Rättegångsbalkens bestämmelser om resning

Vårt förslag: Det ska vara möjligt att, under samma förutsätt-ningar som gäller för brottmålsdomar i övrigt, bevilja resning av en bevistaledom som har fått laga kraft. Bestämmelserna i 58 kap.

2–7 §§ samt 9 och 10 §§ rättegångsbalken ska, i tillämpliga delar, gälla för ett sådant förfarande.

Resning av dom beträffande bevistalan bör följa rättegångsbalkens bestämmelser

Vi har tidigare konstaterat att rättegångsbalkens regler om resning inte är tillämpliga beträffande bevistaledomar. När det gäller möjlig-heten att sedan det visat sig att en gärningsperson var straffmyndig

SOU 2022:1 Bevistalan – en prövning av skuldfrågan när barn under 15 år misstänks för brott

vid gärningen angripa en lagakraftvunnen dom beträffande bevis-talan har vi också instämt i den bedömning som i departements-promemorian Ds 2018:19 gjorts av att resning i sådana fall inte passar in i systematiken som gäller för resning av övriga brottmålsdomar enligt rättegångsbalkens bestämmelser. För den situation som nu är aktuell, dvs. när gärningspersonens ålder inte är ifrågasatt utan det i stället rör sig om ett behov av att på materiell grund pröva riktig-heten av ett lagakraftvunnet avgörande, finns det skäl att se annor-lunda på saken. I dessa fall lämpar sig, enligt vår bedömning, bestäm-melserna om resning beträffande brottmålsavgöranden i övrigt väl för att tillämpas även vid bevistalan. Genom att dessa bestämmelser görs tillämpliga även för resning beträffande domar om bevistalan skapas ett sammanhängande system för när lagakraftvunna brott-målsdomar kan angripas med extraordinära rättsmedel. Vad vi tidigare konstaterat om att det inte är ovanligt att en dom beträffande bevis-talan också omfattar ett åtal riktat mot en straffmyndig medmisstänkt talar också för att det är lämpligt att låta samma bestämmelser om-fatta resning även av en dom som avser bevistalan.

Vi har, när det gäller placeringen av den resningsmöjlighet som vi nu föreslår, övervägt om bestämmelsen lämpligen bör placeras i LUL eller i 58 kap. rättegångsbalken. Mot bakgrund av att den huvudsak-liga regleringen om bevistalan finns i LUL, som också utgör special-lag för barn som misstänks för brott, bör resningsbestämmelsen placeras där, som 38 b §, men med hänvisning till relevanta bestäm-melser i rättegångsbalken.

Resning bör vara möjligt både till fördel och till nackdel för barnet Våra överväganden när det gäller hur bestämmelserna om resning bör vara tillämpliga för domar beträffande bevistalan innefattar en avvägning mellan de intressen som ligger bakom de tidigare redo-visade principerna om orubblighet respektive sanning (se avsnitt 5.6.2).

Vid utformningen av lagregler som tar sikte på barn gör sig självklart också särskilda hänsyn gällande eftersom det just gäller barn, som dessutom inte är straffmyndiga och därför inte alls omfattas av sed-vanliga bestämmelser om lagföring och straff. Vi har mot den bak-grunden särskilt övervägt frågan om resning enbart bör vara möjligt till fördel för barnet eller om det också bör gå att bevilja resning

Bevistalan – en prövning av skuldfrågan när barn under 15 år misstänks för brott SOU 2022:1

158

avseende domar beträffande bevistalan där den unges skuld helt eller delvis inte fastställts, dvs. resning till nackdel för barnet.

Som vi tidigare konstaterat är det viktigt ur rättssäkerhetssyn-punkt och för upprätthållandet av allmänhetens förtroende för rätts-väsendet att ett brottmålsavgörande så långt det är möjligt är mate-riellt riktigt. Så kan särskilt tydligt sägas vara fallet när det gäller så pass allvarlig brottslighet som det vid bevistalan i princip undan-tagslöst torde vara fråga om. Detta talar för att resning bör vara möj-ligt även till nackdel för den unge. I samma riktning talar hänsyn till målsägande, som när barn under 15 år misstänks för brott också ofta är en ung person. Slutligen skulle det vid bevistalan gällande brott som också involverat någon straffmyndig medmisstänkt, kunna få oönskade konsekvenser om resning till nackdel för de dömda var möjlig enbart för gärningspersoner som fyllt 15 år, men inte för med-misstänkta som, ofta med endast mindre marginal, var straffomyn-diga. Enligt vår mening bör således resning kunna beviljas också till nackdel för den unge.

Närmare om resningsförfarandet

Genom att föreskriva att vad som gäller för resning för brottmål i övrigt ska gälla också vid bevistalan blir vad som framgår av 58 kap.

2 § rättegångsbalken om resning till förmån för den tilltalade gäll-ande även för ett barn vars skuld har prövats i en bevistalan. Mot-svarande bör gälla för möjligheten att, med stöd av 3 § i nämnda kapitel, bevilja resning till nackdel för barnet. För det närmare för-farandet, som t.ex. forum, tidsgränser, vad en ansökan om resning ska innehålla, återupptagande av brottsutredningen och återförvis-ning av målet till den domstol som senast dömt i målet ska också vad som gäller för resning i övrigt tillämpas vid bevistalan. Undantag bör dock göras för vad som enligt 58 kap. 8 § rättegångsbalken gäller för skyldighet att ersätta kostnader i resningsärendet. Ett barn som inte är straffmyndigt bör inte kunna åläggas någon betalningsskyldighet.

Vi har särskilt övervägt möjligheten att låta reglerna om resning till den unges nackdel vara mer restriktiva än vad som gäller för brott-mål i övrigt. Det skulle t.ex. kunna innebära snävare tidsramar för när en sådan resningsansökan kan beviljas eller en begränsning till att enbart omfatta brott för vilka är föreskrivet visst minimistraff. Vi

SOU 2022:1 Bevistalan – en prövning av skuldfrågan när barn under 15 år misstänks för brott

har dock, främst i syfte att åstadkomma ett enhetligt system för de fall då en bevistalan prövats i samband med ett åtal, funnit att några sådana specialregleringar inte bör införas.