Examensarbete
Standardiserad modell för prestationsmätning
inom en koncern
En fallstudie på
Emballator Plastics & Innovations AB
Författare:
Anna Stafström Josefin Lundberg Handledare:
Natalia Semenova Examinator:
Elin Funck Termin: VT16
Ämne: Ekonomistyrning
ABSTRAKT
Examensarbete, 30 hp, Civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet Fördjupning, Controller 4FE18E
Titel: Standardiserad modell för prestationsmätning inom en koncern – En fallstudie på Emballator Plastics & Innovations AB
Författare: Anna Stafström & Josefin Lundberg Handledare: Natalia Semenova
Examinator: Elin Funck
Nyckelord: Prestationsmätning, mål, strategi, målsättningar, lean, koncern, moderbolag, dotterbolag, konglomerat, mätetal, icke-finansiella mätetal
Bakgrund: Prestationsmätning utgör ett grundfundament i ekonomistyrning och avser styra i riktning mot långsiktiga mål. Vidare bör prestationsmätningen vara sprungen ur såväl långsiktiga mål som strategier där det på koncernnivå är av vikt att kongruens råder mellan moder- och dotterbolag. Vid utformning av en standardiserad modell för prestationsmätning måste hänsyn tas till rådande organisationsstruktur och företagsunika förutsättningar. Representerade mätetal avser påvisa kritiska områden med förhoppning att vidareutveckla verksamheten.
Problemdiskussion: Koncernen Emballator Plastics & Innovations utgör tillsammans med underliggande dotterbolag ett konglomerat med koncerngemensam lean-strategi.
Koncernen erhåller på månadsbasis rapporter över dotterbolagens prestationsmätning vilka upprättats utan direktiv ifrån koncernen och därmed är av särskiljande karaktär.
Ett behov har uppkommit att låta standardisera en modell för prestationsmätning som samtliga dotterbolag kan nyttja för att enklare kunna skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Prestationsmätningsmodellen skall vara standardiserad men samtidigt inte förbise företagsspecifika förutsättningar detta för att tillföra nytta på såväl koncern- som dotterbolagsnivå.
Syfte: Denna studie syftar att utveckla en standardiserad prestationsmätningsmodell till Emballator Plastics & Innovations, vilken tar hänsyn till koncernens konglomerat och lean-strategi. Utvecklad prestationsmätningsmodell ämnar skapa en övergripande bild samt tillföra nytta på såväl moder- som dotterbolagsnivå.
Metod: Detta är en fallstudie med kvalitativ ansats. Tillvägagångssätt för analys har varit av deduktiv karaktär där den teoretiska grunden i huvudsak baseras på vetenskapliga artiklar. Insamling av empiriskt material har erhållits via dokument samt intervjuer av övervägande semistrukturerad karaktär. Respondenter innefattar verkställande direktörer på koncern- liksom dotterbolagsnivå.
Slutsats: Kongruens mellan långsiktiga mål och strategier på Emballator Plastics &
Innovations och underliggande dotterbolag har identifierats. Med anledning av identifierad kongruens har förutsättningar funnits att utforma en standardiserad prestationsmätningsmodell. Väsentliga mätetal har utkristalliseras i avseende att skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Modellens utformning främjar konglomeratet.
ABSTRACT
Degree of Master Thesis, 30 ECTS, Linnaeus University Controller 4FE18E
Title: Standardized performance measurement within a corporation – a study based on Emballator Plastics & Innovations AB
Author: Anna Stafström & Josefin Lundberg Supervisor: Natalia Semenova
Examiner: Elin Funck
Key words: Performance measurement, objectives, strategy, lean, corporation, parent company, subsidiary, conglomerate, key performance indicators, non-financial
indicators.
Background: Performance measurement is a basic foundation in financial management and control, where the intention is to fulfill long-term objectives. Performance measurement should therefore be developed with consideration to long-term objectives and strategies. Consequently, there is a need of congruence between the parent- and subsidiary level. When developing a standardized model for performance measurement, the current organizational structure and conglomerate needs to be considered.
Represented key performance measurement aim to demonstrate the critical areas with the intention to influence improvements within the corporation.
Problematization: Emballator Plastics & Innovations, is a composition of underlying subsidiaries, characterized of conglomerate and lean-strategy. The corporation receives monthly reports of the subsidiaries’ performance measurement, which have been constructed without directives from the corporation and this resulted in reports of distinctive character. Consequently, the need of a standardized model of performance measurement with the aim to easier receive a comprehensive picture of the subsidiaries' overall performance has arisen. However, the remaining problem is how to develop a standardized performance measurement model, which is beneficial for both parent- and subsidiary level, without ignoring the conglomerate.
Purpose: This study aims to develop a standardized performance measurement model to Emballator Plastics & Innovations, where the corporations conglomerate and lean- strategy is taken into account. The developed performance measurement model intends to create an overall picture and bring benefits to both parent- and subsidiary level.
Methodology: This is a case study with a qualitative approach. Procedure for analysis has been of deductive character where the theory is mainly based on scientific articles.
Collection of empirical data has been obtained through documents and interviews with semi-structured character. Respondents include chief executives at parent- and subsidiary level.
Conclusion: Congruence between long-term objectives and strategies at Emballator Plastics & Innovations and subsidiaries has been identified. Regarding to the identified congruence, potentials to develop a standardized performance measurement model have been secured. Significant key performance measurements have been detected, this with aim to receive an overall picture of the subsidiaries' performance. Finally, the design of the model has been designed in consideration of the conglomerate.
Tack
Vi riktar ett stort tack till Emballator Plastics & Innovations med tillhörande dotterbolag; Lagan Plast, Växjöplast, Mellerud Plast och Tectubes för att ni ställt upp och gjort vår uppsats möjlig att genomföra. Ett speciellt tack till respondenterna Christian Silvasti, Håkan Larsson, Adam Airosto, Johan Andersson samt Anders Andersson för att ni avvarat tid och varit behjälpliga.
Vi vill även tacka vår handledare Natalia Semenova för din vägledning under uppsatsens gång. Slutligen vill vi tacka vår examinator Elin Funck samt opponenterna som under seminarietillfällena givit oss värdefull feedback.
Hjärtligt tack!
Anna Stafström Josefin Lundberg
Växjö den 23 maj 2016
BEGREPPSFÖRKLARING Affärsnivå - Dotterbolagsnivå
Decentralisering - Beslutsbefogenhet förflyttas nedåt i organisationen vilket innebär att större ansvar delegeras till chefer på lägre nivåer med förhoppning att öka kvaliteten i organisationen. Fallföretaget Emballator Plastics & Innovations utgör en decentraliserad organisation, där respektive dotterbolag har stor beslutsbefogenhet.
Dotterbolag - Ett bolag som styrs av ett annat bolag, benämnt moderbolag.
Ekonomistyrning - Avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess befattningshavare med intention att nå vissa ekonomiska mål.
Finansiella mätetal - Finansiella mätetal utgör eftersläpande utfall som ett resultat av utförda prestationer.
Icke-finansiella mätetal - Icke-finansiella mätetal är normalt orsaksrelaterade och driver finansiellt utfall. Exempel på icke-finansiella mått är: kundnöjdhet, reklamation och antal nya produkter.
Koncern - En grupp dotterbolag som styrs av ett gemensamt moderbolag.
Konglomerat - En företagsgrupp med sinsemellan olikartade verksamheter.
Kongruens – Överensstämmelse vilket i studien berör mål, strategier samt mätetal mellan koncern- och dotterbolagsnivå.
Lean - En långsiktig strategi vilken avser att minimera resursslöseri inom
arbetsprocesserna. Lean handlar om att effektivisera verksamheten genom ständiga förbättringar.
