Kvinna, 66, Västergötland har haft sexualkunskap sedan år 1970. Hon berättar att hon är
ensam biologilärare på sin skola och att hon har hand om anatomi och funktion medan SO-läraren har hand om samlevnadsbiten. Skolan arbetar vanligtvis sexualkunskap terminsvis i årskurs åtta.
Kvinna, 50, Lappland är en matte- fysik- och biologilärare som utbildade sig sent i livet
och har därför bara jobbat i sex år som lärare. Det är andra året hon undervisar i sex och samlevnad och har efter övertagandet tagit bort den klassiska katederundervisningen och istället lagt till kondomens historia, värderingsövningar och diskussioner.
Man, 47, Småland är en matte-, teknik- och biologilärare som har arbetat som lärare i
10-15 år. Skolan som han arbetar på har tre arbetslag varav biologiläraren i varje arbetslag sköter sex- och samlevnadsundervisningen.
6.2 Sex- och samlevnadsundervisning idag
I Kärlek känns! Förstår du skriver Centerwall att de flesta som undervisar i sex och sam-levnad beskriver ämnet som ett tacksamt och spännande område att lära ut då ämnet berör eleverna.96 Även respondenterna uttrycker en glädje då de; anser att det är roligt och tack-samt med sexualkunskap för att eleverna många gånger faktiskt är intresserade och motive-rade att lära sig. Respondenterna berättar att eleverna många gånger längtar till undervis-ningen och att det emellanåt händer att elever, långt innan det faktiskt är dags för själva ämnet, frågar vad läraren ska gå igenom på sexualkunskapen.
Tre lärare vittnar om engagerade, nyfikna och framför allt aktiva ungdomar som ställer många frågor och att man som lärare måste vara lyhörd för det som sägs. Vissa gånger kan det nämligen komma upp ämnen som vissa elever upplever vara känsliga och då måste läraren vara försiktig med vad denne säger. Andra gånger kan fördomar komma upp rö-rande homosexualitet och kön och då måste läraren snabbt möta dessa och diskutera det som sägs. Samtliga anser att det är ett roligt ämne att undervisa i. Kvinna, 50, Lappland säger till exempelvis att:
Man får lära sig en hel del nytt som eleverna kan, som en annan inte kan. Ibland sitter man lite på läktaren när eleverna sätter igång, och man undrar vad dom pratar om. Det är kul men man måste vara lite påläst.
6.2.1 Lärarrollen
Lärarna har, även om de inte uttrycker det i ord, många krav på sig. Man, 47, Småland tycker att det är viktigt att man är trygg i sig själv och att man har några år på nacken, att man vågar visa känslor och på så sätt gör undervisningen mer levande. Ärlighet är en an-nan viktig del – att man till exempel vid tillfällen då man får frågor man inte kan svara på är ärlig och säger att man inte vet svaret, men att man däremot kan ta reda på det.
Kvinna, 46, Småland säger att det kan vara svårt de första gångerna man har sexualkunskap
eftersom man kanske inte vet hur man skiljer på rollen lärare och privatperson. Hon tilläg-ger att det är viktigt att man inte tillämpar sin egen erfarenhet på eleverna och att det är viktigt att läraren:
Inte bara fastnar i det rent biologiska, utan att eleverna får diskutera mycket. Att dom får känna att dom är på olika nivå och att dom är väldigt olika. Man måste dessutom låta alla få utrymme så att samtliga elever får ut något av undervisningen.
6.2.2 Svårigheter med ämnet
När det kommer till svårigheter i ämnet uttrycker tre respondenter att det vanligtvis är ett öppet klimat i klassrummet men att det kan ta ett tag innan eleverna slutar fnissa och vågar öppna upp sig och bidra till diskussionerna. Vanligtvis är eleverna olika mogna och de som inte är riktigt redo för mer seriösa diskussioner kan tramsa mycket innan de lugnar ner sig. En av respondenterna upplever att det inte finns några svårigheter alls, eftersom elevernas intresse gör det lätt att presentera sexualkunskap. Hur klasserna fungerar är dock olika från klass till klass och från år till år. Ibland blir det jättebra diskussioner och ibland får läraren jobba mer för att eleverna ska våga säga någonting.
