Underlag till övriga investeringsprojekt
(ej bygginvesteringar)Beskrivning av projektet: Tumba vård- och omsorgsboende har sålts till en privat fastighetsägare. Fastigheten ska byggas om och ombyggnationen påbörjas troligen i början av 2017. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att hyra boendet och bedriva verksamheten där. En investeringsbudget för inventarier behövs därför under 2017 och 2018. Då boendet inte har färdigställts i tid kommer budget för inventarier att behövas användas även för 2019 och 2020.
Motivering till projektet: Föreslagen investeringskalkyl baseras på vård- och omsorgsboendet Tornets kostnader för inventarier. Då boendet kommer att bli dubbelt så stort (120 platser) blir den totala kalkylen därför högre. Inköp för inventarier specifikt till korttidsverksamheten är inräknade i kalkylen.
Det är fortfarande osäkert när inköp för inventarier kommer att ske, beräknad driftstart nedan är en uppskattning utifrån nuvarande och preliminära plan.
Investeringskalkyl
År Månad
Beräknad driftstart 2019 12
Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-).
Projekt Totalkalkyl (tkr)
2017 2018 2019 2020
10 600
Avgifter/
ersättningar* Totalkalkyl
(tkr) 2017 2018 2019 2020
2016-09-05 Uppdaterad 2019-06-17
VON 7b (tidigare VON 10:12)
0
Ekonomiska effekter:
Driftkostnadskalkyl (del- och helårseffekt)
(tkr) År1
(tkr) År 2
Avskrivnings-tid, år
Kapitalkostnader 229 1 033 10
Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan)
Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram?
Ange (x) Ja Nej
Kapitalkostnader X
Övriga verksamhetskostnader X
Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet:
Vi kommer inte att kunna bedriva verksamhet i ett vård- och omsorgsboende utan möbler, hjälpmedel med mera.
Vård- och omsorgsnämnden Bilaga 6B:1
Bilaga
VON 6a (ersätter VON 6_1)
Underlag till investeringsprojekt
Nämnd Vård- och omsorgsnämnden
Projektnamn Sandstugan, gruppbostad Handläggare Enhetschef
Datum 2019-0?
Beskrivning av projektet:
Motivering av projektet:
Under 2019 öppnar en ny gruppbostad, Sandstugan. En investeringsbudget för diverse inventarier behövs för att göra gruppbostaden redo för driftstart.
Beslut om medel togs i mål och budget 2018, men tidsplanen har förändrats varpå denna bilaga uppdaterats. Tidigare tidsplan angav 2018 som beräknad verksamhetsstart.
Föreslagen investeringskalkyl baseras på gruppbostaden Lövkojans kostnader för inventarier. Lövkojan öppnade under sensommaren 2016.
Ekonomi
Projektnamn:
Vård- och omsorgsnämnden
Projektutgift
(tkr) Total budget Ev tidigare
utfall
Likviditetsbedömning per år
2018 2019 2020 2021 2022
2023--424 0 0 0 0 0 0 0 0
Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram?
Ange (x) Ja Nej Delvis
Övriga verksamhetskostnader x
Om nej eller delvis – Hur mycket finansieras inte inom befintlig budgetram?
Delårs-effekt*
Helårs-effekt*
Förslag till justering utöver budgetram 0 0
* Belopp skrivs in i sammanställningen preliminära budgetramar 2018-2021 – Förslag till ytterligare justeringar…
Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justering av volymförändringar (resursfördelningsmodellen):
0
Vård- och omsorgsnämnden Bilaga 6B:1
Övriga investeringar
Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-).
Projektutgift (inkl tilläggsbudget vid tilläggsbeslut)
(tkr) Total budget Ev tidigare
utfall
Likviditetsbedömning per år
2018 2019 2020 2021 2022
2023--424 0 0 0
Avgifter/ersättningar (Investeringsbidrag och övriga intäkter) 0
Tilläggsbudget till redan beslutat projekt
(tkr) Total budget
Tidigare beslutad budget Tilläggsbudget
Nya budget 0
Ekonomiska effekter:
Komponentavskrivningar
Komponenter År Belopp (tkr)
Avskrivn delårseffekt
(tkr)
Avskrivn helårseffekt
(tkr)
Inventarier 10 -424,00 -21,00 -42,00
Internränta
Delårseffekt (tkr)
Helårseffekt (tkr)
Internränta -6 -11
Verksamhetskalkyl
Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-).
