FIGUR 1 illustrerar den process en adopterare går genom när han/hon först får kunskap om, formar en
atti-tyd till och slutligen beslutar sig för att antingen adoptera eller förkasta en innovation.
7.1 Rådande Omständigheter
Den första faktorn som Rogers tar upp i processen för beslut kring en innovation är rå-dande omständigheter som påverkar potentiella adopterares benägenhet att överhuvudtaget gå in i en beslutsprocess.
Trots styrdokumentens rekommendationer saknade samtliga respondenter rektorer som styr deras undervisning, material och innehåll. De får med andra ord själva ta beslut i frågor som rör nytt material till undervisningen. Det kan alltså ta beslut som Rogers kallar för
optional innovation-decisions.
Vid lanseringen av samlevnadsprojektet som var i januari kände respondenterna inget be-hov av materialet på grund av två faktorer. I vissa respondenters ögon lanserades materialet vid fel tidpunkt då de antingen redan hade planerat eller genomfört sin sexualundervisning. I andra fall var respondenterna nöjda med sin nuvarande undervisnings tillvägagångssätt och material. Vid tidpunkten resulterade detta i att respondenterna inte aktivt engagerade sig i att söka efter information gällande samlevnadsprojektet. Detta passar väl in på det Rogers kallar för selektiv exponering samt hur benägna individer är att ta till sig och even-tuellt adoptera innovationer.
7.2 Kunskap
Vid spridning av nya idéer behövs en kommunikationskanal för att informera individer om dess existens. Vid lanseringen av samlevnadsprojektet valde UR och RFSU en till rekto-rerna utskickad teaserlåda som en sådan kanal.
Genom att skicka ut en identisk låda till Sveriges samtliga högstadierektorer kan den dels ses som ett massmedium men också som ett försök att sprida materialet genom rektorerna via interpersonell kommunikation till lärare. Om man jämför den sistnämnda strategin med det Rogers säger om att interpersonell kommunikation är oerhört viktigt då man vill över-tyga en individ att adoptera en innovation, är detta ett utmärkt sätt att nå samlevnadspro-jektets målgrupp. I våra respondenters fall var det dock bara en som fick denna låda,
Kvinna, 50, Lappland. På grund av hennes rådande omständigheter ledde det till att en
möjlig adoption i denna fas försköts.
Massmedial kommunikation är en annan metod man kan använda om man vill nå en stor
publik snabbt och i tre av våra respondenters fall var det just massmedia som gjorde dem uppmärksamma på materialet. Medan Kvinna, 66, Västergötland lockades av tv-tablåns information om dokumentärserien Sexualkunskap observerade Kvinna, 50, Lappland och
Kvinna, 46, Småland den debatt som skapades kring filmen Sex på kartan.
Roger menar att massmediala kanaler kan skapa kunskap som leder till attitydförändringar. När debatten om Sex på kartan trappades upp skapades det en, i huvudsak negativ diskuss-ion i Kvinna, 50, Lapplands personalrum. Det tillsammans med hennes redan planerade sexualkunskap gjorde att hon, i detta skede, förkastade filmen.
Gemensamt för ovanstående är att de utsattes för någon typ av information men på grund av rådande omständigheter uppmärksammades endast delar av projektet och gav inte re-spondenterna en bild av projektets helhet.
7.3 Övertalning
Rogers nämner ett antal kriterier som påverkar uppfattning och adoption av innovationer. I slutändan av detta övertalningsstadium i beslutsprocessen skapas antingen en fördelaktig eller en ofördelaktig attityd gentemot innovationen.
När det kommer till relativa fördelar och innovationen som en förbättring svarar samt-liga respondenter att det är bra med ett uppdaterat material så att man kan hålla sig ajour med elevernas intresse och språk. Kvinna, 46, Småland tycker det är extra positivt att det är ett svenskt material som på ett fräscht och konkret sätt tar upp sex och samlevnad. Även
Kvinna, 50, Lappland och Kvinna, 66, Västergötland uppskattar projektet – framförallt då Handledning till Sex på kartan täcker upp styrdokumentens uppskrivna mål och att
materi-alet innehåller nya begrepp och ett uppdaterat språk. Samtliga respondenter tycker det är fördelaktigt att materialet kommer från UR och RFSU och påpekar att institutionerna kom-pletterar varandra på ett bra sätt.
Man, 47, Småland och Kvinna, 46, Småland anser att materialet är positivt då det tidigare
saknats ett gemensamt verktyg som tar upp allt som behövs. Ytterligare en fördel som kom fram vid intervjun med Kvinna, 50, Lappland, den enda som mottagit teaserlådan, var att det faktiskt var ett fysiskt material som uppmärksammade henne på samlevnadsprojektet.
En innovation som inte passar in i ett socialt systems nuvarande normer har svårare att bli adopterad. I Kvinna, 50, Lapplands personalrum diskuterades det om filmen tar upp saker som hör eller inte hör hemma i undervisningen. Detta kan jämföras med Rogers kriterier för kompabilitet. Tre respondenter är inte främmande för att använda materialet, exem-pelvis är Man, 47, Småland nyfiken på att se om materialet är förenlig med den undervis-ning han idag genomför. Kvinna, 66, Västergötland säger att filmen Sex på kartan är bra och att metoderna som handledningsmaterialet erbjuder är kompatibla med undervisning-ens innehåll.
Enligt Rogers kommer lättförståeliga innovationer ha större chans att bli adopterade snabb-bare än svårförståeliga sådana. Innovationens komplexitet kommer alltså att vara av vikt när en individ resonerar kring en eventuell implementering. Enligt två respondenters utsa-gor är tid en aspekt som påverkar materialets komplexitet.
Kvinna, 66, Västergötland påpekar vid upprepade tillfällen avsaknaden av tid som något
komplext i hennes undervisning. Hon tycker samlevnadsprojektets material är bra men att metoderna och innehållet kan vara svårt att hinna med på de timmar som sexualkunskapen har blivit tilldelad.
Rogers menar att testbarhet kan leda till en snabbare adoption eftersom en individ får testa innovationen och på så vis sänka sin osäkerhet gentemot den. Kvinna, 46, Småland som testade filmen Sex på kartan på sina nior innan intervjutillfället var osäker på om materi-alet var lämpligt för årskurs åtta. Hon säger att filmen går att visa men då mer som en upp-datering på vad som redan sagts. Man, 47, Småland har relativt lite kunskap om materialet och nämner att han vill testa filmen i ett undervisningsförfarande innan ett beslut om ad-option kan ske.
Eftersom samlevnadsprojektet är så pass nytt och ingen information finns tillgänglig om hur materialet faktiskt har fungerat i undervisningssammanhang existerar på så sätt ingen observerbarhet. Man kan däremot observera i dokumentärserien Sexualkunskap hur en sex- och samlevnadsundervisning kan gå till och vilka metoder som fungerar. Den enda typ
av observerbarhet som skett för våra respondenter är den som Kvinna, 66, Västergötland gjort när hon sett dokumentärserien.