Två lärare berättar:
Jag brukar inleda varje sex och samlevnad med att eleverna får komma på så många namn som möjligt på könsorganen som vi sen skriver upp på tavlan. För att döda fnisset brukar vi ha högläsning så att alla får uttala orden högt.
Man, 47, Småland
I början sitter alla knäpptysta och pojkarna rodnar. Det brukar dock bli bättre med tiden. Får man bara ha dem ett tag brukar diskussionerna komma igång… men det är fortfarande ett område som är spännande och som har lite hemlig-‐ hetsmakeri runt omkring sig.
Kvinna, 66, Västergötland
En annan svårighet som kom upp vid intervjutillfällena är att lärare kan stöta på elever med en religiös åskådning som inte vill delta i skolans sexualundervisning. En lärare löste en sådan situation detta genom att samtala med elevens föräldrar om innehållet medan en an-nan lärare genomförde en egen undervisning för den elev som nekade.
6.2.3 Rektorns ansvar
Något som tagits upp i föregående kapitel är att skolförordningen, SKOLFS 2010:37, läg-ger ett större ansvar på rektorerna om hur de bland annat ska styra sexualundervisningen. När det gäller hur den saken sköts hos de tillfrågade respondenterna svarar alla fyra att den befintliga rektorn inte styr hur sexualundervisningen skall läggas upp. Varav i ett fall framgår det att respondenten har en god relation med rektorn, i de övriga fallen är rektorer-na passiva. Kvinrektorer-na, 50, Lappland berättar att hon har väldigt lite kontakt med rektorn, men menar att hon inte heller har behov av kontakt av denne. Tre av respondenterna säger att de helt själva, eller eventuellt tillsammans med en lärarkollega gemensamt får bestämma upp-lägget av undervisningen. Kvinna, 66, Västergötland uttalar sig om rektorns styrning på detta vis:
Det fungerar ju inte i verkligheten på min skola i alla fall … vilket kanske beror på att vi har haft en hel del rektorer … Ingen rektor har varit inne och frågat mig om vad jag tar upp när jag har sex och samlevnad. Det är helt och hållet jag som bestämmer.
6.2.4 Styrdokument
När det kommer till styrdokumenten och om de hjälper lärarna i deras undervisning svarar
blivit mer lättförståeliga. Vidare menar han och Kvinna, 46, Småland att styrdokumenten är tydliga i vad som ska tas upp i sexualundervisningen.
När det kommer till huruvida sexualkunskapen ska vara ämnesövergripande säger Man,
47, Småland följande:
Man kan skriva fint på pappret att undervisningen ska vara ämnesövergri-‐ pande, men ibland är det flytande. Man ämnesövergriper ju ibland utan att man vet att man gör det.
6.2.5 Metoder och material
När det kommer till metoder som lärarna använder sig av i klassrummet varierar det mellan respondenterna. Två av dem (Man, 47, Småland och Kvinna, 46, Småland) genomför till exempel tillsammans med eleverna en uppräkning av könens olika namn. Dessa ord skrivs sedan upp på tavlan för att avdramatisera det hela.
Kvinna, 50, Lappland tar bland annat med skolans tjejer till barnmorskan, brainstormar och
genomför värderingsövningar tillsammans med eleverna.
Kvinna, 66, Västergötland genomför mest klassisk katederundervisning i form av
baskun-skaper då hon inte tycker att tiden räcker till. Hon anser att eleverna får den faktakunskap de behöver men att hon tyvärr inte hinner diskutera själva innehållet eller göra exempelvis de värderingsövningar de gör i dokumentärserien Sexualkunskap. Hon använder inte så mycket material annat än en äldre RFSU-låda som innehåller information om preventiv-medel.
Tre respondenter uppger att man gärna använder sig av film i undervisningen då det är lätt att få tag på sådan. Vanligtvis brukar man antingen låna genom AV-media eller streama direkt från nätet. Några exempel man räknade upp var: Aldrig som första gången, Sex – en
bruksanvisning, Linas kvällsbok, Rampfilmerna, serien STOPP, Lennart Nilsson-klipp som
visar fostrets utveckling samt metodmaterialet och filmerna Ses offline.