Långsiktiga mål - Långsiktiga målsättningar formuleras av högsta ledningen och ämnar fånga upp verksamhetens övergripande inriktning samt agera kontrollmedel genom att styra beteenden i önskvärd riktning. Långsiktiga målsättningar åtfinns på såväl moder- som dotterbolagsnivå, vilka bör samvariera.
Nedbruten dotterbolagsstrategi – Underordnad strategi till den övergripande dotterbolagsstrategin.
Prestationsmätning - Ett kontrollverktyg, bestående av en uppsättning finansiella och icke-finansiella mått, som avser att hjälpa organisationen att styra mot övergripande målsättningar.
Standardisering - Standardisering avser i följande studie, gemensam brukning av ett antal valda mätetal.
Standardiserad prestationsmätning - Standardiserad prestationsmätningen erhålls då prestationsmätningen är samordnad mellan de organisatoriska nivåerna. I denna studie berörs samordning av koncernnivå och dotterbolagsnivå. Genom samordnad
prestationsmätning skapas förutsättningar för förenklad styrning på koncernnivå.
Strategi - Strategier formuleras utifrån fastställda mål och ämnar beskriva hur
organisationen avser nå målen. Inom en koncern finns strategier på såväl den gena nivån som på dotterbolagsnivå. I denna studie nyttjas följande strategier; övergripande
koncernstrategi, övergripande dotterbolagsstrategi samt nedbruten dotterbolagsstrategi.
Strategisk kongruens - Innebär att underliggande strategier på dotterbolagsnivå synkroniserar med övergripande strategi på koncernnivå.
Övergripande dotterbolagsstrategi – Överordnad dotterbolagsstrategi som ämnar vägleda hur dotterbolagets långsiktiga mål ska uppfyllas.
Övergripande koncernstrategi – Överordnad strategi på koncernnivå som avser ge riktlinjer för koncernen som helhet (inkluderat samtliga dotterbolag).
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ____________________________________________________________________ 9 1.1 INTRODUKTION ______________________________________________________________ 9 1.2 BAKGRUND _________________________________________________________________ 9 1.3 PROBLEMDISKUSSION _______________________________________________________ 11 1.4 SYFTE ____________________________________________________________________ 14 1.5 DISPOSITION _______________________________________________________________ 15 2. METOD ______________________________________________________________________ 16 2.1 FORSKNINGSDESIGN _________________________________________________________ 16 2.2 FORSKNINGSSTRATEGI _______________________________________________________ 16 2.3 LITTERATURSTUDIE __________________________________________________________ 17 2.4 DATAINSAMLING ___________________________________________________________ 18 2.4.1 SKRIFTLIGA KÄLLOR ______________________________________________________ 18 2.4.2 URVAL ________________________________________________________________ 18 2.4.2.1 INTERVJUFORM _______________________________________________________ 19 2.4.2.2 TELEFONINTERVJU _____________________________________________________ 20 2.5 ANALYS AV DATA ___________________________________________________________ 20 2.6 KVALITETSMÅTT ____________________________________________________________ 21 2.7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER _________________________________________________ 22 2.8 KÄLLKRITIK ________________________________________________________________ 23 3. TEORETISK REFERENSRAM _______________________________________________________ 25 3.1 KONGLOMERAT ____________________________________________________________ 25 3.2 EKONOMISTYRNING _________________________________________________________ 27 3.2.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR ____________________________________________ 28 3.2.2 STRATEGI ______________________________________________________________ 28 3.2.2.1 LEAN ________________________________________________________________ 29 3.2.3 PRESTATIONSMÄTNING __________________________________________________ 31 3.2.3.1 PRESTATIONSMÄTNING I EN KONCERN _____________________________________ 33 3.2.4 MÄTETAL ______________________________________________________________ 35 3.2.4.1 FINANSIELLT __________________________________________________________ 35 3.2.4.2 MEDARBETARE ________________________________________________________ 36 3.2.4.3 KUND _______________________________________________________________ 38 3.2.4.4 PRODUKTION _________________________________________________________ 40 3.2.4.5 INNOVATION OCH UTVECKLING __________________________________________ 43 3.2.4.6 TEORETISK SAMMANSTÄLLNING AV MÄTETAL _______________________________ 46 3.2.5 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ___________________________________ 47 3.3 ANALYSMODELL ____________________________________________________________ 50 4. EMPIRISK REFERENSRAM ________________________________________________________ 51 4.1 FÖRETAGSBESKRIVNING ______________________________________________________ 51 4.2 EMBALLATOR PLASTICS & INNOVATIONS _________________________________________ 52 4.2.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR ____________________________________________ 52 4.2.2 STRATEGI ______________________________________________________________ 53 4.2.3 PRESTATIONSMÄTNING __________________________________________________ 54 4.2.4 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ___________________________________ 55 4.3 LAGAN PLAST ______________________________________________________________ 56 4.3.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR ____________________________________________ 56 4.3.2 STRATEGI ______________________________________________________________ 56 4.3.3 PRESTATIONSMÄTNING __________________________________________________ 57 4.3.3.1 MÄTETAL ____________________________________________________________ 58 4.3.4 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ___________________________________ 61
4.4 VÄXJÖPLAST _______________________________________________________________ 62 4.4.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR ____________________________________________ 62 4.4.2 STRATEGI ______________________________________________________________ 62 4.4.3 PRESTATIONSMÄTNING __________________________________________________ 63 4.4.3.1 MÄTETAL ____________________________________________________________ 64 4.4.4 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ___________________________________ 68 4.5 MELLERUD PLAST ___________________________________________________________ 69 4.5.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR ____________________________________________ 69 4.5.2 STRATEGI ______________________________________________________________ 69 4.5.3 PRESTATIONSMÄTNING __________________________________________________ 70 4.5.3.1 MÄTETAL ____________________________________________________________ 71 4.5.4 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ___________________________________ 74 4.6 TECTUBES _________________________________________________________________ 75 4.6.