Rättssäkerhet 45

4.5.1 Inledning

Rättssäkerhet  är  ett  vedertaget  begrepp  både  inom  juridiken  men  även  inom  poli-­‐ tiken.  Bland  jurister  är  det  vanligt  att  rättsäkerhetsbegreppet  innebär  ”förutsebar-­‐ het   i   rättsliga   angelägenheter”313_{.   För   att   något   ska   vara   rättsäkert   krävs   således}  

305  _{Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.  219.}     306  _{Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.    219.}     307  _{Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.  220.}     308  _{Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.  220.}     309  _{Bergström,  Förhandsbesked  vid  inkomsttaxering,  s.  70  ff.}   310  _{Bergström,  Förhandsbesked  vid  inkomsttaxering,  s.  68  ff.}  

311  _{Sanmark-­‐Hörgren  &  Andersson,  Skatteverkets  förslag  på  åtgärder  mot  skatteplanering  (I)  –  reg-­}

ler  om  informationsplikt  för  skatteupplägg,  SvSkT  2010:4  s.  462.  

312  _{Skatteverket,  Ränteavdrag  i  företagssektorn,  s.  34.}   313  _{Frändberg,  Om  rättssäkerhet,  JT,  2000-­‐01,  s.  270.}  

ett  visst  mått  av  förutsebarhet.314  _{Förutsebarheten  härleds  till  vad  som  står  i  lag-­‐}

texten  och  en  vetskap  om  hur  regler  tolkas  och  att  inte  tillämpningen  är  godtyck-­‐ lig.315  _{Ur  ett  en  rättssäkerhetsaspekt  är  just  förutsebarhet  fundamental  och  vikten}  

av  att  kunna  stödja  beslut  på  i  förväg  kända  rättsprinciper.316  _{Ett  sätt  att  tillgodose}  

rättssäkerheten   är   att   skattskyldiga   har   en   möjlighet   att   begära   förhandsbesked.   Förhandsbeskedsinstitutets   existens   tillmäts   stor   vikt   ur   ett   rättssäkerhetsper-­‐ spektiv.317   _{I   rättssäkerhetsbegreppet   ingår,   förutom   förutsebarhet,   även   legalitet}  

och  likabehandling    och  det  finns  ett  samspel  mellan  begreppen.318  _{Det  innebär  att}  

den  skattskyldige  både  ska  kunna  förutse  konsekvenserna  av  en  viss  rättshandling   på   grund   av   en   viss   förutsebarhet   av   lagtolkningen   men   även   att   skatt   inte   ska   kunna  utgå  om  det  inte  står  skrivet  i  lag  enligt  legalitetsprincipen.319    

Mot  rättssäkerhet  ställs  ofta  kravet  på  effektivitet.320  _{Det  är  en  balansgång  mellan}  

myndigheternas  och  lagstiftningens  fiskala  befogenheter,  den  enskildes  rättigheter   och  samhällsekonomisk  effektivitet.321  _{Reglerna  till  skydd  för  de  enskildas  integri-­‐}

tet  får  emellertid  inte  utformas  på  ett  sätt  som  hämmar  effektiviteten  mer  än  nöd-­‐ vändigt.322    

4.5.2 Rättssäkerhet vid lagstiftning

Lagarna   i   det   moderna   samhället   har   fått   en   allt   mer   abstrakt   utformning   varför   enskilda  paragrafer  kan  uppfattas  som  vaga.323  _{Det  är  resultatet  av  en  utveckling}  

314  _{Se  Peczenik,  Vad  är  rätt?  Om  demokrati,  rättssäkerhet,  etik  och  juridisk  argumentation,  s.  89,  SOU}  

1993:62,  s.  77  f.  