Driftkostnader för verksamheten
Delårseffekt (tkr)
Helårseffekt (tkr) Kapitalkostnad övriga
investeringar -27,00 -53,00
Övriga driftkostnader 0,00 0,00
Summa kostnader -27,00 -53,00
Summa intäkter
Summa nettokostnader -27,00 -53,00
Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram?
Ange (x) Ja Nej Delvis
Övriga verksamhetskostnader x
Om nej eller delvis – Hur mycket finansieras inte inom befintlig budgetram?
Delårseffekt (tkr)*
Helårseffekt (tkr)*
Förslag till justering utöver budgetram
*) Belopp skrivs in i sammanställningen preliminära budgetramar 2018-2021 – Förslag till ytterligare justeringar…
Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justering av volymförändringar (resursfördelningsmodellen):
Vård- och omsorgsnämnden Bilaga 6B:9
Bilaga
VON 9b (tidigare 6_20_1)
Underlag till investeringsprojekt
Nämnd Vård- och omsorgsnämnden
Projektnamn Vård- och omsorgsboende, Vårsta Handläggare Enhetschef/sektionschef
Datum 2021-12-01
Beskrivning av projektet:
Motivering av projektet:
En investeringsbudget för diverse inventarier behövs så snart projektet är igång och när vi har fått besked om driftstart.
Beslut om medel togs i mål och budget 2018, men tidsplanen har förändrats varpå denna bilaga uppdaterats. Tidigare tidsplan angav december 2020 som beräknad
verksamhetsstart.
Föreslagen investeringskalkyl baseras på vård- och omsorgsboende Tornets kostnader för inventarier. Tornet öppnade under hösten 2013.
Ekonomi
2018 2019 2020 2021 2022
2023--9070 0 0 0 0 0 0 0 0
Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram?
Ange (x) Ja Nej Delvis
Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justering av volymförändringar (resursfördelningsmodellen):
0
Vård- och omsorgsnämnden Bilaga 6B:9
Övriga investeringar
Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-).
Projektutgift (inkl tilläggsbudget vid tilläggsbeslut)
(tkr) Total budget Ev tidigare
utfall
Likviditetsbedömning per år
2018 2019 2020 2021 2022
2023--9070 0 0 0 0 0 0
Avgifter/ersättningar (Investeringsbidrag och övriga intäkter) 0
Tilläggsbudget till redan beslutat projekt
(tkr) Total budget
Tidigare beslutad budget Tilläggsbudget
Nya budget 0
Ekonomiska effekter:
Komponentavskrivningar
Komponenter År Belopp (tkr)
Avskrivn delårseffekt
(tkr)
Avskrivn helårseffekt
(tkr)
Inventarier 10 -9 070,00 -453,00 -907,00
Internränta
Delårseffekt (tkr)
Helårseffekt (tkr)
Internränta -125,00 -250,00
Verksamhetskalkyl
Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-).
Driftkostnader för verksamheten
Delårseffekt (tkr)
Helårseffekt (tkr) Kapitalkostnad övriga
investeringar -328,00 -657,00
Övriga driftkostnader 0,00 0,00
Summa kostnader -328,00 -657,00
Summa intäkter
Summa nettokostnader -328,00 -657,00
Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram?
Ange (x) Ja Nej Delvis
Övriga verksamhetskostnader x
Om nej eller delvis – Hur mycket finansieras inte inom befintlig budgetram?
