• No results found

Respondenternas syn på samlevnadsprojektet

In document När tar man fram kondomen? (Page 33-36)

När vi först kontaktade respondenterna sa vissa att de inte kände till samlevnadsprojektet men efter att de fått projektets innehåll förklarat för sig visade det sig att samtliga respon-denter tittat på vissa delar av eller läst någonting om projektet.

Kvinna, 66, Västergötland berättar att hon sett dokumentärserien Sexualkunskap men inte

kopplat den till något projekt. Hon tyckte dock att innehållet bidrog med nyttig kunskap och bra metoder som hon själv kunde tänka sig använda.

Samtliga respondenter har en positiv bild av samlevnadsprojektet som helhet. Kvinna, 50,

Lappland tror det finns ett generellt behov av ett uppdaterat material då lärare inte pratar

samma språk som sina elever och även om hon anser sig vara påhittig är det alltid är bra att få nya idéer.

Man, 47, Småland är jättesugen på att testa det nya materialet och är nyfiken om det

funge-rar i undervisningen. Han benämner sig själv som en person som vill prova nya saker och säger ”man vill ju inte va en gammal hund, och inte våga”.

Kvinna, 46, Småland tycker inte att materialet är kontroversiellt utan att lärare behöver gå

försiktigt fram. Vidare är hon positiv till att det är ett uppdaterat svenskt material som pas-sar svenska ungdomar och tillägger att hon kommer använda sig av projektet i undervis-ningen. I likhet med henne påpekar även Kvinna, 66, Västergötland vikten av ett uppdate-rat material:

I  och  med  att  materialet  är  så  nytt  kommer  det  vara  aktuellt  i  åtminstone  fyra,   fem  år.  Eller  kanske  inte,  det  är  svårt  att  säga.  Ett  sånt  här  material  blir  väldigt   fort  omodernt.  När  eleverna  märker  att  det  har  några  år  på  nacken  går  det  inte   att  använda.  

6.3.1 UR och RFSU som avsändare

De tillfrågade respondenterna ser positivt på avsändarna till projektet. Kvinna, 46, Småland tycker att det är en jättebra blandning på så vis att UR förknippas med utbildning och låter lite präktigt och ordentligt, medan RFSU på ett spännande sätt står för en stor sakkunskap.

Man, 47, Småland påpekar att om det är någon institution som ska göra en sex- och

sam-levnadsfilm är det väl RFSU, och om de samarbetar med UR är det ju ännu bättre. Kvinna,

66, Västergötland tycker det är bra att UR och RFSU står som avsändare men påpekar att

hon inte kopplade ihop dokumentärserien Sexualkunskap med något projekt när hon först såg den på tv.

6.3.2 Respondenternas syn på projektets syfte

På frågan om projektets syfte tror Man, 47, Småland att UR/RFSU uppmärksammat att det saknas ett stort, gemensamt material för skolans sex och samlevnad. Att lärare hittills fått plocka ihop eget material här och där. Både han och Kvinna, 46, Småland tror att materi-alet skapats för att modernisera undervisningen. Den senare respondenten påpekar också att lärare som har svårt att prata om ämnet nu har verktyg som kan hjälpa dem slappna av i undervisningen.

6.3.3 Teaserlådan

Tre av fyra respondenter nämner att de inte fått teaserlådan som skickades ut i januari 2011. Kvinna, 66, Västergötland uttalar sig om saken:

Jag  ringde  till  Utbildningsradion  och  berättade  att  vi  inte  fått  lådan,  så  där  har   dom  väl  missat  lite  grann.  Men  det  enda  konstiga  var  att  jag  ringde  RFSU  först,   och  den  som  svarade  i  telefonen  visste  ingenting,  hon  hade  ingen  aning  om  fil-­‐ men.  Eller  så  råkade  jag  hamna  hos  fel  person  som  svarade  i  telefon.  Det  var  i   alla  fall  lite  märkligt.  

Kvinna, 50, Lappland, som var den enda respondent som fått lådan, nämner att hon redan

planerat sexualundervisningen när lådan kom. Hon menar att material behöver komma till rätt person i rätt tid och jämför det med ett utskick från trafik- och säkerhetsverket, som anlände vid rätt tidpunkt, och som hon tack vare det använde. Dessutom för att komma ihåg ett material föredrar hon ett fysiskt material framför mejlutskick.

6.3.4 Filmen

När frågan ställdes om respondenterna hade sett undervisningsfilmen Sex på kartan sva-rade tre av fyra att de sett den. Den fjärde respondenten (Man, 47, Småland) hade hört talas om en tecknad film men valt att inte titta då han liksom Kvinna, 50, Lappland redan avver-kat årets sex- och samlevnadsundervisning.

På frågan om respondenterna märkt av debatten kring filmen svarade Kvinna, 46, Småland och Kvinna, 50, Lappland att man uppmärksammat diskussionen och att den dessutom kommit på tal i personalrummet. I den senare respondentens fall handlade diskussionen om filmens handling. Man pekade ut den som alltför informativ och nämner exempelvis att vissa saker är lite hysch-hysch och att skolan kanske inte behöver lära eleverna allt. Denna lärare är också den enda som aktivt valt bort filmen i undervisningssammanhang, och istäl-let rekommenderat intresserade elever att se den hemma.

Detta står i kontrast till respondent Kvinna, 66, Västergötland som tycker att filmen är jät-tebra, då den inte hymlar om någonting. Hon berättar att hon efter vår utskickade informat-ion om projektet valt att beställa materialet. Hon ser fram emot att använda det i undervis-ningen och säger bland annat att Sex på kartan tar upp det senaste; hur ungdomar diskute-rar, hur de tänker samt nya begrepp. Hon fortsätter dock att påpeka att man inte bör visa filmen utan att diskutera innehållet tillsammans med eleverna:

”Antingen  förarbetar  man  den  ordentligt  eller  också  efterarbetar  man  den.  Vil-­‐ ket  jag  ska  göra  har  jag  inte  bestämt  mig  för  än.”  

Kvinna, 46, Småland kan tänka sig att visa filmen sista tredjedelen av åttornas

undervis-ning för att uppdatera dem på det som redan gåtts igenom. Däremot har hon innan inter-vjun valt att visa filmen för sina nior då de både är utbildnings- och mognadsmässigt längre fram. Hon sammanfattar sin syn på filmen genom att säga:

Den  tar  upp  sex  och  samlevnad  på  ett  fräscht,  konkret  sätt,  det  är  inget  hym-­‐ mel  med  någonting.  Då  det  finns  en  äckelfaktor  hos  en  del  är  det  bra  att  den  är   tecknad  och  att  det  inte  är  fotografiska  bilder.  

–  –  –    

Jag  undrade  vilken  schablonbild  filmen  visar.  Exempelvis  den  prydliga  lilla  tjejen   som  satt  och  frågade  hela  tiden,  som  ville  vänta  på  den  rätte,  skulle  hon  vara   den  frikyrkliga  lilla  flickan?  Sen  visade  det  sig  att  hon  var  lesbisk,  eller  var  hon   det?  Jag  vet  inte.    

6.3.5 Handledningen till filmen

Två av respondenterna tycker att det handledningsmaterial som följer med till filmen täck-er upp de mål som står skrivna i styrdokumenten. Kvinna, 66, Västtäck-ergötland tycktäck-er att handledningen är lättläst, användbar och förklarar många ord och begrepp som saknas i hennes nuvarande undervisning. Även Kvinna, 46, Småland har en positiv bild av handled-ningen, då det är någon som har tänkt ut hur undervisningen kan förnyas.

In document När tar man fram kondomen? (Page 33-36)

Related documents