PRESTATIONSMÄTNING  I  EN  KONCERN

Inom koncerner finns enligt Nilsson och Rapp (2005) behov av att säkerställa informationsutbyte mellan moder- och dotterbolag, med informationsutbyte avses i denna bemärkelse koordinering av information. Först då information flödar på ett effektivt sätt erhålls kunskap som möjliggör vidareutveckling av verksamheten (Chenhall, 2005). Chenhall (2005) belyser att information som flödar ska säkerställa att

samtliga delar i verksamheten relaterar till långsiktigt fastställda mål. Prestationsmätning utgör ett informationsverktyg som på kortare tidshorisont avser säkerställa bolags prestationer, vilket i sin tur ökar sannolikheten att strategier och långsiktiga mål infrias (Lohman et al., 2004). Kontroll av informationsutbyte mellan organisatoriska nivåer benämner Nilsson och Rapp (2005) som integrerad kontroll.

Fry och Smith (1987) liksom Nilsson och Rapp (2005) beskriver att kongruens inom en koncern handlar om verksamheten som helhet men också beroendeförhållanden mellan de organisatoriska nivåerna. Genom att eftersträva enhetlig prestationsmätning mellan koncern- och affärsnivå skapas möjlighet till gemensamt fokus och likartade prioriteringar (Nilsson & Rapp, 2005). För att samordna prestationsmätning krävs enligt Nilsson och Rapp (2005) insikt i bolagets miljö och uppbyggnad av interna strukturer. Lindvall (2011) beskriver komplexiteten av att utforma prestationsmätning detta då vederbörande enhet måste anpassa sig utefter ställda krav. Svårighet uppkommer vid förändring av vad som ska avrapporteras, detta då det enskilda bolagets önskemål ofta kan bli ett undantag för helheten vilket utgör ett hinder. Vidare förklarar Lindvall (2011) att varje förtag är unikt, därav är det till fördel om varje enskilt företag utformar sin prestationsmätning utifrån rådande situation. Lindvall (2011) menar att samordning av information och kunskap, är det svåraste att koordinera. Vid införsel av ett internsystem krävs fastställande av regler för klassificering och överföring av information som anses väsentlig. Viktigt är att informationen som förmedlas kan omvandlas till kunskap (Lindvall, 2011). Det är inte ovanligt att chefer försöker kompensera bristande insikt och kunskaper i verksamheten genom att utöka den administrativa kontrollen via ett ökat antal mätetal. Enligt Lindvall (2011) är en vanligt förekommande kritik att antalet mätetal ofta är för stort och förståelsen begränsad, detta kan få negativa konsekvenser för ekonomistyrningen.

Vid utformning av gemensam styrning inom en koncern belyser Nilsson och Rapp (2005) att utformningen underlättas då då dotterbolagen koncentrerar sig på samma typ av marknad och industri. Genom att inneha likartade framgångsfaktorer ökar chanserna till effektiv styrning på koncernnivå.

3.2.4  MÄTETAL  

Med hänsyn till Norton och Kaplans (1996) balanserade styrkort motiveras att rubriceringar åtfinns inom prestationsmätningen. I deras utformande styrkort presenteras följande dimensioner; finansiellt perspektiv, kundperspektiv, interna processperspektivet samt tillväxt- och lärandeperspektivet. Norton och Kaplans (1996) uppdelning har inspirerat hur fortsatt gruppering av mätetal kommer att presenteras. Då denna studie appliceras på en tillverkande koncern ansågs det nödvändigt med en förändrad benämning av interna processperspektivet. Genom att ersätta interna processperspektivet med benämningen ”produktion” förtydligas vilka sorters mätetal som innefattas. Avslutningsvis menar Norton och Kaplan (1996) att tillväxt- och lärandeperspektivet kan härledas till medarbetar- liksom förbättringsrelaterade mätetal såsom produktutveckling. Då lean, vilket av Pakdil och Leonard (2014) samt Kennedy och Widener (2008) förespråkar utvecklingsrelaterade mått, förordas en uppdelning av Norton och Kaplans rubricering till ”medarbetare” samt ”innovation och utveckling”. Följande rubriceringar kommer därav att att fortsättningsvis tillämpas; Finansiellt, Medarbetare, Kund, Produktion, Innovation & utveckling.

3.2.4.1  FINANSIELLT  

Finansiella mätetal avspeglar hur framgångsrikt ett företag kan generera intäkter. Ett vanligt förekommande mått är omsättning, vars utfall beror på hur väl bolaget har lyckats utnyttja sina tillgångar, samla kundfordringar samt sälja sina lager (Delen et al., 2013). Utöver omsättning framhävs kassaflöde och rörelsemarginal som betydande mått (Delen et al., 2013; Kaplan & Norton, 1996). Dessa mått finns illustrerade i ekvationerna 1, 2 och 3.

(1)

(2)

(3)

Kassaflödet syftar till att uppmärksamma in- och utflödet av monetära medel i företaget, detta genom att beräkna förhållandet mellan erhållna kundfordringar med kortfristiga skulder till leverantörer. För att öka lönsamheten är maximering av kassaflödet att

föredra, det vill säga korta betalningsvillkor till kund, men långa betalningsvillkor till leverantör (Kaplan & Norton, 1996). Vad gäller rörelsemarginalen gör Delen et al., (2013) en jämförelse med bruttovinstmarginalen (vilken även kan benämnas täckningsgrad). Det konstateras att bruttovinstmarginalen mäter hur ett företag kontrollerar sina kostnader medan rörelsemarginalen beskriver hur företaget kontrollerar driftkostnader tillsammans med övriga kostnader. Vidare förklaras rörelsemarginalen delge hur stor del av omsättningen som kvarstår för att täcka räntor, skatt och avskrivningar samt ge eventuell vinst. Genom att beräkna rörelsemarginal ges därav en klarare bild av bolagets lönsamhet. Lönsamhet kan vidare beskrivs som den ekonomiska effektiviteten i en verksamhet (NE). För att ett bolag ska vara konkurrenskraftig krävs en långsiktig lönsamhet vilket enligt Olhager (2013) beror på vilken kvalitet, leveransförmåga, kostnadseffektivitet samt flexibilitet bolaget erbjuder.

Matsumoto, Shivaswamy och Hoban (1995) har genomfört en studie där finansiella mätetal har utvärderats inom tillverkande företag. Syftet med studien var att granska vilka finansiella tal som är viktiga vid utvärdering av ett bolag, varav resultatet blev att mätetal med anknytning till tillväxttakten ansågs mest betydande. Detta kan exempelvis härledas till mått som påvisar ökade intäkter (Norton & Kaplan, 1996). Genom att tillämpa finansiella mätetal kan den ekonomiska situationen i bolaget utvärderas. Vid sviktande resultat ges indikation om problem i organisationen, vilket då är i behov att åtgärdas (Delen et al., 2013).

3.2.4.2  MEDARBETARE