Delårseffekt (tkr)*
Helårseffekt (tkr)*
Förslag till justering utöver budgetram
*) Belopp skrivs in i sammanställningen preliminära budgetramar 2018-2021 – Förslag till ytterligare justeringar…
Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justering av volymförändringar (resursfördelningsmodellen):
Underlag till investeringsprojekt
2019-06-19
1 [2]
VON 10b Vård- och omsorgsförvaltningen
Underlag till investeringsprojekt
Nämnd: Vård- och omsorgsnämnden
Projektets namn: Vård- och omsorgsboende Fittja etapp 2 inventarier
Handläggare: Verksamhetschef
Bilagenummer: VON 10b
Beskrivning
Utökningen av platser på Fittja vård- och omsorgsboende, etapp 2, byggs av en privat aktör och kommer troligtvis stå färdigt under 2021. Tanken är att vi ska hyra boendet och driva verksamheten där själva. En investeringsbudget för diverse inventarier behövs därför under 2021 och 2022. Anledningen till utökningen av platserna är behovet utifrån boendeplanen och istället för att vi ska bygga ett helt nytt vård- och omsorgsboende samt minska externa platser.
Motivering
Föreslagen investeringskalkyl baseras på kostnader för inventarier på vård- och omsorgsboende Fittja etapp 1. Vård- och omsorgsboendet Fittja etapp 1
öppnade 2017 varav kalkylen är uppräknad enligt angivna procentsatser. Då medel för inventarier inte finns inom tilldelad budgetram behövs medel medges.
Konsekvensbeskrivning
Vi kommer inte att kunna bedriva verksamhet i ett vård- och omsorgsboende utan möbler, hjälpmedel med mera.
Ekonomi (inklusive tidplan)
Justering av driftsättningsdatum
Datum vid uppdatering Driftsättningsdatum (år) Driftsättningsdatum (mån)
2019-6-19 VON 10b
Övriga kostnader i samband med investeringen
Belopp (tkr)
Rivning 0
Sanering 0
Nedskrivning
(återstående bokfört värde) 0
Markinköp 0
Inhyrning evakueringslokal 0
0 0
Övriga kostnader i samband med investeringen
Andra investeringar till följd av projektet
Andra ekonomiska konsekvenser
Övriga ekonomiska konsekvenser
Avdrag vid investering i befintlig verksamhetslokal 0
Avdrag del av om-/nybyggnation av befintlig verksamhetslokal som avser Delårseffekt Helårseffekt Antal
Tkr
Riskbedömning Organisation
Underlag till investeringsprojekt
2019-06-19
1 [2]
VON 11b Vård- och omsorgsförvaltningen
Underlag till investeringsprojekt
Nämnd: Vård- och omsorgsnämnden
Projektets namn: VoB Fittja etapp 2 fastighetsinvestering Handläggare: Fastighetsstrateg/Lokalsamordnare
Bilagenummer: VON 11b
Beskrivning
Utökningen av platser på Fittja vård- och omsorgsboende, etapp 2, byggs av en privat aktör och kommer stå färdigt under 2021. Tanken är att vi ska hyra boendet och driva verksamheten där själva. Då en del investeringar inte ingår i gränsdragningslistan som tekniska nämnden hanterar i internhyresmodellen så behövs därför en investeringsbudget för diverse fastighetsinvesteringar under 2020 och 2021. Anledningen till utökningen av platserna är behovet utifrån boendeplanen och istället för att vi ska bygga ett helt nytt vård- och
omsorgsboende samt minska externa platser.
Motivering
Föreslagen investeringskalkyl baseras på underlag från Frank Renebo på Tekniska förvaltningen. Då medel för fastighetsinvesteringar inte finns inom tilldelad budgetram behövs medel medges.
Konsekvensbeskrivning
Vi kommer inte att kunna bedriva verksamhet i ett vård- och omsorgsboende utan hjälpmedel, trygghetslarm, låssystem, larm i lokalerna och
IT-investeringar.