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR ____________________________________________ 75 4.6.2 STRATEGIER ____________________________________________________________ 75 4.6.3 PRESTATIONSMÄTNING __________________________________________________ 76 4.6.3.1 MÄTETAL ____________________________________________________________ 77 4.6.4 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ___________________________________ 81 4.7 EMPIRISKT RESULTAT ________________________________________________________ 82 5. ANALYS ______________________________________________________________________ 85 5.1 LÅNGSIKTIGA MÅL __________________________________________________________ 85 5.2 STRATEGIER _______________________________________________________________ 86 5.3 PRESTATIONSMÄTNING ______________________________________________________ 89 5.4 MÄTETAL __________________________________________________________________ 92 5.4.6 FÖRETAGSSPECIFIKA MÅTT _______________________________________________ 109 5.5 UTVÄRDERING AV PRESTATIONSMÄTNING ______________________________________ 110 5.6 RESULTAT AV ANALYS _______________________________________________________ 114 6. SLUTSATS ____________________________________________________________________ 115 6.1 BIDRAG __________________________________________________________________ 117 6.2 REFLEKTION OCH KRITIK MOT DEN EGNA STUDIEN ________________________________ 117 6.3 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ______________________________________________ 118 REFERENSER ___________________________________________________________________ 119 BILAGOR ________________________________________________________________________ I BILAGA 1 – INFORMATION OCH SAMARBETSVILLKOR -‐ RESPONDENTER ____________________ I BILAGA 2 – INTERVJUMALL VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR CHRISTIAN SILVASTI (1) ______________ II BILAGA 3 – INTERVJUMALL VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER DOTTERBOLAG (1) ______________ IV BILAGA 4 – INTERVJUMALL VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER CHRISTIAN SILVASTI (2) __________ VI BILAGA 5 – INTERVJUMALL VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER DOTTERBOLAG (2) ______________ VII BILAGA 6 -‐ MÅNADSRAPPORT LAGAN PLAST ________________________________________ VIII BILAGA 7 – MÅNADSRAPPORT VÄXJÖPLAST __________________________________________ X BILAGA 8 -‐ MÅNADSRAPPORT MELLERUD PLAST ______________________________________ XI BILAGA 9 -‐ MÅNADSRAPPORT TECTUBES ____________________________________________ XII BILAGA 10 – TABELLFÖRKLARING _________________________________________________ XIII BILAGA 11 – FÖRKLARING AV MÄTETAL ____________________________________________ XIV
FIGURFÖRTECKNING
1. ILLUSTRATION ÖVER DET TEORETISKA KAPITLETS UPPBYGGNAD………25
2. DECENTRALISERING OCH PRESTATION……….….……….27
3. ILLUSTRATION AV TAK SOM ETT INTEGRERAT MÄTETAL………42
4. CYKEL FÖR RESURSSLÖSERI……….………44
5. ANALYSMODELL ……….50
6. ORGANISATIONSSTRUKTUR……….……52
7. SAMBAND STRATEGIER………..…89
TABELLFÖRTECKNING 1. UPPSATSENS RESPONDENTER OCH ÖVRIG INTERVJUINFORMATION………20
2. SAMMANSTÄLLNING FINANSIELLA OCH ICKE-‐FINANSIELLA MÄTETAL……….32
3. KUNDUNSERSÖKNINGSSKALA ENLIGT CHING-‐CHOW (2003)………..39
4. TEORETISK SAMMANSTÄLLNING AV MÄTETAL……….46-‐47 5. FÖRETAGSPRESENTATION DOTTERBOLAG………52
6. SAMMANSTÄLLNING LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR……….82
7. SAMMANSTÄLLNING STRATEGIER………..83
8. SAMMANSTÄLLNING PRESTATIONSMÄTNING………..……84
9. SAMBAND LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR……….86
10. SAMVARIATION LÅNGSIKTIGA MÅL OCH STRATEGIER………..90
11. SUMMERING FINANSIELLA MÄTETAL………94
12. SUMMERING MEDARBETARRELATERADE MÄTETAL ……….99
13. SUMMERING KUNDRELATERADE MÄTETAL ……….101
14. SUMMERING PRODUKTIONSRELATERADE MÄTETAL……….106
15. SUMMERING MÄTETAL FÖR INNOVATION & UTVECKLING………109
16. RESULTAT AV ANALYS – STANDARDISERAD PRESTATIONSMÄTNINGSMODELL………114
1. INLEDNING
Detta inledande kapitel introducerar läsaren för bakgrunden till studien där det på koncernnivå anses önskvärt med en standardiserad modell för prestationsmätning för underliggande dotterbolag. För att prestationsmätningsmodellen skall tillföra nytta på såväl koncern- som dotterbolagsnivå måste organisationsstruktur liksom långsiktiga mål och strategier beaktas, varvid konglomerat samt lean-strategi blir väsentliga begrepp i denna studie. Efter att ämnet introduceras mynnar kapitlet ut i studiens forskningsfråga och syfte för att avslutas med en disposition över fortsatt upplägg.
1.1 INTRODUKTION
Följande studie ämnar utveckla en standardiserad modell för prestationsmätning utifrån koncernbolaget Emballator Plastics & Innovations med tillhörande dotterbolag.
Koncernen utgör ett konglomerat och har en koncerngemensam lean-strategi. Varje månad erhåller Emballator Plastics & Innovations månadsrapporter i form av prestationsmätning. Dessa månadsrapporter inkluderar ett urval av dotterbolagens samtliga mätetal, i avseende att ge en övergripande bild av dotterbolagens prestationer.
Månadsrapporterna innefattar i dagsläget ett brett och varierat omfång av mätetal, vilket beror på att rapporterna har låtit utformas utan direktiv ifrån koncernen. Till följd av dotterbolagens olikartade affärsområden har därmed olika mätetal framhävts som betydelsefulla vilket har medfört koordination- liksom sammanställningsproblematik på koncernnivå. Sammanställning är av betydelse för att på koncernnivå skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer och därmed förbättra koncernens styrning. Christian Silvasti (2016-02-01), verkställande direktör för Emballator Plastics
& Innovations, önskar utveckla en enhetlig prestationsmätningsmodell, varvid standardisering av mätetal är att föredra. Hänsyn måste dock tas till de enskilda dotterbolagens förutsättningar samt den koncerngemensamma lean-strategin. Strävan är inte att utvinna nya mätetal utan att via jämförelser söka utkristallisera de mest väsentliga i redan befintliga månadsrapporter.
1.2 BAKGRUND
Ekonomistyrning kan enligt Almqvist (2012) förklaras som ett sätt att skapa helhetlig styrning för att nå önskade mål, varvid en metod för styrning är prestationsmätning, vars mått baseras på strategier i syfte att implementera och styra mot långsiktiga mål (Lohman, Fortuin och Wouters, 2004). Malmi och Brown (2008) menar att
prestationsmätning utgör huvudelement inom ekonomistyrning. Langfield-Smith (1997), Lohman et al., (2004) samt Simons (2000) beskriver prestationsmätning som ett tillvägagångssätt för uppföljning av prestationer utifrån såväl finansiell som icke- finansiell karaktär vilka ämnar bidra till måluppfyllnad samt öka kontrollen inom företaget. Information gällande prestationer anses enligt Anthony, Govindarajan, Vijay, Hartman, Kraus och Nilsson (2014) vara nödvändigt underlag för att förverkliga effektiv styrning och därmed uppfylla övergripande mål och strategier. Följaktligen för att god styrning skall erhållas krävs att långsiktiga mål och övergripande strategier bryts ned i mätbara aktiviteter i form av relevanta mätetal.
Strategier formuleras utifrån långsiktiga mål och ämnar beskriva tillvägagångssättet för det verksamheten vill åstadkomma (Anthony et al., 2014). Nath och Sudharshan (1994) samt Nilsson och Rapp (2005) förtydligar att övergripande strategier som formuleras på koncernnivå skall vara samstämmiga med strategier på dotterbolagsnivå. Detta kan förverkligas i och med att strategier förklaras följa en hierarkisk ordningsföljd där strategier på koncernnivå tillhandahåller riktlinjer för underliggande bolagsstrategier (Kathuria et al., 2007). Lean, vilket klassificeras som en långsiktig strategi definieras som en pågående process mot perfektion där kontinuerligt förbättringsarbete ämnar minska resursslöseri för att därigenom addera värde för organisationen (Pakdil &
Leonard, 2013). Pakdil och Leonard (2014) förklarar att lean-strategi ses som framgångsrik först då denne är implementerad i företagets samtliga delar. Med hänsyn till Holmblad (2005), Anthony et al., (2014) samt Kennedy och Widener (2008) skall mätetal inom prestationsmätningen kunna relateras till lean-strategin. Då lean förespråkar ständiga förbättringar beskriver Arbós (2002) att mätningar skall avspegla behovet av ökad effektivitet och flexibilitet. Fuellerton och Wempe (2009) utvecklar Arbós resonemang genom att förklara att lean-strategi förväntas öka användandet av icke-finansiella mätetal. Införande av fler icke-finansiella mätetal innebär enligt Dossi och Patelli (2010) att en ökad strategisk anpassning mellan moder- och dotterbolag, då stödjande och lärande uppmärksammas i organisationen. Att inneha en anpassad prestationsmätning utifrån organisationen innebär en ökad uppmärksamhet mot det interna arbetet (Lindvall, 2011).
