillfälle och då oftast barn som bor i hem där den ena föräldern har svenska som sitt starkaste språk3. Skolornas personal har utöver det stått helt eller
nästan helt utan erfarenhet av nyanlända elever. Invandringen tilltog plötsligt och kraftigt till kommunen strax innan materialskapandet för studien och skapade köer av elever till vissa skolor och förutsatte att ansvaret för mottagande av nyanlända barn fördelades mellan fler sko- lor än tidigare. Detta kunde genomföras genom att nyanlända elever gavs busskort och skolplaceringar i andra områden än det egna bostads- området.
I studien deltar aktörer från sammantaget fem skolor och den cen- trala mottagningsenheten. Denna definieras formellt sett inte som skola, men betecknas så i den här texten av praktiska skäl. En av skolorna i studien har en majoritet av elever med utländsk bakgrund4 efter att un- der lång tid ha tagit emot nyanlända elever. Vid de övriga skolorna har mindre än tjugofem procent av den totala elevgruppen utländsk bak- grund. En av dessa skolor har lång erfarenhet av nyanlända elever, me- dan de övriga är relativt oerfarna gällande mottagandet av nyanlända elever. De två skolorna med lång erfarenhet skiljer sig från varandra genom att den ena ligger i ett socioekonomiskt utsatt område med en generellt sett hög arbetslöshet och en låg utbildningsnivå bland de bo- ende. Området består till stor del av hyreslägenheter, i utkanten av om- rådet finns ett villaområde, men merparten av de barn som bor där går enligt rektor i en annan skola. Andelen elever med utländsk bakgrund har de senaste åren ökat till att utgöra en majoritet. Den andra skolan med lång erfarenhet av nyanlända elever har alltid haft en liten procen- tuell andel elever med utländsk bakgrund och är belägen i ett område där få familjer med utländsk bakgrund bor.
På en skola beskrivs en ambition att lyfta fram olikheter i kultur och språk som en tillgång. Väggarna i skolans korridorer utanför klass- rummen är prydda av planscher med budskap på många olika språk. I
3 I texten används konsekvent ”starkaste språk” istället för modersmål eller första språk, vilka
är vanligt förekommande begrepp för att beskriva det språk som en person är mest förtrogen med. Här väljs ”starkaste språk” eftersom det blir allt vanligare att tala om att en person kan ha flera modersmål, liksom att det första språk en lärt sig inte nödvändigtvis är det starkaste.
lärargruppen finns många lärare som upplever sig ha gott om erfarenhet både av undervisning generellt och av arbete med elever med annan kultur- och språkbakgrund än majoritetssamhällets. På övriga skolor i studien syns inte mångfalden av språk och kulturer på liknande sätt.
Vid samtliga skolenheter utgör ämneslärare (bortsett från ämneslä- rare i ämnet modersmål) med annan kultur- och språkbakgrund än svensk en liten del av lärargruppen, om de alls finns representerade. Av de modersmålslärare och studiehandledare som arbetar på skolorna har ett fåtal anställning på respektive skola medan övriga hör till en central enhet och kommer därifrån till skolorna för sina undervisningstillfällen. Flera av skolorna har personer tillfälligt anställda genom arbetsmark- nadsåtgärder som kallas för ”nystartsjobb”. Dessa har inte utbildning för att arbeta i skolan, men blir tilldelade enklare åtaganden, som att vara extra stöd åt läraren i klassrum, matsal och på raster, men även åt nyanlända elever på skolbussen eller promenaden till och från skolan. Dessa nystartsanställda har något annat språk än svenska gemensamt med många av de nyanlända eleverna och fungerar därmed också i viss mån som studiehandledare under lektionerna.
Den centrala mottagningsenhet som här benämnts ”skola ME” är den verksamhet där nyanlända elever påbörjar sin väg in i svenska sko- lan. Enheten är belägen i ett område av företagsbyggnader avskild från andra grundskolor i kommunen. Mottagningsenheten består förutom av grundskoleverksamhet också av sfi-undervisning, vägledningscentrum, samhällsinformation, socialtjänst, arbetsförmedling och flera verksam- heter som nyanlända familjer är beroende av under den första tiden i Sverige. Vid enheten arbetar lärare och förskollärare tillsammans med studiehandledare som talar elevernas starkaste språk och modersmåls- lärare för att ge eleverna en introduktion till svensk skola. För att nyan- lända elever ska få delta i mottagningsenheten krävs en underskrift av den rektor som senare övertar eleven till sin skola, om godkännande av undervisning i särskild undervisningsgrupp.
