2 Tillväxt och arbetsmarknad
4.1 Rörlighet
Människor har migrerat i alla tider. I vissa perioder är vi mer rörliga än i andra, men att flytta är ingen marginell företeelse. Att flytta är ett stort beslut som inkludera många faktorer och människor. Detta visas i forskningen genom att vi inte finner ett tydligt och direkt samband utan fler och vaga. I analyser skiljer man vanligen på mikro- och makronivå. På mikronivån betraktas den enskilda individen eller hushållet. På makronivå granskas flöden och stora mönster. Vidare kan vi skilja på netto- och bruttoinflyttning. Bruttoflyttning handlar om faktiska flyttare. Nettoflyttningen är skillnaden mellan
flyttningsströmmar. Nettomigrationsflöden är i allmänhet positiva i regioner med ekonomisk tillväxt.102 Den geografiska rörligheten i Sverige har ökat sedan
1980-talet, men detta beror till stor del på att arbetskraften pendlar i allt större utsträckning.103 År 2004 pendlade drygt 300 000 personer över en lokal
arbetsmarknadsgräns. Under samma år flyttade drygt 200 000 personer över lokal arbetsmarknadsgräns, det senare motsvarar cirka 2,4 procent av
befolkningen.104 Det skall noteras att rapporter pekar på att rörlighet i form av
resor tar mycket tid och att alltför hög rörlighet i form av flyttningar kan leda till otrygghet och bristande social förankring.105
4.1.1 Pendling
En individ som har bostad och arbetsplats åtskilda, men som regelmässigt rör sig emellan dem definieras som pendlare. I praktiken uppmärksammas
pendlingen när den sker över en administrativ gräns, exempelvis en region, kommun eller en lokal arbetsmarknad. Det är alltså egentligen inte ett
102
Anderson (2000)
103
Israelson et al (2003). Pendlingsvolymen mäts som rörlighet mellan så kallade lokala arbetsmarknader.
104
SOU (2007:35)
105
specifikt avstånd som avgör vad som brukar betecknas som pendling.106
Arbetspendling över regiongräns har ökat i utbredning och pendlingen sker över längre distanser än tidigare.107 Undersökningar pekar på att
arbetspendlingar är vanligare bland män, i synnerhet för den som är äldre än 25 år, och bland välutbildade.108 De som pendlar har i större utsträckning varit
arbetslösa och studerande innan de påbörjade sin pendling.109 Forskningen
indikerar vidare att högutbildade, de som jobbar vid större företag och de som äger sitt boende pendlar längre än andra.110 Den genomsnittliga pendlingstiden
är längst i Stockholm och Malmös lokala arbetsmarknad.111
Hedberg (2005) pekar på att flytt- och pendlingsbesluten är så sammanvävda och att man kan tala om en substitutionseffekt. Pendling kan betraktats som ett förstadium till flytt. Pendling kan också vara en lösning om hushållen bedriver dubbla yrkeskarriärer, eftersom det kan vara svårare för båda i ett par att finna lämpligt arbete på en ny ort. Pendlingsmöjligheter skapar större stadsregioner och enligt Nutek (2007) ersätter pendlingen flytt och förbättrar därmed rörligheten på arbetsmarknaden. Nutek beskriver vidare att bra kommunikationer minskar en regions känslighet för konjunkturskiften. Pendling kan emellertid också vara ett utryck för en sämre bostadsmarknad.112
Det pågår en omfattande inflyttning till storstäderna. De nyinflyttande kanske inte har något annat val än att bosätta sig långt ifrån arbetet, med pendling som följd. Brister på bostadsmarknaden kan med andra ord driva fram pendlingsnivåer som samhällsekonomiskt inte är att förespråka (och strider mot mål om hållbar utveckling).113 Pendling riskerar vidare att försämra
jämställdheten mellan könen när mannen (i normalfallet) pendlar och kvinnan får ta större ansvar för hem och barn. Avslutningsvis finns det mycket lite kunskap om hur barn hanterar föräldrars pendling och långa dagar av frånvaro från hemmet.114
4.1.2 Flytt
Enligt ekonomisk teori bosätter sig en individ där dennas subjektiva nytta maximeras. Nyttan kan bland annat bero på bostadens beskaffenhet,
bostadspriser, närhet till släkt och vänner, ålder, infrastruktur, kulturutbud, service, klimat, studiemöjligheter och förhållanden på arbetsmarknaden. Inom 106 Se exempelvis Hedberg (2005) 107 SOU (2007:35) 108 Israelsson et al (2003) 109 SOU (2007:35) 110
Benito och Oswald (1999).