315  _{SOU  1993:62,  s.  75.}    

316  _{SOU  1993:62,  s.  77,  Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.  219.}   317  _{Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.  218.}    

318  _{Se  SOU  1993:62,  s.  77-­‐78,  Påhlsson,  Likhet  inför  skattelag,  s.  13.}   319  _{Bergström,  Förutsebarhet,  s.  15}  

320  _{SOU  1993:62,  s.  79.}   321  _{SOU  1993:62,  s.  79.}   322  _{SOU  1993:62,  s.  122.}  

framtvingad   av   behovet   att   täcka   en   allt   mer   komplex   verklighet.324   _Lagstiftaren  

ger  medvetet  mer  makt  och  utrymme  till  normtillämparen.325  _{Detta  var  exempelvis}  

lagstiftningstekniken   vid   utformningen   av   ränteavdragsbegränsningarna   då   det   specifikt  uttalades  att  allmänna  principer  och  skatteflyktslagen  måste  utveckla  om-­‐ rådet.326  _{Även  om  det  är  en  medveten  lagstiftningsteknik  så  påverkar  det  indirekt}  

den   skattskyldige   då   förutsebarheten   inte   blir   lika   tydlig.   Enligt   Bergströms   me-­‐ ning  är  det  dock  mer  fördelaktigt  med  en  abstrakt  och  generell  teknik  som  täcker   de   flesta   situationer   än   att   lagstiftaren   väljer   en   konkret   och   detaljerad   lagstift-­‐ ningsteknik   då   det   uppkommer   mer   gränsdragningsfall.   Hultqvist   är   av   samma   åsikt  och  anser  att  allmänna  skatteregler  är  mer  förutsebara  och  leder  inte  till  en   reglering  som  är  uppbyggd  liksom  ett  ”lapptäcke”.327  _{Bergström  anser  att  det  med}  

en  generell  lagstiftning  där  det  är  mer  öppet  för  tolkning  kommer  domstolarna  att   välja   den   riktning   som   det   finns   mest   stöd   för     och   som   är   bästa   lösningen   i   all-­‐ mänhet.328  _{Å  andra  sidan  kan  det  påverka  förutsebarheten  och  rättsäkerheten  att}  

medvetet  ge  normtillämparen  större  utrymme.  Det  ger  även  en  ökad  politisk  makt   för   domstolar   och   andra   lagtillämpare.329   _{Resultatet   är   att   det   avsiktligen   ges   ett}  

utrymme   för   tolkning   och   ställningstaganden   för   rättstillämparen   att   beakta   om-­‐ ständigheter  i  de  enskilda  fallet.330  _{Dock  har  Regeringsrätten  visat  stort  motstånd}  

mot  att  rätta  till  misstag  i  lagstiftningen  men  att  domstolen  styrt  mot  ett  visst  håll   för  att  lösa  problem  inom  ramen  för  lagtolkning.331    

Hultqvist  är  av  den  uppfattningen  att  om  en  skattskyldig  använder  sig  av  luckor  i   lagen  så  bör  denne  inte  belastas  för  detta.332    _{Tar  rättstillämparen  ändock  ut  skatt}  

324  _{Svensson,  Rättssäkerhet  och  makt,  s.  329.}   325  _{Svensson,  Rättssäkerhet  och  makt,  s.  329.}   326  _{Prop.  2008/09:65,  s.  54.}  

327  _{Hultqvist,  Legalitetsprincipen  vid  inkomstbeskattning,  s.  110  f.}   328  _{Bergström,  Förutsägbarhet,  s.  15.}  

329  _{Svensson,  Rättssäkerhet  och  makt,  s.  330.}  

330  _{Svensson,  Rättssäkerhet  och  makt,  Festskrift  till  Hans  Stark,  Stockholm,  s.  332.}   331  _{Hultqvist,  Legalitetsprincipen  vid  inkomstbeskattning,  s.  111.}  

anses  genomsynsprincipen  ha  tillämpats.  Principen  har  dock  inte  ansetts  fått  fäste   i  svensk  skatterätt.333  _{Hultqvist  anser  att  det  omöjligen  går  att  förutse  en  tillämp-­‐}

ning  med  hjälp  av  den  subjektiva  genomsynsargumentation.334  _{Att  resultatet  sena-­‐}

re  kan  bli  att  transaktionen  är  otillbörlig  och  påförs  skattetillägg  anser  Hultqvist  är   upprörande  då  det  torde  vara  ursäktligt  om  resultatet  inte  är  förutsebart.335  _{En  så-­‐}

dan  behandling  bör  även  strida  mot  legalitetsprincipen  och  således  mot  grundlag-­‐ stiftningen.336  _{Hultqvist  ställer  sig  dock  frågan  om  vem  som  ska  komma  till  rätta}  

med  det  faktum  att  skattskyldiga  använder  sig  av  dessa  luckor  –  Rättstillämparna  –   Skatteverket  och  domstolarna,  eller  lagstiftaransvariga  –  Regering  och  Riksdag?337    

