Del 1 – Presentation
All real living is meeting. And each meeting matters (Barad 2007, se Krantz 2016).
…Vår kropp är i första hand inte i rummet: den är till (est à) rummet (Merleau-Ponty 2000, s. 113).
Introduktion till problemområdet
Hur kan en pedagogs förhållningsätt till, förmåga att samverka med och relatera till rummet, föremålen/materian och platsen få betydelse för vilka lärprocesser som äger rum? Hur kan man diskutera den pedagogiska verksamhetens möjligheter att utvecklas genom att lyfta rummets och föremålens betydelse? De är problem som jag vill undersöka. Jag menar att genom att fundera över den betydelse rummet och föremålen/materian har för den pedagogiska verksamheten kan nya vägar till kunskapande uppstå.
Min studie innefattar en tentativ undersökning och tolkning av två filosofers, Karen Barad och Merleau-Ponty, syn på människan, rum och föremål/materia och ett prövande av vad som händer när jag tillämpar filosofernas begreppsvärldar på frågor om den fysiska miljöns betydelse och påverkan på den pedagogiska verksamheten.
Bergstedt, professor i pedagogik, menar att den teoretiska fysikern Karen Barad anser att alla kroppar, mänskliga som ting/föremål, ständigt skapas i ett görande och i ett pågående ”intra-agerande” (det vill säga kroppars beroende i relation till varandra) (Bergstedt 2016, s. 270).
Han menar att för Barad är det centralt att låta materian bli en aktiv del av görandet och att se
”materialitet” som en aktiv faktor (Bergstedt 2016, s. 270). Filosofen Maurice Merleau-Ponty menar att man informeras om föremålet och rummet genom varseblivningen och i mötet med föremålet bildas en grund av erfarenheter kopplad till det föremålet och rummet (Merleau-Ponty 2000, s. 13). ”Vi måste återfinna föremålets ursprung i själva kärnan av vår upplevelse…” (Merleau-Ponty 2000, s. 18).
Jag menar att man med utgångspunkt i Merleau-Pontys och Barads resonemang kan påstå att inom skolans verksamhet är rummet och de föremål som ryms inom det viktiga deltagare i de lärprocesser som möjliggörs och utformas. Materian/föremålen med vilka, enligt Barad, människan (lärare, pedagoger och elever) ”intra-agerar”, är i min tolkning av Barads teori aktiva faktorer i förhållande till lärande och kunskapande. Rummet och föremålen kan inkludera och
exkludera och de kan öppna eller stänga för processer. Föremålen och rummet är en plattform från vilken pedagogiska situationer tar form och utifrån vilka, som Merleau-Ponty menar, människan (lärare, pedagoger och elever) med sin kropp upplever och uppfattar verkligheten.
När individen samverkar/samspelar/samarbetar med rummet och föremålen görs de till medkonstruktörer i det pedagogiska landskapet. Den franske filosofen Lefebvre menar att rummet görs utifrån vilken betydelse man ger det, det skapas av sociala handlingar, relationer och maktspråk och blir på så vis en social produkt som i sin tur skapar mening (von Brömssen 2016, s. 63). Barad lyfter in ytterligare en aspekt av vad rummet och föremålen får för betydelse för det som tar form. Hon menar att alla kroppar, inklusive föremålen, skapas i ett intra-aktivt samspel (Barad 2012, s. 83). Benwell och Stokoe lyfter att det inte bara är människorna som gör rummet och platsen, rummet och platsen gör även människorna (von Brömssen 2016, s.
63). Genom denna introduktion av problemområdet illustreras något om de två filosofernas tankar om materia/föremål och rum och dess potentiella betydelse för fritidshemmet och skolan.
Syfte & frågeställningar
Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt i en läsning/tolkning av ett par texter av två filosofer använda deras teoretiska ram för att undersöka och diskutera vad en ny förståelse av rummets och föremålens/materians betydelse kan tillföra det pedagogiska arbetet på ett fritidshem och i skolan. Min avsikt är att föra en tentativ diskussion kring ämnet rum, föremål, och materialitet och dess relevans för elever såväl som för lärare och pedagoger.
Den centrala frågan för min studie är den följande. Vilken betydelse har föremålen/materian och rummet för lärandet i Barads och Merleau-Pontys teoretiska begreppsvärldar som de framträder i en läsning och tolkning av valda texter?