Lohman et al., (2004) belyser fördelarna med prestationsmätning för såväl jämförande som utvärderande ändamål. Vidare förklaras att prestationsmätning möjliggör
utvecklande av verksamheten då skillnad mellan verkligt värdet i förhållande till mål uppdagas. Genom att uppmärksamma ansvarsområden genom finansiella och icke- finansiella mätetal skapas möjlighet till en direkt inverkan på effektivitet och beteende (Lohman et al., 2004). För att detta ska vara praktiskt möjligt menar Chenhall (2005) samt Nilsson och Olve (2013) att prestationsmätning är beroende av organisationens informationssystem, vilket ska besitta formella riktlinjer som understödjer mätning.
Prestationsmätning associeras enligt Malmi och Brown (2008) med kontroll. Kontroll är ett vitt begrepp som i detta fall inbegriper informationskontroll i syfte att styra en verksamhet. Prestationsmätning är enligt Anthony et al., (2014) ett informationsunderlag vilket främjar styrning. Vid rapportering av prestationsmätning framhäver dock Dossi och Patelli (2010) att samstämmighet måste åtfinnas mellan moder- och dotterbolag. Hur relationen ser ut mellan instanserna kommer att få inverkan på dotterbolagens styre, därav ska prestationsmätning utformas utifrån respektive dotterbolags karaktärsdrag (Dossi & Patelli, 2010). Inom koncernbolag krävs samordning för vad som rapporteras från underliggande dotterbolag, då samordning åtfinns ökar kontroll och möjlighet för styrning mot långsiktiga mål (Nilsson & Rapp, 2005). Prestationsmätning förmedlar information om ett företags prestationer, trots det framhäver Lindvall (2011) att informationshanteringen sällan ses som fulländad. Många bolag är fortfarande i behov av att utveckla arbetsmetoder för hur och vilken information som skall förmedlas. Vidare beskriver Lindvall (2011) att information är grundläggande underlag för vad som senare omsätts i praktisk handling, därav är det väsentligt att rätt mätningar utförs och i skälig mängd. Styrmetoder likt prestationsmätning skall säkerställa informationstillgång, Lindvall (2011) betonar dock att det krävs avvägan vilken information som bör delges.
1.3 PROBLEMDISKUSSION
Kathuria et al., (2007) samt Nilsson och Rapp (2005) menar att koncernbolag bör eftersträva strategisk kongruens. Strategisk kongruens innebär att underliggande strategier på dotterbolagsnivå samvarierar med övergripande strategi på koncernnivå.
Strategisk kongruens tillsammans med välfungerade styrning förväntas öka konkurrenskraften. För att Nilsson och Rapps (2005) myntade begrepp strategisk kongruens ska uppfyllas krävs att strategier liksom målsättningar samvarierar mellan moder- och dotterbolag. Vid utformning av en prestationsmätningsmodell menar
Verweire och Van der Berghe (2004) att avstamp ska tas i företagets långsiktiga målsättningar. Ifall samstämmighet saknas mellan moder- och dotterbolag ökar risken att felaktiga mätetal nyttjas. Detta kan föranleda felaktigt prioriterade förbättringsåtgärder och ett bristande fokus mot övergripande mål, vilket riskerar att få negativ konsekvens för ekonomiskt utfall och styrning (Chenhall, 2005). Milost (2013) liksom Chenhall (2005) belyser därav vikten att beakta orsaksförhållanden.
Fallföretaget Emballator Plastics & Innovations har ett identifierat problem, en oenhetlig rapportering av prestationsmätning ifrån dotterbolagen, vilket skapar svårighet vid sammanställning på koncernnivå. Denna oenhetliga prestationsmätnings- rapportering bidrar till att koncernens kontroll brister varvid kravet om intern samstämmighet ej kan sägas uppfyllt (Nilsson & Rapp, 2005). Följaktligen är informationsflödet mellan dotterbolagsnivå och koncernnivån bristfällig, vilket medför lidande styrning. Befintlig problematik förklarar Holmblad (2005) som vanligt förekommande då verksamheters specifika premisser och målsättningar vill påverka utformning av ekonomiska styr- och kontrollmekanismer. Vidare belyser Nilsson och Rapp (2005) likt Chenhall (2005) relevansen av att skapa enhetligt fokus och likartade prioriteringar. Koncernen utgör ett konglomerat vilket innebär att dotterbolagen sinsemellan innehar olikartade verksamheter (NE). Vid fullständigt standardiserad prestationsmätning riskeras en negativ påverkan på konglomeratet och därmed att det företagsunika reduceras. Enligt Christian Silvasti (2016-03-09) skall dotterbolagens lokala styrkor värnas, detta då de utgör koncernens främsta konkurrenskraft. Till följd, skapas ett dilemma hur månadsrapporteringen bör utformas för att värna om det konglomerat som åtfinns samtidigt som standardisering på koncernnivån är önskvärd i styrande liksom kontrollerande syfte.
En koncernövergripande inriktning för strategier samt prestationsmätningsmodeller behöver inte per automatik innebära att affärsenheter och funktioner som anpassat sig utifrån koncernen upplever någon direkt nytta (Nilsson & Rapp, 2005; Porter, 1987). I följande studie examineras den direkta relationen mellan koncern- och affärsnivå (dotterbolagsnivå), varvid funktionsnivån indirekt berörs till följd av dess inverkan på övriga nivåer. Emballator Plastics & Innovations har beslutat att lean ska vara en koncerngemensam strategi, varav det eftersträvas att lean i högsta möjliga mån tillämpas inom underliggande bolag (Christian Silvasti, 2016-03-09). Lean åtfinns
inom samtliga dotterbolag men med olika implementeringsgrad varvid nyttan av strategin inte kan sägas vara fulländad förrän lean är implementerat inom koncernens samtliga delar (Pakdil & Leonard, 2014). Strategier ska enligt teori avspeglas i prestationsmätningen (Anthony et al., 2014; Kennedy & Widener, 2013; Lin, Chen, Tsai & Tseng, 2014), problemet är enligt Chenhall (2005) att tydliggöra orsakssambandet, det vill säga vilka mätningar som får faktisk inverkan på slutlig prestation. Tidigare litteratur som behandlat prestationsmätning inom lean-tillverkande företag har visat att icke-finansiell information varit mer pålitlig än finansiell (Baines &
Langfield-Smith, 2003). Kennedy och Widener (2013) framhäver att de mätningar som ska fokuseras i samband med lean-strategi bör främja oavbrutna flöden, leveransprecision samt låga lagernivåer. Identifierat är att forskning gällande prestationsmätning mot lean-anpassade organisationer primärt berör mätningar mot produktion (Arbós, 2002; Kennedy & Widener, 2008; Pakdil & Leonard, 2014).
Christian Silvasti (2016-02-01) belyser att ledtider och icke-värdeadderande aktiviteter från bolagen inom Emballator Plastics & Innovations, i regel, ej härleds till produktionen utan snarare aktiviteter utanför. För att fylla gapet inom forskningen av lean-relaterad prestationsmätning bör således mätetal som föranleder effektivitet utanför produktion lyftas fram.
Tidigare forskning som studerat samvariationen av strategier och kontrollverktyg mellan olika organisationsnivåer inom koncerner kan sägas bristfällig och utgörs i huvudsak av kvantitativ karaktär (Langfield-Smith, 2007). Identifierat är även att tidigare forskning enbart berört prestationsmätning som ett verktyg inom enskilda företag, detta berör såväl fallstudier som flerfallstudier (Kennedy & Widener, 2008;
Gosselin, 2011; Kennerley & Neely, 2003). Forskning av kvalitativt inslag för prestationsmätning inom koncernbolag kan därav ses som bristfällig vilket motiverar denna studiens genomförande. Större koncerner med flertalet underliggande dotterbolag möter en koordinationsproblematik. För att möjliggöra förbättrad styrning, med hjälp av prestationsmätning, krävs synkronisering mellan moder- och dotterbolag. En större organisation som Emballator Plastics & Innovations får ökad styrförmåga då gemensamma nämnare åtfinns dotterbolagen emellan (Christian Silvasti, 2016-02-01).