Ekonomi (inklusive tidplan)
Justering av driftsättningsdatum
Datum vid uppdatering Driftsättningsdatum (år)
2019-06-19 VON 11b
Driftsättningsdatum (mån)
Övriga kostnader i samband med investeringen
Belopp (tkr)
Rivning 0
Sanering 0
Nedskrivning
(återstående bokfört värde) 0
Markinköp 0
Inhyrning evakueringslokal 0
0 0
Övriga kostnader i samband med investeringen
Andra investeringar till följd av projektet
Andra ekonomiska konsekvenser
Övriga ekonomiska konsekvenser
Avdrag vid investering i befintlig verksamhetslokal 0
Avdrag del av om-/nybyggnation av befintlig verksamhetslokal som avser Delårseffekt Helårseffekt Antal
Tkr
Riskbedömning Organisation
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]
Vård- och omsorgsnämnden
2019-08-16 Dnr von/2019:101
6
Effektiviseringar 2020- generella effektiviseringar(von/2019:101) Förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till generella effektiviseringar 2020.
Sammanfattning
Kommande år kommer Botkyrka likt andra kommuner ha sämre ekonomiska resurser, Kommunfullmäktige har därför beslutat om att
effektivisera verksamheten. Det innebär att respektive nämnd har ansvar för att besluta om och genomföra effektiviseringar för att ha en ekonomi i balans. Utöver det kommer kommunövergripande effektiviseringsåtgärder att utredas och genomföras för att minimera risken för ytterligare
effektiviseringar för nämnderna. För vård- och omsorgsnämnden innebär det dels generella effektivisering motsvarande två procent, dels effektiviseringar av central organisation motsvarande 6 procent. Effektiviseringar av central organisation redovisas i annat ärende.
De generella effektiviseringarna motsvarande två procent av den totala budgeten, uppgår till 22 815 000 kronor. I uppdraget ingår att särskilt beakta icke lagstyrd verksamhet, det vill säga verksamhet av sådant slag som nämnden inte är skyldiga enligt lag att tillhandahålla. Utifrån det uppdrag som vård- och omsorgsförvaltningen fått har fokus varit att hitta effektivare arbetssätt och att använda tilldelade skattemedel på bästa sätt utifrån
medborgarens fokus. Allt i syfte att skapa god kvalitet för medborgarna, men även att skapa en så effektiv organisation som möjligt. Vidare har stor vikt lagts på att effektiviseringarna ska ge effekt på lång sikt, detta med avsikten att skapa en hållbar och stabil verksamhet.
2019-08-16 Dnr von/2019:101
Effektiviseringar 2020
Generella effektiviseringar
2 [9]
Innehåll
Bakgrund ...3 Avveckla lägenheter som det inte finns behov av ...3 Avveckla delar av lokalerna på Albyvägen 10...3 Slå ihop två korttidsenheter (LSS) till en ...3 Öka möjligheten till insatser i hemmet och minska antalet
korttidsplatser inom äldreomsorg...4 Anpassa antalet enhetschefer efter behov på
gruppbostad ...4 Effektivare arbetssätt på gruppbostäder ...4 Välfärdsteknik och digitala arbetssätt ...4 Effektivare administration på vård- och omsorgsboende...5 Nya arbetssätt på hälso- och sjukvårdsenheten...5 Samordning mellan dagverksamhet och hemtjänst samt
vård- och omsorgsboende ...5 Syn- och hörselinstruktör ...5 Demenssjuksköterska ...7 Carpe Forum...8 Generell effektivisering ...9
BOTKYRKA KOMMUN 2019-08-16
<Vård- och omsorgsförvaltningen>
Bakgrund
Botkyrkas ekonomiska förutsättningar styrs i hög utsträckning av konjunkturen i världen och Sverige. Befolkningsutveckling, sysselsättningen i Sverige, riksdagens beslut om statsbidrag samt lagstiftning som påverkar kommunernas kostnader har också betydelse. Under perioden 2020 - 2023 innebär dessa faktorer sammantaget sämre ekonomiska förutsättningar för kommunen. Under 2020 finns inget utrymme att hantera andra kostnads- och behovsökningar än de som följer av befolkningsutvecklingen. Respektive nämnd ansvarar för att besluta om och genomföra effektiviseringar så att man årligen uppnår en ekonomi i balans. Utöver det kommer kommunövergripande effektiviseringsåtgärder att utredas och genomföras för att minimera risken för ytterligare effektiviseringar för nämnderna.
Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag att under 2020 effektivisera verksamheten motsvarande två procent av den totala budgeten, vilket uppgår till 22 815 000 kronor. I uppdraget ingår att särskilt beakta icke lagstyrd verksamhet, det vill säga verksamhet av sådant slag som nämnden inte är skyldiga enligt lag att tillhandahålla.
Utifrån det uppdrag som vård- och omsorgsförvaltningen fått har fokus varit att hitta effektivare arbetssätt och att använda tilldelade skattemedel på bästa sätt utifrån
medborgarens fokus. Allt i syfte att skapa god kvalitet för medborgarna, men även att skapa en så effektiv organisation som möjligt. Vidare har stor vikt lagts på att effektiviseringarna ska ge effekt på lång sikt, detta med avsikten att skapa en hållbar och stabil verksamhet.
Avveckla lägenheter som det inte finns behov av
Förvaltningen har genomfört en inventering av befintliga lägenheter. Utifrån inventeringen framkom att servicelägenheterna på Notariebacken och Tullingebergsvägen har stått tomma under en längre tid. Bedömningen är därför att de inte finns behov av dessa lägenheter, och beslut att säga upp lägenheterna fattades av förvaltningen under våren 2019. Effektiviseringen innebär minskade kostnader på totalt 420 000 kronor.
Servicelägenhet Notariebacken 320 tkr
Servicelägenhet Tullingebergsvägen 1 A 100 tkr
Minskade kostnader - totalt 420 tkr
Avveckla delar av lokalerna på Albyvägen 10
I lokalerna på Albyvägen 10 finns idag både hemtjänstverksamhet och en administrativ del tillhörande omsorg om personer med funktionsnedsättning. Hemtjänst har cirka en tredjedel av lokalerna och den administrativa delen resterande. Den administrativa delen som idag håller till på Albyvägen 10 kommer att flytta till lokaler vid Riksteatern. Det innebär att endast hemtjänsten kommer att vara kvar på Albyvägen 10, vilket gör att två tredjedelar av lokalerna kan avvecklas. Effektiviseringen innebär minskade kostnader på totalt 470 000 kronor.
Lokaler Albyvägen 10 470 tkr
Slå ihop två korttidsenheter (LSS) till en
Det finns i dagsläget fyra korttidsboenden inom LSS. Beläggningsgraden är låg på två av boendena på grund av minskat behov och har så varit under längre tid. Därför föreslås att korttidsboendet på Tors väg och Heimdals väg slås ihop till ett boende, vilket förläggs till
4 [9]
men att resurserna används mer effektivt. Möjligen finns en viss risk att brukarna inte kan erbjudas specifika vistelsedagar utifrån särskilda önskemål i samma utsträckning som idag.
Effektiviseringen innebär minskade kostnader på totalt 325 000 kronor.
Korttidsenhet Tors väg 325 tkr
Öka möjligheten till insatser i hemmet och minska antalet korttidsplatser inom äldreomsorg
Hemgångsteamets uppdrag innebär att stärka upp i hemmet och genomföra en trygg hemgång efter en sjukhusvistelse. Att tillvarata hemgångsteamet i högre utsträckning kommer sannolikt bidra till ökade möjligheter för medborgarna att få sina behov tillgodosedda i sina egna hem.
Detta bedöms kunna minska kostnaderna för tillfälliga externa korttidsplatser, men även ge möjlighet att längre kunna bo kvar i ordinärt boende. Detta kan på sikt även resultera i minskade behov av permanent vård- och omsorgsboende.