• Vilken relevans har föremålen/materian och rummet, i en tolkning av dessa tänkare, för de relationer som skapas?
• Vilken betydelse har kroppen och våra sinnen, i en tolkning av Merleau-Ponty, för vår upplevelse av rummet och platsen?
• Hur kan man lyfta fram och diskutera aspekter av lärandet utifrån de två teoretikerna?
Texten som följer är en presentation av de textmaterial jag har använt för att undersöka mitt problemområde. Först en redogörelse av de texter jag har använt mig av för att göra min tolkning av de två teoretikerna. Jag har använt mig av två texter skrivna av filosoferna själva.
Texten av Karen Barad är ett utdrag ur artikeln Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter från 2003. Urvalet är på 12 sidor och gjort av Martin Hultman som även översatt artikeln. Artikel med den svenska översättningen Posthumanistisk performativitet: mot en förståelse av vad materia betyder (Barad 2012) ingår som ett kapitel i boken Posthumanistiska nyckeltexter. Det är en kort text från en central artikel i Barads författarskap. Texten av Maurice Merleau-Ponty är valda kapitel ur boken Kroppens fenomenologi (Merleau-Ponty 2000) som är Merleau-Pontys avhandling som han la fram 1945 (Fovet 2000, s. 9). Den svenska översättningen av Kroppens fenomenologi motsvarar den första delen av Phénoménologie de la perception (s. 79–232) skriven av Merleau-Ponty (Fovet 2000, s. 10). Jag har inte läst hela boken utan jag har gjort ett urval genom att titta på rubrikerna och utifrån dem har jag valt ut intressanta delar i relation till mitt problemområde. Rubriker saknas i originalet, men har enligt översättaren William Fovet, hämtats ur den utförliga innehållsförteckningen (Fovet 2000, s. 11).
Jag har även använt mig av ytterligare två texter som beskriver Merleau-Pontys och Barads teorier. I relation till Merleau-Pontys teori har jag använt mig av kapitlet Merleau-Ponty:
Varseblivning och värld (Grøn 1987) i uppslagsboken Vår tids filosofi: Filosoferna. De filosofiska strömningarna (del 1). Texten relaterad till Barad är hämtad ur två kapitel, Interkulturella perspektiv: Från modern till postmodern pedagogik (Lorentz & Bergstedt 2016) samt Att bli till i mångverklighet: Ett posthumanistiskt perspektiv (Bergstedt 2016) och texten om Barad utgör endast en liten del av de två kapitlen. Kapitlen ingår i boken Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Jag har valt texterna i relation till den tidsram jag haft att förhålla mig till. Ingen av texterna beskriver Barads eller Merleau-Pontys syn på lärande och texterna relaterade till Barad beskriver inte heller Barads syn på rum och rumslighet.
Nu kommer en redogörelse av de textmaterial jag har använt för att göra min tillämpning av de två teoretikernas begreppsvärldar på. Textunderlaget utgörs av valda delar ur kapitlet Platsens pedagogik (von Wright 2011) skrivet av Moira von Wright som publicerats i boken Lärandets grunder – teorier och perspektiv samt en artikel, Det fysiska rummets betydelse i lärandet
(Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist & Kroksmark 2006) skriven av Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist och Kroksmark. Artikeln presenterades i vetenskapsrådets resultatdialog 2006 – forskning inom utbildningsvetenskap. Jag gör ingen analys av von Wrights och Alerbys m.fl. texter och jag presenterar inte heller deras argumentation i sin helhet utan jag använder dem som ett underlag för att applicera Merleau-Pontys och Barads begreppsvärldar på.
Metod
Svensson, delförfattare i boken Handbok i kvalitativa metoder, menar att teorin tillför en blick som gör att man kan ”…se något som just något” (Svensson 2015, s. 214). Genom att lyfta fram Barads och Merleau-Pontys teorier vill jag åskådliggöra rummet, föremålen/materian och platsen som just ”något”. Studien är en textstudie och tolkning av korta texter av eller om Merleau-Ponty och Barad som jag tillämpar på texter inom den svensk pedagogiska forskningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. Del 1 - presentation är en presentation av problemområdet, de texter jag använt och hur jag gått till väga. Del 2 – Två teorier innefattar ett tolkat urval av de två teoretikernas begreppsvärldar och en jämförelse mellan de båda. Del 3 - Tillämpning är en tillämpning av Barads och Merleau-Pontys begrepp och teorier på två texter som diskuterar lärandet och den rumsliga gestaltningen. Del 4 – Avslutning innehåller en sammanfattning av min tolkning av de två teoretikernas bidrag till problemområdet samt en avslutande reflektion kring forskningsfrågorna. Nu kommer en vidare förklaring av innehållet i del 2 och del 3 samt hur jag arbetat med dessa.