För att en koncernanpassad prestationsmätning ska kunna utformas finns behov av såväl vertikal som horisontell samstämmighet. Genom horisontell samstämmighet möjliggörs ökad enhetlighet, vilket förenklar styrning på koncernnivå. Dotterbolagen inom
Emballator Plastics & Innovations rapporterar oenhetliga månadsrapporter innehållandes prestationsmätning i form av varierade mätetal. Detta till följd av dotterbolagens varierade affärsområden i kombination med koncernens starka decentralisering (Christian Silvasti, 2016-03-09). Genom att horisontellt söka gemensamma nämnare mellan dotterbolagen och integrera dessa med koncernens övergripande mål och strategier torde en förbättrad styrning möjliggöras. Denna horisontella integration ska däremot inte ske på bekostnad av företagsspecifika styrkor.
Följaktligen uppstår en avvägan mellan företagsspecifika kontra standardiserade mätetal. En företagsspecifik prestationsmätning avspeglar företagsspecifika företeelser, men föranleder en försvårad styrning då brist på jämförelse inom koncernen vill uppkomma. En standardiserad prestationsmätning medför å andra sidan strategisk kongruens vilket enligt Nilsson och Rapp (2005) främjar kontroll liksom styrning inom organisationen. Standardisering av detta slag riskerar att felaktiga, eller avsaknad av rätt mätetal åtfinns för det enskilda dotterbolaget (Chenhall, 2005). Problematiken som uppkommer är att forma en prestationsmätningsmodell som värnar om samordning och effektiv styrning men som ändock inte förbiser de enskilda behoven hos dotterbolagen.
Proust (2012) framhäver att företagens olika affärsområden och strukturer bör beaktas, vad som är framgångsrikt på en organisation behöver inte nödvändigtvis få motsvarande effelt på ett annat. Återigen uppkommer en avvägan av standardisering där dess nytta ej får förbise företagsspecifika förutsättningar.
Ovanstående problematisering mynnar ut i följande forskningsfråga:
• Hur ska en modell för prestationsmätning, med hänsyn till lean-strategi och dotterbolagens specifika affärsområden, utformas för att skapa standardisering på koncernnivå?
1.4 SYFTE
Denna studie syftar att utveckla en standardiserad prestationsmätningsmodell till Emballator Plastics & Innovations, vilken tar hänsyn till koncernens konglomerat och lean-strategi. Utvecklad prestationsmätningsmodell ämnar skapa en övergripande bild samt tillföra nytta på såväl moder- som dotterbolagsnivå.
1.5 DISPOSITION
2. METOD
I detta kapitlet skildras hur studiens syfte agerat riktmärke vid val av tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt liksom empiriskt material. Med hänsyn till studiens syfte har ett deduktivt tillvägagångssätt använts. Empirisk information härstammar ifrån 11 intervjuer av såväl ostrukturerad liksom semistrukturerad karaktär samt analys av dokument erhållna av fallföretaget. Studien åtföljs av ett källkritiskt förhållningssätt och etiska överväganden har tagits i beaktning.
2.1 FORSKNINGSDESIGN
Val av forskningsdesign vill skulptera studiens struktur för insamling och analys av data (Bryman & Bell, 2013). Med intention, att via en prestationsbaserad modell uppnå enhetlig prestationsmätning för Emballatorkoncernen Plastics & Innovations, krävs för uppfyllande av ändamål en djupgående undersökning i syfte att skapa insikt i dotterbolagens verksamhet. Med hänsyn tagen till koncernens lean-strategi var det betydande att framtagen prestationsmätningsmodell, i enlighet med strategin, vill skapa nytta för samtliga organisatoriska nivåer. Nyttan i prestationsmätningsmodellen tar sig uttryck i att såväl moderbolag liksom dotterbolag skall finna modellen betydelsefull för verksamheten varav insamlad information kom att härröra ifrån såväl moder- som dotterbolag. En fallstudie ansågs i detta fall bäst lämpad då den enligt Bryman och Bell (2013), Johannessen och Tufte (2003) samt Patel och Davidsson (2011) präglas av attribut såsom detaljrikedom, åtskillig datainsamling vad gäller ett avgränsat område och framförallt sökandet efter djupgående kunskap. Yin (2007) utvecklar vidare att granskning av ett fall, likt detta, benämns fallsstudie.
2.2 FORSKNINGSSTRATEGI
Forskningens strategiska inriktning åtföljs av ett kvalitativt fokus, detta ansågs bäst lämpat då strategin enligt Bryman och Bell (2013) samt Patel och Davidson (2011) är fördelaktig vid insamling av ett vidare omfång av detaljrik data. Vidare bör nämnas att tidigare forskning inom koordinering av strategier och kontrollverktyg, likt prestationsmätning, mellan olika nivåer inom koncerner är bristfällig och utgörs i huvudsak av kvantitativ karaktär (Langfield-Smith, 2007), vilket ytterligare motiverar att en studie av kvalitativ karaktär genomföras. Val av forskningsstrategi vill komma att påverka arbetssättets struktur samt tillämpbara metoder, skillnad kan också bestå vid insamling av information samt synen på respondenter (Bryman & Bell, 2013). Avsikten
med en kvalitativ forskningsstrategi är att genom ingående intervjuer analysera samt söka underliggande mönster och karaktärsdrag hos ett specifikt fenomen. I denna studie har skribenterna fått ta del av de enskilda dotterbolagens månadsrapport för att identifiera mätetal som är frekvent återkommande inom samtliga dotterbolag samt mätetal av företagsspecifik karaktär som endast förekommer inom enskilda månadsrapporter. Informationen har sedan utgjort en del av grunden till de intervjuer som genomförts där mätetalens relevans samt tillvägagångssätt för mätning låtit motiveras. Skribenterna har utifrån månadsrapporter likt intervjumaterial sökt utläsa vilka mätetal som är av störst betydelse att rapportera för koncernen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att denna studie följer en kvalitativ forskningsstrategi och utgörs av en fallstudie som undersökande design.
Enligt metodologisk litteratur innebär en deduktiv arbetsprocess att redan existerande teori nyttjas vid analys av empiriskt insamlad data (Bryman & Bell, 2013), för att i slutsatsen kunna presentera en lämpligt utformad prestationsmätningsmodell. Teorin förordar att koncerner skall omfattas av kongruens vad gäller såväl långsiktiga mål som strategier, detta analyseras mot utvunnen information via erhållna månadsrapporter samt genomförda intervjuer. Empiriskt resultat ställs i relation till teori för att slutligen bekräfta alternativt förkasta befintliga mätetal. Bekräftade mätetal är de som anses bäst lämpade att finna i en standardiserad prestationsmätningsmodell för Emballator Plastics
& Innovations.
2.3 LITTERATURSTUDIE
Vid en litteraturstudie skall kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter noggrant behandlas (Björklund & Paulsson, 2012; Patel & Davidsson, 2011). Denna studie baseras huvudsakligen på vetenskapliga artiklar vilket ansågs fördelaktigt då sökning via sökord innebär en begränsning där risken för felaktigt vinklad information minimeras. Skribenterna har i detta fall strävat efter att låta studiens huvudområde samt fallföretagets strategiska karaktärsdrag genomsyra nyttjad teori vilket inneburit att följande sökord använts; Performance measurement, objectives, strategy, lean, corporation, parent company, subsidiary, conglomerate, key performance indicators, non-financial indicators. Nämnda sökord har låtit kombineras med varandra med förhoppning att ytterligare optimera informationens relevans. För att kvalitetssäkra de teoretiska inslagen har skribenterna ställt krav på att samtliga vetenskapliga artiklar som
använts skall vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift. I tillägg för den teoretiska bas som låtit hämtas in via vetenskapliga artiklar utgör kurslitteratur ytterligare grund för det teoretiska avsnittet och Internetkällor har nyttjats då det ansetts nödvändigt.