111
SOU (2003:37)
112
SOU (2007:35)
113
Se exempelvis Hedberg (2005) som presenterar tidigare forskning vilken visar att en del av förklaring till den ökande pendlingen finns i en svårtillgänglig bostadsmarknad i storstäderna. Det är svårt att sälja bostaden i den mindre regionen och det är svårt att hitta ett rimligt boende i den större regionen.
114
forskning talas om ”push” och ”pull” faktorer i samband med migration. Förhållanden som får människor att flytta bort från en region kallas således ”pushfaktorer” och omständigheter som verkar attraherande kallas
”pullfaktorer”. Exempelvis verkar olika former av kostnader, såväl psykiska, sociala som monetära, avskräckande medan vinster, exempelvis i form av framtida arbete, löneförhöjning, bättre skolor, trevligt boende, med mera verkar tilldragande.
Generellt har unga, välutbildade, ensamstående, arbetslösa samt personer med invandrarbakgrund en större flyttbenägenhet. Vidare flyttar kvinnor något mer än män. Lågutbildade och familjer med barn (särskilt skolbarn) flyttar däremot i mindre utsträckning. Det skall noteras att flyttnettot är negativt i de flesta regioner utanför storstäderna.115 Flyttlasset drar främst till Stockholm. Även
Malmö, Göteborg, Uppsala och Umeå beräknas växa.
Jämfört med ett antal OECD länder befinner sig Sverige på eller strax över genomsnittet vad gäller mellanregionala flyttningar. Ofta flyttar vi dock inte särskilt långa sträckor. Den mer långväga flyttningen uppgår till cirka 30 procent av det totala antalet flyttar och flyttlassen är flest under goda tider. Under 1990-talet har bruttorörligheten emellertid ökat något – trots att arbetslösheten varit hög. Det beror delvis på den tidigare nämnda ”Hela Sverige strategien”, som resulterade i att många invandrare flyttade till sina anhöriga i storstadsregionerna. Vidare har den stora expansionen av högskolan bidragit till att fler unga flyttar. Ungdomar står i stort sett för hela
flyttökningen jämfört med tidigare perioder. 116
4.1.3 Arbetsmarknadsrelaterade flyttar
Historiskt sett har bosättningsmönstren följt försörjningsmöjligheterna.