Del 2 omfattar en tentativ tolkning utifrån en utvald text per tänkare samt sekundärlitteratur och en tolkning av de två teoretikerna genom en jämförelse. I beskrivningen av Barads och Merleau-Pontys teorier har jag gjort ett urval av begrepp från vardera teoretikern som är relevanta för min studie. Avsikten med jämförelsen är att genom den föreslå en tentativ tolkning av lärandet utifrån filosofernas teoretiska ramar.
Det textmaterial jag valt som underlag för min tolkning av de två teoretikerna är korta texter och begränsad i sin omfattning. Därför vill jag vara tydlig med att mina anspråk på den tolkning jag gör är tentativ och ska ses i relation till de underlag jag arbetat med. Det som är specifikt med studien är den jämförelse jag gör mellan de två tänkarna i syftet att undersöka vad som händer när man tillämpar deras synsätt på frågor om materia/föremål, rum och lärande i skolan och på fritidshemmet.
problemområde genom att applicera begreppen på en text av Moira von Wright om lärande (von Wright 2011) och på en text av Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist och Kroksmark som behandlar det fysiska rummets betydelse för lärandet (Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist & Kroksmark 2006). Syftet med att använda mig av de två texterna är att se vad som händer när jag prövar Merleau-Pontys och Barads begreppsvärldar på von Wrights och Alerbys m.fl. texter. Jag har valt Alerby m.fl. text för att, utifrån Merleau-Pontys teori, resonera om den rumsliga gestaltningen och byggnadens påverkan på kroppen, sinnena och lärandet. von Wright text har jag valt för att den bjuder in till ett resonemang kring lärandet. Genom von Wrights text vill jag diskutera lärandet i förhållande till de två teoretikernas förståelse av rum och föremål/materia och utifrån den förståelsen aktualisera andra aspekter av lärandet. Jag avslutar del 3 med att tillämpa teorierna på ett empiriskt exempel av en situation i en skolmiljö som von Wright presenterar i sin text. I relation till de snäva tidsramarna har det inte funnits mycket utrymme till att söka fram textmaterialet. Studien skulle ha berikats genom att utvidga detta material med fler texter att tillämpa teorierna på.
Under arbetet med textmaterialet har jag många gånger tvekat inför min tolkning av de två teorierna. Jag har upplevt en tveksamhet inför valet att inte lägga mig för nära det ursprungliga materialet men inte heller för långt ifrån och ibland har jag lagt mig nära teoretikerns egna ord.
Det har varit en utmaning att tolka två komplexa teorier inom ramen av den tid jag haft att disponera. Jag gör inte anspråk på att förstå allt av det teoretiska material jag arbetat med utan jag vill betona att studien är en tentativ tolkning av dessa två teorier. I och med att jag endast valt en kort del (ca 1 s.) av von Wrights text som min utgångspunkt för min tillämpning blir texten tagen ur sitt sammanhang och sitt resonemang. von Wrights text kan, i min tolkning, ligga nära det resonemang jag kommer fram till i tillämpningen av de två teorierna. Jag valde att begränsa mig till endast en liten del av hennes text för att jag har använt texten som en utgångspunkt för hur man kan tala om lärandet. Om jag hade tagit in hela texten i min tillämpning hade jag behövt diskutera teoretikerna mot ytterligare en teoretiker eftersom von Wright i sin text har sin utgångspunkt i Meads teori om intersubjektivitet. Arbetet med studien har varit en kunskapande resa.
Relaterad forskning
Kommande text består av en kort presentation av exempel på tidigare forskning och litteratur som undersöker samma problemområde. Överskrifterna är namnet på den artikel eller det kapitel texten behandlar. Två av de texter jag presenterar (”Platsens pedagogik” och ”Det fysiska rummets betydelse i lärandet”) ingår i mitt textmaterial för min tillämpning.