2.4 DATAINSAMLING
Intervjuer utgör i denna studie primärdata, medan insamlad sekundärdata består av formellt skriftliga källor såsom årsredovisningar och månadsrapporter ifrån dotterbolag till Emballator Plastics & Innovations. Månadsrapporterna åtfinns i bilaga 6, 7, 8, 9. I enlighet med Jacobsen (2002) styr studiens syfte val av metod vid datainsamling, varav kvalitativ forskningsmetod låtit influera tillvägagångssättet vid insamling av data. Olika datainsamlingsmetoder kan bekräfta samma sak och därav stärka studiens kvalitet (Thurén, 2013), strävan har därmed funnit att nyttja ett brett omfång av källor där information ifrån intervjuer jämförts med innehållet i månadsrapporterna.
2.4.1 SKRIFTLIGA KÄLLOR
Dokumenten som studerats i denna studie tillhandahölls av uppdragsgivaren, verkställande direktör för Emballator Plastics & innovations Christian Silvasti, i samband med den inledande kontakten. Dokumenten berör främst de fyra dotterbolagens månadsrapporter men också övergripande dokumentation över mål och strategier på koncernnivå vilka är sekretessbelagda och därmed inte finns inkluderade i bilaga. Genom att inledningsvis ta del av denna information kunde skribenterna skapa sig grundläggande kunskap angående övergripande koncernmål och strategier samt månadsrapporternas struktur och existerande mätetal. Enligt Patel och Davidsson, 2011) kännetecknas dokument av skriftlig information vilken kan bidra till att frågeställningar kan besvaras.
2.4.2 URVAL
Initialt kontaktades Christian Silvasti, där kortare diskussion om studien fördes. Ett första introduktionsmöte planerades in, vilken också inkluderade en inledande intervju, detta kom att äga rum på Emballator Lagan Plast i Ljungby. Under detta möte framförde skribenterna önskemål om att vid empirinsamling hålla intervjuer med representanter ifrån berörda dotterbolag inom koncernen vilket enligt Bryman och Bell (2013) benämns snöbollsurval. För att kunna upprätta en modell för enhetlig prestationsmätning ansåg Christian Silvasti (2016-02-01) det relevant att skribenterna
skulle hålla intervjuer med verkställande direktör för respektive dotterbolag. Med anledning av att månadsrapporterna främst nyttjas av de verkställande direktörerna samt att dessa innehar störst kunskap om vad som driver utveckling i bolagen valdes att enbart utföra intervjuer med dem. Intentionen med intervjuerna var att för skribenterna skapa inblick i bolagens befintliga månadsrapport, hur mätetalen tagits fram och varför de anses betydelsefulla, eller motsatsvis varför de bör plockas bort. Vidare avsåg intervjuerna belysa komplikationer i verksamheten samt kritiska områden som skulle kunna vara av betydelse för utformning av modellen. Vid det inledande mötet planerades ytterligare en intervju in med Christian Silvasti vilken också kom att inträffa i fysisk form.
2.4.2.1 INTERVJUFORM
Genomförda intervjuer har varit av såväl ostrukturerad liksom semistrukturerad karaktär. Den första och inledande intervjun med Christian Silvasti förflöt ostrukturerat detta då intentionen med intervjun var att ge skribenterna förståelse för syftet med uppdraget varav en öppen dialog var att föredra. Övriga intervjuer har följt en semistrukturerad karaktär likt Kennedy och Wideners (2008) liknande studie där ett kontrollramverk utifrån en lean-verksamhet granskats. Bryman och Bell (2013) samt Jacobsen (2002) förklarar att vald forskningsmetod vill influera intervjuns grad av struktur och flexibilitet, där en intervjumall fungerar som verktyg för att skapa struktur i en semistrukturerad intervju vilken annars följer en flexibel intervjuform. I denna studie ansågs det betydande att följa liknande struktur för samtliga intervjuer hos dotterbolagen då det skapar rättvisa för respondenterna och främjar möjligheten för jämförelser vid senare analys av materialet. Lantz (2013) förklarar att intervjuer av mindre strukturerat slag låter respondenternas subjektiva mening komma till tals vilket ansågs nödvändigt för att i senare skede kunna urskilja vilka mätetal som skall rapporteras mot högre instans. För att säkerställa den empiriska informationsinsamlingen där inga relevanta ämnen fick lämnas oberörda ansågs semistrukturerad intervjuform bäst lämpad. I bilaga 2, 3, 4, 5 finns bifogat de intervjumallar som nyttjats som underlag för intervjuer. Ytterliga motiv till val av intervjuform var möjligheten att, om nödvändigt, kunna ställa följdfrågor utifrån respondenternas svar, samt skifta ordningsföljden. Flexibiliteten vid semistrukturerade intervjuer gav skribenterna möjlighet att maximera chansen att utvinna värdefull information ifrån respondenterna. Samtliga intervjuer har spelats in, detta med
anledning att säkerställa att informationen som respondenterna lämnat ej riskeras att gå förlorad.
2.4.2.2 TELEFONINTERVJU
Med anledning av det geografiska avståndet till två av de medverkande bolagen har dessa två intervjuer skett via telefon. Vidare hölls kompletterande intervjuer med samtliga representanter ifrån dotterbolag vilka också utfördes över telefon på grund av tidsbrist.
Tabell 1: Uppsatsens respondenter och övrig intervjuinformation.
2.5 ANALYS AV DATA
Samtliga intervjuer i denna studie har likt tidigare nämnt spelats in för att sedan låta transkriberas, detta med anledning att säkerställa att inget material går förlorat. Genom transkribering visualiseras all information i text vilket underlättar fortsatt hantering av intervjumaterialet för vidare analys. Bryman och Bell (2013) beskriver att en kvalitativ studie vanligen utgör omfattande kvantiteter av insamlat material vilket innebär att det är fördelaktigt att i ett tidigt skede söka skapa ett helhetsintryck av det material som ska analyseras. Empiriskt material bör systematiskt bearbetas i hopp om att finna kunskapsrelevant information som kan bidra till att ställd forskningsfråga kan besvaras (Bryman & Bell, 2013; Johannessen & Tufte; 2003; Olsson & Sörensen, 2011).
Skribenterna har använt sig utav färgkodning för att framhäva textens relevans där grönfärgad text signalerar att materialet är användbart, gul att det beroende på tolkning kan komma att användas och röd färg är ej relevant information som inte bör beröras.
Genom att färgkoda de transkriberade skrifterna var det för skribenterna enklare att lokalisera specifika ämnesområden samt dess grad av relevans, vilket kom att gynna den fortsatta arbetsprocessen. Information som erhållits via de befintliga månadsrapporterna har hanterats på samma vis som de transkriberade texterna, med tillägg för ytterligare
färgkodning för att påvisa antalet dotterbolag med identiska alternativt likartade mätetal.
Efter att det empiriska materialet genomarbetats liksom sammanställts jämkades innehållet mot den teoretiska referensramen, skribenterna identifierade att viss information saknades varvid kompletterande teori liksom empiri samlades in. Slutligen ställdes samtlig teoretisk information och empirisk information mot varandra, detta tillvägagångssätt finns illustrerat i framtagen analysmodell presenterad i det teoretiska kapitlet (figur 5). En jämförelse har även gjorts mellan dotterbolagens befintliga mätetal för att påvisa vilka tal som av dotterbolagen ansetts vara av störts betydelse. Detta tillvägagångssätt har även använts för att fastställa bästa sätt för framtagning av mätetal.