Arbetsmarknaden är beroende av en viss mobilitet; en flexibel arbetsmarknad kräver en viss rörlighet. Ju större lokal arbetsmarknad, desto större är
flyttnettot. I den ekonomiska teorin fokuserar man bland annat på
löneskillnader som en huvudfaktor för flytt; arbetskraften flyttar från regioner med lägre löner till områden med högre löner, tills lönerna jämnas ut. Det finns dock flertal empiriska exempel på att lönerna tvärtom stiger i
tillväxtregioner. Detta eftersom expanderande regioner ofta drar till sig såväl företag, entreprenörer som arbetskraft. Efterfrågetrycket på arbetskraft i tillväxtregioner kan därför leda till att lönerna ökar än mer (inom vissa yrken). SOU (2007:35) anger att de regionala skillnaderna i arbetslöshet är relativt beständiga även om dramatiska förändringar förekommer. I Stockholm och Göteborg är arbetslösheten under den genomsnittliga nivån för landet. I Malmö ligger nivåerna däremot betydligt över genomsnittet. Flera rapporter pekar dock på att en förändring av den regionala arbetslösheten påverkar
115
Nordiska Ministerrådet (2002)
116
regional in- och utflyttning i förväntad riktning.117 Statistiken över flytthjälp
indikerar att arbetsrelaterade flyttar är särskilt vanliga i början av en
högkonjunktur, när storstädernas tillväxt börjar ta fart. Stockholms flyttnetto har däremot varit nära noll under ekonomiskt sämre tider.118
I SOU (2007:35) sammanfattas tidigare svensk forskning kring arbetsmarknad och migration och här indikeras att en ökning av arbetslösheten leder till ökad utflyttning ur en region samt att inflyttningen stiger till regioner där tillgången till lediga jobb är större och arbetslösheten lägre. De regioner som har en bättre och större arbetsmarknad har en långt mindre utflyttning. Enligt rapporten pekar detta på att migration utgör en viktig del av
matchningsprocessen mellan arbetssökande och lediga platser. Däremot finns inga entydiga belägg för hur stor betydelse de arbetsmarknadsrelaterade motiven har för flytt. Enligt Anderson (2000) överskattas arbetsmarknadens betydelse för geografisk mobilitet och SOU (2000:36) framför att andelen som flyttar från arbetslöshet till arbete är liten (4 procent av dem som flyttar). Westerlund (2001) pekar på att arbetsmarknadsskäl är viktigast för dem som flyttar längre sträckor. Israelsson et al (2003) pekar på att de som flyttar för att komma in eller stanna kvar på arbetsmarknaden är färre än de som flyttar för att förstärka sin position.
Det finns alltså ingen entydig bild av storleksordningen vad gäller arbetsmarknadens betydelse för migration. Försäkringssystemen och
arbetsmarknadsåtgärder medför sannolikt att människor kan bo kvar på en ort, även om arbetsmarknaden haltar. Om arbetslösheten i en region ökar leder det nämligen endast till marginell utflyttning. I huvudsak består den höga
arbetslösheten.119 Arbetsmarknaden kan likväl indirekt påverka flyttbeslutet;
arbetet kan vara en självklar förutsättning samtidigt som det också kan vara annat som attraherar. De som vill flytta av sociala/miljö skäl kanske bara genomför beslutet om de faktiskt får arbete på den nya orten.120
Andelen arbetslösa som flyttar varierar också i olika åldersgrupper; den är dubbelt så hög för dem mellan 16 – 34 år jämfört med övriga åldrar. Unga arbetslösa kvinnor flyttar mer än män från regioner med svagt
arbetsmarknadsläge, men även sysselsatta kvinnor flyttar i högre grad till en ny arbetsmarknadsregion än män, på grund av läget på arbetsmarknaden.121
117
Se exempelvis SOU (2007:35) och Westerlund (2001)
118
Israelsson et al (2003)
119
SOU (2000:36)
120
Processorienterade förklaringsmodeller visar hur flyttningsbeslut beror på en kombination av individers allmänna flyttningsbenägenhet och grad av bristande tillfredsställelse med nuvarande situation, se exempelvis Anderson (2000)
121
4.1.4 Andra orsaker
Vad gäller mikronivå kan vi uppmärksamma vilka individer som är mer benägna att flytta än andra. När flyttbiografier studeras noteras att de
innehåller en mängd invecklade relationer mellan sociala band, tillfälligheter, begränsningar med mera. Individers livsvärden spelar stor roll.122 De människor