”Platsens pedagogik”
Det här är den första texten som ingår i mitt underlag för min tillämpning av de två teorierna.
I kapitlet Platsens pedagogik (von Wright 2011) diskuterar Moira von Wright, professor i pedagogik, lärandet och dess olika delaspekter. Hon beskriver lärandet, lärarens uppdrag och vad som ingår i lärandets olika moment (von Wright 2011). von Wright lyfter den pedagogiska situationen och hur den kan förändra elever och pedagoger på olika sätt (von Wright 2011). von Wright diskuterar lärandet utifrån George Herbert Meads teori om intersubjektivitet och begreppet platsens pedagogik. Det centrala innehållet är att lärandet ingår i situationer som är kopplade till platser i vilka elever och pedagoger gör erfarenheter (von Wright 2011) och von Wright lyfter att det vi är måste sättas i förhållande till omgivningen (von Wright 2011, s.140).
Därför kan platsen bli viktig för elevers upplevelse av skolan.
”Rummet ramar in gemenskap, kontroll och sinnlighet”
Arkitekten och forskaren Inge Mette Kirkeby diskuterar i sin artikel samspelet mellan skolans fysiska ramar och det som äger rum inom dem (Kirkeby 2008, s. 38). Hon argumenterar för byggnaden som det som ska hjälpa till att förverkliga pedagogiken (Kirkeby 2008, s. 38). I artikeln beskriver hon sitt forskningsprojekt ”Skolen finder sted” (Skolan äger rum) som bygger på studier av facktidningen Arkitekten, observationer i skolmiljö och texter skrivna av filosofer (Kirkeby 2008, s. 38). Hon presenterar en analysmodell för samspel som består av en symbolisk formulering av fem rum. De fem rum Kirkeby presenterar är de följande: Det sociala rummet (där man är i samvaro, samarbete och ska socialiseras), Handlingens rum (ett fysiskt rum där förbindelserna med sakerna och platserna äger rum), Det beteendereglerande rummet (är en del av skolans maktstruktur och reglerar elevernas beteenden utifrån de rådande, skrivna som oskrivna, reglerna), Det betydelsebärande rummet (en representation, bild av samhället och det betydelser ett rum får utifrån dessa bilder) och Det stämda rummet (representerar det samspel som sker mellan människa och fysisk värld och som färgas av erfarenheterna) (Kirkeby 2008).
Kirkebys syfte med artikeln är att genom sin beskrivning av de fem rummen skärpa den
analytiska blicken för det samspel som sker mellan det ”som sitter i väggarna och det som händer mellan dem” (Kirkeby 2008, s. 43).
”Det fysiska rummets betydelse i lärandet”
Det här är den andra texten som ingår i mitt underlag för tillämpningen av de två filosoferna.
I artikeln Det fysiska rummets betydelse i lärande (Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist &
Kroksmark 2006) lyfter Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist och Kroksmark, forskare i pedagogik, filosofi, arkitektur och lärande den rumsliga gestaltningens betydelse i lärandet (Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist & Kroksmark 2006, s. 9, 11) och hur den rumsliga gestaltningen upplevs av läraren och eleven. I sin studie undersöker de 20 skolor från olika tidsepoker - sekelskiftet, 30-talet, 50-talet, 70-talet och 90-talet/senare (ibid, s. 9). Genom observationer, samtal (med lärare och elever) och dokumentation (fotografier och ritningar) studerar de skolans inre och yttre miljö och placerar sedan miljön i förhållande till dess omgivning (ibid, s. 9). De tittar på hur de olika epokerna avspeglas i skolornas placering, arkitektur, utformning/utseende och idé, (exempelvis pedagogiska influenser relaterade till epokerna) (ibid, s. 10). De sammanfattar sitt arbete med att betona att ”skolans rumsliga gestaltning samspelar med de människor som vistas där” (ibid, s. 12). De lyfter vikten som den rumsliga gestaltningen får för hur människorna inom byggnaderna rör sig och för vad som tillåts utifrån miljön (ibid, s. 12). De menar att människan påverkar och påverkas av den rumsliga gestaltningen i en växelverkan, att den rumsliga gestaltningen rymmer invanda konventioner som innebär begränsningar och möjligheter och att en byggnad inte bara åldras fysiskt utan även ur ett lärandeperspektiv (ibid, s. 12–13).