2.6 KVALITETSMÅTT
Ett vanligt förekommande kvalitetsmått vid kvalitativ forskning är enligt Bryman &
Bell (2013) trovärdighet. Begreppet trovärdighet kan vidare delas in i fyra delkriterier vilka är; tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell;
2013).
Tillförlitlighet - I denna studie har respondentvalidering tillämpats i syfte att eliminera tolkningsfel och stärka tillförlitligheten. Respondenter har låtits ta del och kontrollera materialet under arbetsprocessens gång vilket reducerar risken att skribenterna får en felaktig syn av den sociala verkligheten vilket i enlighet med Bryman och Bell (2013) ökar tillförlitligheten.
Överförbarhet - Kvalitetsmåttet överförbarhet uppnås i de fall studiens resultat är applicerbart i andra ändamål än just den specifika studien. Graden av överförbarhet talar om tolkningar, förklaringar och resultatets möjlighet till generalisering i syfte att representera ett sammanhang som fyller extern funktion (Bryman & Bell, 2013;
Jacobsen, 2002). I denna studie har en modell för prestationsmätning tagits fram för Emballator Plastics & Innovations fyra underliggande dotterbolag. Hänsyn har tagits till koncernens övergripande mål liksom strategier men också dotterbolagens unika förutsättningar vilket reducerar graden av generaliserbarhet. Trots begränsad överförbarhet finns förhoppning att företag inom liknande kontext ska finna nytta och inspiration i resultatet. Under arbetsprocessen har kontinuerlig dokumentation förts för att möjliggöra repetitiva studier av liknande art, därav åtfinns i bilaga 2, 3, 4, 5 nyttjade
intervjumallar och i bilaga 6, 7, 8, 9 de befintliga månadsrapporterna som dotterbolagen i dagsläget använder.
Pålitlighet - Enligt Bryman och Bell (2013) ökar studiens pålitlighet då kvalitetssäkring sker av utomstående part, denna studie har under arbetsprocessens gång granskats flertalet gånger av såväl opponenter, handledare samt examinator. Med hjälp av ovannämnda granskare har skribenterna följt relevanta metodval, tydliggjort oklarheter samt motiverat studiens innehåll med ambition att undvika feltolkningar.
Konfirmera - Enligt Bryman och Bell (2013) ska studien föranledas av objektivitet och avsaknad av egna värderingar, de som upprättat studien ska handla i god tro.
Skribenternas intention har varit att lägga personliga åsikter och värderingar åt sidan och därigenom låta objektivitet genomsyra samtliga delar i undersökningen.
Respondenternas svar vill ge en direkt verkan på slutresultatet vilket innebär att givna svar ej har sökt påverkats.
2.7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Som författare av studien medföljer ett särskilt ansvar för de medverkande personerna, ett etiskt krav att att respektera andra människor och visa omdöme vid materialbehandling (Trost, 2014). Johannessen och Tufte (2003) hävdar att etik genom regler, principer och riktlinjer avgör en handlings riktighet. Bryman och Bell (2013) förklarar vidare att regler i denna bemärkelse omfattas av frivillighet, integritet, konfidentialitet samt anonymitet. För att säkerställa studiens etiska enlighet har uppställda krav ifrån litteratur inom metodgenren låtit följas, dessa etiskt nämnda punkter äro: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt falska förespeglingar.
Informationskravet – Bryman och Bell (2013), Johannessen och Tufte (2003) samt Trost (2014) belyser alla vikten av krav på information gällande studiens syfte och övriga detaljer. Vid inledande kontakt skribenter och fallföretag emellan klargjordes studiens syfte, moment och publiceringsrutiner. Skribenternas förväntningar på fallföretagen framfördes också. För att ytterligare säkerställa att samtliga respondenter erhållit informationen tilldelades de en skriftlig redogörelse över alla väsentliga delar i
processen, detta för att möjliggöra för respondenterna att själva kunna ta ställning till sin medverkan (se bilaga 1).
Samtyckeskravet – Vid såväl muntlig som skriftlig redogörelse har respondenterna informerats om sina rättigheter, vidare har det klarlagts att möjligheten att ändra sig angående sitt deltagande alltid kvarstår. Johannessen och Tufte (2003) samt Trost (2014) framhäver samtyckeskravets väsentlighet där respondenten ska ha kännedom om hela förloppet för att kunna samtycka om sitt deltagande. Ytterligare nyckelbegrepp i sammanhanget är att medverkan ska vara, och förbli frivillig (Bryman & Bell, 2013;
Johannessen & Tufte, 2003; Trost, 2014).
Konfidentialitetskravet - Respondenterna har erbjudits möjlighet till anonymitet i studien, de har även försäkrats om att uppgifter som lämnats ska behandlas utifrån konfidentiella riktlinjer. Konfidentialitetskravet innebär att etiskt känsliga uppgifter ska vara omöjliga för utomstående att komma åt, begreppet har nära samband med frågan om sekretess och offentlighet (Johannessen & Tufte, 2003). För att försäkra respondenterna om konfidentialitet har företagsspecifika siffror lämnats utanför studien.
Falska förespeglingar - Falska förespeglingar undvikes genom att ej delge respondenterna vilseledande och falsk information (Bryman och Bell, 2013). Genom att skribenterna tillkännagivits studiens syfte och moment samt tagit hänsyn till andra etiska aspekter har strävan varit att minimera risken att respondenter ska känna sig vilseledda eller lurade.
2.8 KÄLLKRITIK
Att låta källkritiskt tänkande influera samtliga moment av studien ökar enligt Jacobsen (2002), Lantz (2013), Patel och Davidson (2011) och Trost (2014) studiens trovärdighet. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014) menar att intentionen med källkritik är att fastställa källans lämplighet för aktuell frågeställning, samt ifall den mäter det den avser att mäta och om den är fri från systematisk felvariation.
Skribenterna i denna studie har tillämpat ett kritiskt förhållningssätt med anledning att korrekt kunna bedöma fakta och upplevda händelser. Teoribasen i denna studie utgör kurslitteratur ifrån erkända förlag inom ekonomi alternativt vetenskapliga artiklar publicerade via vetenskapliga tidskrifter. Framhävas bör att majoriteten av nyttjade
vetenskapliga artiklar och tillvisso kurslitteratur har varit författad på engelska vilket skulle kunna föranleda tolknings- och översättningsfel. Jacobsen (2002) belyser vikten av att undersöka samtlig relevant data i förhållande till när, var, varför och av vem den uppkommit. Trovärdigheten styrks ytterligare då använd källa ej tidigare varit refererad alternativt avbildad av annan källa, källan ska med andra ord vara oberoende (Trost, 2014). Med förhoppning att utesluta inaktuell litteratur har strävan varit att finna och använda senast publicerad litteratur samtidigt som primärkällor nyttjats i högsta möjliga utsträckning. Sekundärkällor har i viss mån använts, då med anledning att komplettera primärkällor och därigenom låta väva in andra författares synpunkter och tolkningar av en teori.
3. TEORETISK REFERENSRAM
Detta kapitel skall inge teoretisk förståelse över prestationsmätningens roll som ekonomiskt styrverktyg. Kapitlet ämnar förklara hur målsättningar och strategier är avgörande för att genom prestationsmätning, och via mätetal, styra en organisation i önskvärd riktning. Ett omfång av såväl finansiella liksom icke-finansiella mätetal beskrivs. Kapitlet behandlar också utvärderingens betydelse för att prestationsmätningen ska generera önskad effekt.
Figur 1: Illustration över det teoretiska kapitlets uppbyggnad.