som värderar ”öppenhet” har en större benägenhet att flytta jämför med som värderar ”bevarande” högre. De som stannar på en ort värderar trygghet och tradition högt medan de som flyttar uppskattar omväxling och autonomi. Att flytta till släkt, flytta ihop, flytta till annat boende och miljöombyte är faktorer som motiveras av nästan 60 procent av flyttarna. Familjeformation,
familjeband och andra nätverk spelar alltså stor roll. Tiden man har bott på en ort och antalet tidigare flyttar påverkar också flyttbeslutet. De som har bott länge på en ort och har sina nära vänner i närheten stannar gärna.123
4.1.5 Familjer
Flera viktiga studier har uppmärksammat hela hushållets situation för familjers migrationsbeslut.124 Sammanboende flyttar mindre. I dagens familjer finns ofta
två försörjare och vid en flytt ska båda hitta nya jobb. Uttryckt kortfattat kan familjen som helhet vinna på att stanna även om en av familjemedlemmarna förlorar. Har familjen barn tillkommer andra omständigheter som påverkar migrationsbenägenheten; kvalitet på skola och daghem samt närhet till familj och vänner som kan verka avlastande. För familjer, särskilt för familjer med barn, ökar kostnaderna för att flytta jämfört med ensamstående.125
Kvinnor är oftare medflyttare än män. Internationell forskning visar att
familjemigration oftast beror på mannens arbetsliv och kan ha en lång, negativ effekt för kvinnans arbete och lön. Den negativa effektens kvarstår längre om det finns små barn i familjen.126 Kvinnor flyttar också något oftare till män än
tvärtom.127 SOU (2007:35) pekar dock på att sannolikheten för flyttning ökar
även i de fall där kvinnan i hushållet är arbetslös men att mannens och
kvinnans arbetslöshet är högt korrelerade. Amerikansk forskning indikerar att värdering om jämlikhet spelar roll för ett migrationsbeslut. Familjer där jämlikhet värderas högt har en högre benägenhet att flytta – också när kvinnan blir arbetslös. I icke-jämlika familjer spelar kvinnans arbetsliv däremot ingen roll för migrationsbeslutet.128 Makarnas interna förhandlingsstyrka och
maktförhållanden kan således ha betydelse för val av bostadsort.
122
Nordiska Ministerrådet (2002)
123
Nordiska Ministerrådet (2002); SOU (2000:36); Lundholm (2007). 19 procent nämner arbetsmarknadsrelaterade skäl och 10 procent nämner studier som skäl för flytt.
124
Se exempelvis Jans (2005); Mincer (1978)
125
Jans (2005)
126
Forskningen finns presenterad i Cooke (2008).
127
Harkman (1989)
128
Cooke (2008). Här citeras också forskning som pekar på att även när kvinnan tjänar bättre och har högre utbildning förlorar de mer än sina män vid en flytt. Särskilt mödrar tenderar att förlora
4.1.6 Humankapital
Högutbildade flyttar mer, detta kan förklaras utifrån humankapital termer. För de högutbildade är mobilitet ofta ett sätt att göra karriär. För andra grupper på arbetsmarknaden är möjligheterna till karriärförbättringar genom flytt ganska begränsade.129 Männen är i stor majoritet bland arbetslösa i glesbygd och de
har ofta en låg utbildning. 130Dessa skulle sannolikt gynnas av att flytta till en
regional tillväxtort där vidareutbildning eller sysselsättning kan erbjudas. Många internationella studier bekräftar att man tjänar lönemässigt på att flytta medan vissa argumenterar för att så inte är fallet i Sverige, på grund av den jämlika inkomstdistributionen och skattesystemet.131 Det är främst
högutbildade män som får väsentligt högre inkomster åren efter en flytt.132
En del av vårt humankapital är platsspecifikt; det är direkt knutet till en plats eller en region. Detta kapital innehåller nätverk som bidrar till en rikare fritid och ett bättre arbetsliv. Det platsspecifika humankapitalet kan också föra med sig att det för många lönar sig bättre att söka arbete på hemorten än att flytta, även om den lokala arbetsmarknaden är svag.133 I USA kan man exempelvis se
att svarta flyttar mindre än vita, trots att de förra karaktäriseras av sådant som brukar leda tillhögre geografisk mobilitet; hög arbetslöshet och låg andel av bostadsägande. Den relativt låga rörligheten bland svarta förklaras nästan uteslutande av att familjebanden har större inflytelse för svarta familjer än för de vita.134 En allmän trend i Europa är dock att allt fler blir ensamstående. Allt
annat lika torde detta öka mobiliteten.