”Rum och plats i didaktiken. Om VAR-frågan i svensk didaktisk forskning och undervisning – exemplet digitala medier”
Andersson, fil. dr i pedagogik, argumenterar i denna artikel för att svensk didaktisk forskning behöver rikta mer fokus på didaktikens VAR-fråga (i förhållande till andra didaktiska frågor som vad, hur, varför) och analysera rummets och platsens betydelse i svensk didaktisk forskning och undervisning (Andersson 2012, s. 16). Andersson gör en innehållsanalys av rapporten Forskning pågår 2012 didaktik (ibid, s. 19) för att synliggöra tendenserna i svensk forskning. Denna, som Andersson kallar den, grova kategorisering av vilka projekt som beviljats forskningsstöd omfattar 24 projekt (forskarskolor och nätverksbyggande borträknat) (ibid). Det resultat Andersson presenterar framhåller att det var 22 av de 24 projekten som
fokuserade på HUR-frågans och VAD-frågan som fått forskningsstöd. Resultatet använder han sedan för att diskutera relevansen av VAR-frågan (ibid). Andersson lyfter även i sin artikel att man inom landets lärarutbildningar tenderar att använda läromedel som fokuserar på VAD och HUR-frågan (ibid, s. 19). I artikeln poängteras relevansen av att studera och analysera rummet och platsen för att dessa, som Andersson poängterar, gör alltid ”…anspråk på dess deltagare”
(Andersson 2012, s. 24).
Inledningsvis presenterar jag valda delar av de två filosofernas, Merleau-Pontys och Karen Barads teorier. Min avsikt är att presentera olika begrepp som jag valt ut, tolkat och som är aktuella för mina forskningsfrågor. En del av min tolkning ligger i att jag tagit bort
”komplicerade” delar i deras resonemang för att de öppnar upp för en alltför omfattande diskussion. Avslutningsvis gör jag en jämförelse mellan de två teorierna för att få fram olika dimensioner av lärandet. Karen Barad är fil.dr. i teoretisk fysik (Krantz 2016) och tillhör den posthumanistiska traditionen och Merleau-Ponty, filosof, var verksam från slutet av 30-talet och fram till början av 60-talet och tillhörde den fenomenologiska traditionen.
Nu en repetition av underlaget för min textanalys. Texten av Karen Barad är ett utdrag ur artikeln Posthumanistisk performativitet: mot en förståelse av vad materia betyder (Barad 2012) och texten av Maurice Merleau-Ponty är valda kapitel ur boken Kroppens fenomenologi (Merleau-Ponty 2000). Sekundärlitteraturen omfattar kapitlet Merleau-Ponty: Varseblivning och värld (Grøn 1987) skriven av Grøn samt delar av två kapitel skrivna av Lorentz och Bergstedt (Lorentz & Bergstedt 2016) och Bergstedt (Bergstedt 2016). Bergstedt är professor i pedagogik och undervisar i pedagogisk teori och filosofi mot posthumanistisk teoribildning och Lorentz är fil.dr. i pedagogik. Grøn är mag. Art. I filosofi.
Karen Barad – Agentiell realism
Karen Barad menar att det naturvetenskapliga och det sociala är sammanvävda och att man inte kan skilja på materiella och sociala handlingar utan de agerar tillsammans och skapas ihop (Lorentz & Bergstedt 2016, s. 39). Barad kallar sin teori för ”agentiell realism” (Hultman 2012, s. 73). ”Med en agentiell realistisk teori är materialitet en aktiv faktor i processen när materialitet skapas” (Barad 2012, s. 85). För att förklara vad hon menar med ”agentiell realism”
tar Barad avstamp i kvantfysikern Niels Bohrs teori om tingen. Barad och Bohr menar att om man ändrar något i en materiell kropp påverkas andra materiella kroppar oavsett om det är en person eller ett ting. I Bohrs undersökningar kunde han se att den observerade kroppen påverkas av den som observerar (Barad 2012, s. 80). Bohr menar att tingen inte har några inneboende gränser eller egenskaper inom sig (Barad 2012, s. 80). Medan Bohr har fokus på epistemologin (teorin om kunskapandet) har Barad sitt fokus på ontologin (teorin om varandet) (Barad 2012, s. 80). Onto-epistem-ologi är studier av kunskapspraktiker i vardande och genom dem kan man