Genom att hemgångsteamet följer upp behov och har en tät samverkan med myndighet kan insatser anpassas till medborgarnas aktuella behov. Ett ökat fokus på samverkan mellan hemgångsteam, myndighet, utförare och regionen bedöms även det bidra till att medborgarnas behov kan tillgodoses i ordinärt boende. Ändrade arbetssätt bedöms bidra till ökad kvalitet, men även till en effektivisering motsvarande 3 000 000 kronor.
Myndighet Minska antal korttidsplatser 3000 tkr
Anpassa antalet enhetschefer efter behov på gruppbostad
I dagsläget är tio chefstjänster budgeterade inom gruppbostad. En av chefstjänster är vakant sedan en tid tillbaka. Det innebär att våra befintliga 22 gruppbostäder sedan en tid tillbaka fördelas på nio enhetschefer. Bedömningen är att det fungerat bra och att antalet medarbetare per chef understiger det antal som kommunen har som norm. Under 2020 kommer ytterligare en gruppbostad, vilket inte bedöms påverka förutsättningarna för ett gott och nära ledarskap.
Att inte tillsätta den vakanta chefstjänsten bidrar till en effektivisering motsvarande 840 000 kronor.
Gruppbostad Minska en chefstjänst 840 tkr
Effektivare arbetssätt på gruppbostäder
Förändrade arbetssätt inom gruppbostäder bedöms bidra till effektivare processer. De förändrade arbetssätten ger bland annat möjlighet till en effektivare schemaplanering. Detta samtidigt som verksamheten har oförändrad ambitionsnivå och medborgarnas behov
tillgodoses i samma utsträckning och med samma kvalitet. Effektiviseringarna motsvara totalt 1 855 000 kronor för samtliga gruppbostäder, och innebär en effektivisering på 84 000 kronor per gruppbostad.
Gruppbostad Generell effektivisering 1855 tkr
Välfärdsteknik och digitala arbetssätt
Genom att införa digitala arbetssätt och använda välfärdsteknik ökar tryggheten,
självbestämmandet och integriteten för medborgarna. Det kan också förbättra förutsättningar och arbetsmiljön för medarbetare, särskilt inom hemtjänsten. Bättre förutsättningar och
BOTKYRKA KOMMUN 2019-08-16
<Vård- och omsorgsförvaltningen>
arbetsmiljö bedöms bidra till en attraktiv arbetsplats och därmed en stabil personalomsättning.
Införande av välfärdsteknik kommer främst att ske inom hemtjänsten i form av
trygghetskameror (digital tillsyn) och elektroniska lås (nyckelfri hemtjänst). Medel för införande har ansökts hos digitaliseringsfonden för åren 2019 och 2020. Effektiviseringen innebär minskade kostnader på totalt 4 710 000 kronor.
Hemtjänst Digital tillsyn 2760 tkr
Hemtjänst Nyckelfri hemtjänst 1950 tkr
Effektivare administration på vård- och omsorgsboende
Ett nytt personalsystem kommer att införas i början av 2020, och det kommer att automatisera en stor del av de arbetsuppgifter som den administrativa personalen utför idag. Till följd av det är bedömningen att det finns ett minskat behov av administratörer och att antalet
administrativa tjänster därmed kan minskas. Effektiviseringen innebär minskade kostnader på totalt 1 600 000 kronor.
Vård- och omsorgsboenden Administration 1600 tkr
Nya arbetssätt på hälso- och sjukvårdsenheten
Idag är hälso- och sjukvårdsenheten en egen enhet, men samtidigt arbetar sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal fast på olika boenden. Det innebär att även om det aktuella behovet av hälso- och sjukvård varierar mellan boenden är bemanningen den samma. Genom att
samordna samtliga funktioner i en central enhet som i tvärfunktionella team arbetar
konsultativt mot de olika boenden, riktas befintliga resurserna till brukare med störst behov.
Det nya arbetssättet bedöms medföra ökad samverkan, ett naturligt forum för kunskapsutbyte och ett mer likriktat sätt att arbeta. Att införa ett effektivare sätt att arbeta på innebär att färre sjuksköterskekonsulter behövs, vilket leder till minskade kostnader på totalt 1 200 000 kronor.