4.1.7 De unga
Det är tveklöst mest de unga som flyttar; flyttningsbenägenhet minskar med åldern. Utmärkande för både den tidiga vuxenfasen och den familjebildande fasen är mycket hög migrationsbenägenhet. 40 procent av unga mellan 20 och 24 år flyttar under ett år. Det är att jämföra med dem i 70 årsålder, här flyttar 4 procent under ett år.135 Ungdomsperioden är dessutom relativt lång i de
nordiska länderna eftersom många unga lämnar hemmet tidigt och studerar länge. Dessa studenter utgör en stor del av de ensamstående låginkomsttagarna i Sverige.136 Det är något fler kvinnor än män som flyttar vilket beror på att
något fler kvinnor utbildar sig.
129
Det ska också noteras att det kan finnas skillnader i vilka arbete som utannonserar nationellt och endast regionalt. Millington (1994) refererar till studier i Storbritannien som visar att manuella arbeten oftast utannonseras lokalt. Arbete för högutbildade utannonseras däremot över hela landet.
130
Israelsson et al (2003)
131
Se exempelvis Lundholm (2007)
132
SOU (2007:35). Finsk forskning visar att de som migrerar visserligen har större chanser att finna jobb, men om man tar hänsyn till de karaktäristika (utbildning, ålder human kapital etc.) som de flyttande har försvinner effekten. De som flyttar har helt enkelt egenskaper som är attraktiva på arbetsmarknaden, se Pekkala och Tervo (2002).
133
Fisher och Malmberg (2001)
134
Spilimbergo och Ubeda (2004)
135
Anderson (2000)
136
Det är emellertid endast i de största regionerna andelen unga vuxna ökar. Det innebär att själva sammansättningen av människor blir mer gynnsam (sett ur ett tillväxtperspektiv) i de expansiva regionerna.137 Stockholms flyttnetto är
starkt positivt för akademiskt utbildade, för övriga grupper är det däremot negativt.138 Kvar i de övergivna regionerna, stannar de äldre och lågutbildade
vilket i sin tur medför att skatteintäkterna minskar på dessa platser. Därmed minskar också möjligheterna att driva goda skolor, daghem och andra sociala inrättningar. När den sociala servicen försämras ökar incitamenten för
barnfamiljerna att flytta.
Den mest dramatiska skillnaden i migrationsmönster är de ungas flytt till studier. De studierelaterade flyttningarna ökar i takt med de
utbildningssatsningar som skett.139 Mellan 1960 och 2000-talet har mer än 20
universitet och högskolor etablerats i Sverige.140 Antalet nybörjare på högskola
och universitet har stigit från 10 000 till 85 000.141 Många unga flyttar till
storstäder för att studera och stannar sedan kvar eftersom det är där den goda arbetsmarknaden finns. Särskilt KTH och Handelshögskolan i Stockholm rekryterar studenter över hela landet som sedan stannar i regionen.
Fastighetsägare Syd visar att både arbetsgivare och blivande arbetstagare på de tekniska högskolorna i regionen ser tillgången till en passande bostad som en avgörande faktor till flytt. 85 procent av studenterna ansåg att en god bostad var ganska eller mycket viktigt vid val av studieort. Detta indikerar att också bostaden påverkar studenters flyttmönster.142 Forskningen pekar på att även
bostadsmarknaden och upplåtelsesform kan utgöra en viktig faktor i migrationsbeslut.
4.2 Bostadsmarknadens upplåtelseformer och arbetskraftens rörlighet