Som  svar  på  frågan  anser  Hultqvist  att  det  inte  är  Skatteverkets  uppgift  att  fånga   upp  luckor  i  lagen,  utan  att  det  är  lagstiftarens  ansvar.  Annars  skulle  det  strida  mot   legalitetsprincipen.338  _{Vidare  anser  Hultqvist  att  det  i  och  med  Industrivärden  do-­‐}

marna  blev  klart  att  det  inte  är  domstolarna  eller  myndigheternas  ansvar  att  lösa   moraliska  dilemman,  utan  lagstiftarens  uppgift.339  _{Andersson,  möter  Hultqvists  ar-­‐}

gument  i  en  debatt  i  Dagens  Industri  och  menar  att  bedömningen  av  en  rättshand-­‐ lings  verkliga  innebörd  aldrig  kan  vara  ett  sätt  att  täppa  till  luckor  i  lagen.  Han  an-­‐ ser  att  det  är  viktigt  att  oklara  skatteupplägg  åtgärdas  så  som  Skattverket  gör.340    

Skatteverket  införde  2007  en  lista  på  deras  hemsida  om  transaktioner  som  myn-­‐ digheten  ansåg  vara  otillåtna.341  _{På  denna  lista  finns  även  räntesnurror  med,  vilket}  

således  är  en  rekommendation  till  skattskyldiga  för  att  de  ska  undgå  otillåtna  skat-­‐

333  _{Rosander,  Generalklausul  mot  skatteflykt,  s.  62,  84.}    

334  _{Hultqvist,  Luckor  i  lagen  är  inte  Skatteverkets  jobb,  DI  2007-­‐03-­‐26.}   335  _{Hultqvist,  Luckor  i  lagen  är  inte  Skatteverkets  jobb,  DI  2007-­‐03-­‐26.}   336  _{Hultqvist,  Luckor  i  lagen  är  inte  Skatteverkets  jobb,  DI  2007-­‐03-­‐26.}  

337  _{Hultqvist,  Luckor  i  lagen  är  inte  Skatteverkets  jobb,  DI  2007-­‐03-­‐26.  Se  Regeringsformen  1:1  §  3  st.}     338  _{Hultqvist,  Luckor  i  lagen  är  inte  Skatteverkets  jobb,  DI  2007-­‐03-­‐26.}  

339  _{Hultqvist,  Låt  nya  regler  om  räntesnurror  ta  tid,  DI  2008-­‐08-­‐21.}   340  _{Andersson,  Oklara  skatteupplägg  måste  få  åtgärdas,  DI  2007-­‐04-­‐03.}  

341   _{Se   Skatteverket,   Skatteupplägg,   hämtat   den   2010-­‐10-­‐10   från}  

http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skatteupplagg.4.3dfca4f410f4fc63c8680009670.ht ml?posid=2&sv.search.query.allwords=räntesnurror.  

teupplägg.342   _{Munck-­‐Persson   med   flera   är   starkt   kritiska   till   Skatteverkets   av-­‐}

skräckningsmetod.  Av  rättssäkerhetsskäl  ska  en  skattskyldig  som  följer  lagen  inte   behöva  acceptera  en  lång  tid  av  ovisshet  och  rädsla  för  att  bli  indragen  i  en  rätts-­‐ process.343   _{Skatteverket   anser,   tvärtom,   att   listan   på   otillåtna   transaktioner   ökar}  

rättssäkerheten  då  det  tydliggörs  vad  som  är  tillåtet  och  tvivelaktiga  transaktioner   kan  därmed  undvikas.344