Bildförklaring: För att ekonomistyrning skall te sig välfungerande måste organisatoriska förutsättningar beaktas, i detta fall att företaget utgör en koncern liksom ett konglomerat. Vidare ska långsiktiga mål och strategier vägleda utformning av prestationsmätning genom dess påverkan över vilka mätetal som är lämpliga. När mätetalen utkristalliserats och tagits i bruk blir tillvägagångssätt för mätning liksom utvärdering betydande styrparametrar.
3.1 KONGLOMERAT
Nationalencyklopedin definierar konglomerat som ”en företagsgrupp med sinsemellan olikartade verksamheter” (NE). Hur olikartade dotterbolagen är kan enligt Purkayastha och Lahiri (2016) variera från koncern till koncern. I en studie genomförd av Ramachandran, Manikandan och Pant (2013) påvisas att konglomerat genererar i bättre avkastning än företag som agerar på en och samma marknad. Det är således gynnsamt
att sprida risk genom att producera mot olika kundgrupper. Ramachandran et al., (2013) belyser emellertid att en komplex organisationsstruktur kan orsaka styrproblematik, vilket kan påverka koncernens konkurrenskraft negativt. I teorin har högre nivåer i en koncern befogenhet att fatta beslut, i praktiken ligger dock beslutsbefogenheten för konglomeratkoncerner på dotterbolagsnivå. Detta har bevisats fördelaktigt för styrning då beslut fattas nära affärsområdena vilket minskar risken för värdeförstörelse (Ramachandran et al., 2014). Konglomerat fungerar därav bäst utifrån en decentraliserad organisationsstruktur. Decentralisering innebär att beslutsbefogenheten förflyttas nedåt i organisationen till lägre instanser. Vilket innebär att större ansvar läggs på lägre chefer i syfte att öka kvaliteten i organisationen (Anthony et al., 2014).
Decentralisering anses fördelaktigt inom större och växande organisationer, då komplexiteten minskar (Anthony et al., 2014). Genom decentralisering kan även högre chefer fokusera på taktiska och strategiska områden samtidigt som innovation inom verksamheten stimuleras då större ansvar och frihet ges till de underliggande enheterna (Anthony et al., 2014). Decentralisering förenklar därmed styrning på högre organisatoriska nivåer vilket är fördelaktigt inom konglomerat. Enligt Ramachandran et al., 2013) är det svårt med samordning inom konglomerat, detta då respektive bolag innehar enskild verksamhet. Samordning dotterbolag emellan kan få hämmande effekt på det enskilda bolaget då dess säregna förutsättningar ej beaktas.
Enligt Anthony et al., (2014) är decentraliseringsgraden beroende av kontrollens åtstramning, benämnt som ”tight control” och ”loose control”. Anthony et al., (2014) menar att det krävs en avvägan över hur stort ansvar som skall delegeras nedåt utan influens av styre uppifrån. Stank, Daygherty och Gustin (1994) illustrerar i figur 2 hur en decentraliserad organisationsstruktur påverkar ett företags prestation. I enlighet med Anthony et al., (2014) innebär decentralisering ökat ansvarstagande nedåt i organisationen vilket innebär en ökad flexibilitet och resulterar i en positiv inverkan på företagets prestation. Dock innebär ökad decentralisering också ökad fragmentering av organisationen, vilket innebär att varje enhet agerar i egenintresse vilket kan få konsekvens för koncernens övergripande prestation (Stank et al., 1994).
Figur 2: Decentralisering och prestation.
En decentraliserad organisationsstrukturs inverkan på ett företags prestation (Stank et al., 1994).
3.2 EKONOMISTYRNING
Ekonomistyrning är ett vitt begrepp med flertal definitioner vilket såväl Almqvist (2012), Malmi och Brown (2008) samt Holmblad (2005) vidhåller. Enligt Holmblad (2005) kan begreppet ses som översiktligt, detta då definition för vem som ska styras eller vilka som ska styras saknar fullständig beskrivning. Almqvist (2012) menar däremot att definitionen av ekonomistyrning beror på dess syfte, i samband med helhetlig styrning av ett företag definierar Almqvist (2012) ekonomistyrning som den planering och uppföljning som är nödvändig att vidta för att kunna fatta beslut i enlighet med företagets mål och strategier. Denna avgränsning tycks stämma överens med nationalencyklopedins (NE) definition av ekonomistyrning som en ”avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess befattningshavare i avsikt att nå vissa ekonomiska mål”. Sammantaget är därmed ekonomistyrningens primära syfte att skapa en helhetlig styrning för att nå önskade mål.
Ekonomistyrningens utformning ter sig olika beroende på verksamhetens specifika förutsättningar och eftersträvade mål, gemensamt för samtliga styrmodeller är dock att påvisa hur aktiviteter hänger samman (Holmblad, 2005). Inom ekonomistyrningssystem anser Anthony et al., (2014) prestationsmätning vara ett av huvudelementen, detta då prestationsmätning skall fungera som verktyg för att nå övergripande mål och strategier.
Prestationsmätning skapar dessutom en tydlig bild över prestationer för enskilda enheter liksom bolaget som helhet, vilket är kunskap som är nödvändig för välfungerade ekonomistyrning (Anthony et al., 2014).
3.2.1 LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGAR
Långsiktiga målsättningar formuleras för det enskilda bolaget av högsta ledningen. De långsiktiga målen ämnar fånga upp verksamhetens övergripande inriktning samt agera kontrollmedel för att via beteenden styra organisationen i önskvärd riktning. Vidare förklarar Bakka et al., (2001) betydelsen av att mål kommuniceras inom verksamhetens samtliga delar i avseende att skapa förståelse för deras existens och vilken konsekvens de förväntas fylla. Ett företags mål kan enligt Anthony et al., (2014) variera utifrån vilken organisatorisk nivå som granskas. På koncernnivå finns formella mål vilka åsyftar att vägleda underliggande dotterbolag. Genom att bryta ned samt söka samvariera mål och strategier mellan de organisatoriska nivåerna är det enklare att styra en verksamhet (Simons, 1994). Anthony et al., (2014) belyser vikten av att mål mellan moder- och dotterbolag förhåller sig till varandra för att erhålla målkongruens (Anthony et al., 2014; Nilsson & Rapp, 2005). Målkongruens mellan de organisatoriska nivåerna innebär att de översiktliga målsättningarna på koncernnivå bör inneha en sammanlänkning med mål på lägre nivåer inom organisationen (det vill säga affär- och funktionsnivån). Genom att mäta mot mål, infrias förståelse bland de anställda över hur olika ageranden påverkar företagets resultat (Anthony et al., 2014), när medarbetare förstått innebörden av målet fungerar de enligt Simons (1995) som motivation för de anställda.
De långsiktiga målen utgör vägledning för vad bolaget vill åstadkomma och kan exempelvis uttryckas i form av att ”ta sig an nya marknadsandelar”. Chenhall (2005) liksom Nilsson och Rapp (2005) att det är viktigt att långsiktiga mål bryts ned och skapar samstämmighet gentemot strategi och aktiviteter, orsaksförhållandet mellan koncern- och dotterbolag bör därmed beaktas. Enligt Simons (1995) skall långsiktiga mål brytas ned i kortsiktiga och bör med fördel avspeglas i bolagets prestationsmätning i avseende att understödja måluppfyllnad.
3.2.2 STRATEGI
Strategier formuleras utifrån organisationens fastställda mål där de avser beskriva hur organisationen skall uppfylla målsättningar (Anthony et al., 2014). Syftet är att strategier skall bistå till effektiva prestationer med hänsyn till förändrade förhållanden vad gäller samhällsutveckling, marknad och intressenter. Bakka et al., (2001) förklarar att det, likt långsiktiga mål, är högsta ledningen som formulerar de övergripande