Ändrat arbetssätt Hälso- och sjukvård 1200 tkr
Samordning mellan dagverksamhet och hemtjänst samt vård- och omsorgsboende Dagverksamheterna som finns fysiskt på vård- och omsorgsboenden samordnas med
boendena, vilket innebär att de kommer att ingå i samma enhet och under samma biträdande enhetschef/enhetschef. Resterande dagverksamheter läggs organisatoriskt under olika hemtjänstenheter. Det innebär att det är möjligt att minska med en enhetschef för dagverksamheten samtidigt som det fortfarande finns ett nära ledarskap och att antalet medarbetare per chef understiger det antal som kommunen har som norm. Effektiviseringen innebär minskade kostnader på totalt 800 000 kronor.
Minska antalet enhetschefer Dagverksamhet 800 tkr
Syn- och hörselinstruktör
Det finns inget lagkrav på att en kommun måste ha en syn- och hörselinstruktör. En syn- och hörselinstruktör ger ett utökat stöd som delvis kan ges av omsorgspersonal och delvis tangerar de områden som Regionen har ansvar för.
Syn och hörsel
6 [9]
Sinnena har en stor betydelse för livskvalitet och välbefinnande. Att kunna se och höra samt uttrycka sig genom tal tas ofta för givet. Åldrandet innebär att även dessa funktioner påverkas i mer eller mindre hög grad. Många äldre har därför hjälpmedel såsom glasögon och
hörapparat och kan därför behöva stöd för att hantera dessa. Det kan handla om till synes enkla saker som att den som har hjälpmedel som glasögon och hörapparat använder dem, glasögonen är putsade och batterierna är utbytta i hörselhjälpmedlet. Försämrad hälsa och problem med hörapparaterna kan bidra till att den äldre personen börjar isolera sig.
Kommunikation, möjligheten att göra sig förstådd och att uttrycka sig är också en del av grundläggande förmågor som har stor betydelse för social samvaro och delaktighet. För äldre personer ökar risken att den kommunikativa förmågan påverkas negativt på grund av stroke, hörselproblem eller kognitiv sjukdom. Kommunikationen är viktig att uppmärksamma vid annat modersmål, tillhörande något av minoritetsspråken, användande av teckenspråk eller bildstöd. Det saknas aktuell statistik om tillgången av syn- och hörselinstruktörer i landets kommuner. Utifrån uppgifter som syn- och hörselinstruktörernas intresseförening tagit fram pekade Hörselskadades förening 2014 på att antalet kommuner som då hade syn- och
hörselinstruktörer minskat från som mest 230 till cirka 90. Av en pågående kartläggning som intresseföreningen genomförde hösten 2016 framgår att av de 191 kommuner som svarat i januari 2017 hade fyra av tio någon form av syn- eller hörselinstruktör. Flera kommuner ser för närvarande över funktionen syn- och hörselinstruktör till följd av behov av
effektiviseringar på grund av ökade behov av äldreomsorg samtidigt som skatteunderlaget inte ökar i samma takt.
Syn- och hörselinstruktör
År 2009 var det 230 kommuner som hade en syn- och hörselinstruktör, 2014 var samma siffra 90. Den siffran har sänkts ytterligare de senaste åren och det är få andra kommuner som har den tjänsten. I de kommuner som har syn- och hörselinstruktör är det flera som för närvarande ser över behovet av funktionen till följd av behov av effektiviseringar på grund av ökade behov av äldre-omsorg samtidigt som skatteunderlaget inte ökar i samma takt.
År 2009 var det 230 kommuner som hade en syn- och hörselinstruktör, 2014 var samma siffra 90. Den siffran har sänkts ytterligare de senaste åren och det är få andra kommuner som har den tjänsten. I de kommuner som har syn- och hörselinstruktör är det flera som för närvarande ser över behovet av funktionen till följd av behov av effektiviseringar på grund av ökade behov av äldre-omsorg samtidigt som skatteunderlaget inte ökar i samma takt.