Vid starten för den centrala mottagningsenhetens verksamhet arbe- tade två pedagoger i verksamheten som hade ett tiotal barn inskrivna åt gången. Ungefär fem år senare, vid tiden för studiens genomförande, hade verksamheten ökat så att ett femtontal lärare, förskollärare, studie- handledare och fritidsledare arbetade i verksamheten och kartlade och slussade ut hundratals elever under loppet av de två år då materialin- samlingen för studien genomfördes.
5.4.2 Rektorerna
Precis som skolorna i kommunen har olika lång erfarenhet av nyanlända elever, så har rektorerna det. Av dem kan en sägas ha lång erfarenhet av att både vara rektor och leda en skola som tagit emot många nyan- lända elever. En annan rektor arbetar på en skola där erfarenheten är lång av att ta emot nyanlända elever, men rektorn själv är relativt ny i sin roll och en tredje rektor har varit rektor under en kort period och arbetar vid en skola där endast ett fåtal nyanlända elever har tagits emot. En fjärde rektor har lång erfarenhet som rektor och den skola hen arbe- tar vid har också tagit emot nyanlända elever under många år, men alltid i mycket liten omfattning vilket ändå gör erfarenheten av sådant arbete liten.
5.4.3 Lärarna
Lärarna i studien har skiftande bakgrund och arbetsuppgifter. Några av dem har själva invandrat till Sverige från samma land som eleverna i studien. Dessa arbetar uteslutande med undervisning i ämnet moders- mål och studiehandledning. Av de lärare som är mentorer, klasslärare och ämneslärare i andra ämnen än ämnet modersmål har samtliga svenska som sitt starkaste språk. Deras erfarenhet av yrket skiftar. Flera av dem som har lång erfarenhet av att undervisa har också lång erfaren- het av att undervisa nyanlända elever, antingen i enskilda grupper, så kallade förberedelseklasser, eller i reguljär undervisningsgrupp. En av de intervjuade klasslärarna och tre av de intervjuade modersmålslä- rarna/studiehandledarna har inte genomgått lärarutbildning.
5.4.4 Eleverna
Eleverna i studien går i, eller ska börja i, år två till fem. De har alla sitt ursprung i samma land och har minst ett gemensamt språk, förutom svenska. Familjernas erfarenheter av och förhållande till skola varierar. Några av eleverna har aldrig tidigare gått i skola, medan några har många års erfarenhet av skolgång i något annat land. Någon har varit i Sverige endast ett par månader och precis börjat sina studier vid den centrala mottagningsenheten. Någon har varit i Sverige under ett par år och genomgått den första introduktionstiden och deltar vid tiden för stu- dien på heltid i en reguljär klass. För samtliga gäller att de började sina studier vid den centrala mottagningsenheten. Vid tiden för deras an- komst var invandringen till kommunen omfattande. Det bidrog till
platsbrist i skolverksamheterna som fick till följd att många elever ini- tialt fick vänta länge på att få börja i skolan. Den av aktörerna som vän- tade längst fick vänta i ungefär sex månader, enligt egen utsago. Den som väntade kortast säger att hen fick börja inom en vecka. Det betydde också att flera av eleverna fick stanna längre eller kortare tid i mottag- ningsenhetens verksamhet, än vad som varit planerat. Dessutom bidrog platsbristen till att flera av eleverna inte kunde börja i den skola som ligger närmast hemmet, utan erbjöds busskort under den första skolti- den för att kunna delta i undervisning vid en skola i någon annan del av kommunen. En av eleverna fick erfara platsbristen genom att inte kunna få börja vid samma skola som sina syskon.
De aktörer som ovan beskrivits har bidragit till studien genom att dela med sig av sina uppfattningar och erfarenheter av introduktions- verksamheten i intervjuer med mig. Nedan beskrivs den analysform som använts för att tolka utsagorna.